Allt möjligt

Var försiktig med sillen i midsommar

Posted on

Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på  jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.

Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).

Vad är dioxiner?

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och  förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.

Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön.  Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.

Fakta: Naturvårdsverket

Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.

Är det farligt att äta dioxiner?

TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.

Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.

Eftersom dioxin lagras i kroppen är det också viktigt att minska mängden till unga flickor som sedan kan föra över dioxin till sitt barn vid graviditet och amning.”

Hur undviker jag höga halter dioxiner?

Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).

“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)

Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.

 

Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
  • Vildfångad röding från Vättern.

 

Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.

 

Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.

 

TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline

Nu tar vi lite välförtjänt semester!

 

 

Källor:

  1. Livsmedlesverket
  2. Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
  3. Naturvårdsverket
Advertisements

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

Posted on

I del tre i vår serie om planetens gränser tar vi upp den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är en av de trösklar som redan har överskridits och är tillsammans med klimatförändringar en av vad forskarna kallar för “core boundaries“. Det innebär att vi nu är ute på hal is och riskerar att jordsystemet träder in i ett nytt tillstånd. Eftersom människor är beroende av den biologiska mångfalden för exempelvis mat och medicinalväxter riskerar vi nu vår egen överlevnad.

Källa: Steffen m.fl., Science, 16 januari 2015.

Att vi nu har paserat den planitära gränsen är oroväckande. Det innebär att den biologiska mångfalden minskar för varje år som går och det är svårt att återställa eller ens bromsa den negativa utvecklingen jordsystemet nu står inför. En mängd forskare, bland annat Johan Rockström och Will Steffen vid  Stockholm Resilience Centre, är enade om att överskridna gränser kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvensen av minskad biologisk mångfald kan leda till stora förluster för de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av.

Det är viktigt att planetens olika naturtyper bevaras utan att mänskligheten är där och påverkar för att kunna rädda jordens ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Som barn lär vi oss att allt liv är viktigt och att allt hör ihop. Allt liv från gräset vi går på till tigern i skogen har betydelse. Att exempelvis rädda världens tigrar handlar om så mycket mer än att bara behålla dem för oss att beskåda på djurparkerna. En rapport från WWF visar att räddningsarbetet har gynnat flera andra arter, samtidigt som bevarande av tigrarnas livsmiljö leder till mer skog som kan binda koldioxid , rena vår luft och förse hundratals miljoner människor med dricksvatten.

Förutom att förhindra exploatering, skogskövling och så klart tjuvskytte behöver människor världen över förändra sättet de odlar sina grödor. Jordbruket är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

Det är inte bara bristen på pollinatörer som är ett hot mänsklighetens försörjning av mat utan även ett ökat problem med näringsfattig jord som beror på allt för lite mikroorganismer. Jordtröttheten bidrar till mindre skördar med grödor som har lägre näringsvärde än förr.
När jorden är obrukbar förflyttas odlingen till nya platser. “Ängarna och hagarna har odlats upp, diken lagts igen, bäckar rätats ut och stenar plockats bort. Variationen i landskapet har minskat och i samma takt försvinner livsmiljöer för växter och djur.” Växelodling och minskad användning av giftig besprutning är två lösningar som bör prioriteras för att öka mängden insekter, maskar och andra orgaismer som gynnar jordbruket.

Vad kan jag göra?

* Odla med växelodling
*Använd nyttodjur och naturlig gödsel istället för farliga miljögifter
* Bygg insektshotell
* Lämna en plätt i trädgården som får sköta sig själv, så gärna ängsblommor
* Avstå från produkter av djur åtminstone när du är i eller handlar från andra länder
* Behåll gärna stubbar i trädgården som insekter kan leva i
* Bygg fågelholkar
* Se till att det finns vatten tillgängligt under varma dagar i din trädgård eller i rabatten utanför din trappuppgång. Har du vattendrag på din mark låt dem vara.
* Plocka inte växter du inte vet om du får plocka och var försiktig med djur som är hotade. Naturvårdsverket har den information du behöver.

 

Läs gärna konventionen om biologisk mångfald

 

 

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

 

//Marina

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Posted on

Klimatförändringarna är en av de hetaste frågorna just nu och kanske blir det just klimatet som är avgörande i valet.
Det är naturligtvis viktigt att klimatfrågorna diskuteras eftersom klimatförändringarna är en av de nio hörnstenarna för att vår planet skall fortsätta vara bebolig för mänskligheten. Så fort en av planetens nio hållbara gränser passeras riskerar vi vår överlevnad, och rapporter visar att vi redan har passerat tröskeln gällande den globala uppvärmingen. Det innebär att planeten nu är beroende av hur vi människor hanterar situationen.

