skog

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.

Den nya regeringen vill satsa på skog och nationalparker

Posted on Updated on

Äntligen kommer lite positiva nyheter för oss som värnar om skogen. Den nya regeringen vill storsatsa på vår skog. Det handlar om flera hundra miljoner extra i till Naturvårdsverket, havs- och vatten myndigheten, samt Skogsstyrelsen. Regeringen vill se fler nationalparker och ge möjlighet att sköta befintliga vandringsleder och nationalparker. Det skall hjälpa markägare att skydda skogsområden och skapa fler jobb. Nu gäller det att budgeten godkänns så att regeringen kan fullfölja sina planer. Vi har i flera tidigare inlägg diskuterat problemen med den svenska skogen. Vi har berättat om gammelskogar som skövlas, ekosystemet som håller på att rubbas, arter som är på väg att helt försvinna och hur den gamla skogen har en avgörande roll för klimatförändringarna. Därför är dessa nyheter glädjande eftersom det kan leda till att våra skogar och ekosystemet kan börja läka. / Marina

Skogen och växthuseffekten

Posted on Updated on

När jag som ung tonåring bevittnade en avverkning av skogen som jag spenderat hela min barndom i var det något som brast inom mig. Kvar på en stor yta av lervälling och sönderkörd mark fanns endast två stubbar och en tunn ensam torraka (dött stående träd). Borta var smultronstället, klätterträdet och bäcken med de hundratals små grodorna. För att inte tala om att det påverkade allt det som en oinsatt människa inte ser. Senare fick jag veta att skogen gått i arv från förra ägaren och sålts, och kalhygget var den nya ägarens första åtgärd.

Skogens bevarande är viktigt för den är betydelsefull för oss människor, och inte minst för ekosystemet. Nu har det även visat sig att gammelskogar har en större påverkan på klimatförändringarna än man tidigare trott.
ekar

Ny forskning visar att gammelskogen är en kolsänka

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den i atomsfären ständigt stigande koldioxidhalten den huvudsakliga orsaken till klimatförändringar (Hallmén et al. s. 65). Men har skogarna någon roll i förändringarna? Länge ansågs gammelskogarna upphöra med att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det i marken, det vill säga fungera som kolsänka, men enligt forskning lett av Sveriges Lantbrukar Universitet visar på något annat som kan komma att ändra den uppfattningen.

“[…]…markkolet tillförs underifrån, inte ovanifrån, och har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Via fotosyntesen byggs kolet in i energirika kolhydrater som transporteras ner till rötterna och mykorrhizasvamparna. Där ger kolhydraterna energi till nya rötter och svamptrådar.

Nerbrytningen av rester från rötter och svamptrådar går betydligt långsammare än man tidigare trott och utgör därför en betydande del av det stora kollagret i marken. Idag uppskattar man att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och betydelsen av rötternas tillförsel av kol ökar ju äldre skogen blir
(Hallmén et al. s. 65). ”

“Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala (DN. 2013).”

“Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir (DN. 2013).”

Det innebär att gammelskogen fortsätter att vara en kolsänka, och inte avger mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt i vår kamp mot klimatförändringarna(*2)(*3).

DSC_0782

Kulturskogar och hyggen däremot släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar (Hallmén et al. s. 65)(Zaremba. s. 62). Hyggen och ungskogar gör det under en lång tid. Forskning tyder på att förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Mängder av denna kol frigörs i form av koldioxid när skog avverkas, därför att de träd som bundit kolen tas bort. Svampar som hjälper till att lagra kolen i jorden försvinner efter avverkning, eftersom de lever i samliv med trädens rötter(*1).

“Därtill kan även körskador, som inte sällan sker i samband med avverkning, orsaka utsläpp av växthusgaser. Även dikning, dikesrensning eller skyddsdikning på mull- och torvhaltiga jordar ger ytterligare ett kraftigt bidrag av utsläpp av växthusgaser från nedbrytning i marken. ” menar Karin Åström och Stefan Persson på Naturskyddsföreningen.

Lagändring är på sin plats

Det råder en hetsk debatt mellan de som vill låta skogen vara orörd och de som tjänar pengar på den. Debatten är full av ilska, lögner och missuppfattningar, något vi på Two Green Spirits själva erfarit efter de heta diskussioner som uppstått efter tidigare inlägg om skogen. Därför är det så oerhört viktigt att fakta kommer fram om det skall kunna kompromissas. Problematiken bakom det hela är komplicerad, men bevarandet av gammelskogen är oerhört viktig.

