Djur och natur

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Advertisements

Plastens era måste nå sitt slut

Posted on Updated on

Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast.  Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.

Plats: Naturreservatet Stångehuvud, Lysekil : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad är konsekvenserna av plast?

Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada. 

Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.

Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.

Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.

Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:

  • Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
  • Konstgräsplaner 1640–2460 ton
  • Textiler av syntetfiber 850–950 ton
  • Målning av byggnader 130–250 ton
  • Båtbottenfärg 160–740 ton
  • Industriell produktion 310–530 ton
  • Hygienprodukter 66 ton

Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.

Plats: Styrsö, Göteborg : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad kan du göra?

Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.

Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.

  • Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
  • Skriv under för att minska plast i våra hav.
  • Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
  • Plocka minst  ETT skräp om dagen
  • Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
  • Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
  • Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
  • Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
  • Undvik att använda engångsartiklar.
  • Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
  •  Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
  • Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
  • Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.

Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.

 

//Marina

Vår blogg och våra inlägg

Posted on Updated on

Ett nytt år är snart här och vi gör en återblick till året som gått. Vi är ingen stor blogg, men det glädjer oss att fler och fler följer oss, och framför allt att många läser våra inlägg. Det motiverar oss att fortsätta med vårt bloggande som förutom skrivandet kräver en hel del brainstorming, research, källkritik och rättande av texter. Alla kommentarer vi får (på bloggen, mailen, Instagram och Twitter) är inte alltid trevliga, men vi är tacksamma för de inspirerande förslag och vänliga ord som ändå tillhör majoriteten.
Genom att se över statistiken på våra inlägg får vi en hint av vad ni läsare vill veta mer om, men vi tar gärna emot förslag för vad ni vill att vi skall skriva om. Vissa ämnen återkommer då och då, medan andra inte får lika mycket utrymme och kanske är det något ni tycker att vi borde ta upp igen?

Top- 10 mest lästa inlägg:

  1. Varför eller varför inte kärnkraft?
  2. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  3. Sojans miljöpåverkan
  4. Vi behöver inte äta kött
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  7. Röd Panda eller Kattbjörn
  8. Gröna preventivmedel
  9. GMO – en framtid eller en förödelse? Del 1.
  10. Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Det finns även områden på vår blogg som inte har särskilt många läsare, så som Hållbar IT och bostadspolitik med en hållbar synvinkel, men dessa områden är hjärtefrågor hos oss som bloggare. Även om en nichning skulle ge oss fler läsare har vi valt att vara en bred blogg med inriktning på solidaritet och rättvisa snarare än att hålla oss till ett enstaka område. Vi vill erbjuda en blogg som inte bara informerar och inspirerar, utan även tar upp viktiga frågor ur olika perspektiv.

Läs gärna också:

  1. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  2. Badplatsernas baksida: algblomning och tungmetaller
  3. Ekologiskt är bättre än närproducerat
  4. Vi måste tänka på hela skogen
  5. Ta ett miljövänligare flyg
  6. Våra pollinatörer är hotade
  7. Giftfri Halloween och maskerad
  8. Parabener
  9. Turismens baksida
  10. Jätteräka?
  11. En diskussion om kvinnans rätt i samhället
  12. Så grillar du miljövänligt och häslosamt
  13. Uppdelningen i “vi”, och “dom” skapar rasism
  14. Fattigdomen vi inte vill se
  15. Livet från ägg till höna

Vi får ofta förslag från olika företag som vill göra reklam på vår hemsida. De flesta godkänns inte eftersom vi inte tycker att de uppfyller våra krav eller bryter mot våra policies. Det händer att vi har samarbeten med företag och organisationer som bidrar till mer kunskap, som har erbjudanden till våra läsare eller liknande, men vi tjänar inte några pengar på vår blogg. Det gör att vi kan fortsätta ha en bred och öppen blogg, och gör det möjligt för er läsare att inte bara påverka vår blogg utan även gästblogga. Vill du gästblogga eller inleda ett samarbete läs här. Inläggsförslag kan mailas, ges i kommentarsfältet nedan eller på vår Instagram.

Vi ser fram emot ett nytt år och att få dela kunskap och inspiration med er.
Vi vill också passa på att tacka Mikael P Vahlgren  som så ofta förser oss med fotografier till våra inlägg!

Gott nytt år!