Bildkälla:Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Konsekvenserna

Jordens klimat blir allt mer extremt vilket mätningar från 2016 redan är ett bevis på (4). Året beräknas vara det varmaste året på 100 000 år och klimatförändringarna tros fortsätta. 

Över hela världen börjar nu konsekvenserna av klimatförändringarna bli märkbara. Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sänder sedan länge ut varningsignaler. Vi ser negativa följder både på land och i haven som till exempel grödor som skadas, sjukdomar som sprids och glaciärer som smälter.

I dokumentären “Ett nytt klimat” från 2017 samanfattades några konsekvenser vi kan se redan nu; korallrev som dör av den höga vattentemperaturen, de tropiska glaciärerna i Afrika som tros snart vara ett minne blott och upprepade, höga temepraturskiftningar i norra Sverige som ställer till problem för bland annat renskötseln.

Den globala uppvärmingen leder till översvämmade storstäder, svår torka, extrema oväder och försurade hav. Ingen kontinent slipper undan förändringarna, det ser vi redan nu. Hela världen kommer att drabbas av brist på mat och rent vatten. Det i sin tur kommer att leda till massutvandringar och konflikter världen över.

Orsakerna

Huvudorsaken till den globala uppvärmningen under sista hälften av 1900-talet är sannolikt en ökad koldioxidhalt i atmosfären (1). men det finns många faktorer som påverkar klimatet så vi kan inte bara se till en. I inlägget “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet” beskrev vi hur bland annat skogsbränder, jordbruk, dieselmotorer, kolkraft och glaciärbrunnar påverkar den globala uppvärmningen. Det tyder på att människan faktiskt bär ansvar.
WMO menar att 2016s rekordvarma väder inte bara var på grund av att det naturliga väderfenomenet el Niño var ovanligt kraftfullt utan att klimatförändringarna även beror på just det -mänskliga faktorer. Istäcket minskar omkring tre kvadratmeter för varje ton koldioxid vi släpper ut. Det kan jämföras med att värma upp en normalstor villa med olja i två månader eller äta ett kilo nötkött i veckan under ett år (3)  eller som Karin Bojs beskrev det så starkt i DN: “Varje gång du flyger fram och tillbaka till Thailand smälter du minst sju kvadratmeter av isen i Norra ishavet”.

Antropocen – en ny epok

Situationen har redan gått så långt att forskarna nu pratar om att vi nu gått in i en ny epok -Antropocen. Epoken som kännetecknas av att människan har börjat påverka planeten på ett sätt som kommer att lämna tydliga spår i framtiden. Epoken är dock inte ännu officiellt vedertagen eftersom det fortfarande pågår diskussioner mellan forskare, dock är det allt fler forksare som talar om det öppet.

Se Johan Rockström tala om Antropocen :

Bevisen är övertygande och vi måste sluta gräva ner huvudet i sanden. Det finns mycket vi kan och borde göra. Vi måste flyga mindre, åka bil mindre, använda förnybara energikällor, och sluta med överkonsumtion, samtidigt som skogsindustrin behöver tänka om så vi kan bevara våra gammelskogar som är en viktig kolsänka. Privatpersoner, företag,politiker – vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi skall kunna bromsa den oroväckande utvecklingen.

//Marina

Läs gärna första inlägget i denna serie här: Planetens gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

 

 

Källor:

  1. Stott et al. 2006, Journal of Climate, 19, sid 2763–2782
  2. Meteorologiska världsorganisationen (WMO).2017, Climate breaks multiple records in 2016, with global impacts.
  3. D. Notz, J. Stroeve. 2016, Observed Arctic sea-ice loss directly follows anthropogenic CO2 emission
  4.  the Earth League and Future Earth2017, The 10 Science ‘Must Knows’ on Climate Change

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Plastens era måste nå sitt slut

Posted on Updated on

Vi befinner oss verkligen i plastens era. Plast är en stor del av vår vardag och det finns överallt, både hemma och i arbetet. Vi inte bara använder plast där det är nödvändigt, utan missbrukar plast i form av engångsprodukter som används några minuter för att sedan slängas bort. De senaste åren har det flödat nyheter om hur våra hav, sjöar och vattendrag fylls med plast. Vi har alla sett bilderna med sjöfåglar och vattenlevande djur med magarna fulla av plast.  Enligt Greenpeace hamnar omkring 8 miljoner ton plast i våra hav varje år och att det vid år 2050 kommer att vara mer plast i våra hav än fisk. Därför måste plastens era nå sitt slut, och det nu.

