Litteratur spelar roll för kvinnan

#Metoo vågen under 2018 har sedan länge ebbat ut. Feminismen och jämställdheten är inte längre på allas läppar, endast gedigna själar som brinner för saken kämpar på genom att blåsa på den utdöende glöden för att försöka hålla liv i elden. Otroliga kvinnor och hens, och några män skall tilläggas, slutar aldrig att kämpa för kvinnans rättigheter. Det är oklart om #metoo fenomenet förändrade särskilt mycket då de ögon som öppnades verkar ha valt att blunda igen, men förhoppningsvis såddes det ett frö i samhället, och tände en gnista i nya kämpar som kan fortsätta kampen när dagens kämpar inte längre kan vara aktiva längre.

Feminismen ( eller jämställdheten om så vill, för feminismen borde inte räknas som något annat, inte som ett förtryck mot män ) är inte bara starkt sminkade kvinnor i stora färgglada frisyrer med venussymbolen tatuerad på armen och som springer topless på demonstrationer. Alla feminister är inte högljudda och vulgära, men faktum är att dessa fantastiska kvinnor är de som håller liv i kampen, som håller den synlig. Det behövs män som tar ett steg tillbaka, vågar vara starka nog att släppa fram kvinnor, endast det kan krossa patriarkatet helt, men det lär inte ske utan en fortsatt kamp av färgstarka kvinnor.

Förtrycket av kvinnor handlar inte bara om fysisk och psykisk misshandel, inte bara om sexuella trakasserier och våldtäkter, utan om hela grundsynen på kvinnan som en svagare länk. Grundsynen är djupt rotad även i det svenska samhället efter årtusenden av patriarkala samhälleliga strukturer – samhällen skapade av män för män. Men det går att förändra.

Inte bara män måste förändra sig, utan kvinnor behöver ändra sin syn på sig själva. Det krävs också att kvinnor vågar säga stopp när de behandlas fel, och det krävs att kvinnor vågar visa framfötterna, och för det krävs både självkänsla och självförtroende – något som många kvinnor saknar. Alla kvinnor kan naturligtvis inte vara de som går i bräschen för kvinnokampen, även om det vore önskvärt, men alla kvinnor kan öka tron på sig själva och våga vara sig själva. För det är det det handlar om i grunden. Kvinnans rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp, och ha samma rättigheter som män har.

Som bokslukare har jag alltid funnit styrka och optimism genom litteraturen, och även på senare år genom bloggar och annan skrift, samt konst. 2019 har varit året då jag läst mer feministiska böcker än någonsin och de ger hopp om framtiden att läsa litteratur av likasinnade, och styrka att fortsätta kampen.
Litteraturen har genom århundraden påverkat människor och det behövs mer bra litteratur. Mycket utvecklande litteratur i viktiga ämnen är svårläst, med svåra begrepp och ett språk som inte tilltalar andra än de utbildade.
Men feminismen är inte bara något för den högutbildade och litterära, den måste nå vidare ända ner i hjärtat på även den förtryckta kvinnan som knappt går ut utan tillåtelse. In i hjärta också på de kvinnor som har blivit formade av den patriarkala strukturen så till den grad att de inte bara ser kvinnans roll i det gamla sättet att leva som självklar, utan som också själva skrattar åt sexistiska skämt, formar ett yttre skal för att skydda sig och som lever efter de normer som omgivningen ger dem. Det handlar inte om hjärntvätt, det handlar om att väcka den slumrande förändringen som redan finns. Mänskligheten är redo för en ny era.

Feministisk literatur

Den feministiske litteraturkännaren känner redan till de mer svårlästa, men brillianta böckerna så som “Orlando” av Virginia Woolf och Suzanne Brøggers självbiografiska genombrott “Crème Fraîche”, samt den mentalt tunga svenska antologin “Fittstim” av  Belinda Olsson, Linda Skugge och Brita Zilg. Men de senaste decennierna har mer lättsmält, men inte mindre genialisk, litteratur publicerats av starka kvinnor. Böcker som ger hopp och styrka till kvinnor. Litteratur som är som ljuset i samhällets mörka tunnel. Jag tänker främst på “Bitterfittan” av Maria Sveland, “Haggan” av Aase Berg och “Kring denna kropp” av vår allas Stina Wollter. Dessa tre böcker är ett måste i den moderna bokhyllan. Böcker som alla borde läsa oavsett könstillhörighet. De öppnar ögonen på hur dagens samhälle ser ut och hur omodernt klassamhället och våra könsbestämda är.

