Djur och natur

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Att tvätta håret med bara vatten och äppelcidervinäger

Posted on Updated on

Nio dagar utan hårtvätt efter första WO hårtvätten

Vad är livet utan utmaningar? Jag började året med utmaningen att testa en no ‘poo metod som går ut på att endast tvätta håret med vatten och därefter skölja med äppelcidervinäger. Var jag skeptisk? Absolut, men inte tillräckligt för att inte testa. Jag som de flesta andra har ju växt upp med att tvätta håret med schampo och balsam flera gånger i veckan, och ett samhälle som anser att det är äckligt om håret är det minsta fett. Och mitt hår var fett och hårbotten torr, irriterad och kliande just på grund av allt tvättande med traditionellt schampo.

För två år sedan hade jag äntligen råd till att övergå helt till ekologiskt schampo, utan att behöva köpa billigare varianter med parabener och andra skadliga kemikalier i slutet av månaden.
Ekologiska schampon har fungerat bra. Mitt hår blev rent och glansigt, och min hårbotten mådde bättre än någonsin. Hårbotten kliade sällan och var aldrig irriterad. Men…även om jag använt ekologiska schampon som inte innehöll sulfater som torkar ut både hår och hårbotten lockade det ändå mig att testa att tvätta håret med bara vatten – för även ekologiska schampon är oftast inte helt fria från onödiga ingredienser och dessutom blir resväskan lättare när en är ute på äventyr.

Beskrivning:

  1. Massera hårbotten noggrant i cirkulära rörelser under rinnande vatten eller under vatten i badkaret. Detta bör ta cirka tio minuter. Har en bråttom går det med fem minuter, men då måste en tvätta håret snart igen. Är håret extra smutsigt massera även håret.
  2. Blanda en del äppelcidervinäger med tio delar kallt vatten. Skölj hårbotten och hår med blandningen (akta ögonen). Tips är att duscha varmt eller sitta i varmt badvatten så är det kalla vattnet inte fullt så jobbigt. Den starka doften från äppelcidervinägern är kortvarig, men kan återkomma om det är hög luftfuktighet.
  3. Borsta håret med en svinhårsborste ( finns även veganska varianter att köpa). Svinhårsborste bör användas var dag ,ca 100 drag genom håret, för bästa resultat. De slår vanliga hårborstar med hästlängder.

Hela proceduren tar ungefär en kvart och är inte allt för krånglig. Vissa väljer att massera hårbotten några minuter varje dag, men det är något jag själv inte haft ett behov av.

Innan en börjar med en no ‘poo metod är det bra att börja med att avgifta håret från silikoner och mineraloljor från tidigare produkter. Detta görs med att använda bikarbonat eller ett “sista-schampo” som då behöver innehålla SLS (sodium lauryl sulfate) men vara fritt från silikoner och mineraloljor. Exempel på dessa sista-schampon finns listat bra på nopoo.se

Så hur blev resultatet då? Jag skulle säga att resultatet var över förväntan. Håret blev lika rent som efter schamponering och höll sig renare längre än vid vanligt konventionellt schampo. Först efter nio-tio dagar kände jag att jag behövde tvätta håret igen. Hårbotten mådde också bra, inte alls så torr en kan förvänta sig utan vanliga schampons “fuktighetsgivande egenskaper”.

Nu använder jag endast schampotvål en gång i månaden efter hårinpackning (recept på olika inpackningar finns här) för att få ut oljan i håret. Den schampotvål jag använder är från Malin i Ratan, men det finns många andra bra schampotvålar.
Tvättar håret med vatten gör jag två gånger i veckan, eller vid behov om jag är extra svettig och sursköljer med äppelcidervinäger ungefär en gång i veckan för att återställa det naturliga pH-värdet i hårbotten utan att skada hårets naturliga oljor.

Efter tre månader besökte jag en frisör för att få ett professionellt utlåtande. Denna frisör är otroligt skeptisk till ekologiska produkter och alternativa sätt att tvätta håret. Hon hade inte träffat någon tidigare som använt WO-metoden och var överraskad över resultatet. Hon bekräftade att mitt hår var friskt (även mina gråa hår var av bra kvalitet) och att min hårbotten mådde bra. Jag kommer absolut inte att överge denna metod som verkar vara den bästa för mitt hår och min hårbotten (mitt mjälleksem är numera så gott som borta), och dessutom bra för både miljön och plånboken.