Plats: Naturreservatet Stångehuvud, Lysekil : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad är konsekvenserna av plast?

Konsekvenserna av plast är många i framställning, användning och nedbrytning.
Framställningen av plast är alltifrån miljövänlig och bara det borde få oss att tänka till och byta ut plasten till bättre alternativ: “Plast tillverkas från lättare kolväten som separeras ut i raffinaderier för utvinning av bensin från råolja. Det är ungefär 4 % av världens råoljeproduktion som går till plasttillverkning. Ungefär hälften av detta, dvs ca 2 %, blir färdig plast och resten går åt för energianvändning i tillverkningen. ” Förutom att olja inte är en oändlig resurs, är oljeutsläpp ett stort problem, både från oljeriggar och tankfartyg, som är förödande både för det marina livet, naturen och människor som exempelvis livnär sig på fiske i närliggande områden. Oljeresterna kan finnas kvar på havsbotten i åratal och göra omfattande skada. 

Användandet av plast är en stor miljöbov eftersom plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen som vår kropp inte bryter ner. Särskilt sker det i samband med värme och matlagning vid användning av plastbestick, teflonpannor och matlådor i plast. Även de flesta konservburkar har ett plasthölje som en bör undvika.

Det kan vara svårt att veta vad som innehåller mikroplaster då det finns i så många produkter så som tandkräm, smink, skönhetprodukter, cigaretter, bildäck mm. Också kläder av syntet som vi bär sprider små små plastbitar som kallas mikroplast, ut i naturen och våra hav.

Plast tar även många årtionden, kanske århundranden att brytas ner i naturen. I dokumentären “A plastic ocean” som fortfarande finns att se på Netflix ser vi en skrämmande verklighet där djur som lever i och vid vatten får i sig skräp i tron om att det är mat, plastbitar som de inte klarar av att smälta så de tillslut svälter ihjäl. Djuren fastnar även i plastprodukter och skadar sig på gamla fiskeredskap. Mikroplasten hamnar också på vår tallrik när vi äter fisk och skaldjur.

Naturvårdsverkets kartläggning visar att vägtrafiken står för den största delen av utsläpp av mikroplast:

  • Vägtrafik 8190 ton (7700 ton kommer enbart från däckslitage per år)
  • Konstgräsplaner 1640–2460 ton
  • Textiler av syntetfiber 850–950 ton
  • Målning av byggnader 130–250 ton
  • Båtbottenfärg 160–740 ton
  • Industriell produktion 310–530 ton
  • Hygienprodukter 66 ton

Självklart finns det tillfällen då plast är det bästa alternativet och många nödvändiga produkter kan ännu inte bytas ut mot något bättre material, men sättet att använda plast på idag är allt för slösaktigt. Att återvinna plast är svårt och det är därför inte hållbart att 10% av våra hushållsavfall består av plast.

Plats: Styrsö, Göteborg : Fotograf: Mikael Vahlgren från @naturavocat

Vad kan du göra?

Men hoppet är inte ute än, det finns mycket vi som privatpersoner kan påverka. Inte minst för att det finns människor som brinner för att rensa haven från skräp, och människor som kommer på innovativa lösningar för att det skall gå så smidigt som möjligt, som exempelvis Boyan Slat och hans gigantiska plastuppsamlare.

Vissa menar att det inte skall göras på individnivå, utan att det är politikerna som skall lösa problemet, och självklart är det så att det behövs fattas beslut för att det skall ske större förändringar, men utan privatpersoner som tar ansvar kommer vi inte komma någonstans. Därför är det viktigt att vi inte ligger på latsidan utan arbetar på både politisk och invididnivå.

