Politik

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.
Advertisements

Patrik Jakubowskis inspirerande singel “Kettle of Water” har premiär

Posted on Updated on

PatrikJakubowski

Tornados, enorma vågor, ljumma decembervindar, utsvultna hav, smältande glaciärer, överkonsumtion. Allt i linje med människans ständigt ångande maskineri. Men trots människans oproportionerligt stora påverkan på vår omvärld dominerar ändå naturens krafter som i allt större utsträckning gör sig påminda.

Vi på Two Green Spirits tycker naturligtvis att det här är viktiga frågor och därför vill vi uppmärksamma Patrik Jakubowskis nya singel “Kettle of Water”.

Singeln är producerad av Mattias Tegnér och levererar i rå, dystopisk, drömsk känsla en låt som speglar dessa frågor. I samarbete med Greenpeace har arkivbilder sammanfogats av fotografen Jonas Sten Norén till en explosiv och tänkvärd video. 

 

 

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015

 

Vad gör andra länder för miljön?

Posted on Updated on

I kampen för att värna om miljön får en även möta motstånd. Ett av motargumenten som är vanliga är att vi i Sverige inte behöver göra något eftersom inga andra länder gör något. Förutom att det är en dåligt stil att be sig dumt åt bara för att någon annan gör det, så är det också så att argumentet inte håller eftersom andra länder faktiskt också gör saker för att vi skall få en bättre miljö. Därför tänker jag ta upp några av många saker som hänt runt om i världen den senaste tiden.

Klimat

Läget på planeten beror på rika länders konsumtion och användningen av fossila bränslen (1). Därför är det glädjande att se att det satsas mycket på alternativ till fossila bränslen. I Sverige går det långsamt när det kommer till solkraft, men runt om i världen pågår en energiomställning där förnybara alternativ håller på att konkurrera ut smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft (1).Under den senaste åren har det lagts mycket fokus på förnybar energi, där länder som Kina, Uruguay, Mauritius, Costa Rica, Sydafrika och Nicaragua har satsat mycket på mer hållbara alternativ. Det är länder som många kanske inte förväntar sig skall ta hänsyn till miljön.

Inom tio år ska 90 procent av elen i Nya Zeeland komma från förnybara källor. Landets största energibolag, Genesis Energy, kommer att stänga de två återstående blocken på kolkraftverket Huntly Power Station i december 2018, Kolkraftverket, ska som mest ha stått för fem procent av landets koldioxidutsläpp. Regeringen i Nya Zeeland är positiva och menar att förnybar energi är på väg att ta över.

Tyskland stängde sin äldsta kärnkraftsreaktor i slutet av juni, samtidigt som juli månad var en bra månad för vindkraftsproduktionen och solcellspanelerna har börjat producera mer el än Tysklands kärnkraftverk.

USA:s el består idag till 40% av kolkraft, men Obama har planerar att minska den ytterligare och har som mål att driva klimatfrågorna vidare.

Det går även bra för Danmarks alternativ till smutsig el. Den 9 juli producerade landets vindkraft mer el än vad landet har användning för. Den stod då för 140% och överskottet kunde exporteras till Tyskland, Norge och Sverige. Danmarks mål är att hälften av all el i landet skall vara från förnybara källor 2020, men det kan bli sanning redan innan dess.

Vindkraften i Skottland gav år 2014 nog med el för att förse 98 procent av landets hushåll med el. Målet är att landet år 2020 skall producera 100% el för eget bruk med förnybar el.

Frankrike har minskat sin energiåtgång och satsat på förnybar energi, vilket har lett till att landet minskade sitt koldioxidutsläpp förra året med 40%. Det var första gången landets förnybara energiproduktion översteg den fossila, och 20 procent av elen kom från förnybara källor.

I Kenya håller nu Afrikas största vindkraftverk på att byggas och är den största investeringen sedan landet blev självständigt. Anläggningen skall producera 14 procent av Kenyas nuvarande kapacitet och enligt presidenten beräknar att det ska räcka till en stor del av landets inhemska konsumtion. Det är ett enormt projekt som kommer att anställa 1700 personer från regionen.

I Ryssland har premiärministern Dmitrij Medvedev beslutat att alla bensinstationer i landet ska erbjuda laddare för elbilar. I dagsläget har endast 500 elbilar köpts i Ryssland och målet med detta beslut är att öka produktionen av elbilar. I Norge är var femte ny bil en elbil, vilket ökade mellan 1013 och 2014 med 130%.

 

Inpå klimatmötet i Lima meddelade Indien att de ska öka sin förnybara del med det bubbla på fem år. 2014 bestod landets energi av 44% av kolkraft och till 66% av fossila bränslen.

