Allt möjligt
Att äta mindre kött och mer grönt
Det finns många fördomar kring vegetarisk och vegansk mat, och som med alla andra fördomar så handlar det om okunskap. Många vet inte ens vad det innebär att vara vegan och ändå har de en massa åsikter om det. Hela situationen med att människor skall göra personliga påhopp över vad folk väljer att ha för kost är juvenilt. Journalister och influensers med lite kunskap är ofta bias (partisk) och lägger ofta fram sina argument med lite hånfull ton för att förlöjliga motståndarens forskning. Det bästa är att hålla sig till fakta, vara påläst på riktig forskning, inte bara lita på vad som sprids i media, och visa respekt för att folk väljer annorlunda. Var noga med källorna du delar vidare och var alltid kritisk.
Att äta mer vegetariskt och veganskt innebär inte att du helt och hållet måste sluta äta kött. Du kan till och med dryga ut köttbullarna eller köttfärssåsen med mer grönt – exempelvis linser, morot, kikärtor. Men det finns många fördelar med att minska sin köttkonsumtion. Att äta mer vegetabliskt är inte bara bra både för klimatet och för djuren, men kan också vara bra för hälsan, men varför är det egentligen så?
Kostcirkeln
Det är inget ovanligt, trots att vi alla som barn får lära oss kostcirkeln, att grönsaker och frukt får väldigt lite uppmärksamhet. Vi är noga med att våra barn får i sig frukt och grönsaker, men många vuxna skippar grönsakerna och får därför inte i sig tillräckligt med näring och vitaminer.
Faktum är att vi inte kan bortse från att vi har svårare att ta upp näringsämnen från växtriket än från animalier. Men det innebär inte att vi måste äta animalier för att överleva och må bra. Många mår till och med bättre med en diet fri från kött och andra animalier.
Det finns också forskning som visar att människor i exempelvis USA får i sig för lite fibrer som är bra för bland annat mättnadskänslan. Det finns mycket fibrer i bland annat grovt mjöl, gryn, grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt och bär så påståendet att en behöver äta kött för att bli mätt är felaktigt. Vill en sluta småäta kan det därför vara fördelaktigt att hålla sig till mer vegetablier, även om en fortfarande vill äta kött. Har en länge levt på en fiberfattig kost kan magen göra uppror i ett par dagar så kan vara bra att gradvis öka sitt intag.
Men för att bli vegetarian eller vegan krävs kunskap. Precis som det inte räcker att äta kost baserat på bara kött och potatis under långa perioder, kan en inte heller få sig tillräckligt med näring genom att bara äta pasta med tomatsås på daglig basis.
Det som är viktigt att veta är att många vitaminer ( ex vitamin C), mineraler och andra näringsämnen går förlorade om du värmer mer än 42 grader. Det har på senare tid uppmärksammats med Rawfood trenden som innebär just att en inte värmer upp maten för att ta vara på näringsämnen och enzymer. Tack vare denna trend finns det många recept att tillgå på både Internet och i kokböcker både till matlagning och bakning. Några exempel är overnight oats, rawfoodtacos, cashewnötsdip och rawfoods morotskaka. Att byta ut några måltider i månaden mot rawfood är fördelaktigt om en vill vara säker på att få i sig den näring en behöver.
Närngsrik föda från växtriket
Spirulina är en alg som är en superprodukt har antioxidanter och höga näringsvärden.
Spirulina är en stor källa till vitamin B2, och vitamin B12, vilket gör den viktig för veganer och vegetarianer . Spirulinan är också extremt proteinrik, den är tre gånger så proteinrik som nötkött och har 180% mer kalcium än mjölk. Den är även rik på järn, magnesium, mangan, kalium och zink.
Algen har renande egenskaper och många andra hälsofördelar. Den används exempelvis mot PMS, detox, inflammation mm. Viss forskning visar att algen skall vara bra för artrit, ledbesvär och olika typer av inflammation. Huruvida det finns tillräckliga bevis för att den forskningen stämmer har vi inte möjligheten att gå med på inför detta inlägg.