// Marina och Caroline

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Att tvätta håret med bara vatten och äppelcidervinäger

Posted on Updated on

Nio dagar utan hårtvätt efter första WO hårtvätten

Vad är livet utan utmaningar? Jag började året med utmaningen att testa en no ‘poo metod som går ut på att endast tvätta håret med vatten och därefter skölja med äppelcidervinäger. Var jag skeptisk? Absolut, men inte tillräckligt för att inte testa. Jag som de flesta andra har ju växt upp med att tvätta håret med schampo och balsam flera gånger i veckan, och ett samhälle som anser att det är äckligt om håret är det minsta fett. Och mitt hår var fett och hårbotten torr, irriterad och kliande just på grund av allt tvättande med traditionellt schampo.

För två år sedan hade jag äntligen råd till att övergå helt till ekologiskt schampo, utan att behöva köpa billigare varianter med parabener och andra skadliga kemikalier i slutet av månaden.
Ekologiska schampon har fungerat bra. Mitt hår blev rent och glansigt, och min hårbotten mådde bättre än någonsin. Hårbotten kliade sällan och var aldrig irriterad. Men…även om jag använt ekologiska schampon som inte innehöll sulfater som torkar ut både hår och hårbotten lockade det ändå mig att testa att tvätta håret med bara vatten – för även ekologiska schampon är oftast inte helt fria från onödiga ingredienser och dessutom blir resväskan lättare när en är ute på äventyr.

Beskrivning:

  1. Massera hårbotten noggrant i cirkulära rörelser under rinnande vatten eller under vatten i badkaret. Detta bör ta cirka tio minuter. Har en bråttom går det med fem minuter, men då måste en tvätta håret snart igen. Är håret extra smutsigt massera även håret.
  2. Blanda en del äppelcidervinäger med tio delar kallt vatten. Skölj hårbotten och hår med blandningen (akta ögonen). Tips är att duscha varmt eller sitta i varmt badvatten så är det kalla vattnet inte fullt så jobbigt. Den starka doften från äppelcidervinägern är kortvarig, men kan återkomma om det är hög luftfuktighet.
  3. Borsta håret med en svinhårsborste ( finns även veganska varianter att köpa). Svinhårsborste bör användas var dag ,ca 100 drag genom håret, för bästa resultat. De slår vanliga hårborstar med hästlängder.

Hela proceduren tar ungefär en kvart och är inte allt för krånglig. Vissa väljer att massera hårbotten några minuter varje dag, men det är något jag själv inte haft ett behov av.

Innan en börjar med en no ‘poo metod är det bra att börja med att avgifta håret från silikoner och mineraloljor från tidigare produkter. Detta görs med att använda bikarbonat eller ett “sista-schampo” som då behöver innehålla SLS (sodium lauryl sulfate) men vara fritt från silikoner och mineraloljor. Exempel på dessa sista-schampon finns listat bra på nopoo.se

Så hur blev resultatet då? Jag skulle säga att resultatet var över förväntan. Håret blev lika rent som efter schamponering och höll sig renare längre än vid vanligt konventionellt schampo. Först efter nio-tio dagar kände jag att jag behövde tvätta håret igen. Hårbotten mådde också bra, inte alls så torr en kan förvänta sig utan vanliga schampons “fuktighetsgivande egenskaper”.

Nu använder jag endast schampotvål en gång i månaden efter hårinpackning (recept på olika inpackningar finns här) för att få ut oljan i håret. Den schampotvål jag använder är från Malin i Ratan, men det finns många andra bra schampotvålar.
Tvättar håret med vatten gör jag två gånger i veckan, eller vid behov om jag är extra svettig och sursköljer med äppelcidervinäger ungefär en gång i veckan för att återställa det naturliga pH-värdet i hårbotten utan att skada hårets naturliga oljor.

Efter tre månader besökte jag en frisör för att få ett professionellt utlåtande. Denna frisör är otroligt skeptisk till ekologiska produkter och alternativa sätt att tvätta håret. Hon hade inte träffat någon tidigare som använt WO-metoden och var överraskad över resultatet. Hon bekräftade att mitt hår var friskt (även mina gråa hår var av bra kvalitet) och att min hårbotten mådde bra. Jag kommer absolut inte att överge denna metod som verkar vara den bästa för mitt hår och min hårbotten (mitt mjälleksem är numera så gott som borta), och dessutom bra för både miljön och plånboken.

