Miljö

Ta vara på livet med Mindfullness, Minimalism och Downshifting

Posted on

Hur viktigt är det egentligen att göra karriär? För mig var det väldigt viktigt under en period, kanske inte så mycket för pengarnas och statusens skull, utan mer för att bevisa för mig själv att jag minsann också kunde slå mig uppför karriärstegen bland alla män i min mansdominerade bransch. Vad gav det egentligen mig? Det gav mig möjligheten att köpa mer prylar, men ingen lycka. Det var bara mer stress och mindre fritid.  Det tog tid, men tillslut började jag tänka om – jag förstod att arbete inte var något viktigt för mig. Jag är inte mitt jobb.
Idag är mitt jobb enbart en inkomst för att kunna leva, och trots att jag har råd att “unna mig” prylar finner jag att jag mer och mer spenderar tid på mindfullness, lever minimalistikt och eftersträvar downshifting.

Mindfullness

Mindfullness är en meditationsteknik där du fokuserar på dig själv och att vara här och nu. Metoden används inom sjukvården för att minska smärta, stress, ångest och nedstämdhet, och till en början kan det vara bra att ha kontakt med läkare eller någon annan som har professionell kunskap om mindfullness. I mindfullness hittar du tillbaka till dig själv, och du får möta både positiva och negativa tankar – tankar som du kan behöva hantera med hjälp av professionell guidning.

Mindfullness kan vara långsama, tysta promenader i grupp där fokus skall ligga på att andas rätt eller kroppscanningsövningar där du skall koncentrera dig på en kroppsdel i taget för att nå total avslappning. Men det är bara två av många metoder som erbjuds.

Det finns även många metoder som människor använder på sin fritid för att hitta sitt lugn, många av dem kanske inte är erkända metoder, men funkar det för den enskilde så är det bara positivt. Kanske behöver du vara för dig själv en stund och andas, lyssna på en ljudbok eller flyga fram på en mountain bike i skogen. Kanske innebär det att du vill äta en måltid ostört eller ligga i badet utan att barnen bankar på dörren. Det kan också innebära att du tillbringar tid med dem du tycker om utan att behöva titta på klockan eller tänka på en massa måsten. Kanske vill du ha en filmkväll med familjen eller packa vandringsryggsäcken och lämna civilizationen med din bästa vän under ett par dagar då och då.

I grunden handlar det om att varva ner. Att stanna upp. Vara här och nu. Fånga dagen. Hur du gör det är upp till dig själv, men det finns många färdiga metoder som en bra början eller ett bra komplement. Det kan vara svårt i början , men när du väl hittat en metod som fungerar för dig är det du som har kontroll över din kropp och inte din kropp som har kontroll över dig, och du kan börja leva på riktigt. En halvtimme om dagen där du kan vara dig själv kan vara allt som behövs för att bli mer tillfreds med ditt liv.

Minimalism

Minimalism. Generellt så innebär det att inte äga för många saker, men det är ett svårt begrepp att definiera eftersom det innebär olika för olika människor. Oavsett om en är en samlare eller inte är det lätt att samla på sig för många saker, särskilt om en går på second hand och gör en massa kap.  Det kan handla om onödiga saker så som prydnadssaker, böcker och muminmuggar, men också om nödvändiga saker som kläder och skor.

Oavsett vad det gäller kan det skapa ett känslomässigt kaos att ha för mycket saker runt omkring sig och det blir definitivt mycket arbete med städning och organisering, vilket tar mycket energi. Därför kan det vara en god idé att rensa ut det du inte behöver och istället spendera mindre tid för att hålla iordning och mer tid till något du tycker om att göra.

Att definiera vad en behöver är dock inte så lätt som det låter. Vissa saker har ett affektionsvärde och det kan vara svårt att göra sig av med saker som betyder mycket. Det kan därför ge en känsla av att en behöver dem och då kan det vara vanskligt att skilja på vad en vill ha och vad en måste ha. Då gäller det att tänka logiskt och inte känslomässigt. Vad som är logiskt är också individuellt och en måste inte heller göra sig av med allt en har.
Det kan vara relevant att göra en lista på viktiga frågor som en kan ställa sig själv innan en tar i tu med sorterandet. Hur många prydnadssaker är rimligt – en bokhylla, en hylla, en sak per tjugo centimeter på en hylla? Vilka böcker har jag läst ut och kommer inte läsa igen? Hur många muggar behöver jag på en dag? Har jag använt de byxorna det senaste året? Har jag fler skor än vad som får plats i skohyllan?