Viktigt att veta är att en bör börja med små doser spirulina, att aldrig överdosera och att en bör rådfråga läkare innan en äter spirulina om en använder blodförtunnande eller ämnesomsättningsreglerande preparat, samt om en är gravid eller ammar. Växtens höga näringsvärde och renande effekt kan nämligen påverka medicineringen.
Sedan är det viktigt att välja ekologisk spirulina för att undvika kemikalier, som kritiker till spirulina brukar använda som argument. Numera odlas även olika ekologiska alger i svenska vatten och inomhustankar så förhoppningsvis kan vi inom en snar framtid få tag på alger utan att de behöver transporteras långa sträckor. Det är toppen eftersom alger inte bara kan användas som mat utan även som gödsel, konsistensgivare, stabiliseringsmedel, emulsionsmedel. I framtiden kan alger användas till tyg, förpackningar, läkemedel och biobränsle. Möjligheterna är många.
Baljväxter – ärtor, bönor, linser och jordnötter – är viktigt att få i sig då de innehåller många viktiga näringsämnen. Baljväxter är rika på kostfibrer vilket är gymsamt för tarmen som är avgörande för välmående.
(Läs gärna exempelvis boken “Charmen med tarmen” om du är nyfiken på tarmsystemets påverkan på kroppen), och ökar som tidigare nämnt mättnadskänslan.
Matcha té är ett japankt té i pulverform och finns i många olika kvalitéer, äkta matcha är dyrare och desto bättre. Matcha te är sprängfyllt med antioxidanter och aminosyror, och är även rikt på fibrer, krolofyll, vitamin C, selen, krom, zink och magnesium. Förutom att dricka det som te används det också ofta i smoothies och bakverk, inte bara för den vackra gröna färgen utan också för det rika näringsvärdet.
Några viktiga näringsämnen ur växtriket
Omega 3 är ett fleromättat fett som innehåller EPA och DHA, som bidrar till hjärtats normala funktion. Kroppen kan inte själv skapa Omega 3 utan människan behöver få i sig det med hjälp av föda. Omega 3 finner du i chiafrön, vissa alger (innehåller EPA och DHA), rapsolja, solrosolja och linfröolja, samt valnötter. Gillar en inte alger så finns spirulina pulver i mer eller mindre liten smak och även kapslar.
Omega 6 är ett fleromättat fett det talas väldigt lite om, men även den är livsviktig och precis som Omega 3 kan inte kroppen producera den själv. Omega 6 hjälper till vid produktion och reparation av celler, och är central i underhållet av hjärn- och nervfunktionen. Omega 6 hittar du i majsolja, solrosolja, sojaolja och sesamfröolja, samt sesamfrön och spirulina.
D-vitamin är viktigt för kalkbalansen i skelett , tänder och muskelfunktionen, samt till immunsystemets normala funktion, normalt upptag/utnyttjande av kalcium och fosfor och ingår i celldelningsprocessen.
Under sommarhalvåret är vår bästa källa till D-vitamin solen. Under vinterhalvåret rekommenderas många svenskar, även köttätare, av läkare att ta tillskott eftersom de inte får i sig tillräckligt med D-vitaminer. Det finns flera typer av D-vitamin, D3 som solen, ägg (främst höns som går utomhus på sommaren har D-vitamin) och kött ger oss och D2 som finns i Karl-Johansvamp och kantareller. Det finns även många livsmedel som är berikade med D-vitamin exempelvis vuxenvälling, viss havredryck, viss kokosmjölk etc. D2 är dock något sämre än D3 och en kan inte tillgodo se det dagliga behovet av D-vitamin enbart genom att äta svamp. Kontrollera gärna dina blodvärden för att få en läkares åsikt om hur mycket tillskott du bör ta efteresom det varierar från individ till individ och för mycket D-vitamin tillskott kan vara skadligt.
