klimat

Hur hållbar är din jul?

Posted on Updated on

Julen är slöseriets högtid. Vi köper billiga prylar med dålig kvalitet till julklappslekar, halvgenomtänkta klappar som kommer hamna i soporna och onödig elektronik med farliga kemikalier. Vi lagar för mycket mat som går till spillo, slår in julklapparna i massor av vackert julpapper för några sekunders beundran och köper en extra tomte som ska pryda våra bokhyllor. Och jag säger VI eftersom ingen av oss är perfekt. Alla har vi våra brister och gör våra misstag, och det är okej. Men eftersom julen i vårt konsumtionssamhälle är ett problem för både klimat och miljö, hoppas jag att alla försöker tänka lite mer hållbart. Vi har tidigare i inläggen “Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,
Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök. Om du bara ändrar på några av dina dåliga vanor så har du kommit en god väg för att tänka mer hållbart, och kanske så kommer det tänket följa med dig i vardagslivet och göra stor skillnad på sikt i hur du lever ditt liv.

Det behöver inte vara särskilt krångligt eller uppoffrande att tänka mer miljövänligt runt julen. Oftast handlar det bara om att byta ut en sak mot en som är bättre.

Några enkla tips :

  • Strunta i att köpa vitmossa. Det är egentligen inte alls vitmossa utan fönsterlav som hotas av storskaligt skördade och har liksomdsc_0285 andra lavar och mossor svårt att återhämta sig. Jag är själv en mossälskare men jag ser hellre att de är kvar i vår natur där de utgör en viktig roll i vårt ekosystem. Dessutom är den köpta “vitmossan” full med farliga flamskyddsmedel, som du helst inte vill ha i ditt hem i onödan.
    Istället kan du fylla adventsljusstaken med kottar, näver (tänk på att inte skada trädet), kastanjer, ekollon, nötter, stenar, kanelstänger, anis, mm. Det gör varje ljusstake unik och speciell, och charmigare. Och självklart se till att hålla er till svanenmärkta eller ekologiska ljus i staken.
  • Slå in dina julklappar i gammalt presentpapper, i tyg du inte har användning för, i barnens sönderlästa serietidningar mm. Dekorera med saker du redan har hemma exempelvis knappar, sidenband, klistermärken, ischokladformar eller vackra bilder från en tidning och gör egna etiketter av tomma ytor på tex gamla räkningar och fraktordrar som kan klippas till olika former, målas och Pradas med små bilder, teckningar eller kalligrafi.
  •  Åk inte ut på stan och panikshoppa eller utan att ha en idé vad du vill köpa. Skriver du ner en lista på vad du vill ge bort så spar du både tid till att handla och minskar risken för dåliga impulsköp. Handla på nätet så slipper du även att lockas av fler butiker som kan leda till att du köper mer än vad du behöver. Beställ gärna flera produkter från samma sajt om det är möjligt och gärna ihop med grannen så spar ni på frakt och det blir mindre transporter. Köp gärna secondhand, särskilt till julklappslekar.dsc_0290
  • Gör saker själv – vaxa ekologiskt jultyg själv till julbordet, gör kransar av mossa och lingonris, måla popcornvolanger och kottar med ekologisk fingerfärg, forma hjärtan av ståltråd och klä med citron/lime/apelsinskal, gör potpurri med kanelstänger, stjärnanis och nejlikor eller varför inte göra servettringar av rosmarin.
  • Även om du är köttätare låt det veganska köket inspirera en del av ditt julbord och bakningen. Några av mina egna favoriter att göra veganskt är risgrynsgröt/ris a la Malta, inlagd “sill”, rödbetsbiffar, mandelbollar, dadelbollar, pepparkaksbollar, pepparkakor och chokladtryffel. Det mesta går att göra utan animaliska produkter utan att smaken blir lidande.
dsc_0317
Pepparkaksbollar
dsc_0323
Veganska pepparkakor
dsc_0329
Vegansk chokladtryffel med smak av pepparkaka, anis, kanel, ingefära och kardemumma.