DSC_0796Naturskyddsföreningen vill ha en ny skogspolitik och ändringar i lagen.  Så vad är problemet med dagens lagstiftning? Reportern Maciej Zaremba, tillsammans med en miljödomares hjälp, beskriver detta väldigt bra i sin bok “Skogen vi ärvde”.

När ett meddelande om avverkning kommer fram till Skogsstyrelsen gäller helt plötsligt inte längre miljöbalken för markägaren (s. 34 -56). Det är då skogsvårdslagen tar vid och där finns ett tomrum, eftersom det där inte nämns att miljöhänsyn skall gälla även för skogsbruket.

Det innebär att en medborgare som plockar en blåsippa i ett naturskyddsområde får böter, medan markägaren får jämna området med marken ostraffat. Vi står helt enkelt inte lika inför lagen.

Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att meddela skogsägaren vilka regler som gäller just för den mark som är tänkt att avverkas. Av de 67 000 anmälningar om avverkning som kom in 2010 ställde myndigheten krav i åtta fall.

Alla markägare vill inte kalhygga. Det problem som de skogsägare som bara vill gallra de mogna träden och låta resten stå kvar stöter på, är att det är ett lagbrott, trots att många menar att det är mer ekonomiskt lönsamt (Fähser, refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Förklaringen till varför är lång och komplicerad för att tas upp i detta inlägg, så jag får hänvisa till boken.

I boken diskuteras inte bara problematiken med att Skogstyrelsens ledning som valts ut av minister Eskil Erlandsson består av branschfolk, utan även jäv (partiskhet) och laxpremiärer hos företag, och så mycket annat.

Det råder ingen tvekan om att bevarandet av gammelskogen är viktig för klimatet. Ändå är skogen en fråga som allt för få politiker pratar om. I synnerhet i samband med klimatet. Det måste tas upp så att det fattas beslut som kan leda till en förändring. Skogsbruket behöver bli småskaligt och mer hållbart, och för det behövs ett nytt regelverk som inte hindrar markägare att ta sitt ansvar, utan tvingar dem som inte gör det att göra det. Skogsbruket är i behov av en förändring som gynnar både de som tjänar pengar på den och att skogen får stå kvar, men det krävs mer än bara dela ut morötter. Det måste blir straffbart att missköta sin skog på ett sådant sätt att det är missgynnsamt för ekosystemet, dess kretslopp DSC_0786och klimatet.
Vi behöver också bli bättre på att återanvända materialen, satsa på ett skogsbruk med kvalitet istället för kvantitet och minska utsläppen i samband med både tillverkning och skogsbruk.

Mer om skogen för den som är intresserad:

Radio Mp

Skogsnätverket på Naturskyddsföreningen

Naturarvet

Skydda Skogen

Öppet brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Skogsbloggen: Lagliga Lagbrott

/ Marina

Kolla gärna in den nya samåkningstjänsten Go More som just nu erbjuder Two Green Spirits läsare 20% rabatt på en enkel resa fram till den 1 november. Ange rabattkoden: GMORESEP.
Ju mindre bilar på vägarna desto bättre och dessutom är det socialt!

Källor:

Bruun Esselin Lotten. Dagens Nyheter: Därför kan skogar rädda klimatet. 2013.

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde.

*1. Ut i naturen: Skogen verden glemte, 2014

*2.http://m.rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2009/09/14/rsbl.2009.0613.abstract

*3.http://www.borealbirds.org/announcements/carbon-world-forgot

Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den

Posted on Updated on

Skogen. Denna underbara plats, som har så mycket att erbjuda men som många tar för givet. Kanske uppskattar jag den extra mycket som storstadsbo, på grund av det lugn som liksom sveper över en så fort en sätter foten i grönskan. Eller kanske är det barnens leenden när de upplever skogens äventyr som glädjer mig mest. Skogen är en ovärderlig naturresurs och det gör mig därför mycket upprörd när jag ser hur den misshandlas. Jag har tidigare, i ett inlägg om skogen, skogsbruket och miljömärkningarna, tagit upp problematiken med vår svenska skog, men det finns mycket mer att säga och inte ens detta inlägg kommer att räcka till. Media talar om kemikalier, om utfiskningen och om andra områden som så klart också är mycket viktiga, men allt för sällan pratar vi om den svenska skogen, och att vårt sätt att hantera den måste genomgå en drastisk förändring för att vi skall kunna rädda skogen och det ekosystem som vi har kvar.

