Vi måste tänka på hela skogen

Posted on Updated on

Skogen. Dofterna. Trädens susande. Mjuk mossa under fötterna. En gren som knäcks under ens tyngd och bryter stillsamheten. Daggvåt spindelväv som fastnar i håret och små rännilar av ljus ner genom lövverket. En plats så naturlig men ändå så magisk. En plats där en kan vara sig själv för en stund, långt ifrån den hastiga vardagen. Plötsligt finns där ett hål mitt i skogen, en tillplattad ruta där det tidigare funnits en hög mur av grönska och liv.

Kalhyggen blir en allt vanligare syn. Skogen avverkas i syfte att rensa ut sådant som är gammalt och ge mer plats och andrum åt ett mindre antal träd och buskar. Det kan låta rimligt, men är långt ifrån bra för natur, djur och klimat.

Ny forskning har på senare tid gjort att forskare och experter går till attack mot skogsindustrins hävdande att deras verksamhet är bra för klimatet. Även hemsidor som exempelvis Skogen och Klimatet får nu kritik för att sprida lögner och halvsanningar. Allt fler får upp ögonen för att vi måste sluta med kalhyggen med anledning av klimatförändringarna (7)(8). Det kommer mothugg från olika håll där nya begrepp som “bioekonomi” ska låta som det är bra, men som förvillar den som är mindre insatt.

Men kalhyggen och unga träd påverkar inte endast klimatet. I takt med att ytor med äldre skog minskar ser vi en förminskning av både djur- och växterarter.  Nyligen rapporterades exempelvis att allt fler skogslevande fåglar blir rödlistade (1)(6).

Att förhindra att en insekt eller en lav dör ut kan för många tyckas överdrivet, men sanningen är att ekosystemet är oerhört komplicerat. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Sommarpratarna Johan Rockström(9) och Sebastian Kirppu(10) pratar båda om att konsekvenser av avskogning kan påverka på sätt som en inte kunnat ana.

Forskare menar att människan ligger till grund för att arter nu utrotas i rekordfart. Planeten kommer ta lång tid att återhämta sig, och även människan kommer att dö ut i ett tidigt stadium om vi inte tänker om redan idag. Vi kan inte ta lätt på det nya massutrotning av arter. Det handlar om mer än att vi vill att våra barnbarn skall kunna se en levande älg och om mer än att det är synd att djur dör ut ut. Människan är beroende av ekosystemets tjänster som exempelvis pollinering av skördar och naturlig vattenrening vilket innebär att även den minsta insekt kan vara livsviktig för vår överlevnad.

Men det finns hopp. I Siuslaw National Forest som sträcker sig över 2,500 km2  längs centrala Oregons kust mellan städerna Coos Bay och  Tillamook,USA, utförs ett helt enastående projekt för att rädda ekosystemet.

Läs gärna våra tidigare inlägg om skogen:

Motståndarna började samarbeta mot samma mål

Efter andra världskriget eftersökte USA träprodukter. Då de flesta privata skogsmarker redan förbrukats lades stort fokus på den allmänna marken i nationens västra delar, i synnerhet de nationella skogar, som förvaltas av Forest Service(5). Under 40 år jämnades stora delar skog med marken och ersattes med tät planterad snabbväxande monokultur (ett trädslag åt gången) som sedan skulle avverkas och ersättas med ny återplantering. I slutet av 1980-talet var det uppenbart att denna produktionscykel skadat ekosystemet avsevärt, vilket ledde till att miljögrupper började protestera högljutt 1991 och lämnade in stämningar. Det ledde till beslutet att stänga ner timmerverksamhet i delar där fläckugglan har sina habitat: 17 nationella skogar i Kalifornien, Oregon och Washington inkluderade.

Som en konsekvens av att stänga ner verksamheten drabbades samhället av arbetslöshet och ett krig mellan träindustrin och de miljöaktivister som hade kämpat för att stänga skogarna utbröt. Både industrin och miljökämpar skyllde Forest Service för att tillåta detta dödläge att utvecklas: ett dödläge som president Clinton tog på sig att lösa. En kommitté utsågs som slutligen kom med lösningen: Northwest Forest Plan. 16 av 17 av de drabbade skogarna skulle få vara ostörda. Siuslaw, främst på grund av mängden av laxströmmar, var nästan inte alls öppet för avverkning.
nationalpark vitsippedalen
Efter en kraftig storm vintern 1996 visade det sig att det blev massiva skador på skog och vägar. De områden där människor försökt återställa ekosystemet klarade sig naturen undan med mindre eller inga skador alls, och även vägar vid dessa områden hindrades från att bli översvämmade. Det var ett bevis för att metoden fungerar och det beslutades att arbetet med detta naturliga experiment skulle fortsätta(1)(5).

Som resultat av Northwest Forest Plan började parter som innan varit i strid med varandra tillsist arbeta mot samma mål, istället för att fortsätta i gamla fotspår. De flesta som nu arbetar i  Siuslaw arbetar för att återställa ekosystemet, inte för att jämna skogen med marken. De arbetar för skogen, inte emot den: en metod som mottogs med öppna armar av arbetarna.

Skogens påverkan på vattenlivet

Det lätt att glömma bort att även vattenlevande varelser påverkas av förändringar i skogen. Som följd av jordskred, erosioner och stormar faller träd ner i floder och vattendrag som strömmar genom skogar. Dessa fallna träd spelar en viktig roll för ekosystemet(1)(5). Genom att fungera som ett hinder för vattnet under perioder med höga vattennivåer skapas mindre vattenansamlingar och skyddar  bland annat ungfisk, samt samlar upp biologiskt avfall som fungerar som föda åt olika arter.

Denna förutsättning för liv försvann då större träd avverkades längs vattendragen och ledde till att bland annat laxen minskade i antal. För att rädda laxen görs nu en insats för att återställa denna naturliga gång genom att placera stammar i strömmarna, tills träden längs vattnet har växt till sig. En metod som visat sig effektiv och hållbar för laxens välmående.

För att vi ska kunna överleva och för att planeten ska må bra behöver vi minska inskränkningar på djurens och växternas naturliga livsmiljöer. Vi måste sluta överexploatera för ekonomisk vinning och istället minimera klimatförändringarna. I detta arbete är ett skogsbruk som visar hänsyn till ekosystemet vitalt.

/ Marina och Caroline

Källor:

1. Seeing the forest, Dokumentär,2015
2. Northwest Forest Plan, 13 april 1994
3. Ecosystem Restoration, United States Department of Agricultur
4. Siuslaw National Forest transition from timber to ecology, Oregon state, 23 mars 2015
5. Seeing the forest Homepage
6. Skogslevande fåglar minskar kraftigt i antal, Supermiljöbloggen16 juni 2015
7. Nej, skogskövling är inte bra för klimatet, Svenska dagbladet , Debatt, 14 juni 2015
8. Skogsnäringen vill tydligen inte bidra till att rädda klimatet, Västerbottenkuriren, Debatt, 15 juni 2015
9. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, Sommar i P1 2015
10. Sebastian Kirppu, skogsbiolog, Sommar i P1 2014

Advertisements

One thought on “Vi måste tänka på hela skogen

    Vad gör andra länder för miljön? « Two Green Spirits said:
    September 29, 2015 at 11:03 am

    […] Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig. […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s