Det finns många metoder att välja bland om en vill sluta med schampo och precis som det gällde att hitta rätt schampo innan så gäller det även att hitta den no ‘poo metod som passar just ditt hår och hårbotten. Så ge inte upp vid första försöket. Om du inte är sugen på no ‘poo, så har nopoo.se även en lista på ingredienser du bör undvika i schampon, men jag hoppas att du också tänker ge det en chans, om inte för naturens skull så för din egen.

//Marina

 

 

 

Växter är bra för din hälsa

Posted on

Våren är äntligen kommen i västra Sverige. Vitsippor, blåstjärnor, svalört, påskliljor, tussilago och maskrosor pryder våra skogar och trädgårdar, och körsbärsträden står redan i blom på sina ställen. Denna tid då den färglösa världen förgylls med färgklickar och spirande grönska är underbar. Även om många lider av allergi  ger sig ändå de flesta ut för att njuta av vårsolen och se världen vakna upp från dess vinterdvala. Vissa ger sig ut i naturen, medan andra föredrar att sitta på en uteservering med en kopp kaffe, men en vårblomma ger ändå de allra flesta ett leende på läpparna.
Även inomhus tar våra krukväxter fart så här på våren. Nu är tiden att plantera om, beskära, dela och ta sticklingar och det växer så det knakar. För alla växtälskare är det en aktiv, men tillfredsställande tid.
Men en sak har alla gemensamt oavsett om en uppskattar växter eller inte – de får oss att må bra på mer än ett mentalt plan.

Träd och krukväxter renar luften från kemikalier

Det är väl känt att träd minskar luftföroreningar i städer. Systemekologen Johan Colding menar i en artikel i SvD att en allégata med träd har 70% renare luft än gator där det saknas träd. Ett enda vuxet träd kan absorbera 3,5 kg föroreningar från väg-, däck- och avgaspartiklar per år. (Läs gärna vårt inlägg Skogen och växthuseffekten om du är intresserad av skogens påverkan på klimatet.)
Inte bara träden renar vår luft. Det börjar även bli känt att krukväxter kan fungera som luftrenare inomhus. Vi pratar framförallt att växter tar upp farliga kemikalier som exempelvis bensen, formaldehyd, toluen och xylen.Att rena luften från kemikalier är viktigt både hemma och på våra arbetsplatser – i synnerhet eftersom vi spenderar den största delen av våra liv inomhus och våra vardagar fylls med allt mer elektronik (som vi belyst i vårt inlägg Hållbar IT), därför är det en god idé att fylla sitt hem och sin arbetsplats med växtlighet.

Växter förbättrar din inomhusluft

Växter gör mer än bara renar din luft från farliga kemikalier. Under dagarna när fotosyntesen är i full gång tar de upp koldioxid och avger syre, vilket leder till att du får en friskare luft. Men under nätterna, när fotosyntesen är i viloläge, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som människor gör. Därför är det bra att i sovrummet ha växter med så kallad CAM-fotosyntes, vilket innebär att växterna aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. Växter fungerar även som naturliga luftfuktare, och gör inomhusluften behagligare att vistas i.

Vilka krukväxter är bäst för mitt hem?

Naturligtvis finns det krukväxter som är bättre på att ta upp kemikalier, tar upp koldioxid under nätterna och att fukta luften. Nedan följer listor på vilka växter som är bra på vad så att du lätt kan anpassa så det passar dig. Önskar du bilder och skötselråd, eller råd om du har allergier eller vill veta vilka som är giftiga kan du till exempel gå in på Grön Luft. Min favorit av dem alla är Svärmorstungan eftersom den inte kräver mycket ljus så en kan ha den långt in i rummet och den behöver inte mycket vatten så en kan lätt åka iväg på semester.

Och visst är det vackert  med mycket blommor men det kan lätt kosta en förmögenhet att fylla ett hem med växter. Du kan därför välja växter som är lätt att dela på eller föröka. Det finns dessutom de som säljer sticklingar på sociala medier, vilket gör att du kan spara en hel del pengar. Är du som jag, föredrar du kanske även att se den lilla sticklingen att växa från en liten babyplanta till en stor vuxen planta.
Så passa nu på att fyll ditt hem med gröna växter och ta gärna med lite sticklingar till din arbetsplats för att även förgylla den om dina chefer inte redan sett till att pryda den med växtlighet.