Så som världen inte riktigt var mogen för Selma Lagerlöfs framgångar 1891, är många inte mogna för äkta feministisk litteratur år 2019. De flesta skulle reagera på om böcker hade samma syn på judar idag som på 1930-talet, men väldigt få noterar hur nutida böcker skildrar kvinnornas lägre status i dagens samhälle. Få ifrågasätter att det fortfarande är män som utför stordåden, medan kvinnan står i mannens skugga. Självklart kan vi inte enbart ha litteratur vars enda syfte är att sprida feminismens budskap, men litteraturen behöver ha fler starka kvinnliga karaktärer och handlingen behöver, om syftet med boken inte är något annat, stödja ett jämställt samhälle för att jämställdheten skall vara det nya normala, smyga in feminism i böcker om så vill.

Det feministiska i litteraturen måste nå alla, finnas i alla genrer, romaner så väl som i facklitteratur, från böcker för den avancerade läsaren till barnböcker, och finnas på alla språk. Det skall vara en självklarhet att det finns kvinnliga förebilder för vuxna kvinnor och för små flickor. Tiden för försvarslösa prinsessor som blir räddade av manliga riddare är över. Det är dags att kvinnor börjar fundera på om de får ut det av livet som de föreställt sig, bege sig ut att upptäcka sig själva, så som Susan i novellen “To room nineteen” av Doris Lessing som gavs ut 1963 när feministiska rörelsen nått sin höjdpunkt. Det är dags för kvinnor att våga förverkliga sina drömmar, så som Precious Ramotswe, Botswanas första kvinnliga privatdetektiv i Alexander McCall Smiths “Damernas Dektektivbyrå”. De båda kvinnorna skiljer sig från stereotypiska kvinnan som vi vill bort ifrån. Överhuvudtaget behöver böcker sluta skildra stereotyper på ett sådant sätt att de kan ses som de “normala” könsrollerna. Vi behöver fler Pippi Långstrump i världen som kritiserar normen.

Följ gärna den färgstarka Torunn Pindamo på Instagram. Inför detta inlägg rekomenderade hon författaren Shirley Jackson, samt dessa böcker som inspirerat henne :

• Lazarus kvinnor av Marina Stepnova
• Lighthouekeeping av Jeanette Winterson
• The left hand of darkness av Ursula k. Le guin
• Reveries of the wild woman av Helene Cixous
• Den som vill ha hare till frukost måste jaga om natten av Anna Hedlin
• Tiden är inte än av Elin Boardy

 

Litteratur för barn

Det är viktigt att redan som barn få tillgång till normkritisk litteratur, där inte bara det feminina könet stärks utan hela samhället ses från ett sundare perspektiv än den värld som utspelar sig i medeltida prinsessornas och prinsarnas värld. Litteratur som tar med barn, flickor som pojkar, in i det moderna 2000-talet, där normerna inte längre är självklara. Det har skrivits många bra böcker för barn som bryter de vanliga normerna och lär barnen jämställdhet. Här kommer ett litet urval:

• Barnen i Kramdalen : en saga om integritet, tafsare och nättroll av Andreas Sjölander & Emelie Sjölander ( 6-9 år)
• Sagor för pojkar som vågar vara annorlunda av Ben Brooks (9-12 år)
• Sagor för barn som vågar vara annorlunda av Ben Brooks (9-12 år)
• Vi tvättar bilen av Sarah Vegnas & Astrid Tolkes (0-3 år)
• Godnattsagor för rebelltjejer : 100 berättelser om fantastiska kvinnor av Elena Favilli & Francesca Cavallo (9-12 år)
• Små människor, stora drömmar – Coco Chanel av Isabel Sánches Vegara & Ana Albero (4-6 år)
• Bara rumpor av Annika Leone & Bettina Johansson (3-6 år)
• Lill-Zlatan och morbror Raring av Pija Lindenbaum (3-6 år)
• Jag vill ha baklava! av Kalle Guettler & Pia Halse (3- 6 år)
• Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg & Mimmi Tollerup-Grkovic (3- 6 år)
• Pinsamt värre Krille av Åsa Karsin & Karin Bektasevic (3-6 år)

 

Har du böcker i jämställdhetens tecken som inspirerat dig? Kommentera gärna nedan så att fler kan inspireras.

 

//Marina