Läs- och sevärt

Patrik Jakubowskis inspirerande singel “Kettle of Water” har premiär

Posted on Updated on

PatrikJakubowski

Tornados, enorma vågor, ljumma decembervindar, utsvultna hav, smältande glaciärer, överkonsumtion. Allt i linje med människans ständigt ångande maskineri. Men trots människans oproportionerligt stora påverkan på vår omvärld dominerar ändå naturens krafter som i allt större utsträckning gör sig påminda.

Vi på Two Green Spirits tycker naturligtvis att det här är viktiga frågor och därför vill vi uppmärksamma Patrik Jakubowskis nya singel “Kettle of Water”.

Singeln är producerad av Mattias Tegnér och levererar i rå, dystopisk, drömsk känsla en låt som speglar dessa frågor. I samarbete med Greenpeace har arkivbilder sammanfogats av fotografen Jonas Sten Norén till en explosiv och tänkvärd video. 

 

 

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?

Posted on Updated on

Plastfri tisdag, eller Plastic-free Tuesday som det kallas på engelska, är ett initiativ som försöker uppmärksamma hur plast påverkar inte bara oss människor utan också djur och natur. Under plastfri tisdag är det meningen att en ska undvika plast och inte handla någon plast, vare sig det är en produkt som är helt eller delvis gjord i plast eller om det är ekobananer inpackade i plast. Självklart är det så att plast kan användas till bra ändamål, men det är långtifrån alla slags plaster som en bör ha i sin omgivning. Plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen och mycket plast hamnar även mitt ute i naturen, där den förorenar både hav och land.

Plastfritt!
Plastfritt!

Ett argument jag har hört mot plastfri tisdag är att det är onödigt och inte gör någon skillnad ändå. Det kanske är precis som med Earth Hour, som en del personer menar är fånigt och inte påverkar vår vardagliga elanvändning. Min förhoppning är att sådant som Earth Hour, köttfri måndag och plastfri tisdag får människor att tänka till och låta detta tänk påverka alla dagar, inte bara specifika dagar.

Det är ju långt ifrån lätt att leva ett helt plastfritt liv, eller att ens lyckas undvika plast för en dag. Det är en utmaning att förändra sitt sätt att leva, men det gäller att få in det i sina rutiner och vara medveten om hur mycket plast en faktiskt använder i sin vardag för att kunna komma bort från det.

Här följer några tips på hur du kan minska din förbrukning av plast:

  • När du handlar mat, ta med dig en tygpåse till affären så slipper du köpa en plastpåse att bära hem dina matvaror i. Om du handlar grönsaker och frukt, lägg dem inte i egna plastpåsar utan i mindre tygpåsar eller lägg dem fritt i en större påse. Det går även utmärkt att ta med glasburkar eller liknande för att lägga saker i, till exempel om du ska handla något från charken.
  • Istället för att använda plastbyttor som förvaring i hemmet kan du använda glasburkar och trälådor, till exempel sådana som som det legat clementiner i.
  • Köksredskap av plast, som skärbrädor och decilitermått och slevar, kan bytas ut till köksredskap i trä och metall.
  • Byt ut dina plastmatlådor till sådana i metall eller glas.
  • Köp inte vatten på flaska, för där snackar vi verkligen om att mata plastmonstret i onödan. Drick kranvatten och fyll på i till exempel en Klean kanteen.
  • Göra dina egna produkter, såsom till exempel deodorant och ansiktskrämer som du kan förvara i glasburkar. Samma tänk går att föra över till matlagning och bakning.
  • Köp inte kläder av syntetiska material, då plastfibrerna som finns i plaggen lossnar vid tvätt och åker ner i avloppet. Plastfibrerna är för små för att filtreras bort och hamnar senare i sjöar och hav. Det kan du läsa mer om här.
  • Se dig omkring i ditt närområde, kanske finns där lokala producenter som du kan köpa tvålar, grönsaker, frukt, kött och annat från. På så vis kan du se till att där inte finns någon plast inblandad och du kanske kan köpa en större mängd på en gång. Det brukar också vara mer ekonomiskt.
  • Välj mer miljövänliga mensskydd. Här kan du bland annat läsa om hur det i Sverige förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år, och hur mycket plasten i dessa påverkar miljön. Istället för dessa kan du använda menskopp eller återanvändbara tygbindor, som är lika hygieniskt och bra mycket snällare mot plånboken.
  • Tvättkorgen är också en sådan sak som du kanske har i plast och den kan bytas ut mot en i tyg. Gå igenom din vardag och titta på materialet på sakerna i ditt hem, där finns säkert mycket plast som du inte tänkt på tidigare.

Tänk på att alla dessa förändringar inte är något som måste ske exakt nu eller imorgon eller ens om en månad. Ta det steg för steg och börja med det som är enklast för dig. Förändring tar tid och det är okej. Leta inspiration hos andra och lägg gärna upp dina egna bilder på något socialt media – glöm inte att hashtaga: #plastfritisdag #plasticfreetuesday #dontfeedtheplasticmonster

På Plastic-Free Tuesday ‘s egen hemsida kan du läsa mer om plastfri tisdag och få mer inspiration till hur du kan plastbanta (OBS – på engelska). Det går även att följa Plastic-Free Tuesday på instagramOm du vill veta mer om olika slags plaster och vilka plaster du främst bör undvika kan du läsa mer hos Naturskyddsföreningen.