Lycka till!

//Marina

Friluftsliv utan gifter och djurplågeri

Posted on Updated on

Året har precis börjat men det är hög tid att börja planera inför kommande vandringar och se över både kläder och utrustning som kommer att behövas. För mig är det oerhört viktigt att påverka miljön och klimatet så lite som möjligt även när jag är ute på äventyr, samtidigt som jag vill använda mig av djuvänliga produkter. Det är mycket att tänka på.

Kläder
“Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” säger många och nog finns det gott om dåliga kläder. Att vandra i kyla, regn och/eller hetta kräver att en är medveten om vad en tar på sig, i synnerhet om en är ute på längre vandringar och vädret kan skifta fort.
Kläder för utomhusaktiviteter är därför bland det svåraste att välja och med riktlinjerna att det skall vara bekvämt, hållbart, funktionellt, snabbtorkande, kemikaliefritt och fritt från djurplågeri gör det hela ännu mer komplicerat.

Först och främst behöver en tänka utifrån kvalitet och inte kvantitet. Välj bra produkter som håller och ta hand om dem genom att tillexempel inte tvätta dem för ofta, samt vaxa och impregnera dem med hemmagjorda produkter eller köpa miljövänliga produkter.
Spana gärna in dokumentären “The true cost” som tar upp konsekvenserna av dagens slit och släng samhälle!

Efter Greenpeaces larmrapporter om friluftskläder har medvetenheten om farliga kemikalier ökat. Det handlar framför allt om kläder som är vatten- och smutsavstötande.

Kemikaliegruppen PFAS, per- och poly-fluorerade kemikalier går att hitta på de mest avlägsna platserna, då de sprids via vind och vatten när kläderna tillverkas, tvättas eller/och när vi använder dem i naturen. Det tar flera år, ibland hundratals år innan dessa kemikalier har brutits ner. Kemikalierna kommer in i kretsloppet då både vi människor och djuren får i oss dessa när vi äter, dricker och andas.
Under den tiden de bryts ner har kemikalierna hunnit påverka både människors och djurs reproduktionsförmåga, hormonsystem och förorsakat cancer.

Det finns numer många märken som erbjuder kläder och skor till friluftslivet som är antingen ekologiska eller giftfria.  Fjällräven, Paramo, Pyua, Rotauf, och R’ADYS, är bra förebilder då de idag erbjuder hela kollektioner av plagg som är fria från PFAS-kemikalierna.  H&M, Puma och Adidas är på gång att fasa ut kemikalierna, och nyligen lovade Gore Fabrics (tillverkare av Gore-tex) att övergå till tyger fria från skadliga fluorkarboner.

dsc_1485

Skinn och päls är väldigt populärt när det kommer till att hålla sig varm även på sommaren. Läder är också en bra produkt då det är slitstarkt, hållbart material och håller vattnet ute bättre än tyg. Jag själv är inte vegan, men jag är oerhört försiktig när det kommer till produkter som är tillverkade av djur. Många väljer hellre produkter av dun, ull och läder framför allt annat oavsett risken för djurplågeri, men själv vill jag absolut inte hjälpa till att bidra till djurplågeri och avstår hellre om det inte finns garanti att djuren inte farit illa. Det finns många olika typer av material som fungerar bra.
Jag köper så mycket ekologiskt jag kan, men ekonomin räcker inte alltid till att köpa allt ekologiskt när en har en stor familj. Däremot är det värt ett lägga en extra slant på ekologiskt om det innebär att djuren inte behövt utstå smärtsamma metoder.