Vitamin B12 bildar röda blodkroppar och har en viktig roll för nervsystemet och leverfunktionen. Det är svårt att få tag på i växtriket, men finns i bland annat alger och har lagts till i vissa veganska produkter så som havre-, sojadryck och risdryck. Numera börjar det även bli vanligt med spirulina i färdiga juicer och smoothies. De flesta veganer tar tillskott för att tillgodo se behovet.
Zink behövs för immunförsvaret och påverkar även omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, vissa vitaminer och nukleinsyror. I Sverige är det ovanligt med zinkbrist. Du finner zink i vetegroddar, vetekli, nötter, frön, bönor, linser och ärtor. pumpakärnor, bönor, sötmandlar och jordnötter.
Järn finns i hemoglobinet som transporterar syre i blodet och i myoglobin som transporterar syre i muskler, samt i en del enzymer.
Att få i sig tillräckligt med järn är otroligt viktigt, inte minst för menstruerande kvinnor. Förutom i spirulina finns det rikligt med järn i baljväxter, nässlor (finns i pulverform om en inte vill plocka utomhus), alger, nötter och fullkornsprodukter.
Det finns två typer; hemjärn och icke-hemjärn. Växtriket innehåller icke-hemjärn som kroppen har svårare att ta upp och det kan vara bra att öka upptaget genom att äta järnrika vegetabilier tillsammans med C – vitaminrik juice eller frukt. En bör inte dricka te, vissa örttéer, kaffe och vin en timme innan/efter maten då polyfenoler minskar intaget av järn.
Kalcium spelar en central roll för skelettet, tänderna, blodet och nervsystemet. D-vitamin ökar upptaget av kalcium. För att få i sig tillräckigt med kalcium bör en äta exempelvis alger, sesamfrön, solrosfrön, mandel, nässlor, nypon och grönkål.
Jod ingår i sköldkörtelhormoner som behövs för ämnesomsättningen. Jod finns naturligt i många alger och tillsatt i berikad soja-, nötmjölk och viss vuxenvälling.
Överdosering av kosttillskott
Samtidigt som många lider brist på vissa näringsämnen, finns det dem som äter alldeles för mycket av vissa ämnen och det kan vara skadligt för organen, och i vissa fall livshotande. Det händer oftast vid intag av onödiga kosttillskott, men det kan också framkomma vid särskilda dieter. Det är därför alltid bra att ha koll på sina blodvärden med regelbundna blodprover. Läs gärna vad livsmedlesverket rekommenderar för flexitarianer ( äter endast animalier vid få tillfällen), vegetarianer ( finns flera sätt att vara vegetarian ex. Pescetarian, Ovo-vegetarian, laktovegetaian ) och veganer.
Kan en bli sjuk om en äter för mycket kött?
Det skulle inte vara svårt att rada upp forskning efter forskning som visar på att det finns en ökad risk för exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, hög kolesterolvärde, fetma mm om en äter mycket kött. Självfallet finns det också forskare som menar att bevisen inte är tillräcklig. Samtidigt tycks bevisen för att det inte skulle finnas en ökad risk vara än mer bristfällig och de flesta forskare verkar vara överens om att det finns ett samband.
Det hela är inte lätt för gemene man. Eftersom det är upp till var och en att tolka den information som kommer ut blir det oftast ens egen känsla som avgör. Men att ignorera den ökade risken är kanske bokstavligen livsfarligt för vissa. Har en redan en ökad risk att få tjocktarmscancer eller hjärtproblem kanske en skall ta det lite lugnt med det röda köttet och det är i övrigt inte bra att överkonsumera kött. Även flera vegetabilier är inte bra att äta för mycket av. Försiktighetsprincipen är förmodligen något att anamma i fallet så länge det är tvetydigt om hur hög den ökade risken är.
