Djur och natur

Var försiktig med sillen i midsommar

Posted on

Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på  jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.

Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).

Vad är dioxiner?

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och  förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.

Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön.  Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.

Fakta: Naturvårdsverket

Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.

Är det farligt att äta dioxiner?

TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.

Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.

Eftersom dioxin lagras i kroppen är det också viktigt att minska mängden till unga flickor som sedan kan föra över dioxin till sitt barn vid graviditet och amning.”

Hur undviker jag höga halter dioxiner?

Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).

“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)

Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.

 

Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
  • Vildfångad röding från Vättern.

 

Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.

 

Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.

 

TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline

Nu tar vi lite välförtjänt semester!

 

 

Källor:

  1. Livsmedlesverket
  2. Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
  3. Naturvårdsverket
Advertisements

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

Posted on

I del tre i vår serie om planetens gränser tar vi upp den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är en av de trösklar som redan har överskridits och är tillsammans med klimatförändringar en av vad forskarna kallar för “core boundaries“. Det innebär att vi nu är ute på hal is och riskerar att jordsystemet träder in i ett nytt tillstånd. Eftersom människor är beroende av den biologiska mångfalden för exempelvis mat och medicinalväxter riskerar vi nu vår egen överlevnad.

Källa: Steffen m.fl., Science, 16 januari 2015.

Att vi nu har paserat den planitära gränsen är oroväckande. Det innebär att den biologiska mångfalden minskar för varje år som går och det är svårt att återställa eller ens bromsa den negativa utvecklingen jordsystemet nu står inför. En mängd forskare, bland annat Johan Rockström och Will Steffen vid  Stockholm Resilience Centre, är enade om att överskridna gränser kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvensen av minskad biologisk mångfald kan leda till stora förluster för de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av.

Det är viktigt att planetens olika naturtyper bevaras utan att mänskligheten är där och påverkar för att kunna rädda jordens ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Som barn lär vi oss att allt liv är viktigt och att allt hör ihop. Allt liv från gräset vi går på till tigern i skogen har betydelse. Att exempelvis rädda världens tigrar handlar om så mycket mer än att bara behålla dem för oss att beskåda på djurparkerna. En rapport från WWF visar att räddningsarbetet har gynnat flera andra arter, samtidigt som bevarande av tigrarnas livsmiljö leder till mer skog som kan binda koldioxid , rena vår luft och förse hundratals miljoner människor med dricksvatten.

Förutom att förhindra exploatering, skogskövling och så klart tjuvskytte behöver människor världen över förändra sättet de odlar sina grödor. Jordbruket är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

Det är inte bara bristen på pollinatörer som är ett hot mänsklighetens försörjning av mat utan även ett ökat problem med näringsfattig jord som beror på allt för lite mikroorganismer. Jordtröttheten bidrar till mindre skördar med grödor som har lägre näringsvärde än förr.
När jorden är obrukbar förflyttas odlingen till nya platser. “Ängarna och hagarna har odlats upp, diken lagts igen, bäckar rätats ut och stenar plockats bort. Variationen i landskapet har minskat och i samma takt försvinner livsmiljöer för växter och djur.” Växelodling och minskad användning av giftig besprutning är två lösningar som bör prioriteras för att öka mängden insekter, maskar och andra orgaismer som gynnar jordbruket.

Vad kan jag göra?

* Odla med växelodling
*Använd nyttodjur och naturlig gödsel istället för farliga miljögifter
* Bygg insektshotell
* Lämna en plätt i trädgården som får sköta sig själv, så gärna ängsblommor
* Avstå från produkter av djur åtminstone när du är i eller handlar från andra länder
* Behåll gärna stubbar i trädgården som insekter kan leva i
* Bygg fågelholkar
* Se till att det finns vatten tillgängligt under varma dagar i din trädgård eller i rabatten utanför din trappuppgång. Har du vattendrag på din mark låt dem vara.
* Plocka inte växter du inte vet om du får plocka och var försiktig med djur som är hotade. Naturvårdsverket har den information du behöver.

