När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar  fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen  är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

  • Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
  • Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
  • En höjd havsnivå
  • Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En  höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat.  Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya.  Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

 

// Marina

 

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

Advertisements

2 thoughts on “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

    […] bränsle som har störst miljöpåverkan. I ett tidigare inlägg tog vi upp hur bland annat koleldade kraftverk påverkar en ökning av smältningen av våra stora glaciärer och havsisar, vilket redan idag har en negativ påverkan på både människor och klimat. Kolet har störst […]

    […] När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s