Att minska på köttet behöver inte ens betyda en försämrad livskvalitet. Det kan vara en chans att utforska en helt ny kulinarisk värld av godsaker. Att veta vad en skall laga kan vara svårt innan en kommer in i tänket. Det lättast är att utgå ifrån en ingrediens exempelvis broccoli, paprika eller linser och planera måltiden utefter den, så som man ofta utgår från vilket kött eller fisk en vill använda. Nätet är fullt med möjligheter med recept från hela världen och det är inte alls svårt att få en svensk touch på maten om en så önskar. Det är bara upp till dig vad du vågar testa.
Sommar med tungmetaller, algblommning och giftiga solkrämer
Sommaren är i full gång och stränderna är fyllda med badgäster. De flesta kommer inte att ha en tanke på om deras barn badar i miljögifter och tungmetaller eller övergött vatten. De kanske samlar upp plast de hittar längs vattnet eftersom medvetenheten om plastens påverkan på miljö och djurliv har ökat, men många kommer fortfarande vara totalt omedvetna hur deras solskydd och hudkrämer påverkar vattenlivet.
Gifter i Solskydd
I november 2018 kom den glädjande nyheten att paradisön Palau, förbjuder giftiga solkrämer. Att solkrämer innehåller farliga kemikalier är något många vet om men konsekvenserna pratas det för lite om. Att ämnen i solkräm skadar vattenlevande organismer är dessutom något många tar lätt på då det kan vara lite diffust vad det innebär rent konkret. Faktum är att dessa gifter är skadliga för tillexempel korallreven. På Palau är det främst substansen oxybenzone som kommer att förbjudas då den utgör det största hotet mot miljön. Andra farliga kemikalier är octinoxate, octocrylene, triclosan och flera andra parabener.
Solkrämer (även andra typer av hudkrämer) sköljs av i vattnet och varje år uppskattas omkring 14 000 ton solskydd hamna i våra hav. Ämnena orsakar blekning av korallreven och misstänks även döda dem. Då en fjärdedel av allt marint liv lever i anslutning till korallreven, vilka är viktiga för ekosystemet är det väldigt allvarligt.
Badplatser
Giftkontrollen på badplatser är otillräcklig då de sällan mäter halterna av miljömiljögifter och metaller. “Utmärkt vattenkvalité” syftar alltså enbart på risken att bli magsjuk. Miljögifter, vissa organiska som tex. PCB och oorganiska så som metaller är giftiga, långlivade, tas upp av levande organismer och sprids vidare i miljön. Både Östersjön och Västerhavet har på sina ställen för höga halter miljögifter. Miljögifterna finns i hela näringskedjan och problemet är enligt vissa forskare lika stort som klimatförändringarna, eftersom problematiken med miljögifterna nu är lika allvarliga som för 40 år sedan.
Många miljögifter, gamla så väl som nya, misstänks vara hormonstörande. Samtidigt som användandet av kemikalier eskalerat har även välfärdssjukdomar så som testikelcancer och bröstcancer blivit allt vanligare bland invånarna runt Östersjön. Bo Jönsson, professor i miljömedicin säger att det är möjligt att det finns ett samband mellan den ökade användningen av miljögifter och hormonstörande sjukdomar. Det handlar även om reproduktion, spermakvalitet, allergier, astma, diabetes, övervikt.
För den som vill förkovra sig mer i miljögifter i vattenmiljön finns mer information på exemplevis Miljövårdsverket.
Redan 2015 i inlägget “Badplatsernas baksida: algblommning och tungmetaller” berörde vi att många av Sveriges badplatser är rentutav ohälsosamma att bada på pågrund av tungmetaller och miljögifter. Då hade över 200 av 2700 kartlagda badplatser höga värden av skadliga ämnen och befinner sig i riskzonen bland dessa är:
Brunnsviksbadet i Stockholm
Gatesjön i Laholm
Scaniabadplatsen i Malmö
Kuggeboda och Mollsjön i Ronneby
Stumholmen i Karlskrona
Nösnäsbadet i Stenungssund
I VISS kan en hitta annan information om miljöövervakningar där en till exempel söker efter miljögifter, men sökningen på detta är komplicerad och kräver kunskap i både databassökning och tolkning av informationsdata. Mätningar behöver utökas till att innehålla även miljögifter och informationen bör vara både enkel att förstå och vara lätt att tillgå för allmänheten. Särskilt viktigt är det att själv hålla reda på vattenkvalitén om en ofta badar på en och samma plats oavsett om det är på en publik badplats eller en enskild plats, samt om en badar med barn eller djur.