Hållbara tips finns på:

* 10 bästa knepen för en grön jul  (Naturskyddsföreningen)

Blir det en hållbar jul? (Framtidsstigen)

* Tips för en hållbar jul: Julmat med KRAV (Ekocentrum)

* Junkbusters

 

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi på
Two Green Spirits

 

Ta ett miljövänligare flyg

Posted on Updated on

Under de senaste månaderna har jag lagt märke till att många av mina vänner och bekanta har rest utomlands – vissa av dem flera gånger bara i år. Kanske inte så konstigt med den regniga och kalla sommar som vi ändå haft. Men medan Facebook och Instagram fylls med bilder från varma stränder och gator fyllda med shopping, så funderar jag på om de har funderat kring den miljö- och klimatpåverkan som flygandet innebär.
Missförstå mig inte. Visst vill jag också ut och upptäcka världen, och jag dömer inte heller den som väljer att flyga, även om jag själv oftast håller mig till tåget, och även om jag bara har flugit två gånger i mitt liv, så kommer jag säkert att göra det igen. Det är faktiskt inte så att vi måste sluta flyga helt, men det kan vara bra att tänka efter lite när en väljer resmål.

Jag själv som miljömedveten resenär föredrar att göra medvetna val innan resan, så att jag under resan kan släppa så mycket ansvar som möjligt och bara njuta av min semester. Därför skrev jag inlägget “Turismens baksida” för att inte bara informera er läsare om vad vårt resande har för negativa effekter på miljö, klimat, lokalbefolkning, djur och ekosystem, utan även inspirera er att tänka efter vad som känns rätt och planera er resa därefter. Planerandet innan är ju dessutom halva nöjet och att dessutom kunna resa med gott samvete gör i alla fall mig gladare.

Som bekant är flyg ett av våra största miljöhot, då flygresor står för en tiondel av de totala svenska utsläppen (2013). Naturskyddsföreningen menar att en resa till Thailand för en enda person ger lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år.

Bevisligen stoppar inte denna fakta oss svenskar från att flyga, och inte på andra rika nationer heller för den delen. Glädjande nog finns det nu en funktion på flygresor.se (vi inte får betalt för att informera om detta) som gör det möjligt för dig att välja en mer miljövänlig flygresa.

Det är mer miljövänligt att resa med lågprisflyg – bolagen tar fler resenärer ombord vilket minskar koldioxidutsläppen per person.” Det visar en studie som har gjorts av Andreas Schennings och Joel Larsson vid KTH:s civilingenjör- och lärarprogram, som också är de som har gett resenärer möjligheten att välja flyg efter koldioxidutsläpp. Funktionen är baserad på antal resenärer per flyg och utesluter långa omvägar.

“Det visar sig dessutom att det är billigare att vara miljövänligare, så jag tror att fler kommer att göra ett bättre val nu.” säger Joel Larsson i ett pressmeddelande.

“Samtidigt är Andreas Schennings noga med att påpeka att flygresor är på inget sätt miljövänligt…– Ta tåget istället om du vill skona miljön, säger han.” skriver SVT.

Jag vill också rekommendera alla att inte ta flyget, åtminstone inte så ofta som vissa gör eller inrikes. Det finns många sätt att ta sig fram. Men om du ska flyga ta gärna hänsyn till vilken miljöpåverkan du ger. Bokar du din flygresa på något annat sätt än via flygresor.se så kan du även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp själv och klimatkompensera ditt flyg. Det är det minsta en kan göra om en inte vill sluta flyga.

 

//Marina

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015

 

Vad gör andra länder för miljön?

Posted on Updated on

I kampen för att värna om miljön får en även möta motstånd. Ett av motargumenten som är vanliga är att vi i Sverige inte behöver göra något eftersom inga andra länder gör något. Förutom att det är en dåligt stil att be sig dumt åt bara för att någon annan gör det, så är det också så att argumentet inte håller eftersom andra länder faktiskt också gör saker för att vi skall få en bättre miljö. Därför tänker jag ta upp några av många saker som hänt runt om i världen den senaste tiden.

