Hälsa och Ohälsa
Var försiktig med sillen i midsommar
Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.
Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).
Vad är dioxiner?
Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.
Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön. Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.
Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.
Är det farligt att äta dioxiner?
TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.
Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.
Hur undviker jag höga halter dioxiner?
Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).
“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)
Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.
Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:
- Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
- Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
- Vildfångad röding från Vättern.
Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.
Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.
TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline
Nu tar vi lite välförtjänt semester!
Källor:
- Livsmedlesverket
- Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
- Naturvårdsverket
Plastens era måste nå sitt slut
Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast. Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.
Vad är konsekvenserna av plast?
Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada.
Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.
Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.
Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.
Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:
- Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
- Konstgräsplaner 1640–2460 ton
- Textiler av syntetfiber 850–950 ton
- Målning av byggnader 130–250 ton
- Båtbottenfärg 160–740 ton
- Industriell produktion 310–530 ton
- Hygienprodukter 66 ton
Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.
Vad kan du göra?
Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.
Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.
- Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
- Skriv under för att minska plast i våra hav.
- Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
- Plocka minst ETT skräp om dagen
- Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
- Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
- Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
- Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
- Undvik att använda engångsartiklar.
- Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
- Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
- Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
- Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.
Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.
//Marina
Ta vara på livet med Mindfullness, Minimalism och Downshifting
Hur viktigt är det egentligen att göra karriär? För mig var det väldigt viktigt under en period, kanske inte så mycket för pengarnas och statusens skull, utan mer för att bevisa för mig själv att jag minsann också kunde slå mig uppför karriärstegen bland alla män i min mansdominerade bransch. Vad gav det egentligen mig? Det gav mig möjligheten att köpa mer prylar, men ingen lycka. Det var bara mer stress och mindre fritid. Det tog tid, men tillslut började jag tänka om – jag förstod att arbete inte var något viktigt för mig. Jag är inte mitt jobb.
Idag är mitt jobb enbart en inkomst för att kunna leva, och trots att jag har råd att “unna mig” prylar finner jag att jag mer och mer spenderar tid på mindfullness, lever minimalistikt och eftersträvar downshifting.
Mindfullness
Mindfullness är en meditationsteknik där du fokuserar på dig själv och att vara här och nu. Metoden används inom sjukvården för att minska smärta, stress, ångest och nedstämdhet, och till en början kan det vara bra att ha kontakt med läkare eller någon annan som har professionell kunskap om mindfullness. I mindfullness hittar du tillbaka till dig själv, och du får möta både positiva och negativa tankar – tankar som du kan behöva hantera med hjälp av professionell guidning.
Mindfullness kan vara långsama, tysta promenader i grupp där fokus skall ligga på att andas rätt 
eller kroppscanningsövningar där du skall koncentrera dig på en kroppsdel i taget för att nå total avslappning. Men det är bara två av många metoder som erbjuds.
Det finns även många metoder som människor använder på sin fritid för att hitta sitt lugn, många av dem kanske inte är erkända metoder, men funkar det för den enskilde så är det bara positivt. Kanske behöver du vara för dig själv en stund och andas, lyssna på en ljudbok eller flyga fram på en mountain bike i skogen. Kanske innebär det att du vill äta en måltid ostört eller ligga i badet utan att barnen bankar på dörren. Det kan också innebära att du tillbringar tid med dem du tycker om utan att behöva titta på klockan eller tänka på en massa måsten. Kanske vill du ha en filmkväll med familjen eller packa vandringsryggsäcken och lämna civilizationen med din bästa vän under ett par dagar då och då.
I grunden handlar det om att varva ner. Att stanna upp. Vara här och nu. Fånga dagen. Hur du gör det är upp till dig själv, men det finns många färdiga metoder som en bra början eller ett bra komplement. Det kan vara svårt i början , men när du väl hittat en metod som fungerar för dig är det du som har kontroll över din kropp och inte din kropp som har kontroll över dig, och du kan börja leva på riktigt. En halvtimme om dagen där du kan vara dig själv kan vara allt som behövs för att bli mer tillfreds med ditt liv.
Minimalism
Minimalism. Generellt så innebär det att inte äga för många saker, men det är ett svårt begrepp att definiera eftersom det innebär olika för olika människor. Oavsett om en är en samlare eller inte är det lätt att samla på sig för många saker, särskilt om en går på second hand och gör en massa kap. Det kan handla om onödiga saker så som prydnadssaker, böcker och muminmuggar, men också om nödvändiga saker som kläder och skor.