Undersökningar anger olika men alla höga siffror på att fåglarna plockas levande på sina fjädrar och dun. Det är en plågsam, stressande och blodig historia för de stackars fåglarna och dessutom blir såren ofta infekterade. Det är inget liv för en levande varelse och borde inte tillåtas men dunet och fjädrarna säljs ändå i svenska butiker.
För fåren och kaninerna kan det gå till lika plågsamt för att ta vara på deras ull. Ullen slits bort från kaninerna och de förvaras ofta i för små burar.
Merinoull från merinofåret är en superbra ull med många bra egenskaper, men det finns en dold baksida med misshandel och avel som skapat så djupa hudveck att djuret får värmeslag och fukten som samlas i vecken lockar skadeinsekter. För att undvika att skadeinsekterna lägger ägg i vecken utsätts de ofta för mulesing vilket innebär att “djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skär av, i regel helt utan bedövning.”

När det kommer till skinn och läder är det tyvärr sällan kopplat till att en tar till vara på skinnet efter slakt av djur som är från kött och mjölkindustin. Även exotiska djur används som bekant. Ofta står det inte markerat vilken typ av läder en produkt är tillverkad av. Det är allmänt känt att djur misskötts både i uppfödning och transporter, och till detta tillkommer ofta utsläpp av arsenik, krom, kvicksilver, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier.

Ekologiskt är bästa alternativet men inget går att garantera och därför rekommenderas att hålla sig till veganska produkter. Men om nu inte ekonomin räcker till och du ändå känner att du måste ha en dunjacka, underställ i ull etc köp det helst då secondhand. Det blir dessutom billigt och du har råd med fler humana och miljövänliga produkter till dina äventyr.

Utrustning

När det kommer till utrustning bör en alltid tänka att ju mindre en har med sig desto bättre. Det finns ingen poäng med att köpa produkter en inte behöver.
Det kan vara en bra idé att investera i ett bra och miljövänligt tält om en tältar mycket eller ska vara borta under en längre tid. Blue One 2P från VAUDE Sport är ett tält av återvunnen polyester och ekologisk bomull, samt att färgningen ska utföras enligt Vaude Ecolour, (vilket har höga krav på CO2-utsläpp, vattenförbrukning och användning av kemikalier) eller så ska materialen framställas enligt kraven från bluesign®,( världens hårdaste krav på miljövänlig tillverkning från början till slut med produktion, restprodukter, arbetsmiljö, resursförbruk osv inkluderat).
Inom en snar framtid kanske vi också får se soldrivna tält som Orange solar tent på markanden, där du kan ladda din mobiltelefon eller lysa upp tältplatsen med solenergi.

Numera finns det gott om ekologiska ryggsäckar i olika storlekar. Det finns även ryggsäckar som både har GOTS – och Fairtrademärkt tyg.

Satsa på en sovsäck utan kemikalier som tillexempel PFC. Och varför inte ett reselakan i ekologisk bomull att värma lite extra inuti sovsäcken. Ligg underlag finns tillverkade i miljömärkt ull istället för polyeten som tar lång tid att bryta ner i naturen.

Mat och dryck

Att göra maten och drycken miljövänlig och hälsosam är inte särskilt svårt oavsett om en skall på en kortare utflykt eller en längre vandring.
En viktig regel är att hålla sig till ekologisk och vegetarisk/vegansk mat, då får du både giftfri mat och energi att orka med fysiska utmaningar. Kött ger också energi, men många grönsaker och dylikt innehåller mer protein än kött. För att få ut den mesta av maten bör en äta exempelvis mycket quinoa (som faktiskt sägs används på rymdfärder), sojabönor, tofu, bovete, ris, kikärtor, bönor, linser och quorn. Dessutom finnas veganskt proteinpulver om en skulle vara i behov av det. Är en inte förtjust i bönor och kikärtor kan en lätt mixa ner det i grytor.

Det finns gott om smakrika recept på vegansk mat och även klimatsmarta tips. Testa gärna några recept innan du ger dig ut för upplevelsen blir desto bättre med god mat.

Det bästa är att torka maten själv i en tork eller i ugnen. Då slipper en onödiga tillsatser, det blir billigt och en vet att det kommer smaka bra. Jag har alltid med lite kokosolja att steka i så jag får i mig bra fett och det tål dessutom temperaturskillnader bra.

Vatten är naturligtvis det bästa en kan ha med sig ut. Vill en inte bara dricka vatten är det naturligtvis trevligt att ha med lite ekologiskt snabbkaffe, te, chokladdryck för vatten eller pulversoppa.