// Caroline

När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar  fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen  är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

  • Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
  • Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
  • En höjd havsnivå
  • Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En  höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat.  Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya.  Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

 

// Marina

 

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

Tillbaka in i debatten

Posted on Updated on

Efter några veckors ledighet är Marina och jag tillbaka framför datorskärmarna och vi är i full gång med att skriva nya blogginlägg! Ni kommer bland annat få läsa mer om hoten mot skogen, och så kommer ett inlägg om djurparker och djurvänlig turism. Missa inte det!

Medan vi knåpar vidare kan ni läsa några av våra tidigare blogginlägg, några av dem mycket omtyckta och några som skapat debatt:

Följ oss gärna på vårt twitterkonto TwoGreenSpirits och på instagram, där vi heter @twogreenspirits! Där tipsar vi om god vegetarisk och vegansk mat, ekologisk odling, klimatsmarta tips i vardagen och mycket annat inspirerande! Senast skrev jag om Earth Overshoot Day, som inföll igår den 19 augusti. Earth Overshoot Day innebär att vi har förbrukat lika mycket resurser som jorden kan producera på ett år. Fruktansvärd läsning, men icke desto mindre sant, och vi måste tillsammans göra något åt mänsklighetens överkonsumtion! Du kan läsa mer om Earth Overshoot Day på Supermiljöbloggen. Vi har tidigare skrivit om överkonsumtion i Slöseriets ålder, där Marina ger några enkla tips på vad du kan göra för att minska din konsumtion.

// Caroline

En tillbakablick på år 2013

Posted on

Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
image.png

Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.

Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.

Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.

Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:

V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.

// Marina och Caroline

Alkohol bland unga

Posted on

Jag sprang på Drogfritt Sverige på stan och det fick mig att fundera över hur insatt i droger man egentligen är. Själv kanske man är avskärmad från en värld där alkohol och droger är ett problem, men är ens tonåringar det? Våra ungdomar lever i ett samhälle där man slits mellan skrämselpropaganda, drogliberalism och allmän acceptans för alkohol. Jag läste för ungefär ett år sedan en rapport (artikel om detta publicerades i Metro) som visade att var femte trettonåring har testat alkohol. Samtidigt är 57 procent av flickorna och 62 procent av pojkarna i årskurs 9 alkoholkonsumenter.  Det är fruktansvärt. Jag anser därför att det är viktigt att prata om, och eftersom jag har alldeles för mycket att säga i ämnet blir det en serie inlägg.IMAG1349 (2)

Att alkohol är den vanligaste drogen råder nog inte minsta tvivel om. Men de flesta tänker nog inte på den som en drog. Inte många höjer på ögonbrynet åt dem som dricker alkohol varje helg, det skryts om alkoholtolerans och fyllehistorierna snarare uppmuntrar till drickande, än tvärt om. Att dricka sig full är accepterat och har en hög coolhetsfaktor, särskilt bland unga. En undersökning visar att var åttonde 14-16 åring uppger att de måste ha något att skylla på för att kunna tacka nej till alkohol när de är ute med kompisarna och var femte i samma ålder säger att de tycker det vore bra om föräldarna inte drack alls. Samtidigt sprids tips på hur man bygger upp sin alkoholtolerans på Internet, som om en högre tolerans skulle betyda att man inte får kroppsliga skador…

Män dricker mer än  dubbelt så mycket som kvinnor vilket innebär att männens konsumtion  under 2008 var närmare 13 liter ren alkohol per person och år, jämfört  med cirka 6 liter för kvinnor. Omräknat i vin blir det ungefär ett glas  vin varje dag för en genomsnittlig kvinna. […] 10-15  procent av männen och 5-10 procent av kvinnorna är riskkonsumenter, det vill säga de konsumerar alkohol på en nivå som är förknippad med förhöjd risk för olika skador. Högst andel riskkonsumenter finns i den  yngre åldersgruppen, 16-29 år“, skriver IQ.

Vårdguiden menar att riskkonsumtion skiljer sig mellan könen:

För män innebär riskkonsumtion att antingen dricka mer än 14 standardglas i veckan (nästan 3 flaskor vin eller 53 cl starksprit) eller att dricka 5 eller fler glas vid ett och samma tillfälle – 1 flaska vin eller 20 cl starksprit.

För kvinnor innebär en riskkonsumtion att antingen dricka mer än 9 standardglas i veckan (nästan 2 flaskor vin eller 34 cl starksprit) eller att dricka 4 standardglas eller mer per tillfälle – nästan en flaska vin eller 15 cl starksprit.”

https://i2.wp.com/distilleryimage4.ak.instagram.com/790abdce23c411e3aba722000ab6839f_7.jpgUngdomar är ännu känsligare för alkohol, därför är det viktigt som vuxen att informera dem tidigt om riskerna, för det handlar inte bara om bakfyllan dagen efter utan om beroendet, de permanenta skadorna. Det handlar inte ens bara om hälsan utan också om alkoholrelaterat våld, våldtäkter och annan kriminalitet. Tonårsparlören har tips på hur man skall prata med sina tonåringar om alkohol.

Det stämmer inte att barn som bjuds på alkohol hemma kan kontrollera sitt drickande bättre.För varje år alkoholdebuten skjuts upp minskar risken för ett framtida beroende med 14 procent.” Vi behöver därför föregå med gott exempel och dricka måttligt eller inte alls. Introducera dem för alkoholfria alternativ och inte tillåta konsumtion före 18 års ålder.

I say no to drugs på youtube har många bra videos som på ett väldigt enkelt sätt förklarar komplikationer med droger och drogberoende. Det är fakta som var högstadieelev borde ta del av, och även vi föräldrar!

Alkoholprofilen kan du och dina barn se ligger till med er alkoholkonsumtion.

// Marina