Världen
Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning
I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.
Avskogning
Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.
Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.
Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).
Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.
Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.
Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).
Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.
Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).
Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.
Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:
Hotet mot den svenska skogens ekosystem
Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
Skogen och växthuseffekten
Jordbruket
Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.
Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.
Gruvor
Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.
Civilisationen tar mycket plats
Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.
“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.
Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.
Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
Källor:
- Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
- Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
- Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
- Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
- Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera
****
Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.
Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.
Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt. För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.
//Marina
Plastens era måste nå sitt slut
Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast. Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.
Vad är konsekvenserna av plast?
Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada.
Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.
Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.
Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.
Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:
- Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
- Konstgräsplaner 1640–2460 ton
- Textiler av syntetfiber 850–950 ton
- Målning av byggnader 130–250 ton
- Båtbottenfärg 160–740 ton
- Industriell produktion 310–530 ton
- Hygienprodukter 66 ton
Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.
Vad kan du göra?
Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.
Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.
- Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
- Skriv under för att minska plast i våra hav.
- Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
- Plocka minst ETT skräp om dagen
- Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
- Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
- Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
- Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
- Undvik att använda engångsartiklar.
- Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
- Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
- Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
- Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.
Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.
//Marina
Patrik Jakubowskis inspirerande singel “Kettle of Water” har premiär
Tornados, enorma vågor, ljumma decembervindar, utsvultna hav, smältande glaciärer, överkonsumtion. Allt i linje med människans ständigt ångande maskineri. Men trots människans oproportionerligt stora påverkan på vår omvärld dominerar ändå naturens krafter som i allt större utsträckning gör sig påminda.
Vi på Two Green Spirits tycker naturligtvis att det här är viktiga frågor och därför vill vi uppmärksamma Patrik Jakubowskis nya singel “Kettle of Water”.
Singeln är producerad av Mattias Tegnér och levererar i rå, dystopisk, drömsk känsla en låt som speglar dessa frågor. I samarbete med Greenpeace har arkivbilder sammanfogats av fotografen Jonas Sten Norén till en explosiv och tänkvärd video.
Hållbar IT
Mobiltelefoner. Surfplattor. Datorer. Teveapparater. Tekniken finns överallt – hemma, på jobbet, på bussen. Även om vi själva minskar på tekniken så kommer vi inte undan den, och åsikterna om huruvida det är bra med alla tekniska prylar är delad. Själv är jag en riktig tekniknörd och hur går det då ihop med att jag också är miljömedveten? Den frågan ställde jag mig när jag i början 2000-talet läste en kurs i miljöteknik och jag började fundera på om det fanns en framtid med en mer grön IT. De blivande nätverksteknikerna som jag gick kursen tillsammans med bara skrattade när en pratade om hållbar IT: det var ju trots allt både omöjligt och totalt ointressant. Den attityden är fortfarande vanlig, men som en miljöintresserad nätverkstekniker och informatiker har jag ständigt letat efter att hitta alternativ att själv vara mer hållbar när det kommer till tekniken. Efter det oerhört inspirerande seminariet “Hållbar IT- en överblick” med Håkan Nordin, internationell expert inom hållbar IT, fick jag mer kött på benen och kände att det är ett väldigt viktigt område att ta upp.
Använder du dig av smutsig el?
De flesta av oss är uppkopplade mot Internet dagligen. Vi kollar vår Facebook, uppdaterar Instagram, vi läser tidningen, vi laddar ner en app, vi kollar upp ett recept, tittar på en musikvideo på Youtube mm. Vad de flesta av oss inte tänker på då är att alla dessa hemsidor, sajter och program består av mängder av “information” och denna data finns lagrad någonstans. Tänk dig själv hur mycket information som finns därute i molnet, så förstår du nog också hur mycket el det går åt att driva “Internet”. När du är ute och surfar är det inte bara elen som laddat din mobiltelefon som spelar roll (förhoppningsvis har du sett till att ha miljömärkt el hemma), utan du kan indirekt använda dig av smutsig el utan att du vet om det.
Det är många saker som har betydelse. Använde sig Sony av förnybara energikällor när de tillverkade din mobiltelefon? Lagrar Apple sina appar i ett land som använder kolkraft när du laddar ner dem till din Ipad? Vad använder din Internet-leverantör för el för att du skall kunna surfa? Därför är det viktigt att ställa frågor till företagen så att du kan välja rätt produkter och tjänster, och samtidigt skickar du en signal till företagen att det är viktigt för dig som kund att de också väljer ett bra miljöval.
Farliga ämnen och konfliktmineraler
Både vid tillverkning och användning av teknik finns farliga ämnen. Till exempel vid tillverkningen av kretskort så doppas och tvättas varje enskilt kort i kemiska bad (1, sid 25). Det kräver att utsläpp och avfall hanteras på ett miljövänligt sätt. Dessa kemikalier köper du och tar med dig hem och använder förmodligen dagligen.
Bara din dator innehåller förmodligen farliga ämnen så som kvicksilver, kadmium, bly, bromerande flamskyddsmedel, mjukgörare, beryllium, arsenik och silver som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, njurar, hjärna, fosterskador, fertilitet och mycket annat. Möjligheterna att kontrollera till exempel hur mycket och vilka ftalater du har i din produkt är begränsade, därför bör en tänka sig för innan en exempelvis låter ett barn tugga på en mobiltelefon eller lämnar elektroniskt avfall i vanliga hushållssopor.