 

Men det är inte bara känslomässigt band eller samlarvärde som gör att en kan ha svårt att göra sig av med prylar och ibland är det flera faktorer som spelar roll exempelvis att det är svårt att finna tid och ork, att en har fysiska eller psykiska förhinder, kanske har det gått för långt så en saknar energi att ta tag i saken, eller så kanske är en helt enkelt för lat.

För vissa kan det därför vara svårare att börja rensa än för andra och då är det viktigaste att ta en sak i taget, och kanske börja med att rensa ut något en inte har problem med att göra sig av med så som att slänga gamla räkningar och post som kanske ligger på hög. Se till att det du rensar ut lämnar ditt hem så fort som möjligt och innan du börjar rensa något annat område, så slipper du bli överväldigad och känna att du bara flyttat sakerna till en ny plats.

Oftast börjar det kännas lättare när du röjt undan ett område och då kan du få mer energi till att fortsätta ditt rensande. Det finns många sätt att rensa och vill en ha profesionella tips kan en läsa “Rensa ut & lev lättare : en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander  som är en sorts receptbok för den som vill börja rensa ut onödiga saker ur sitt hem på ett enkelt sätt utan stress och kaos.

När en har rensat ut är det lätt hänt att en fyller på med nya prylar eftersom det nu finns mer utrymme, då gäller det att vara bestämd mot sig själv så att en inte hamnar i fällan igen och det kan vara än svårare än att rensa ut. Det kan vara en god idé att även här ha en lista med frågor för att förhindra att en köper onödiga saker. Ställ dig frågan om du verkligen behöver en extra tröja. Kan du kanske låna boken på biblioteket istället för att köpa en ny? Kan du köpa en motorsåg tillsammans med grannen som ni kan dela på eller kanske hyra en festklänning till bröllopet? Kommer den där surfplattan som ingår i köpet användas länge eller räcker det med datorn. Och om du skall köpa något köp kvalité så du slipper köpa flera par som går sönder och blir kvar i ett hörn.

Downshifting

Downshifting är en trend som börjar bli allt vanligare. Det innebär att en prioriterar fritid framför pengar och konsumtion och kan te sig olika för olika människor. För att uppnå detta är det vanligt att en går ner i arbetstid eller byter jobb och börjar se över sina utgifter såsom abonemang. För många är det omöjligt att minska i arbetstid eller byta jobb, för visst är downshifting en klassfråga. Livet är dyrt med många utgifter som en inte kan avstå ifrån och konkurrensen om jobben är stor. Då är det svårare att downshifta, men det går. Det kan handla om att ha en hemester (semestra hemma) och att ta vara på föräldraledigheten, eller kanske har en möjlighet att påverka sitt schema att en kan jobba fler timmar under en tid för att sedan kunna förlänga helgerna en dag eller två. Det kan också innebära att en minskar på de små utgifterna: inte ta en take away latte på väg till jobbet, åka kollektivt istället för att ta bilen, att hoppa över shoppingrundan på second handen för att istället vara med familjen. Det viktigaste är att en funderar på vad som är viktigt för en själv och ens familj (för de som har en) för att kunna prioritera dessa aktiviteter. Att ta en skogspromenad kostar tillexempel ingenting, men det passar inte alla. Då kanske en spelkväll framför konsollen tillsammans med barnen är en bra sysselsättning, laga mat tillsammans, odla grönsaker, ha lässtund med lånebok i soffan eller spela fotboll. Vissa aktiviteter kan kosta lite pengar även om en gör dem hemma, men då kan det vara värt att prioritera dessa aktiviteter istället för att sprida ut kostnaderna och att låna eller köpa begagnat det som går. Vad du väljer att lägga pengar och tid på är upp till dig själv, det som du tycker är roligt och det som ger dig en meningsfull fritid är det som är bäst för just dig. Låt ingen annan döma.

Jag har inte uppnått alla mina mål för min framtid ännu, men min nya livsstil har redan lett till att jag har mer energi att lägga på både mig själv och min familj. Jag mår bättre både fysiskt och psykiskt. Visst har vardagen sina problem, särskilt ekonomiskt, men jag känner mig mer tillfreds med mitt liv och allt mer sällan går min stress ut över min omgivning. Mitt liv har en verklig mening, en annan än den att uppfylla samhällts förväntningar: att jobba och konsumera. Dessutom leder ju min och andras minskade konsumtion till positiva konsekvenser för miljön och det är en god motivation om någon

\\ Marina

Advertisements

Hur hållbar är din jul?