  • Plastbanta. Många har redan börjat plastbanta sina hem och det är glädjande att se att larmrapporterna om hur plasten påverkar oss och vår natur har lett till att människor agerar. I vårt inlägg “Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?” berättar vi om initiativet “Plastfri tisdag” som är en uppmuntran att inte använda eller köpa plast på tisdagar, utan istället ägna dagen åt att bli medveten om just hur mycket plast vi använder i vår vardag. Där ger vi även lite tips om hur du kan börja plastbanta.
  • Skriv under för att minska plast i våra hav.
  • Städa upp efter dig när du har varit på utflykt
  • Plocka minst  ETT skräp om dagen
  • Undvik att köpa in ny plast – särskilt gamla leksaker, textilier av syntet, plastbollar, skumgummi, konservburkar mm
  • Läs igenom Naturskyddsföreningens information om plast för att veta hur du skall undvika den värsta plasten.
  • Köp ekologiska skönhetsprodukter eller tillverka egna.
  • Om du måste röka, släng inte fimparna i naturen. Förutom att innehålla plast så innehåller de miljöskadliga ämnen som kadmimum och nickel
  • Undvik att använda engångsartiklar.
  • Fiskar du, se till att du får med dig alla linor, nät och andra redskap så inte djur äter eller skadar sig på det
  •  Undvik plast som kommer i kontakt med mat under värme.
  • Återvinn. Alldeles för lite plast återvinns.
  • Uppmuntra och informera barn om vad plast gör med vår planet, så de har kött på benen när de skall ta över efter oss.

Så sitt inte och titta på medan vår natur blir en soptipp. Gör vad du kan och inspirera andra att göra likadant. Svårare än så är det inte.

 

//Marina

Vår blogg och våra inlägg

Posted on Updated on

Ett nytt år är snart här och vi gör en återblick till året som gått. Vi är ingen stor blogg, men det glädjer oss att fler och fler följer oss, och framför allt att många läser våra inlägg. Det motiverar oss att fortsätta med vårt bloggande som förutom skrivandet kräver en hel del brainstorming, research, källkritik och rättande av texter. Alla kommentarer vi får (på bloggen, mailen, Instagram och Twitter) är inte alltid trevliga, men vi är tacksamma för de inspirerande förslag och vänliga ord som ändå tillhör majoriteten.
Genom att se över statistiken på våra inlägg får vi en hint av vad ni läsare vill veta mer om, men vi tar gärna emot förslag för vad ni vill att vi skall skriva om. Vissa ämnen återkommer då och då, medan andra inte får lika mycket utrymme och kanske är det något ni tycker att vi borde ta upp igen?

Top- 10 mest lästa inlägg:

  1. Varför eller varför inte kärnkraft?
  2. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  3. Sojans miljöpåverkan
  4. Vi behöver inte äta kött
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  7. Röd Panda eller Kattbjörn
  8. Gröna preventivmedel
  9. GMO – en framtid eller en förödelse? Del 1.
  10. Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Det finns även områden på vår blogg som inte har särskilt många läsare, så som Hållbar IT och bostadspolitik med en hållbar synvinkel, men dessa områden är hjärtefrågor hos oss som bloggare. Även om en nichning skulle ge oss fler läsare har vi valt att vara en bred blogg med inriktning på solidaritet och rättvisa snarare än att hålla oss till ett enstaka område. Vi vill erbjuda en blogg som inte bara informerar och inspirerar, utan även tar upp viktiga frågor ur olika perspektiv.

Läs gärna också:

  1. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  2. Badplatsernas baksida: algblomning och tungmetaller
  3. Ekologiskt är bättre än närproducerat
  4. Vi måste tänka på hela skogen
  5. Ta ett miljövänligare flyg
  6. Våra pollinatörer är hotade
  7. Giftfri Halloween och maskerad
  8. Parabener
  9. Turismens baksida
  10. Jätteräka?
  11. En diskussion om kvinnans rätt i samhället
  12. Så grillar du miljövänligt och häslosamt
  13. Uppdelningen i “vi”, och “dom” skapar rasism
  14. Fattigdomen vi inte vill se
  15. Livet från ägg till höna

Vi får ofta förslag från olika företag som vill göra reklam på vår hemsida. De flesta godkänns inte eftersom vi inte tycker att de uppfyller våra krav eller bryter mot våra policies. Det händer att vi har samarbeten med företag och organisationer som bidrar till mer kunskap, som har erbjudanden till våra läsare eller liknande, men vi tjänar inte några pengar på vår blogg. Det gör att vi kan fortsätta ha en bred och öppen blogg, och gör det möjligt för er läsare att inte bara påverka vår blogg utan även gästblogga. Vill du gästblogga eller inleda ett samarbete läs här. Inläggsförslag kan mailas, ges i kommentarsfältet nedan eller på vår Instagram.

Vi ser fram emot ett nytt år och att få dela kunskap och inspiration med er.
Vi vill också passa på att tacka Mikael P Vahlgren  som så ofta förser oss med fotografier till våra inlägg!

Gott nytt år!