Oavsett vad det gäller kan det skapa ett känslomässigt kaos att ha för mycket saker runt omkring sig och det blir definitivt mycket arbete med städning och organisering, vilket tar mycket energi. Därför kan det vara en god idé att rensa ut det du inte behöver och istället spendera mindre tid för att hålla iordning och mer tid till något du tycker om att göra.
Att definiera vad en behöver är dock inte så lätt som det låter. Vissa saker har ett affektionsvärde och det kan vara svårt att göra sig av med saker som betyder mycket. Det kan därför ge en känsla av att en behöver dem och då kan det vara vanskligt att skilja på vad en vill ha och vad en måste ha. Då gäller det att tänka logiskt och inte känslomässigt. Vad som är logiskt är också individuellt och en måste inte heller göra sig av med allt en har.
Det kan vara relevant att göra en lista på viktiga frågor som en kan ställa sig själv innan en tar i tu med sorterandet. Hur många prydnadssaker är rimligt – en bokhylla, en hylla, en sak per tjugo centimeter på en hylla? Vilka böcker har jag läst ut och kommer inte läsa igen? Hur många muggar behöver jag på en dag? Har jag använt de byxorna det senaste året? Har jag fler skor än vad som får plats i skohyllan?
Men det är inte bara känslomässigt band eller samlarvärde som gör att en kan ha svårt att göra sig av med prylar och ibland är det flera faktorer som spelar roll exempelvis att det är svårt att finna tid och ork, att en har fysiska eller psykiska förhinder, kanske har det gått för långt så en saknar energi att ta tag i saken, eller så kanske är en helt enkelt för lat.
För vissa kan det därför vara svårare att börja rensa än för andra och då är det viktigaste att ta en sak i taget, och kanske börja med att rensa ut något en inte har problem med att göra sig av med så som att slänga gamla räkningar och post som kanske ligger på hög. Se till att det du rensar ut lämnar ditt hem så fort som möjligt och innan du börjar rensa något annat område, så slipper du bli överväldigad och känna att du bara flyttat sakerna till en ny plats.
Oftast börjar det kännas lättare när du röjt undan ett område och då kan du få mer energi till att fortsätta ditt rensande. Det finns många sätt att rensa och vill en ha profesionella tips kan en läsa “Rensa ut & lev lättare : en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander som är en sorts receptbok för den som vill börja rensa ut onödiga saker ur sitt hem på ett enkelt sätt utan stress och kaos.
När en har rensat ut är det lätt hänt att en fyller på med nya prylar eftersom det nu finns mer utrymme, då gäller det att vara bestämd mot sig själv så att en inte hamnar i fällan igen och det kan vara än svårare än att rensa ut. Det kan vara en god idé att även här ha en lista med frågor för att förhindra att en köper onödiga saker. Ställ dig frågan om du verkligen behöver en extra tröja. Kan du kanske låna boken på biblioteket istället för att köpa en ny? Kan du köpa en motorsåg tillsammans med grannen som ni kan dela på eller kanske hyra en festklänning till bröllopet? Kommer den där surfplattan som ingår i köpet användas länge eller räcker det med datorn. Och om du skall köpa något köp kvalité så du slipper köpa flera par som går sönder och blir kvar i ett hörn.
Downshifting
Downshifting är en trend som börjar bli allt vanligare. Det innebär att en prioriterar fritid framför pengar och konsumtion och kan te sig olika för olika människor. För att uppnå detta är det vanligt att en går ner i arbetstid eller byter jobb och börjar se över sina utgifter såsom abonemang. För många är det omöjligt att minska i arbetstid eller byta jobb, för visst är downshifting en klassfråga. Livet är dyrt med många utgifter som en inte kan avstå ifrån och konkurrensen om jobben är stor. Då är det svårare att downshifta, men det går. Det kan handla om att ha en hemester (semestra hemma) och att ta vara på föräldraledigheten, eller kanske har en möjlighet att påverka sitt schema att en kan jobba fler timmar under en tid för att sedan kunna förlänga helgerna en dag eller två. Det kan också innebära att en minskar på de små utgifterna: inte ta en take away latte på väg till jobbet, åka kollektivt istället för att ta bilen, att hoppa över shoppingrundan på second handen för att istället vara med familjen. Det viktigaste är att en funderar på vad som är viktigt för en själv och ens familj (för de som har en) för att kunna 
prioritera dessa aktiviteter. Att ta en skogspromenad kostar tillexempel ingenting, men det passar inte alla. Då kanske en spelkväll framför konsollen tillsammans med barnen är en bra sysselsättning, laga mat tillsammans, odla grönsaker, ha lässtund med lånebok i soffan eller spela fotboll. Vissa aktiviteter kan kosta lite pengar även om en gör dem hemma, men då kan det vara värt att prioritera dessa aktiviteter istället för att sprida ut kostnaderna och att låna eller köpa begagnat det som går. Vad du väljer att lägga pengar och tid på är upp till dig själv, det som du tycker är roligt och det som ger dig en meningsfull fritid är det som är bäst för just dig. Låt ingen annan döma.