Samtidigt som landet fortfarande kämpar med akuta fattigdomsproblem som svält, sjukdomar, bristande utbildning och kvinnors rättigheter, så ligger Indien på världstoppen gällande teknikutveckling och innovation.

Kinas största biltillverkare BYD Co skall utmana sig själva genom att sluta producera bensindrivna bilar, vilket meddelades redan 2013. Enligt Supermiljöbloggen tillverkar de redan solpaneler, LED-lampor och nya generationers batterier.

Djur och natur

Vårt ekosystem är mycket viktigare än många verkar förstå. Allt hänger ihop i ett kretslopp som påverkar alltifrån klimatet till vad som serveras på våra bord, och det är därför det är ytterst väsentligt att lägga resurser på även detta.

Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig.

I Ecuador har regeringen beslutat att naturområden som ägs gemensamt av bybor ska omfattas av ett nationellt naturskydd (2). Det innebär att exploateringen av mangroveskogarna kan förhindras och byar slipper tvångsförflyttas och kan bedriva hållbart fiske istället för att forma om kusten till ohållbara räkodlingar. Det är goda nyheter då kunskapen hos konsumenter om jätteräkan (som också döljs under andra namn så som Scampi. Tigerräka. Gambas. Tropisk räka. Kungsräka.) är begränsad, och många äter det fortfarande på restauranger, ovetandes om vad de stoppar i sig. Är du nyfiken på vad det är som gör att dessa räkodlingar är ohållbara och anses vara en av världens största miljöbovar så kan du läsa mer om det här.

 

Kemikalier och Jordbruk

Det talas mycket om kemikalier i dessa dagar och medvetenheten ökar hela tiden. Många väljer att köpa mer ekologiskt medan andra slår dövörat till och tycker att det är överdrivet. Eftersom det är svårt att påverka alla konsumenter är det bra när det händer saker på politiskt plan världen över.

Nonylfenoletoxilat som finns i kläder och andra tyger skall nu förbjudas inom EU. Detta ämnet bryts ner till ett hormonstörande ämne i naturen och utgör en stor skada för fisk.

Nepal förbjuder bly i målarfärg (2). Anledningen till att blyfärg förbjuds är för att bly är en tungmetall som skadar nervsystemet. Numera skall lagstiftningen ställa samma miljökrav som det görs gällande färger i USA.

Afrikanska Unionen har nu inlett en satsning på ekologiskt jordbruk och påbörjat skapandet av en plattform för utveckling av det ekologiska jordbruket (2).

“2015 har beskrivits som ett superår för klimat- och utvecklingsfrågor. Tre stora FN-konferenser – med klimatmötet i Paris i december som final – kan få avgörande betydelse för jordens framtid. Enligt Johan Rockström kan det till och med vara vår sista chans.”

Det här är bara några få exempel av vad andra länder gör för att rädda vår planet. Om en bara har lite koll i sociala medier märker en att det flödar med nyheter så gott som dagligen, så det är bara att lapa i sig alla goda nyheter. För det är fullt möjligt att göra något åt klimatförändringarna om vi gör dem nu, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Har ni inte lyssnat hans uppmärksammade och väldigt inspirerande sommarprat än så gör det här! Där förklarar han varför vi måste ta konsekvenserna på miljön på allvar, men att hoppet inte är ute.

// Marina

 

Källor:

  1. Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
  2. Artikel “Räddad skog och blyfri färg”, s. 70-71, Sveriges Natur nr 3 20015, Naturskyddsföreningen.

 

Vi måste tänka på hela skogen

Posted on Updated on

Skogen. Dofterna. Trädens susande. Mjuk mossa under fötterna. En gren som knäcks under ens tyngd och bryter stillsamheten. Daggvåt spindelväv som fastnar i håret och små rännilar av ljus ner genom lövverket. En plats så naturlig men ändå så magisk. En plats där en kan vara sig själv för en stund, långt ifrån den hastiga vardagen. Plötsligt finns där ett hål mitt i skogen, en tillplattad ruta där det tidigare funnits en hög mur av grönska och liv.

Kalhyggen blir en allt vanligare syn. Skogen avverkas i syfte att rensa ut sådant som är gammalt och ge mer plats och andrum åt ett mindre antal träd och buskar. Det kan låta rimligt, men är långt ifrån bra för natur, djur och klimat.

Ny forskning har på senare tid gjort att forskare och experter går till attack mot skogsindustrins hävdande att deras verksamhet är bra för klimatet. Även hemsidor som exempelvis Skogen och Klimatet får nu kritik för att sprida lögner och halvsanningar. Allt fler får upp ögonen för att vi måste sluta med kalhyggen med anledning av klimatförändringarna (7)(8). Det kommer mothugg från olika håll där nya begrepp som “bioekonomi” ska låta som det är bra, men som förvillar den som är mindre insatt.