// Marina och Caroline

Ta vara på livet med Mindfullness, Minimalism och Downshifting

Posted on

Hur viktigt är det egentligen att göra karriär? För mig var det väldigt viktigt under en period, kanske inte så mycket för pengarnas och statusens skull, utan mer för att bevisa för mig själv att jag minsann också kunde slå mig uppför karriärstegen bland alla män i min mansdominerade bransch. Vad gav det egentligen mig? Det gav mig möjligheten att köpa mer prylar, men ingen lycka. Det var bara mer stress och mindre fritid.  Det tog tid, men tillslut började jag tänka om – jag förstod att arbete inte var något viktigt för mig. Jag är inte mitt jobb.
Idag är mitt jobb enbart en inkomst för att kunna leva, och trots att jag har råd att “unna mig” prylar finner jag att jag mer och mer spenderar tid på mindfullness, lever minimalistikt och eftersträvar downshifting.

Mindfullness

Mindfullness är en meditationsteknik där du fokuserar på dig själv och att vara här och nu. Metoden används inom sjukvården för att minska smärta, stress, ångest och nedstämdhet, och till en början kan det vara bra att ha kontakt med läkare eller någon annan som har professionell kunskap om mindfullness. I mindfullness hittar du tillbaka till dig själv, och du får möta både positiva och negativa tankar – tankar som du kan behöva hantera med hjälp av professionell guidning.

Mindfullness kan vara långsama, tysta promenader i grupp där fokus skall ligga på att andas rätt eller kroppscanningsövningar där du skall koncentrera dig på en kroppsdel i taget för att nå total avslappning. Men det är bara två av många metoder som erbjuds.

Det finns även många metoder som människor använder på sin fritid för att hitta sitt lugn, många av dem kanske inte är erkända metoder, men funkar det för den enskilde så är det bara positivt. Kanske behöver du vara för dig själv en stund och andas, lyssna på en ljudbok eller flyga fram på en mountain bike i skogen. Kanske innebär det att du vill äta en måltid ostört eller ligga i badet utan att barnen bankar på dörren. Det kan också innebära att du tillbringar tid med dem du tycker om utan att behöva titta på klockan eller tänka på en massa måsten. Kanske vill du ha en filmkväll med familjen eller packa vandringsryggsäcken och lämna civilizationen med din bästa vän under ett par dagar då och då.

I grunden handlar det om att varva ner. Att stanna upp. Vara här och nu. Fånga dagen. Hur du gör det är upp till dig själv, men det finns många färdiga metoder som en bra början eller ett bra komplement. Det kan vara svårt i början , men när du väl hittat en metod som fungerar för dig är det du som har kontroll över din kropp och inte din kropp som har kontroll över dig, och du kan börja leva på riktigt. En halvtimme om dagen där du kan vara dig själv kan vara allt som behövs för att bli mer tillfreds med ditt liv.

Minimalism

Minimalism. Generellt så innebär det att inte äga för många saker, men det är ett svårt begrepp att definiera eftersom det innebär olika för olika människor. Oavsett om en är en samlare eller inte är det lätt att samla på sig för många saker, särskilt om en går på second hand och gör en massa kap.  Det kan handla om onödiga saker så som prydnadssaker, böcker och muminmuggar, men också om nödvändiga saker som kläder och skor.

Oavsett vad det gäller kan det skapa ett känslomässigt kaos att ha för mycket saker runt omkring sig och det blir definitivt mycket arbete med städning och organisering, vilket tar mycket energi. Därför kan det vara en god idé att rensa ut det du inte behöver och istället spendera mindre tid för att hålla iordning och mer tid till något du tycker om att göra.

Att definiera vad en behöver är dock inte så lätt som det låter. Vissa saker har ett affektionsvärde och det kan vara svårt att göra sig av med saker som betyder mycket. Det kan därför ge en känsla av att en behöver dem och då kan det vara vanskligt att skilja på vad en vill ha och vad en måste ha. Då gäller det att tänka logiskt och inte känslomässigt. Vad som är logiskt är också individuellt och en måste inte heller göra sig av med allt en har.
Det kan vara relevant att göra en lista på viktiga frågor som en kan ställa sig själv innan en tar i tu med sorterandet. Hur många prydnadssaker är rimligt – en bokhylla, en hylla, en sak per tjugo centimeter på en hylla? Vilka böcker har jag läst ut och kommer inte läsa igen? Hur många muggar behöver jag på en dag? Har jag använt de byxorna det senaste året? Har jag fler skor än vad som får plats i skohyllan?