 

Läs gärna konventionen om biologisk mångfald

 

 

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

 

//Marina

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Posted on

Klimatförändringarna är en av de hetaste frågorna just nu och kanske blir det just klimatet som är avgörande i valet.
Det är naturligtvis viktigt att klimatfrågorna diskuteras eftersom klimatförändringarna är en av de nio hörnstenarna för att vår planet skall fortsätta vara bebolig för mänskligheten. Så fort en av planetens nio hållbara gränser passeras riskerar vi vår överlevnad, och rapporter visar att vi redan har passerat tröskeln gällande den globala uppvärmingen. Det innebär att planeten nu är beroende av hur vi människor hanterar situationen.

Bildkälla:Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Konsekvenserna

Jordens klimat blir allt mer extremt vilket mätningar från 2016 redan är ett bevis på (4). Året beräknas vara det varmaste året på 100 000 år och klimatförändringarna tros fortsätta. 

Över hela världen börjar nu konsekvenserna av klimatförändringarna bli märkbara. Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sänder sedan länge ut varningsignaler. Vi ser negativa följder både på land och i haven som till exempel grödor som skadas, sjukdomar som sprids och glaciärer som smälter.

I dokumentären “Ett nytt klimat” från 2017 samanfattades några konsekvenser vi kan se redan nu; korallrev som dör av den höga vattentemperaturen, de tropiska glaciärerna i Afrika som tros snart vara ett minne blott och upprepade, höga temepraturskiftningar i norra Sverige som ställer till problem för bland annat renskötseln.

Den globala uppvärmingen leder till översvämmade storstäder, svår torka, extrema oväder och försurade hav. Ingen kontinent slipper undan förändringarna, det ser vi redan nu. Hela världen kommer att drabbas av brist på mat och rent vatten. Det i sin tur kommer att leda till massutvandringar och konflikter världen över.

Orsakerna

Huvudorsaken till den globala uppvärmningen under sista hälften av 1900-talet är sannolikt en ökad koldioxidhalt i atmosfären (1). men det finns många faktorer som påverkar klimatet så vi kan inte bara se till en. I inlägget “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet” beskrev vi hur bland annat skogsbränder, jordbruk, dieselmotorer, kolkraft och glaciärbrunnar påverkar den globala uppvärmningen. Det tyder på att människan faktiskt bär ansvar.
WMO menar att 2016s rekordvarma väder inte bara var på grund av att det naturliga väderfenomenet el Niño var ovanligt kraftfullt utan att klimatförändringarna även beror på just det -mänskliga faktorer. Istäcket minskar omkring tre kvadratmeter för varje ton koldioxid vi släpper ut. Det kan jämföras med att värma upp en normalstor villa med olja i två månader eller äta ett kilo nötkött i veckan under ett år (3)  eller som Karin Bojs beskrev det så starkt i DN: “Varje gång du flyger fram och tillbaka till Thailand smälter du minst sju kvadratmeter av isen i Norra ishavet”.

Antropocen – en ny epok

Situationen har redan gått så långt att forskarna nu pratar om att vi nu gått in i en ny epok -Antropocen. Epoken som kännetecknas av att människan har börjat påverka planeten på ett sätt som kommer att lämna tydliga spår i framtiden. Epoken är dock inte ännu officiellt vedertagen eftersom det fortfarande pågår diskussioner mellan forskare, dock är det allt fler forksare som talar om det öppet.

Se Johan Rockström tala om Antropocen :

Bevisen är övertygande och vi måste sluta gräva ner huvudet i sanden. Det finns mycket vi kan och borde göra. Vi måste flyga mindre, åka bil mindre, använda förnybara energikällor, och sluta med överkonsumtion, samtidigt som skogsindustrin behöver tänka om så vi kan bevara våra gammelskogar som är en viktig kolsänka. Privatpersoner, företag,politiker – vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi skall kunna bromsa den oroväckande utvecklingen.

//Marina

Läs gärna första inlägget i denna serie här: Planetens gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

 

 

Källor:

  1. Stott et al. 2006, Journal of Climate, 19, sid 2763–2782
  2. Meteorologiska världsorganisationen (WMO).2017, Climate breaks multiple records in 2016, with global impacts.
  3. D. Notz, J. Stroeve. 2016, Observed Arctic sea-ice loss directly follows anthropogenic CO2 emission
  4.  the Earth League and Future Earth2017, The 10 Science ‘Must Knows’ on Climate Change

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Plastens era måste nå sitt slut

Posted on Updated on

Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast.  Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.