Det är skillnad på skogar

Allmänheten är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. Det råder också förvirring hos många om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.

Det finns tre olika typer av skogar: urskog, gammelskog och kulturskog (Hallmén et al, s. 48):

Urskog kallas den skog som ännu inte påverkats av människan. En orörd skog med varierande natur som är en grund för ett rikt ekosystem och en förutsättning för att många rödlistade arter skall kunna överleva. Av denna skog som är så oerhört viktig för många arter återstår i Sverige idag endast ynka 0,5 procent.

Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar, med döda träd som fortfarande står (torrakor) och trädstammar som fallit DSC_1642omkull och sakta bryts ner (lågor). Här finns också över hälften av alla hotade arter som är knutna till gammelskog, eftersom den erbjuder speciella förutsättningar som inte går att finna någon annanstans. I Nagoya hösten 2010 beslutade länderna bakom CBD (Convention on Biological Diversity, Konventionen om biologisk mångfald) att 17 procent av deras skogar skall ha ett långsiktigt skydd (Hallmén et al, s. 13 & s. 48). Sverige ville mer och hävdade att de skulle skydda 20 procent av skogen, men idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog. De avverkas och ersätts av kommersiella skogar som nästintill saknar naturvärden.

Kulturskogen (virkesplantager, kommersiell skog) är odlad eller brukad skog som är snabbväxande och har en låg slutavverkningsålder. I södra Sverige får träden stå kvar i 60 år och i norra Sverige står de som längst, i 90 år. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som används för att tillverka pappersmassa, sågade träråvaror, kartong, wellpapp och tidningspapper. Dess enda syfte är att producera råvaror. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få den tid på sig att utveckla de förutsättningar som finns i våra gammelskogar, eftersom de avverkas alldeles för ofta.

Ett ohållbart skogsbruk

Skogen betyder mycket för oss svenskar. Enligt Statistiska centralbyrån tar tre av fyra skogspromenader, och var tredje svensk går ut i skogen minst en gång i veckan (Zaremba. S. 21). Trots att skogen finns i våra hjärtan och vi spenderar mycket tid där, är många ovissa om hur vår skog behandlas runt om i landet.

Stadsbor är ofta bland de sista att uppfatta vilken förvandling som sker av landskapet (Zaremba. S. 26). En av anledningarna, kan enligt Maciej Zerbema vara att skogen i närheten av städer såsom Stockholm bevaras för att den har ett stort värde för människorna, medans skogen runt om på landsbygden respekteras mindre och förvandlas till virkesåker. Det tar därför väsentligt kortare tid att komma till närmaste väg om man befinner sig på landet än om man går in i en trollskog i Stockholm.

I sin bok “Skogen vi ärvde” skriver Zaremba om hur en stor areal skog skövlades, trots att det stred mot miljöbalken 3 kap 6 paragrafen, där det står att “Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.” Invånarna i Storfors hade ingen aning om vad som planerades, utan blev varse om att deras skog skulle bort när Stora Enso började markera området med färgband. När Hans Åfeldt, vars älskade skog skulle jämnas med marken ända in på tomtgränsen, meddelade skogsstyrelsen att Bergvik skog AB missat att informera att det i området fanns både begyggelse och vandringsled, svarade Skogstyrelsen att ett tillstånd till kalhygge inte kan tas tillbaka (s. 32-33). Stora Enso och Bergvik skog AB, med sina Svanen och FSC certifieringar tog alltså inte hänsyn till miljöbalken när de förvandlade människors paradis till ett kalhygge, och efterlämnade endast några enstaka träd.

Det moderna skogsbruket har förödande konsekvenser på ekosystemet i våra skogar. Enligt en inventeringsrapport från hösten 2010 ökar andelen hotade och sällsynta arter i skogen trots att vi har miljömål, certifieringar, mångfaldsår och internationella överenskommelser.