Övergödning
Övergödning är ett stort problem, särskilt i Östersjön som är omgivet av länder som bedriver storskaligt jord- och skogsbruk. Vattenutbytet med Atlanten i Öresund är otillräckligt så föroreningarna stannar kvar i Östersjön och vädersystemen tar med sig utsläpp från omfattande, tunga industrier och avgaser från transporter på, över och runt om havet och släpper ner partiklar på ytvattnet. Övergödningen kan också härledas till produkter vi människor använder dagligen som kosmetika, hårspray, solglasögon, elektronik, flamskyddsmedel mm..
Övergödningen leder till dålig vattenkvalitet och syrebrist, samt massförökning av växtplankton, vanligen kallad algblomning. Som bekant kan algblomnigen ha allvarliga hälsoeffekter och en bör därför undvika att både bada och använda vattnet till matlagning vid algblomning. Att koka vattnet hjälper inte mot gifterna! Algblomningarna kan ge hudirritation, och utgöra en hälsofara, främst för små barn och husdjur.
Alla kan inte tänka på allt, men alla kan göra något. Det behöver inte förstöra semestern bara för att en kan tänka till lite. Använd helst ingen solkräm alls, och om du ändå behöver det använd miljömärkta. Svanenmärkta produkter är bättre än ingen miljömärkning alls även om ekologiskt är att föredra. Det finns dessutom solkrämer som inte skadar korallrev och om en handlar på Internet brukar det även stå i produktbeskrivningen. Exempel på dessa är Eco Cosmetics Baby & Kids Neutral SPF 50+ och Suntribe Body & Face Natural Sunscreen SPF 30.
Undvik gärna andra sorters krämer på huden också – naturliga oljor så som olivolja och kokosolja är mycket bättre efter en dag i solen. Att dra ner på kosmetika, hårspray osv är bara bättre för ens hälsa, så varför inte sluta eller i alla fall minska på användandet även för din egen skull. Tänk på att det du har på din kropp sugs upp av din kropp och resterna kommer ut i naturen även om du duschar och inte bara när du badar utomhus.
Så ägna gärna en tanke även på sommaren åt miljön och vattenlivet – för konsekvenserna av människors konsumtion tar inte semester.
//Marina
Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning
I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.
Avskogning
Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.
Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.
Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).
Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.
Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.
Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).
Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.
Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).
Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.
Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:
Hotet mot den svenska skogens ekosystem
Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
Skogen och växthuseffekten
Jordbruket
Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.
Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.
Gruvor
Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.
Civilisationen tar mycket plats
Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.
“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.
Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.
Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
Källor:
- Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
- Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
- Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
- Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
- Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Var försiktig med sillen i midsommar
Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.
Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).
Vad är dioxiner?
Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.
Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön. Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.
Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.
Är det farligt att äta dioxiner?
TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.
Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.
Hur undviker jag höga halter dioxiner?
Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).
“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)
Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.
Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:
- Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
- Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
- Vildfångad röding från Vättern.
Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.
Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.
TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline
Nu tar vi lite välförtjänt semester!
Källor:
- Livsmedlesverket
- Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
- Naturvårdsverket
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
I del tre i vår serie om planetens gränser tar vi upp den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är en av de trösklar som redan har överskridits och är tillsammans med klimatförändringar en av vad forskarna kallar för “core boundaries“. Det innebär att vi nu är ute på hal is och riskerar att jordsystemet träder in i ett nytt tillstånd. Eftersom människor är beroende av den biologiska mångfalden för exempelvis mat och medicinalväxter riskerar vi nu vår egen överlevnad.