Men kalhyggen och unga träd påverkar inte endast klimatet. I takt med att ytor med äldre skog minskar ser vi en förminskning av både djur- och växterarter.  Nyligen rapporterades exempelvis att allt fler skogslevande fåglar blir rödlistade (1)(6).

Att förhindra att en insekt eller en lav dör ut kan för många tyckas överdrivet, men sanningen är att ekosystemet är oerhört komplicerat. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Sommarpratarna Johan Rockström(9) och Sebastian Kirppu(10) pratar båda om att konsekvenser av avskogning kan påverka på sätt som en inte kunnat ana.

Forskare menar att människan ligger till grund för att arter nu utrotas i rekordfart. Planeten kommer ta lång tid att återhämta sig, och även människan kommer att dö ut i ett tidigt stadium om vi inte tänker om redan idag. Vi kan inte ta lätt på det nya massutrotning av arter. Det handlar om mer än att vi vill att våra barnbarn skall kunna se en levande älg och om mer än att det är synd att djur dör ut ut. Människan är beroende av ekosystemets tjänster som exempelvis pollinering av skördar och naturlig vattenrening vilket innebär att även den minsta insekt kan vara livsviktig för vår överlevnad.

Men det finns hopp. I Siuslaw National Forest som sträcker sig över 2,500 km2  längs centrala Oregons kust mellan städerna Coos Bay och  Tillamook,USA, utförs ett helt enastående projekt för att rädda ekosystemet.

Läs gärna våra tidigare inlägg om skogen:

Motståndarna började samarbeta mot samma mål

Efter andra världskriget eftersökte USA träprodukter. Då de flesta privata skogsmarker redan förbrukats lades stort fokus på den allmänna marken i nationens västra delar, i synnerhet de nationella skogar, som förvaltas av Forest Service(5). Under 40 år jämnades stora delar skog med marken och ersattes med tät planterad snabbväxande monokultur (ett trädslag åt gången) som sedan skulle avverkas och ersättas med ny återplantering. I slutet av 1980-talet var det uppenbart att denna produktionscykel skadat ekosystemet avsevärt, vilket ledde till att miljögrupper började protestera högljutt 1991 och lämnade in stämningar. Det ledde till beslutet att stänga ner timmerverksamhet i delar där fläckugglan har sina habitat: 17 nationella skogar i Kalifornien, Oregon och Washington inkluderade.

Som en konsekvens av att stänga ner verksamheten drabbades samhället av arbetslöshet och ett krig mellan träindustrin och de miljöaktivister som hade kämpat för att stänga skogarna utbröt. Både industrin och miljökämpar skyllde Forest Service för att tillåta detta dödläge att utvecklas: ett dödläge som president Clinton tog på sig att lösa. En kommitté utsågs som slutligen kom med lösningen: Northwest Forest Plan. 16 av 17 av de drabbade skogarna skulle få vara ostörda. Siuslaw, främst på grund av mängden av laxströmmar, var nästan inte alls öppet för avverkning.
nationalpark vitsippedalen
Efter en kraftig storm vintern 1996 visade det sig att det blev massiva skador på skog och vägar. De områden där människor försökt återställa ekosystemet klarade sig naturen undan med mindre eller inga skador alls, och även vägar vid dessa områden hindrades från att bli översvämmade. Det var ett bevis för att metoden fungerar och det beslutades att arbetet med detta naturliga experiment skulle fortsätta(1)(5).

Som resultat av Northwest Forest Plan började parter som innan varit i strid med varandra tillsist arbeta mot samma mål, istället för att fortsätta i gamla fotspår. De flesta som nu arbetar i  Siuslaw arbetar för att återställa ekosystemet, inte för att jämna skogen med marken. De arbetar för skogen, inte emot den: en metod som mottogs med öppna armar av arbetarna.

Skogens påverkan på vattenlivet

Det lätt att glömma bort att även vattenlevande varelser påverkas av förändringar i skogen. Som följd av jordskred, erosioner och stormar faller träd ner i floder och vattendrag som strömmar genom skogar. Dessa fallna träd spelar en viktig roll för ekosystemet(1)(5). Genom att fungera som ett hinder för vattnet under perioder med höga vattennivåer skapas mindre vattenansamlingar och skyddar  bland annat ungfisk, samt samlar upp biologiskt avfall som fungerar som föda åt olika arter.

Denna förutsättning för liv försvann då större träd avverkades längs vattendragen och ledde till att bland annat laxen minskade i antal. För att rädda laxen görs nu en insats för att återställa denna naturliga gång genom att placera stammar i strömmarna, tills träden längs vattnet har växt till sig. En metod som visat sig effektiv och hållbar för laxens välmående.