Klimat

Läget på planeten beror på rika länders konsumtion och användningen av fossila bränslen (1). Därför är det glädjande att se att det satsas mycket på alternativ till fossila bränslen. I Sverige går det långsamt när det kommer till solkraft, men runt om i världen pågår en energiomställning där förnybara alternativ håller på att konkurrera ut smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft (1).Under den senaste åren har det lagts mycket fokus på förnybar energi, där länder som Kina, Uruguay, Mauritius, Costa Rica, Sydafrika och Nicaragua har satsat mycket på mer hållbara alternativ. Det är länder som många kanske inte förväntar sig skall ta hänsyn till miljön.

Inom tio år ska 90 procent av elen i Nya Zeeland komma från förnybara källor. Landets största energibolag, Genesis Energy, kommer att stänga de två återstående blocken på kolkraftverket Huntly Power Station i december 2018, Kolkraftverket, ska som mest ha stått för fem procent av landets koldioxidutsläpp. Regeringen i Nya Zeeland är positiva och menar att förnybar energi är på väg att ta över.

Tyskland stängde sin äldsta kärnkraftsreaktor i slutet av juni, samtidigt som juli månad var en bra månad för vindkraftsproduktionen och solcellspanelerna har börjat producera mer el än Tysklands kärnkraftverk.

USA:s el består idag till 40% av kolkraft, men Obama har planerar att minska den ytterligare och har som mål att driva klimatfrågorna vidare.

Det går även bra för Danmarks alternativ till smutsig el. Den 9 juli producerade landets vindkraft mer el än vad landet har användning för. Den stod då för 140% och överskottet kunde exporteras till Tyskland, Norge och Sverige. Danmarks mål är att hälften av all el i landet skall vara från förnybara källor 2020, men det kan bli sanning redan innan dess.

Vindkraften i Skottland gav år 2014 nog med el för att förse 98 procent av landets hushåll med el. Målet är att landet år 2020 skall producera 100% el för eget bruk med förnybar el.

Frankrike har minskat sin energiåtgång och satsat på förnybar energi, vilket har lett till att landet minskade sitt koldioxidutsläpp förra året med 40%. Det var första gången landets förnybara energiproduktion översteg den fossila, och 20 procent av elen kom från förnybara källor.

I Kenya håller nu Afrikas största vindkraftverk på att byggas och är den största investeringen sedan landet blev självständigt. Anläggningen skall producera 14 procent av Kenyas nuvarande kapacitet och enligt presidenten beräknar att det ska räcka till en stor del av landets inhemska konsumtion. Det är ett enormt projekt som kommer att anställa 1700 personer från regionen.

I Ryssland har premiärministern Dmitrij Medvedev beslutat att alla bensinstationer i landet ska erbjuda laddare för elbilar. I dagsläget har endast 500 elbilar köpts i Ryssland och målet med detta beslut är att öka produktionen av elbilar. I Norge är var femte ny bil en elbil, vilket ökade mellan 1013 och 2014 med 130%.

 

Inpå klimatmötet i Lima meddelade Indien att de ska öka sin förnybara del med det bubbla på fem år. 2014 bestod landets energi av 44% av kolkraft och till 66% av fossila bränslen.

Samtidigt som landet fortfarande kämpar med akuta fattigdomsproblem som svält, sjukdomar, bristande utbildning och kvinnors rättigheter, så ligger Indien på världstoppen gällande teknikutveckling och innovation.

Kinas största biltillverkare BYD Co skall utmana sig själva genom att sluta producera bensindrivna bilar, vilket meddelades redan 2013. Enligt Supermiljöbloggen tillverkar de redan solpaneler, LED-lampor och nya generationers batterier.

Djur och natur

Vårt ekosystem är mycket viktigare än många verkar förstå. Allt hänger ihop i ett kretslopp som påverkar alltifrån klimatet till vad som serveras på våra bord, och det är därför det är ytterst väsentligt att lägga resurser på även detta.

Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig.