Förvarings- och tillagningskärl är viktigt att tänka på när det både kommer till vikt och kemikalier. Själv föredrar jag att förvara vattnet i en termos eller vattenflaska i rostfritt stål med kork av BPA-fri Polypropylen (PP # 5). De är tyngre än PET-flaskor men eftersom Polyetentereftalat inte rekommenderas att användas till varma drycker vill jag hellre ha med ett kärl som klarar både och ifall jag vill ta med mig kaffet på vägen. Dessutom tycker jag personligen att vattnet smakar plast om den fått ligga en stund i solen i plastflaskor. Planera hellre turen förbi vattenstationer eller samhällen där du kan fylla på vatten istället för att ha många kärl.
Metallmuggar, kåsor och bambumuggar är perfekta kärl att dricka ur, kallt som varmt. När det kommer till bambu är det dock viktigt att köpa ekologiskt då de kan innehålla melamin / polylaktat.

Om jag har med torr mat går det utmärkt att använda matlådor i rostfritt stål. Det finns väldigt många smarta lösningar som inte är tunga och de finns billiga att köpa på loppisar.

Använd helst inte engångsbestick utan införskaffa hellre små och lätta bestick, och fundera på hur många du egentligen behöver ha med dig.

Undvik att laga eller lägga mat på teflon (vissa gasol- och stormkök använder det särskilt till stekpannan) då  perfluoroktansyra (PFOA) används i tillverkningen och det finns experter som säger att det släpper partiklar i maten även vid låga temperaturer. Det samma gäller att absolut inte förvara maten i plastförpackningar som glasslådor, yoghurtförpackningar etc då de inte är gjorda för uppvärmning eller som återanvändning.

Om en vill grilla så finns det många naturliga sätt att tända eld istället för tändvätska. Exempelvis går det att tända eld med hjälp av björknäver, granskottar och sprängticka, men det krävs ofta att en har markägarens tillstånd och det innebär att en gör lite research. Det innebär inte att en får gå lös på träden och göra skada dem och på ekosystemet.

dsc_0181
Är en inte säker på hur en skördar och gör upp eld med hjälp av dessa så är tändpapper det miljövänligaste alternativet. Läs gärna mer om miljövänliga engåångsgrillar etc i vårt inlägg ” Så grillar du miljövänligt och häslosamt”

Att ha ett miljö- och djurvänligt friluftsliv är ett mål som får ta sin tid, allt efter vad ens ekonomi tillåter. Det kan kännas som en omöjlig uppgift, men att börja fasa ut kemikalier i maten eller som är i kontakt med maten och drycken är en bra början. Byter en ut ett par saker varje år så är en snart på god väg. För som en säger – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

//Marina

Hur hållbar är din jul?

Posted on Updated on

Julen är slöseriets högtid. Vi köper billiga prylar med dålig kvalitet till julklappslekar, halvgenomtänkta klappar som kommer hamna i soporna och onödig elektronik med farliga kemikalier. Vi lagar för mycket mat som går till spillo, slår in julklapparna i massor av vackert julpapper för några sekunders beundran och köper en extra tomte som ska pryda våra bokhyllor. Och jag säger VI eftersom ingen av oss är perfekt. Alla har vi våra brister och gör våra misstag, och det är okej. Men eftersom julen i vårt konsumtionssamhälle är ett problem för både klimat och miljö, hoppas jag att alla försöker tänka lite mer hållbart. Vi har tidigare i inläggen “Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,
Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök. Om du bara ändrar på några av dina dåliga vanor så har du kommit en god väg för att tänka mer hållbart, och kanske så kommer det tänket följa med dig i vardagslivet och göra stor skillnad på sikt i hur du lever ditt liv.

Det behöver inte vara särskilt krångligt eller uppoffrande att tänka mer miljövänligt runt julen. Oftast handlar det bara om att byta ut en sak mot en som är bättre.