Posted on Updated on

Julen är slöseriets högtid. Vi köper billiga prylar med dålig kvalitet till julklappslekar, halvgenomtänkta klappar som kommer hamna i soporna och onödig elektronik med farliga kemikalier. Vi lagar för mycket mat som går till spillo, slår in julklapparna i massor av vackert julpapper för några sekunders beundran och köper en extra tomte som ska pryda våra bokhyllor. Och jag säger VI eftersom ingen av oss är perfekt. Alla har vi våra brister och gör våra misstag, och det är okej. Men eftersom julen i vårt konsumtionssamhälle är ett problem för både klimat och miljö, hoppas jag att alla försöker tänka lite mer hållbart. Vi har tidigare i inläggen “Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,
Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök. Om du bara ändrar på några av dina dåliga vanor så har du kommit en god väg för att tänka mer hållbart, och kanske så kommer det tänket följa med dig i vardagslivet och göra stor skillnad på sikt i hur du lever ditt liv.

Det behöver inte vara särskilt krångligt eller uppoffrande att tänka mer miljövänligt runt julen. Oftast handlar det bara om att byta ut en sak mot en som är bättre.

Några enkla tips :

  • Strunta i att köpa vitmossa. Det är egentligen inte alls vitmossa utan fönsterlav som hotas av storskaligt skördade och har liksomdsc_0285 andra lavar och mossor svårt att återhämta sig. Jag är själv en mossälskare men jag ser hellre att de är kvar i vår natur där de utgör en viktig roll i vårt ekosystem. Dessutom är den köpta “vitmossan” full med farliga flamskyddsmedel, som du helst inte vill ha i ditt hem i onödan.
    Istället kan du fylla adventsljusstaken med kottar, näver (tänk på att inte skada trädet), kastanjer, ekollon, nötter, stenar, kanelstänger, anis, mm. Det gör varje ljusstake unik och speciell, och charmigare. Och självklart se till att hålla er till svanenmärkta eller ekologiska ljus i staken.
  • Slå in dina julklappar i gammalt presentpapper, i tyg du inte har användning för, i barnens sönderlästa serietidningar mm. Dekorera med saker du redan har hemma exempelvis knappar, sidenband, klistermärken, ischokladformar eller vackra bilder från en tidning och gör egna etiketter av tomma ytor på tex gamla räkningar och fraktordrar som kan klippas till olika former, målas och Pradas med små bilder, teckningar eller kalligrafi.
  •  Åk inte ut på stan och panikshoppa eller utan att ha en idé vad du vill köpa. Skriver du ner en lista på vad du vill ge bort så spar du både tid till att handla och minskar risken för dåliga impulsköp. Handla på nätet så slipper du även att lockas av fler butiker som kan leda till att du köper mer än vad du behöver. Beställ gärna flera produkter från samma sajt om det är möjligt och gärna ihop med grannen så spar ni på frakt och det blir mindre transporter. Köp gärna secondhand, särskilt till julklappslekar.dsc_0290
  • Gör saker själv – vaxa ekologiskt jultyg själv till julbordet, gör kransar av mossa och lingonris, måla popcornvolanger och kottar med ekologisk fingerfärg, forma hjärtan av ståltråd och klä med citron/lime/apelsinskal, gör potpurri med kanelstänger, stjärnanis och nejlikor eller varför inte göra servettringar av rosmarin.
  • Även om du är köttätare låt det veganska köket inspirera en del av ditt julbord och bakningen. Några av mina egna favoriter att göra veganskt är risgrynsgröt/ris a la Malta, inlagd “sill”, rödbetsbiffar, mandelbollar, dadelbollar, pepparkaksbollar, pepparkakor och chokladtryffel. Det mesta går att göra utan animaliska produkter utan att smaken blir lidande.
dsc_0317
Pepparkaksbollar
dsc_0323
Veganska pepparkakor
dsc_0329
Vegansk chokladtryffel med smak av pepparkaka, anis, kanel, ingefära och kardemumma.