I Ecuador har regeringen beslutat att naturområden som ägs gemensamt av bybor ska omfattas av ett nationellt naturskydd (2). Det innebär att exploateringen av mangroveskogarna kan förhindras och byar slipper tvångsförflyttas och kan bedriva hållbart fiske istället för att forma om kusten till ohållbara räkodlingar. Det är goda nyheter då kunskapen hos konsumenter om jätteräkan (som också döljs under andra namn så som Scampi. Tigerräka. Gambas. Tropisk räka. Kungsräka.) är begränsad, och många äter det fortfarande på restauranger, ovetandes om vad de stoppar i sig. Är du nyfiken på vad det är som gör att dessa räkodlingar är ohållbara och anses vara en av världens största miljöbovar så kan du läsa mer om det här.

 

Kemikalier och Jordbruk

Det talas mycket om kemikalier i dessa dagar och medvetenheten ökar hela tiden. Många väljer att köpa mer ekologiskt medan andra slår dövörat till och tycker att det är överdrivet. Eftersom det är svårt att påverka alla konsumenter är det bra när det händer saker på politiskt plan världen över.

Nonylfenoletoxilat som finns i kläder och andra tyger skall nu förbjudas inom EU. Detta ämnet bryts ner till ett hormonstörande ämne i naturen och utgör en stor skada för fisk.

Nepal förbjuder bly i målarfärg (2). Anledningen till att blyfärg förbjuds är för att bly är en tungmetall som skadar nervsystemet. Numera skall lagstiftningen ställa samma miljökrav som det görs gällande färger i USA.

Afrikanska Unionen har nu inlett en satsning på ekologiskt jordbruk och påbörjat skapandet av en plattform för utveckling av det ekologiska jordbruket (2).

“2015 har beskrivits som ett superår för klimat- och utvecklingsfrågor. Tre stora FN-konferenser – med klimatmötet i Paris i december som final – kan få avgörande betydelse för jordens framtid. Enligt Johan Rockström kan det till och med vara vår sista chans.”

Det här är bara några få exempel av vad andra länder gör för att rädda vår planet. Om en bara har lite koll i sociala medier märker en att det flödar med nyheter så gott som dagligen, så det är bara att lapa i sig alla goda nyheter. För det är fullt möjligt att göra något åt klimatförändringarna om vi gör dem nu, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Har ni inte lyssnat hans uppmärksammade och väldigt inspirerande sommarprat än så gör det här! Där förklarar han varför vi måste ta konsekvenserna på miljön på allvar, men att hoppet inte är ute.

// Marina

 

Källor:

  1. Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
  2. Artikel “Räddad skog och blyfri färg”, s. 70-71, Sveriges Natur nr 3 20015, Naturskyddsföreningen.

 

Så grillar du miljövänligt och häslosamt

Posted on

Våren är här och sommaren väntar runt hörnet. Många har redan tagit fram grillen och ser fram emot god mat och sena sommarkvällar med nära och kära. Tyvärr innebär grillning även en del påverkan på vår hälsa, klimatet och på miljön. Det betyder självklart inte att vi behöver sluta grilla. Med lite förändringar kan vi grilla hälso- och miljösmart.

Använd rätt grill och rätt kol

Foto: Mikael Vahlgren
Foto: Mikael Vahlgren

Engångsgrillar är en stor miljöbov eftersom den innehåller paraffin (restprodukt av råolja) som påverkar klimatförändringarna. “[…]…den största miljöboven är aluminiumformen där det åtgår mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen”, menar Naturskyddsföreningen. Se därför till att alla metalldelar hamnar i metallåtervinningen!

En Green Box är en miljövänligare typ av engångsgrill som skall ha 93% mindre miljöpåverkan än vanliga engångsgrillar. Muurikka ECO Grill och Eco grill är andra miljövänliga alternativ till den vanliga engångsgrillen.

Kol är att föredra framför gasol då gasol är en fossil petroleumprodukt som ger utsläpp av koldioxid och därmed påverkar klimatet. FSC-märkningen som skall garantera att produkten kommer från ansvarsfullt skötta skogar och att kolet inte innehåller trä från illegalt avverkade skogar, har länge funnits på marknaden. Både Naturskyddsföreningen och Greenpeace är kritiska mot FSC för dåliga regler, men nu kan Ica äntligen erbjuda grillkol och briketter som är märkta med Bra Miljöval vilket bör vara vårt första val när det kommer till kol.