Att vi nu har paserat den planitära gränsen är oroväckande. Det innebär att den biologiska mångfalden minskar för varje år som går och det är svårt att återställa eller ens bromsa den negativa utvecklingen jordsystemet nu står inför. En mängd forskare, bland annat Johan Rockström och Will Steffen vid Stockholm Resilience Centre, är enade om att överskridna gränser kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvensen av minskad biologisk mångfald kan leda till stora förluster för de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av.
Det är viktigt att planetens olika naturtyper bevaras utan att mänskligheten är där och påverkar för att kunna rädda jordens ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Som barn lär vi oss att allt liv är viktigt och att allt hör ihop. Allt liv från gräset vi går på till tigern i skogen har betydelse. Att exempelvis rädda världens tigrar handlar om så mycket mer än att bara behålla dem för oss att beskåda på djurparkerna. En rapport från WWF visar att räddningsarbetet har gynnat flera andra arter, samtidigt som bevarande av tigrarnas livsmiljö leder till mer skog som kan binda koldioxid , rena vår luft och förse hundratals miljoner människor med dricksvatten.
Förutom att förhindra exploatering, skogskövling och så klart tjuvskytte behöver människor världen över förändra sättet de odlar sina grödor. Jordbruket är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.
Det är inte bara bristen på pollinatörer som är ett hot mänsklighetens försörjning av mat utan även ett ökat problem med näringsfattig jord som beror på allt för lite mikroorganismer. Jordtröttheten bidrar till mindre skördar med grödor som har lägre näringsvärde än förr.
När jorden är obrukbar förflyttas odlingen till nya platser. “Ängarna och hagarna har odlats upp, diken lagts igen, bäckar rätats ut och stenar plockats bort. Variationen i landskapet har minskat och i samma takt försvinner livsmiljöer för växter och djur.” Växelodling och minskad användning av giftig besprutning är två lösningar som bör prioriteras för att öka mängden insekter, maskar och andra orgaismer som gynnar jordbruket.
Vad kan jag göra?
* Odla med växelodling
*Använd nyttodjur och naturlig gödsel istället för farliga miljögifter
* Bygg insektshotell
* Lämna en plätt i trädgården som får sköta sig själv, så gärna ängsblommor
* Avstå från produkter av djur åtminstone när du är i eller handlar från andra länder
* Behåll gärna stubbar i trädgården som insekter kan leva i
* Bygg fågelholkar
* Se till att det finns vatten tillgängligt under varma dagar i din trädgård eller i rabatten utanför din trappuppgång. Har du vattendrag på din mark låt dem vara.
* Plocka inte växter du inte vet om du får plocka och var försiktig med djur som är hotade. Naturvårdsverket har den information du behöver.
Läs gärna konventionen om biologisk mångfald
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
//Marina
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Klimatförändringarna är en av de hetaste frågorna just nu och kanske blir det just klimatet som är avgörande i valet.
Det är naturligtvis viktigt att klimatfrågorna diskuteras eftersom klimatförändringarna är en av de nio hörnstenarna för att vår planet skall fortsätta vara bebolig för mänskligheten. Så fort en av planetens nio hållbara gränser passeras riskerar vi vår överlevnad, och rapporter visar att vi redan har passerat tröskeln gällande den globala uppvärmingen. Det innebär att planeten nu är beroende av hur vi människor hanterar situationen.
Konsekvenserna
Jordens klimat blir allt mer extremt vilket mätningar från 2016 redan är ett bevis på (4). Året beräknas vara det varmaste året på 100 000 år och klimatförändringarna tros fortsätta.
Över hela världen börjar nu konsekvenserna av klimatförändringarna bli märkbara. Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sänder sedan länge ut varningsignaler. Vi ser negativa följder både på land och i haven som till exempel grödor som skadas, sjukdomar som sprids och glaciärer som smälter.