Hållbara tips finns på:

* 10 bästa knepen för en grön jul  (Naturskyddsföreningen)

Blir det en hållbar jul? (Framtidsstigen)

* Tips för en hållbar jul: Julmat med KRAV (Ekocentrum)

* Junkbusters

 

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi på
Two Green Spirits

 

Ta ett miljövänligare flyg

Posted on Updated on

Under de senaste månaderna har jag lagt märke till att många av mina vänner och bekanta har rest utomlands – vissa av dem flera gånger bara i år. Kanske inte så konstigt med den regniga och kalla sommar som vi ändå haft. Men medan Facebook och Instagram fylls med bilder från varma stränder och gator fyllda med shopping, så funderar jag på om de har funderat kring den miljö- och klimatpåverkan som flygandet innebär.
Missförstå mig inte. Visst vill jag också ut och upptäcka världen, och jag dömer inte heller den som väljer att flyga, även om jag själv oftast håller mig till tåget, och även om jag bara har flugit två gånger i mitt liv, så kommer jag säkert att göra det igen. Det är faktiskt inte så att vi måste sluta flyga helt, men det kan vara bra att tänka efter lite när en väljer resmål.

Jag själv som miljömedveten resenär föredrar att göra medvetna val innan resan, så att jag under resan kan släppa så mycket ansvar som möjligt och bara njuta av min semester. Därför skrev jag inlägget “Turismens baksida” för att inte bara informera er läsare om vad vårt resande har för negativa effekter på miljö, klimat, lokalbefolkning, djur och ekosystem, utan även inspirera er att tänka efter vad som känns rätt och planera er resa därefter. Planerandet innan är ju dessutom halva nöjet och att dessutom kunna resa med gott samvete gör i alla fall mig gladare.

Som bekant är flyg ett av våra största miljöhot, då flygresor står för en tiondel av de totala svenska utsläppen (2013). Naturskyddsföreningen menar att en resa till Thailand för en enda person ger lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år.

Bevisligen stoppar inte denna fakta oss svenskar från att flyga, och inte på andra rika nationer heller för den delen. Glädjande nog finns det nu en funktion på flygresor.se (vi inte får betalt för att informera om detta) som gör det möjligt för dig att välja en mer miljövänlig flygresa.

Det är mer miljövänligt att resa med lågprisflyg – bolagen tar fler resenärer ombord vilket minskar koldioxidutsläppen per person.” Det visar en studie som har gjorts av Andreas Schennings och Joel Larsson vid KTH:s civilingenjör- och lärarprogram, som också är de som har gett resenärer möjligheten att välja flyg efter koldioxidutsläpp. Funktionen är baserad på antal resenärer per flyg och utesluter långa omvägar.

“Det visar sig dessutom att det är billigare att vara miljövänligare, så jag tror att fler kommer att göra ett bättre val nu.” säger Joel Larsson i ett pressmeddelande.

“Samtidigt är Andreas Schennings noga med att påpeka att flygresor är på inget sätt miljövänligt…– Ta tåget istället om du vill skona miljön, säger han.” skriver SVT.

Jag vill också rekommendera alla att inte ta flyget, åtminstone inte så ofta som vissa gör eller inrikes. Det finns många sätt att ta sig fram. Men om du ska flyga ta gärna hänsyn till vilken miljöpåverkan du ger. Bokar du din flygresa på något annat sätt än via flygresor.se så kan du även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp själv och klimatkompensera ditt flyg. Det är det minsta en kan göra om en inte vill sluta flyga.

 

//Marina

Patrik Jakubowskis inspirerande singel “Kettle of Water” har premiär

Posted on Updated on

PatrikJakubowski

Tornados, enorma vågor, ljumma decembervindar, utsvultna hav, smältande glaciärer, överkonsumtion. Allt i linje med människans ständigt ångande maskineri. Men trots människans oproportionerligt stora påverkan på vår omvärld dominerar ändå naturens krafter som i allt större utsträckning gör sig påminda.

Vi på Two Green Spirits tycker naturligtvis att det här är viktiga frågor och därför vill vi uppmärksamma Patrik Jakubowskis nya singel “Kettle of Water”.

Singeln är producerad av Mattias Tegnér och levererar i rå, dystopisk, drömsk känsla en låt som speglar dessa frågor. I samarbete med Greenpeace har arkivbilder sammanfogats av fotografen Jonas Sten Norén till en explosiv och tänkvärd video. 

 

 

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015