Den miljömärkta grillkolen innehåller inga farliga kemiska tillsatser och kolet kommer från kontrollerade avverkningar som tar hänsyn till djur och natur. Tillverkningsprocessen är energieffektiv och baserad på förnybar energi istället för fossilbränslen. För varje såld påse grillkol/briketter märkta med Bra Miljöval avsätts pengar till projekt som ska gynna miljön där kolet och briketterna tillverkas. Bra Miljöval-märkt grillkol/briketter finns idag hos ICA, och fler butiker kommer att sälja den framöver.

Alternativ till tändvätskan

elgaffel
Foto: Mikael Vahlgren

Tändvätskan är nästan alltid tillverkad av den fossila oljeprodukten paraffin, och bildar koldioxid när den förbränns och är ett miljögift om det kommer ut i naturen. Det finns också tändvätska gjord på etanol – det påverkar klimatet mindre.

Men som tur är finns det alternativ till tändvätskan. Eltändare är utmärkt när en grillar hemma, särskilt om en har miljömärkt el. Är en ute i skogen eller inte har tillgång till el är tändpapper märkt med Bra Miljöval ett bra alternativ. Det har stearin som bas istället för paraffin.

Om ni nödvändigtvis måste använda tändvätska, använd det sparsamt och se till att hålla utom räckhåll för barn. “Varje år skadas flera hundra barn efter att de har fått i sig tändvätska, ofta i samband med grillning. Det räcker med små mängder för att ett barn ska få andningssvårigheter. Senare kan en så kallad kemisk lunginflammation utvecklas”, enligt Kemikalieinspektionen.

Välj ekologiskt

Välj produkter som helst är både ekologiskt och närproducerat. Det är inte bara hälsosammare och miljövänligare att välja ekologiskt, det är godare också. Dessutom har både jordbrukarna och djuren haft det bra.

Drycken har en stor betydelse för många vid just grillning, och självklart är det att föredra att den också är ekologisk och rättvisemärkt. Utbudet på allt ifrån saft till alkoholhaltiga drycker ökar hela tiden och bör vara en självklarhet till grillat. Vi vill också uppmuntra er som dricker alkohol till att utforska Systembolagets ekologiska och alkoholfria alternativ, i synnerhet om barn och ungdomar skall vara närvarande. Allt som är gott behöver inte innehålla alkohol, vilket vi anser är viktigt att visa våra barn. Ha gärna med dig en flaska om du är bortbjuden för att inspirera andra.

fruit
Äpple, Mango och Paprika

Ät mera grönt

Idag väljer många att helt avstå från kött, vilket är positivt för miljö och klimat. Naturligtvis kan du fortsätta äta kött om du vill, men vi behöver minska mängden. Faktum är att vi i Sverige bör halvera vår kött konsumtion, och dessutom undvika importerat nötkött, vara försiktig med svenskt griskött och inte äta för mycket viltkött(1). Det är alltså viktigt att tänka på vilket kött du köper, det är inte bara att köpa ekologiskt och närproducerat, utan en bör också veta vilket kött som mest påverkar miljö och klimat. WWFs köttguide kan hjälpa till en mer hållbar köttkonsumtion och ge tips på vilket kött som är bäst. Guiden finns även som app, vilket gör den lättillgänglig när du står i matbutiken och skall välja.

Tabbouleh
Tabbouleh

Köttproduktionen orsakar utsläpp av växthusgaser – både metangas från djurhållningen och lustgas vid tillverkning och användning av konstgödsel för att odla foder.”