Det finns många metoder att välja bland om en vill sluta med schampo och precis som det gällde att hitta rätt schampo innan så gäller det även att hitta den no ‘poo metod som passar just ditt hår och hårbotten. Så ge inte upp vid första försöket. Om du inte är sugen på no ‘poo, så har nopoo.se även en lista på ingredienser du bör undvika i schampon, men jag hoppas att du också tänker ge det en chans, om inte för naturens skull så för din egen.

//Marina

 

 

 

Växter är bra för din hälsa

Posted on

Våren är äntligen kommen i västra Sverige. Vitsippor, blåstjärnor, svalört, påskliljor, tussilago och maskrosor pryder våra skogar och trädgårdar, och körsbärsträden står redan i blom på sina ställen. Denna tid då den färglösa världen förgylls med färgklickar och spirande grönska är underbar. Även om många lider av allergi  ger sig ändå de flesta ut för att njuta av vårsolen och se världen vakna upp från dess vinterdvala. Vissa ger sig ut i naturen, medan andra föredrar att sitta på en uteservering med en kopp kaffe, men en vårblomma ger ändå de allra flesta ett leende på läpparna.
Även inomhus tar våra krukväxter fart så här på våren. Nu är tiden att plantera om, beskära, dela och ta sticklingar och det växer så det knakar. För alla växtälskare är det en aktiv, men tillfredsställande tid.
Men en sak har alla gemensamt oavsett om en uppskattar växter eller inte – de får oss att må bra på mer än ett mentalt plan.

Träd och krukväxter renar luften från kemikalier

Det är väl känt att träd minskar luftföroreningar i städer. Systemekologen Johan Colding menar i en artikel i SvD att en allégata med träd har 70% renare luft än gator där det saknas träd. Ett enda vuxet träd kan absorbera 3,5 kg föroreningar från väg-, däck- och avgaspartiklar per år. (Läs gärna vårt inlägg Skogen och växthuseffekten om du är intresserad av skogens påverkan på klimatet.)
Inte bara träden renar vår luft. Det börjar även bli känt att krukväxter kan fungera som luftrenare inomhus. Vi pratar framförallt att växter tar upp farliga kemikalier som exempelvis bensen, formaldehyd, toluen och xylen.Att rena luften från kemikalier är viktigt både hemma och på våra arbetsplatser – i synnerhet eftersom vi spenderar den största delen av våra liv inomhus och våra vardagar fylls med allt mer elektronik (som vi belyst i vårt inlägg Hållbar IT), därför är det en god idé att fylla sitt hem och sin arbetsplats med växtlighet.

Växter förbättrar din inomhusluft

Växter gör mer än bara renar din luft från farliga kemikalier. Under dagarna när fotosyntesen är i full gång tar de upp koldioxid och avger syre, vilket leder till att du får en friskare luft. Men under nätterna, när fotosyntesen är i viloläge, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som människor gör. Därför är det bra att i sovrummet ha växter med så kallad CAM-fotosyntes, vilket innebär att växterna aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. Växter fungerar även som naturliga luftfuktare, och gör inomhusluften behagligare att vistas i.

Vilka krukväxter är bäst för mitt hem?

Naturligtvis finns det krukväxter som är bättre på att ta upp kemikalier, tar upp koldioxid under nätterna och att fukta luften. Nedan följer listor på vilka växter som är bra på vad så att du lätt kan anpassa så det passar dig. Önskar du bilder och skötselråd, eller råd om du har allergier eller vill veta vilka som är giftiga kan du till exempel gå in på Grön Luft. Min favorit av dem alla är Svärmorstungan eftersom den inte kräver mycket ljus så en kan ha den långt in i rummet och den behöver inte mycket vatten så en kan lätt åka iväg på semester.

Och visst är det vackert  med mycket blommor men det kan lätt kosta en förmögenhet att fylla ett hem med växter. Du kan därför välja växter som är lätt att dela på eller föröka. Det finns dessutom de som säljer sticklingar på sociala medier, vilket gör att du kan spara en hel del pengar. Är du som jag, föredrar du kanske även att se den lilla sticklingen att växa från en liten babyplanta till en stor vuxen planta.
Så passa nu på att fyll ditt hem med gröna växter och ta gärna med lite sticklingar till din arbetsplats för att även förgylla den om dina chefer inte redan sett till att pryda den med växtlighet.

Lycka till!

//Marina