Plats: Naturreservatet Stångehuvud, Lysekil : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad är konsekvenserna av plast?

Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada. 

Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.

Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.

Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.

Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:

  • Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
  • Konstgräsplaner 1640–2460 ton
  • Textiler av syntetfiber 850–950 ton
  • Målning av byggnader 130–250 ton
  • Båtbottenfärg 160–740 ton
  • Industriell produktion 310–530 ton
  • Hygienprodukter 66 ton

Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.

Plats: Styrsö, Göteborg : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad kan du göra?

Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.

Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.

  • Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
  • Skriv under för att minska plast i våra hav.
  • Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
  • Plocka minst  ETT skräp om dagen
  • Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
  • Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
  • Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
  • Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
  • Undvik att använda engångsartiklar.
  • Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
  •  Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
  • Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
  • Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.

Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.

 

//Marina

Vår blogg och våra inlägg

Posted on Updated on

Ett nytt år är snart här och vi gör en återblick till året som gått. Vi är ingen stor blogg, men det glädjer oss att fler och fler följer oss, och framför allt att många läser våra inlägg. Det motiverar oss att fortsätta med vårt bloggande som förutom skrivandet kräver en hel del brainstorming, research, källkritik och rättande av texter. Alla kommentarer vi får (på bloggen, mailen, Instagram och Twitter) är inte alltid trevliga, men vi är tacksamma för de inspirerande förslag och vänliga ord som ändå tillhör majoriteten.
Genom att se över statistiken på våra inlägg får vi en hint av vad ni läsare vill veta mer om, men vi tar gärna emot förslag för vad ni vill att vi skall skriva om. Vissa ämnen återkommer då och då, medan andra inte får lika mycket utrymme och kanske är det något ni tycker att vi borde ta upp igen?

Top- 10 mest lästa inlägg:

  1. Varför eller varför inte kärnkraft?
  2. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  3. Sojans miljöpåverkan
  4. Vi behöver inte äta kött
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  7. Röd Panda eller Kattbjörn
  8. Gröna preventivmedel
  9. GMO – en framtid eller en förödelse? Del 1.
  10. Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Det finns även områden på vår blogg som inte har särskilt många läsare, så som Hållbar IT och bostadspolitik med en hållbar synvinkel, men dessa områden är hjärtefrågor hos oss som bloggare. Även om en nichning skulle ge oss fler läsare har vi valt att vara en bred blogg med inriktning på solidaritet och rättvisa snarare än att hålla oss till ett enstaka område. Vi vill erbjuda en blogg som inte bara informerar och inspirerar, utan även tar upp viktiga frågor ur olika perspektiv.

Läs gärna också:

  1. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  2. Badplatsernas baksida: algblomning och tungmetaller
  3. Ekologiskt är bättre än närproducerat
  4. Vi måste tänka på hela skogen
  5. Ta ett miljövänligare flyg
  6. Våra pollinatörer är hotade
  7. Giftfri Halloween och maskerad
  8. Parabener
  9. Turismens baksida
  10. Jätteräka?
  11. En diskussion om kvinnans rätt i samhället
  12. Så grillar du miljövänligt och häslosamt
  13. Uppdelningen i “vi”, och “dom” skapar rasism
  14. Fattigdomen vi inte vill se
  15. Livet från ägg till höna

Vi får ofta förslag från olika företag som vill göra reklam på vår hemsida. De flesta godkänns inte eftersom vi inte tycker att de uppfyller våra krav eller bryter mot våra policies. Det händer att vi har samarbeten med företag och organisationer som bidrar till mer kunskap, som har erbjudanden till våra läsare eller liknande, men vi tjänar inte några pengar på vår blogg. Det gör att vi kan fortsätta ha en bred och öppen blogg, och gör det möjligt för er läsare att inte bara påverka vår blogg utan även gästblogga. Vill du gästblogga eller inleda ett samarbete läs här. Inläggsförslag kan mailas, ges i kommentarsfältet nedan eller på vår Instagram.

Vi ser fram emot ett nytt år och att få dela kunskap och inspiration med er.
Vi vill också passa på att tacka Mikael P Vahlgren  som så ofta förser oss med fotografier till våra inlägg!

Gott nytt år!

// Marina och Caroline

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.