Jag har inte uppnått alla mina mål för min framtid ännu, men min nya livsstil har redan lett till att jag har mer energi att lägga på både mig själv och min familj. Jag mår bättre både fysiskt och psykiskt. Visst har vardagen sina problem, särskilt ekonomiskt, men jag känner mig mer tillfreds med mitt liv och allt mer sällan går min stress ut över min omgivning. Mitt liv har en verklig mening, en annan än den att uppfylla samhällts förväntningar: att jobba och konsumera. Dessutom leder ju min och andras minskade konsumtion till positiva konsekvenser för miljön och det är en god motivation om någon
\\ Marina
Att tvätta håret med bara vatten och äppelcidervinäger
Vad är livet utan utmaningar? Jag började året med utmaningen att testa en no ‘poo metod som går ut på att endast tvätta håret med vatten och därefter skölja med äppelcidervinäger. Var jag skeptisk? Absolut, men inte tillräckligt för att inte testa. Jag som de flesta andra har ju växt upp med att tvätta håret med schampo och balsam flera gånger i veckan, och ett samhälle som anser att det är äckligt om håret är det minsta fett. Och mitt hår var fett och hårbotten torr, irriterad och kliande just på grund av allt tvättande med traditionellt schampo.
För två år sedan hade jag äntligen råd till att övergå helt till ekologiskt schampo, utan att behöva köpa billigare varianter med parabener och andra skadliga kemikalier i slutet av månaden.
Ekologiska schampon har fungerat bra. Mitt hår blev rent och glansigt, och min hårbotten mådde bättre än någonsin. Hårbotten kliade sällan och var aldrig irriterad. Men…även om jag använt ekologiska schampon som inte innehöll sulfater som torkar ut både hår och hårbotten lockade det ändå mig att testa att tvätta håret med bara vatten – för även ekologiska schampon är oftast inte helt fria från onödiga ingredienser och dessutom blir resväskan lättare när en är ute på äventyr.
Beskrivning:
- Massera hårbotten noggrant i cirkulära rörelser under rinnande vatten eller under vatten i badkaret. Detta bör ta cirka tio minuter. Har en bråttom går det med fem minuter, men då måste en tvätta håret snart igen. Är håret extra smutsigt massera även håret.
- Blanda en del äppelcidervinäger med tio delar kallt vatten. Skölj hårbotten och hår med blandningen (akta ögonen). Tips är att duscha varmt eller sitta i varmt badvatten så är det kalla vattnet inte fullt så jobbigt. Den starka doften från äppelcidervinägern är kortvarig, men kan återkomma om det är hög luftfuktighet.
- Borsta håret med en svinhårsborste ( finns även veganska varianter att köpa). Svinhårsborste bör användas var dag ,ca 100 drag genom håret, för bästa resultat. De slår vanliga hårborstar med hästlängder.
Hela proceduren tar ungefär en kvart och är inte allt för krånglig. Vissa väljer att massera hårbotten några minuter varje dag, men det är något jag själv inte haft ett behov av.
Innan en börjar med en no ‘poo metod är det bra att börja med att avgifta håret från silikoner och mineraloljor från tidigare produkter. Detta görs med att använda bikarbonat eller ett “sista-schampo” som då behöver innehålla SLS (sodium lauryl sulfate) men vara fritt från silikoner och mineraloljor. Exempel på dessa sista-schampon finns listat bra på nopoo.se
Så hur blev resultatet då? Jag skulle säga att resultatet var över förväntan. Håret blev lika rent som efter schamponering och höll sig renare längre än vid vanligt konventionellt schampo. Först efter nio-tio dagar kände jag att jag behövde tvätta håret igen. Hårbotten mådde också bra, inte alls så torr en kan förvänta sig utan vanliga schampons “fuktighetsgivande egenskaper”.