Elektroniskt avfall skall alltid återvinnas rätt, inte enbart för att det är nödvändigt att spara på jordens resurser, utan även för att dessa hälsofarliga ämnen måste hanteras rätt. Även om en hel del E-avfall fortfarande hamnar på en tipp i Afrika, så är det större chans att det tas om hand ifall du lämnar in det på din miljöstation.
Tenn, tantal, wolfram och guld är så kallade konfliktmineraler vars utvinning stödjer konflikter och många teknikföretag använder dem fortfarande i produktionen av datorer, mobiltelefoner etc. Det kan därför vara bra att ha ögonen öppna för vilka företag som vill undvika dessa ( ju högre upp i tabellen desto bättre) när en vill köpa en ny produkt.
Lösningar för en mer hållbar IT
Men förutom att välja rätt företag när det kommer till miljövänlig el och tillverkning, så finns det många saker vi som användare kan tänka på både i vardagen och på arbetsplatsen.
Fundera tillexempel på vilka elektroniska prylar som du har hemma och på jobbet. Det finns så otroligt många användbara och roliga prylar att köpa på marknaden. Majoriteten av dem är helt onödiga, men många kan visa sig vara en väldigt smart investering.
Ta de nya mobiltelefonerna tillexempel, de är mer än bara en telefon – det är små datorer som vi bär med oss överallt. Möjligheterna med mobiltelefonen är många och på så sätt ett bra alternativ för att minska våra elektroniska inköp. Förutom att fungera som en telefon kan du som de flesta vet använda den till att spela musik, läsa en bok, ta fotografier, kolla mejlen mm, men vad många inte tänker på är att vi inte längre köper någon stereo, mp3-spelare, blueray-spelare, läsplatta, kamera och andra tekniska prylar för nu har vi flera produkter i en. Det innebär att färre produkter behöver tillverkas, du har färre saker som kräver el och innehåller kemikalier, och inte att förglömma hur lite papper du förbrukar om du väljer exempelvis digitala böcker och hur lite pärmar du behöver för räkningar, beslut osv. som numer sparas elektroniskt och är tillgängliga när och var som helst.
Så nästa gång din kamera eller stereo går sönder, fundera på om du verkligen behöver en ny. Kanske räcker kvalitén som mobiltelefonen erbjuder och du är inte i behov av att ersätta det som är trasigt. Kanske behöver du inte ens en teve eller en dator för att din mobiltelefon eller surfplatta fyller alla krav du har. Det kan också vara relevant att tänka på att storleken har betydelse, ju mindre en pryl är desto bättre eftersom det innebär att det behövs mindre material i tillverkningen, och ofta även mindre kemikalier. Sedan kan du gärna titta efter märkningarna: TCO, Svanen, EPEAT, Det blaue engel, Energy star och EU-blomman som finns på elektronik (1, s. 38).
På arbetsplatsen bör en tänka likadant och förhoppningsvis kan du påverka vad som köps in till företaget. Alla små förändringar har betydelse. En multiskrivare kan ersätta många skrivare, skanners och kopiatorer som står oanvända på kontoret.. En skrivare på varje kontor är idag inte längre nödvändigt och kanske kan flera anställda dela på ett par datorer.
Och tänk hur många pärmar med information som kan lagras digitalt och kommas åt lätt, istället för att vi skövlar träd som blir till papper i pärmar som står och dammar. Ytan på kontoret kan istället användas till något viktigare.
I sin bok “Grön IT – från problem till lösning” tar Nordin även upp flera fördelar som företag kan tjäna på om de använder sig utav Grön IT. Exempelvis kan det minska kostnader, stärka varumärket och locka till sig nyckelmedarbetare (s.81). Så egentligen finns det ingen anledning för företag att inte satsa på att arbeta med miljöfrågor och CSR ( Corporate Social Responsibility) utifrån ett IT-perspektiv.
Det finns mycket mer information om Grön IT. Jag har bara berört ämnet på ytan, men jag hoppas att jag lyckats väcka nyfikenheten hos några av er, så vi alla kan hjälpas åt att effektivisera vårt eget och företagens användande av elektronik och arbeta för en mer grön och humanare värld.
//Marina
Källor:
Alla bilder kommer från Håkan Nordins presentation
Turismens baksida
Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?
Lokalbefolkningens verklighet
Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).
Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:
- fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
- fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.
- Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
- Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
- Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
- Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
- Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
- Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
- Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
- Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
- Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
- Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
- Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.
Djur, natur och ekosystem tar skada
Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.
Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:
- Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
- Ät mycket vegetariskt.
- Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
- Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
- Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
- Respektera djur och natur.
- Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
- Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
- Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
- Ta inte bilder på vilda djur.
Klimatet och resandet
Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.”
Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.
Vad du kan göra för att gynna klimatet:
- Undvik flyg så ofta som möjligt.
- Promenera och cykla gärna.
- Tåg är ett bra alternativ.
- Handla lokalproducerat och på marknader.
Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.
Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.
Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.
// Marina
Källor:
- Schyst resande, broschyr.
Two Green Spirits 