För att vi ska kunna överleva och för att planeten ska må bra behöver vi minska inskränkningar på djurens och växternas naturliga livsmiljöer. Vi måste sluta överexploatera för ekonomisk vinning och istället minimera klimatförändringarna. I detta arbete är ett skogsbruk som visar hänsyn till ekosystemet vitalt.

/ Marina och Caroline

Källor:

1. Seeing the forest, Dokumentär,2015
2. Northwest Forest Plan, 13 april 1994
3. Ecosystem Restoration, United States Department of Agricultur
4. Siuslaw National Forest transition from timber to ecology, Oregon state, 23 mars 2015
5. Seeing the forest Homepage
6. Skogslevande fåglar minskar kraftigt i antal, Supermiljöbloggen16 juni 2015
7. Nej, skogskövling är inte bra för klimatet, Svenska dagbladet , Debatt, 14 juni 2015
8. Skogsnäringen vill tydligen inte bidra till att rädda klimatet, Västerbottenkuriren, Debatt, 15 juni 2015
9. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, Sommar i P1 2015
10. Sebastian Kirppu, skogsbiolog, Sommar i P1 2014

Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden

Posted on Updated on

Det är knappast någon nyhet att hyresvärdar runt om i landet nu börjar renovera sina fastigheter till en kostnad där många av hyresgästerna tvingas flytta. Människor har samlats för att protestera och skapat nätverk för att kunna bedriva dialoger med fastighetsägaren, i hopp om att komma till en kompromiss. Av dessa nätverk har vi har tidigare tagit upp Mobilisera Skarpan i Linköping och Pennygångens Framtid i Göteborg. Vissa har lyckats, andra misslyckats. På Pennygången har kampen lönat sig. “Under hösten 2014 slöts en överenskommelse mellan Stena Fastigheter och Hyresgästföreningen om hyreshöjningar på i snitt 14 %. Vintern 2015 har renoveringen av det första huset på Pennygången påbörjats.” Dessutom drev Pennygångens Framtid frågan om rivningskontrakt, vilket nu har lett till att Stena Fastigheter har gett alla hyresgäster med rivningskontrakt  ett förstahandskontrakt. Nu sitter kvarteret Vita Björn i Göteborg i liknande sits och vi har därför bjudit in Anneli Nedholm, boende i Vita Björn att gästblogga. Har du en liknande berättelse? Kontakta oss gärna på twogreenspirits@gmail.com för att få din röst hörd! / Marina

************************************************************************

  Kv. Vita Björn byggdes 1965. Syftet var att bygga bostäder med ljus och luft efter rivning av den gamla bebyggelsen. Mot Bangatan ligger fem höghus med nio 11215759_10153401195007873_4573948038409098794_nvåningar med gaveln mot gatan. Placeringen ger sol och ljus på gården. Dessutom finns på så sätt utsikt mot Masthuggskyrkan från området. Mot Djurgårdsgatan ligger en länga med en höjd som är anpassad till landshövdingehusen på andra sidan gatan, fem till sex våningar. Utöver dessa tillkommer en indragen våning på samtliga hus. Kvarteret är strykjärnsformat med kortsidan mot Amiralitetsgatan i norr. I kvarteret finns 380 lägenheter fördelade på ett till fyra r.o.k.

Källa: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning

I slutet av 2014 kallade Wallenstam, vår hyresägare i Vita Björn Majorna, till stormöte och information om den stundade stamrenoveringen. Samtidigt som man gjorde stammarna vill man renovera resten av lägenheterna och standardhöja till “2015 års mått mätt”, som det hette, och erbjöd två renoveringsnivåer, en med kök, badrum, el och gemensamma utrymmen och en stor med hela lägenheten samt gemensamma utrymmen. Många av oss  som bor på Vita Björn insåg ganska snart att vi kommer behöva flytta om det inte finns ett lägre alternativ att välja på. I våra första möten, oss grannar emellan blev det väldigt tydligt att vi ville driva samma linje som Pennygången nämligen; ALLA SKALL KUNNA BO KVAR. På ett stormöte bildades en samrådsgrupp med alla de som ville vara med och gruppen fick mandat att föra dialog med Wallenstam och att driva vår vision.

Det vi hoppas på är en dialog, en verklig, sann dialog mellan Wallenstam och oss boende för att i slutändan komma till en renovering där alla känner sig tillgodosedda i sina behov. Vi pratar mycket om social hållbarhet i samrådsgruppen och hur man skall jobba för att få en hållbar stad. Detta är något vi är extremt måna om och hoppas att vi i ett samarbete med vår värd skall kunna åstadkomma. Under processens gång och efter lite kompetensinventering insåg vi ganska snabbt att mycket stor kunskap befann sig här på gården och det är vår största önskan att Wallenstam använder sig av den i den stundande renoveringen.

Anneli Nedholm/ Boende Vita Björn