Nu använder jag endast schampotvål en gång i månaden efter hårinpackning (recept på olika inpackningar finns här) för att få ut oljan i håret. Den schampotvål jag använder är från Malin i Ratan, men det finns många andra bra schampotvålar.
Tvättar håret med vatten gör jag två gånger i veckan, eller vid behov om jag är extra svettig och sursköljer med äppelcidervinäger ungefär en gång i veckan för att återställa det naturliga pH-värdet i hårbotten utan att skada hårets naturliga oljor.
Efter tre månader besökte jag en frisör för att få ett professionellt utlåtande. Denna frisör är otroligt skeptisk till ekologiska produkter och alternativa sätt att tvätta håret. Hon hade inte träffat någon tidigare som använt WO-metoden och var överraskad över resultatet. Hon bekräftade att mitt hår var friskt (även mina gråa hår var av bra kvalitet) och att min hårbotten mådde bra. Jag kommer absolut inte att överge denna metod som verkar vara den bästa för mitt hår och min hårbotten (mitt mjälleksem är numera så gott som borta), och dessutom bra för både miljön och plånboken.
Det finns många metoder att välja bland om en vill sluta med schampo och precis som det gällde att hitta rätt schampo innan så gäller det även att hitta den no ‘poo metod som passar just ditt hår och hårbotten. Så ge inte upp vid första försöket. Om du inte är sugen på no ‘poo, så har nopoo.se även en lista på ingredienser du bör undvika i schampon, men jag hoppas att du också tänker ge det en chans, om inte för naturens skull så för din egen.
//Marina
Växter är bra för din hälsa
Våren är äntligen kommen i västra Sverige. Vitsippor, blåstjärnor, svalört, påskliljor, tussilago och maskrosor pryder våra skogar och trädgårdar, och körsbärsträden står redan i blom på sina ställen. Denna tid då den färglösa världen förgylls med färgklickar och spirande grönska är underbar. Även om många lider av allergi ger sig ändå de flesta ut för att njuta av vårsolen och se världen vakna upp från dess vinterdvala. Vissa ger sig ut i naturen, medan andra föredrar att sitta på en uteservering med en kopp kaffe, men en vårblomma ger ändå de allra flesta ett leende på läpparna.
Även inomhus tar våra krukväxter fart så här på våren. Nu är tiden att plantera om, beskära, dela och ta sticklingar och det växer så det knakar. För alla växtälskare är det en aktiv, men tillfredsställande tid.
Men en sak har alla gemensamt oavsett om en uppskattar växter eller inte – de får oss att må bra på mer än ett mentalt plan.
Träd och krukväxter renar luften från kemikalier
Det är väl känt att träd minskar luftföroreningar i städer. Systemekologen Johan Colding menar i en artikel i SvD att en allégata med träd har 70% renare luft än gator där det saknas träd. Ett enda vuxet träd kan absorbera 3,5 kg föroreningar från väg-, däck- och avgaspartiklar per år. (Läs gärna vårt inlägg Skogen och växthuseffekten om du är intresserad av skogens påverkan på klimatet.)
Inte bara träden renar vår luft. Det börjar även bli känt att krukväxter kan fungera som luftrenare inomhus. Vi pratar framförallt att växter tar upp farliga kemikalier som exempelvis bensen, formaldehyd, toluen och xylen.
Att rena luften från kemikalier är viktigt både hemma och på våra arbetsplatser – i synnerhet eftersom vi spenderar den största delen av våra liv inomhus och våra vardagar fylls med allt mer elektronik (som vi belyst i vårt inlägg Hållbar IT), därför är det en god idé att fylla sitt hem och sin arbetsplats med växtlighet.
Växter förbättrar din inomhusluft
Växter gör mer än bara renar din luft från farliga kemikalier. Under dagarna när fotosyntesen är i full gång tar de upp koldioxid och avger syre, vilket leder till att du får en friskare luft. Men under nätterna, när fotosyntesen är i viloläge, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som människor gör. Därför är det bra att i sovrummet ha växter med så kallad CAM-fotosyntes, vilket innebär att växterna aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. Växter fungerar även som naturliga luftfuktare, och gör inomhusluften behagligare att vistas i.
Vilka krukväxter är bäst för mitt hem?