Men att minska på köttet är ingen uppoffring, utan en öppning för en värld av vegetarisk mat. Sverige har många goda grödor att erbjuda under sommar och höst, så varför inte låta dessa delikatesser dominera på tallriken? Det handlar inte om att lägga en tråkig sojakorv på grillen, vilket nog de flesta förknippar med vegetarisk grillning. Går det att steka går det förmodligen att grilla, så egentligen är det bara fantasin som hindrar. Marinader ger extra piff på potatis, lök, svamp, grönsaker och fårosten halloumi och passar utmärkt på grillen. Eller varför inte testa på att grilla en god vegansk pizza? Servera gärna med en egengjord potatissallad på färskpotatis eller sötpotatis och äpplen, en tabbouleh (Libanesisk persilje- och bulgur/couscoussallad), en bulgursallad med grillade rotfrukter och grillade tomater, en fattoush (Libanesisk syrlig sallad) med grillat bröd, en salsa på mango och tomat eller/och lite rödbetshummus (kikärtsröra).

Nöj er inte med marshmallows, grillad banan med choklad och grillat äpple med kanel. Det är förvisso väldigt gott men det finns mängder av recept på efterrätter som kan lagas med hjälp av grillen. Desserter som grillad ananas och grillade jordgubbar med limemaräng (testa gärna den veganska kikärtsmarängen) och vaniljkräm, smör och honungsgrillade rabarber med vanilj- och mandelgrädde, grillad brieost med plommon, timjan, nötter och honung. Eller varför inte grilla nektariner eller persikor med vaniljkräm och rostade nötter?

Låt fantasin flöda och ta gärna med lite vegetariskt och veganskt att bjuda på om du är bortbjuden för att inspirera andra.

Marinera med dina egna grilloljor

Att göra sina egna grilloljor, marinader och glaseringar är inte bara nyttigare och godare, utan bättre för miljö och klimat. Färdiga oljor är ofta gjorda på palmoljan som ofta bidrar till avverkning av regnskog, fördrivning av urfolk och utrotning av orangutanger. Stora arial av regnskog i exempelvis amazonas skövlas för att ge plats åt monokulturella plantage även åt sojan, så den bör en också undvika använda för mycket av.

Undvik plast

Som alltid när det kommer till värme bör en undvika att använda plastprodukter, även sådana som är avsedda för mikrovågsugn. Det gäller alltifrån grilltänger till plasttallrikar och plastglas. Plasten kan ge ifrån sig Bisfenol A (BPA) och ftalater, speciellt när materialet värms upp och hamnar sedan i maten. Även fettet i maten löser upp de farliga kemikalierna. Trä, bambu, rostfritt stål, glas eller porslin är bättre alternativ.

veggies
Zuccini, Aubergine och Sparris

Glöm inte att återvinna

Det blir ofta lite extra skräp när en grillar, så som plastfolie, aluminiumfolie och engångstallrikar och även om en befinner sig långt ut i skogen bör en plocka upp efter sig och återvinna, något många struntar i när de inte är i sin egen trädgård. Tar en hand om sitt avfall slipper både djur och barn skada sig på det när det ligger och skräpar i naturen.

Glöm inte att engångsgrillar är i aluminium och måste återvinnas av miljöskäl. Grillkolen skall heller inte slängas i naturen, utan i brännbart eller grovsoporna beroende på vilka regler som gäller i din kommun. Om du sätter på ett lock på grillen när du är klar och kväver elden så kan du återanvända grillkolet/briketterna som inte förbrukats.

Långa varma kvällar innebär ofta ljus för lite extra mys i mörkret. Välj gärna miljövänliga ljus och tänk på att metallkopparna hos värmeljus är också gjorda på aluminium och bör återvinnas rätt.

Hoppas ni har nytta av våra tips och kom gärna med egna förslag. Glöm inte att njuta av god mat och goda vänner nu i sommar!

/Marina

 

Källor:

1. WWF: Halvera ditt köttätande. Metro Göteborg, 2015-05-28

 

Mer att läsa:

1. Allt du (inte) vill veta om plast, Naturskyddsföreningen

2. Grilla Klimatsmart, Naturskyddsföreningen

3. Varning för tändvätskor, Giftinformationscentralen

4. Säkerhetsdatablad T-Gul Tändvätska, Kemetyl

5. Grilla miljövänligt, ICA

6. Grilla klimatsmart, Nynäshamns Naturskola