I dokumentären “Ett nytt klimat” från 2017 samanfattades några konsekvenser vi kan se redan nu; korallrev som dör av den höga vattentemperaturen, de tropiska glaciärerna i Afrika som tros snart vara ett minne blott och upprepade, höga temepraturskiftningar i norra Sverige som ställer till problem för bland annat renskötseln.
Den globala uppvärmingen leder till översvämmade storstäder, svår torka, extrema oväder och försurade hav. Ingen kontinent slipper undan förändringarna, det ser vi redan nu. Hela världen kommer att drabbas av brist på mat och rent vatten. Det i sin tur kommer att leda till massutvandringar och konflikter världen över.
Orsakerna
Huvudorsaken till den globala uppvärmningen under sista hälften av 1900-talet är sannolikt en ökad koldioxidhalt i atmosfären (1). men det finns många faktorer som påverkar klimatet så vi kan inte bara se till en. I inlägget “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet” beskrev vi hur bland annat skogsbränder, jordbruk, dieselmotorer, kolkraft och glaciärbrunnar påverkar den globala uppvärmningen. Det tyder på att människan faktiskt bär ansvar.
WMO menar att 2016s rekordvarma väder inte bara var på grund av att det naturliga väderfenomenet el Niño var ovanligt kraftfullt utan att klimatförändringarna även beror på just det -mänskliga faktorer. Istäcket minskar omkring tre kvadratmeter för varje ton koldioxid vi släpper ut. Det kan jämföras med att värma upp en normalstor villa med olja i två månader eller äta ett kilo nötkött i veckan under ett år (3) eller som Karin Bojs beskrev det så starkt i DN: “Varje gång du flyger fram och tillbaka till Thailand smälter du minst sju kvadratmeter av isen i Norra ishavet”.
Antropocen – en ny epok
Situationen har redan gått så långt att forskarna nu pratar om att vi nu gått in i en ny epok -Antropocen. Epoken som kännetecknas av att människan har börjat påverka planeten på ett sätt som kommer att lämna tydliga spår i framtiden. Epoken är dock inte ännu officiellt vedertagen eftersom det fortfarande pågår diskussioner mellan forskare, dock är det allt fler forksare som talar om det öppet.
Se Johan Rockström tala om Antropocen :
Bevisen är övertygande och vi måste sluta gräva ner huvudet i sanden. Det finns mycket vi kan och borde göra. Vi måste flyga mindre, åka bil mindre, använda förnybara energikällor, och sluta med överkonsumtion, samtidigt som skogsindustrin behöver tänka om så vi kan bevara våra gammelskogar som är en viktig kolsänka. Privatpersoner, företag,politiker – vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi skall kunna bromsa den oroväckande utvecklingen.
//Marina
Läs gärna första inlägget i denna serie här: Planetens gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Källor:
- Stott et al. 2006, Journal of Climate, 19, sid 2763–2782
- Meteorologiska världsorganisationen (WMO).2017, Climate breaks multiple records in 2016, with global impacts.
- D. Notz, J. Stroeve. 2016, Observed Arctic sea-ice loss directly follows anthropogenic CO2 emission
- the Earth League and Future Earth. 2017, The 10 Science ‘Must Knows’ on Climate Change
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera
****
Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.
Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.
Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt. För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.
//Marina
Plastens era måste nå sitt slut
Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast. Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.
Vad är konsekvenserna av plast?
Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada.
Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.
Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.
Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.
Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:
- Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
- Konstgräsplaner 1640–2460 ton
- Textiler av syntetfiber 850–950 ton
- Målning av byggnader 130–250 ton
- Båtbottenfärg 160–740 ton
- Industriell produktion 310–530 ton
- Hygienprodukter 66 ton
Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.
Vad kan du göra?
Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.
Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.
- Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
- Skriv under för att minska plast i våra hav.
- Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
- Plocka minst ETT skräp om dagen
- Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
- Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
- Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
- Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
- Undvik att använda engångsartiklar.
- Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
- Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
- Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
- Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.
Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.
//Marina
Two Green Spirits 