Några enkla tips :

  • Strunta i att köpa vitmossa. Det är egentligen inte alls vitmossa utan fönsterlav som hotas av storskaligt skördade och har liksomdsc_0285 andra lavar och mossor svårt att återhämta sig. Jag är själv en mossälskare men jag ser hellre att de är kvar i vår natur där de utgör en viktig roll i vårt ekosystem. Dessutom är den köpta “vitmossan” full med farliga flamskyddsmedel, som du helst inte vill ha i ditt hem i onödan.
    Istället kan du fylla adventsljusstaken med kottar, näver (tänk på att inte skada trädet), kastanjer, ekollon, nötter, stenar, kanelstänger, anis, mm. Det gör varje ljusstake unik och speciell, och charmigare. Och självklart se till att hålla er till svanenmärkta eller ekologiska ljus i staken.
  • Slå in dina julklappar i gammalt presentpapper, i tyg du inte har användning för, i barnens sönderlästa serietidningar mm. Dekorera med saker du redan har hemma exempelvis knappar, sidenband, klistermärken, ischokladformar eller vackra bilder från en tidning och gör egna etiketter av tomma ytor på tex gamla räkningar och fraktordrar som kan klippas till olika former, målas och Pradas med små bilder, teckningar eller kalligrafi.
  •  Åk inte ut på stan och panikshoppa eller utan att ha en idé vad du vill köpa. Skriver du ner en lista på vad du vill ge bort så spar du både tid till att handla och minskar risken för dåliga impulsköp. Handla på nätet så slipper du även att lockas av fler butiker som kan leda till att du köper mer än vad du behöver. Beställ gärna flera produkter från samma sajt om det är möjligt och gärna ihop med grannen så spar ni på frakt och det blir mindre transporter. Köp gärna secondhand, särskilt till julklappslekar.dsc_0290
  • Gör saker själv – vaxa ekologiskt jultyg själv till julbordet, gör kransar av mossa och lingonris, måla popcornvolanger och kottar med ekologisk fingerfärg, forma hjärtan av ståltråd och klä med citron/lime/apelsinskal, gör potpurri med kanelstänger, stjärnanis och nejlikor eller varför inte göra servettringar av rosmarin.
  • Även om du är köttätare låt det veganska köket inspirera en del av ditt julbord och bakningen. Några av mina egna favoriter att göra veganskt är risgrynsgröt/ris a la Malta, inlagd “sill”, rödbetsbiffar, mandelbollar, dadelbollar, pepparkaksbollar, pepparkakor och chokladtryffel. Det mesta går att göra utan animaliska produkter utan att smaken blir lidande.
dsc_0317
Pepparkaksbollar
dsc_0323
Veganska pepparkakor
dsc_0329
Vegansk chokladtryffel med smak av pepparkaka, anis, kanel, ingefära och kardemumma.

Hållbara tips finns på:

* 10 bästa knepen för en grön jul  (Naturskyddsföreningen)

Blir det en hållbar jul? (Framtidsstigen)

* Tips för en hållbar jul: Julmat med KRAV (Ekocentrum)

* Junkbusters

 

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi på
Two Green Spirits

 

Naturen som en del av livet

Posted on

Ljuden. Löven som rasslar i vinden. En porlande bäck, en vildsint fors om våren, ett dånande vattenfall, ett stormande hav. Fåglarnas kvitter och en flugas DSC_0169surrande.
Synen. En spegelblank sjö. En färgglad fjäril, glittrande daggdroppar och en mörk himmel innan åskan. En groda som hoppar över stigen. En ekorre som ilar upp i ett träd och kikar nyfiket ner på dig där du vandrar längs en igenvuxen skogsväg.
Känseln. En fluffig mossa mot handflatan. Vinden som piskar dig i ansiktet. Gräs som kittlar mellan tårna och trädens skrovliga bark mot fingertopparna.
Dofterna. Fuktiga höstlöv, barrträdens kåda, multnande alger och hundkex på en sommaräng.
Smakerna. Kantarellerna om hösten, Solvarma hallon och söta blåbär.

Vi på Two Green Spirits uppskattar naturen och njuter av den med alla våra sinnen. Den inger lugn och den får oss att bli lite extra spralliga. Där kan vi vara oss själva utan att någon dömer eller stör.