 

Men det är inte bara känslomässigt band eller samlarvärde som gör att en kan ha svårt att göra sig av med prylar och ibland är det flera faktorer som spelar roll exempelvis att det är svårt att finna tid och ork, att en har fysiska eller psykiska förhinder, kanske har det gått för långt så en saknar energi att ta tag i saken, eller så kanske är en helt enkelt för lat.

För vissa kan det därför vara svårare att börja rensa än för andra och då är det viktigaste att ta en sak i taget, och kanske börja med att rensa ut något en inte har problem med att göra sig av med så som att slänga gamla räkningar och post som kanske ligger på hög. Se till att det du rensar ut lämnar ditt hem så fort som möjligt och innan du börjar rensa något annat område, så slipper du bli överväldigad och känna att du bara flyttat sakerna till en ny plats.

Oftast börjar det kännas lättare när du röjt undan ett område och då kan du få mer energi till att fortsätta ditt rensande. Det finns många sätt att rensa och vill en ha profesionella tips kan en läsa “Rensa ut & lev lättare : en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander  som är en sorts receptbok för den som vill börja rensa ut onödiga saker ur sitt hem på ett enkelt sätt utan stress och kaos.

När en har rensat ut är det lätt hänt att en fyller på med nya prylar eftersom det nu finns mer utrymme, då gäller det att vara bestämd mot sig själv så att en inte hamnar i fällan igen och det kan vara än svårare än att rensa ut. Det kan vara en god idé att även här ha en lista med frågor för att förhindra att en köper onödiga saker. Ställ dig frågan om du verkligen behöver en extra tröja. Kan du kanske låna boken på biblioteket istället för att köpa en ny? Kan du köpa en motorsåg tillsammans med grannen som ni kan dela på eller kanske hyra en festklänning till bröllopet? Kommer den där surfplattan som ingår i köpet användas länge eller räcker det med datorn. Och om du skall köpa något köp kvalité så du slipper köpa flera par som går sönder och blir kvar i ett hörn.

Downshifting

Downshifting är en trend som börjar bli allt vanligare. Det innebär att en prioriterar fritid framför pengar och konsumtion och kan te sig olika för olika människor. För att uppnå detta är det vanligt att en går ner i arbetstid eller byter jobb och börjar se över sina utgifter såsom abonemang. För många är det omöjligt att minska i arbetstid eller byta jobb, för visst är downshifting en klassfråga. Livet är dyrt med många utgifter som en inte kan avstå ifrån och konkurrensen om jobben är stor. Då är det svårare att downshifta, men det går. Det kan handla om att ha en hemester (semestra hemma) och att ta vara på föräldraledigheten, eller kanske har en möjlighet att påverka sitt schema att en kan jobba fler timmar under en tid för att sedan kunna förlänga helgerna en dag eller två. Det kan också innebära att en minskar på de små utgifterna: inte ta en take away latte på väg till jobbet, åka kollektivt istället för att ta bilen, att hoppa över shoppingrundan på second handen för att istället vara med familjen. Det viktigaste är att en funderar på vad som är viktigt för en själv och ens familj (för de som har en) för att kunna prioritera dessa aktiviteter. Att ta en skogspromenad kostar tillexempel ingenting, men det passar inte alla. Då kanske en spelkväll framför konsollen tillsammans med barnen är en bra sysselsättning, laga mat tillsammans, odla grönsaker, ha lässtund med lånebok i soffan eller spela fotboll. Vissa aktiviteter kan kosta lite pengar även om en gör dem hemma, men då kan det vara värt att prioritera dessa aktiviteter istället för att sprida ut kostnaderna och att låna eller köpa begagnat det som går. Vad du väljer att lägga pengar och tid på är upp till dig själv, det som du tycker är roligt och det som ger dig en meningsfull fritid är det som är bäst för just dig. Låt ingen annan döma.

Jag har inte uppnått alla mina mål för min framtid ännu, men min nya livsstil har redan lett till att jag har mer energi att lägga på både mig själv och min familj. Jag mår bättre både fysiskt och psykiskt. Visst har vardagen sina problem, särskilt ekonomiskt, men jag känner mig mer tillfreds med mitt liv och allt mer sällan går min stress ut över min omgivning. Mitt liv har en verklig mening, en annan än den att uppfylla samhällts förväntningar: att jobba och konsumera. Dessutom leder ju min och andras minskade konsumtion till positiva konsekvenser för miljön och det är en god motivation om någon

\\ Marina