Naturligtvis finns det krukväxter som är bättre på att ta upp kemikalier, tar upp koldioxid under nätterna och att fukta luften. Nedan följer listor på vilka växter som är bra på vad så att du lätt kan anpassa så det passar dig. Önskar du bilder och skötselråd, eller råd om du har allergier eller vill veta vilka som är giftiga kan du till exempel gå in på Grön Luft. Min favorit av dem alla är Svärmorstungan eftersom den inte kräver mycket ljus så en kan ha den långt in i rummet och den behöver inte mycket vatten så en kan lätt åka iväg på semester.
Och visst är det vackert med mycket blommor men det kan lätt kosta en förmögenhet att fylla ett hem med växter. Du kan därför välja växter som är lätt att dela på eller föröka. Det finns dessutom de som säljer sticklingar på sociala medier, vilket gör att du kan spara en hel del pengar. Är du som jag, föredrar du kanske även att se den lilla sticklingen att växa från en liten babyplanta till en stor vuxen planta.
Så passa nu på att fyll ditt hem med gröna växter och ta gärna med lite sticklingar till din arbetsplats för att även förgylla den om dina chefer inte redan sett till att pryda den med växtlighet.
Lycka till!
//Marina
Kemikaliefritt i lustider
Trots att det är vanligt att det inte kliar alls när en har huvudlöss räcker det att bara höra ordet så börjar det klia i hårbotten. Faktum är att det inte känns när de kryper omkring. Klådan beror istället på överkänslighet mot lusens saliv och löss kan ibland, om en har långt hår, upptäckas genom kliande nästintill osynliga utslag på axlar och skuldror.
Nu för tiden finns det medel mot löss som inte gör dem resistenta, vilket är superbra. Men i år testade jag en ny mer naturlig metod för att slippa onödiga kemikalier och den visade sig vara effektiv.
Steg 1 – Äppelcidervinäger och balsam
Jag började som alltid med att luskamma håret noggrant för att få bort så mycket av lössen och gnetterna som möjligt. Är en håröm kan en ha i balsam så går det mycket lättare, men skölj då sedan ut det när du kammat färdigt.
För att lättare få bort gnetterna använder jag äppelcidervinäger, eftersom det skall lösa upp limmet som de sitter fast med och när håret torkat luskammade jag genom håret ännu en gång för säkerhets skull. Äppelcidervinäger är dessutom bra för att motverka mjäll och torr hårbotten, så det är ju en fin bonus.
Det skall dock uppmärksammas att om lössen fått frodas och blivit många kan det svida lite i hårbotten, särskilt om en kliat sig mycket. Det går bra att blanda ut det något med lite vatten.
Steg 2 – Kokosolja
Kokosolja (rapsolja och majonnäs sägs också fungera) tar död på löss. Värm upp kokosolja tills det blir flytande och lättare att hantera. Massera in oljan noggrant både i hårbotten och i resten av håret. Ju mer du använder och ju längre det sitter i desto bättre. Sätt gärna en duschmössa, plastpåse eller plastfolie på huvudet och vänta minst åtta timmar, gärna över natten. Tänk på att små barn kan kväva sig i plastpåsar!
Om det är ditt barn som fått löss kan du göra denna delen till mysig kvalitetstid. Massage i hårbotten är väldigt mysigt och alla mina barn älskar den personliga uppmärksamheten.
Schamponera håret utan att blöta det med koncentrerat schampo och skölj sedan ur håret med så kallt vatten en klarar av. Varmvatten gör att oljan sätter sig fast och det tar längre tid att få bort det. Upprepa ett par gånger tills oljan är borta.
Jag använder ofta kokosolja i inpackningar då det tillför håret näring och gör det mjukt och glansigt, och får dessutom hårbotten att vara mjällfri.
Upprepa behandlingen efter 9-10 dagar för att försäkra dig om att du är lusfri
Steg 3 – Förebygga
Löss kommer gärna åter när det är stora utbrott på skolor och dagis, därför är det viktigt att förebygga. Luskamma gärna barnen varje vecka från skolstarten till slutet av april, så upptäcks det i tid. Även oljeinpackningar då och då kan förebygga.
Droppa en droppe lavendel eterisk olja i den nytvättade mössan och någon droppe i håret (ej på huden) så sägs det att lössen håller sig borta. Detta kan du även göra när du börjar få lusvarningar från dagis och skola. Men var noga med att inte använda för mycket och glöm inte att det kan finnas astmatiker i din och barnens närhet och att det kan vara allergiframkallande.
Skulle inte denna metod fungera eller om lössen återkommer så rekommenderar jag att en går till apoteket. Ibland behövs trots allt lite starkare medel.
// Marina
Two Green Spirits 