Promenader

En promenad i naturen är bland det underbaraste som finns. Alla har olika förutsättningar och möjligheter. Det kan handla om allt ifrån allergier och DSC_0226andra fysiska besvär till brist på fritid och mycket annat som är ett hinder när en vill vara ute i naturen. Sedan finns det de som är skogsmänniskor och de som är havsmänniskor, och de som bara tycker om stadsparker. Men det spelar egentligen ingen roll hur långt vi går eller vart vi går så länge det finns natur omkring oss. Det kan vara en skogspromenad på en timma eller en fjällvandring som tar flera veckor, men det går också bra att bara gå till närmaste park och sätta sig eller lägga sig på en klippa vid havet. Det viktiga är att en tar sig tid att så ofta som möjligt njuta – utan tvång och utan stress, i din ensamhet eller i sällskap med någon du tycker om. Det gäller att komma ihåg att vila och ha med rikligt med vatten, samt en matsäck eller stormkök så orkar en mycket längre.
Anpassa promenaden för just dina egna möjligheter och intressen, självklart kan du även spela Pokémon go på vägen om du gillar det, men glöm inte att supa in allt vad naturen har att erbjuda: detaljerna så väl som helheten.

Geocaching

Geocaching påminner lite om både orientering och Pokémon go, men istället för att leta efter kontroller eller Pokémon med din mobil letar du efter fysiska saker som du finner gömda i både stadsmiljö och naturen med hjälp av en GPS och koordinater, som en modern form av gömma nyckeln. Koordinater och ledtrådar får en genom att vara registrerad på geocachings webbsida (länk finns först i detta stycke), sedan är det bara att ge sig ut leta och vill en kan en fyll i loggboken som finns i gömman.

Det är ett bra sätt att komma ut och röra på sig. Samtidigt som en går, joggar eller cyklar, har en rolig sysselsättning som passar både barn och vuxna. En väljer själv i vilken takt och vilken mängd geocacher en vill ta. En del kan vara lite svåra att få tag på då de kanske är gömda uppe i ett träd, så det krävs en viss fysik och smidighet för att klara av att hämta skatten, men har du inte möjlighet att klättra själv så ta hjälp av någon som kan – det är dessutom trevligare när en har gott sällskap.

Camping

Att campa kan vara riktigt svårt, men det kan också vara lätt som en plätt. Allt beror på vilken nivå en vill lägga sig och hur välplanerad en är.

Det är lätt att ha stora drömmar och ta sig vatten över huvudet när en campar, därför är det bra att planera i förväg och kanske börja med en eller två nätters övernattning, särskilt om en planerar att gå långa sträckor.

Det finns mängder av utrustning för den som är intresserad, även begagnad, men det är absolut ingen anledning att känna att en behöver en massa saker för att klara av att campa. Det viktiga är att en kan hålla sig varm och torr, och ser till att en har packat så lätt som möjligt och att en har tillräckligt med mat och dryck. Första hjälpen kit och tejp till fötterna för att slippa skav är en fördel, men allt annat är personligt vad en har med, och lite beroende på hur länge en skall vara borta.

Det finns möjlighet för så gott som alla att tälta. Många söker sig till gömda platser djupt inne i skogen, långt bort från civilisationen, men det varken intresserar eller är möjligt för alla att ta sig till dessa avskilda platser. Därför är campingplatser ett bra alternativ.

Campingplatser erbjuder en platt mark att tälta på för dig som har svårt att ta dig fram och ger möjlighet att använda tältsäng för dig som av olika anledningar inte klarar av att ligga direkt på marken. Där finns också tillgång till tex toalett och dusch, och är mer lättillgängligt om sjukvård skulle behövas. Det är ett bra alternativ för alla som är beroende av bekvämligheter på grund av exempelvis sjukdom eller funktionshinder. Där kan en också vara social med andra människor om en så önskar.

Det kan vara mysigt att lyssna till regnet som smattrar mot tältduken, men naturen kan vara nyckfull med oväntat väder och svärmar av knott, så var alltid beredd att avbryta äventyret om du känner att det inte fungerar för dig längre. Det finns ingen mening med att stanna om du inte längre tycker det är roligt, för själva poängen med att campa är att kunna njuta av naturen. När det inte längre går så gör en bäst i att försöka på nytt en annan gång.

Tänk på att lämna naturen som den var när du kom. Gå inte lös på träden med en kniv för att skaffa tände, elda upp eller ta med dig skräp hem (även toapapper och tamponger), och stör ej djurlivet.

Naturen har en helande effekt fysisk såväl som psykisk, så ta den inte för givet. Njut av den.