Ett stort problem är de körskador som sker när man avverkar skog med stora maskiner. Körskador är något som ökat på senare tid och förekommer även i naturreservat. De djupa spåren och lervällingen inte bara ser illa ut, utan påverkar även djur och växter negativt. “Slam och sediment hamnar då i vattendragen som täpps igen. Då riskerar de vattenlevande djuren där, småkryp och andra organismer, att dö.

“Forskning inom naturvårdsbiologin förutspår att omkring 15 % av skogen måste skyddas för att kunna bevara de djur och växter som är knutna till naturskogen. Betänk då att vi endast har ungefär 5 % kvar av denna ursprungliga skog, mestadels i fjällområdet. Våra djur och växter med tillhörande skogsekosystem lever på lånad tid om vi inte tar tag i saken nu med en gång”, skrev biologen och en av årets sommarpratare, Sebastian Kirppu, i ett brev till riksdagens alla ledamöter 2007.

Konflikten

Lovisa Hagberg, naturvårdschef hos WWF  och Linda Berglund, WWF:s expert svensk skog, skriver i en debattartikel att det måste satsas på naturvårdande skötsel och att det måste återskapas skogar. Som svar på denna artikel skriver Patrik Ohlsson, ordförande LRF Värmland och Britt-Marie Nordquist, Regionstyrelseledamot LRF Värmland, att det förvisso finns brister i skogsbruket, men att det nu finns lika mycket lövträd som 1920. Huruvida dessa lövträd är av olika ålder, olika slag och om de kommer att få stå kvar är osagt, vilket gör att argumentet inte riktigt håller. Citatet “Inte sedan Gustav Vasa har det stått så många trädstammar i Sverige – och så litet skog (Zaremba, s.13)” dyker genast upp i mina tankar när jag läser detta. De menar även att skogen hjälper till att förbättra miljö och klimat när den bidrar med el, byggmaterial, förpackningar och kläder. Det har förvisso sina fördelar och självfallet skall inte skogsindustrin avvecklas, men det tyder på att mer skog kommer att skövlas och det är vare sig bra för ekosystemet eller klimatet.

Konflikten mellan skogsexperterna och de som tjänar pengar på den är ett av problemen till att skogen lider. Skogsbruket, genom tomrum i lagen och markägare som utnyttjar detta, förstör människornas rätt till en välmående skog och ekosystemet påverkas negativt. Alla människor är inte “skogsmänniskor” och bryr sig därför inte om hur det går för den, men det borde även ligga i deras intresse att behålla vår gammelskog, då den har en betydande effekt för klimatförändringarna (Hallmén et al. s. 65). Klimatet påverkar ändå oss alla. Det är inte bara lagen som är bristfällig utan även att skogsindustrin kommer undan med att bryta mot den. Det är därför extra viktigt att rösta för skogen och miljön i valet i höst, medan det ännu finns något vi kan göra.

/ Marina

Källor:

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.

Sojans miljöpåverkan

Posted on Updated on

Att äta mindre kött är bra för miljön eftersom djuruppfödning orsakar klimatutsläpp, vilket är något som väldigt många har hört. För att ersätta köttet i en vegetarisk/vegansk måltid är det populärt med sojaprodukter i form av tex. färs, korv, filé och schnitzel. Men sojans huvudsakliga användningsområde är som djurfoder, det går åt flera hekto soja till produktion av ett kilo kött, ägg eller odlad fisk.sojaböna

Den globala efterfrågan på billiga kött- och mjölkprodukter har ökat i snabb takt och medfört en explosionsartad efterfrågan på soja. Det har i sin tur lett till att stora arial av regnskog i exempelvis amazonas skövlas för att ge plats åt monokulturella plantage. Det finns många problem med skövlingen, bland annat att avskogningen orsakar en femtedel av världens klimatutsläpp, att det påverkar ekosystemet och dödar allt från insekter till tigrar och orangutanger. Vi har tidigare bloggat om regnskogsskövlingen och om hur det står till med vår svenska skog för er som vill veta mera om effekterna av avskogningen.

Skövlingen av värdefull regnskog är inte det enda problemet med sojan. Den är ofta besprutad med kemikalier som är skadligt för både människor och natur. Flera miljoner ton hårt besprutad soja importeras till Europa varje år, främst till foder. Många bönder i Afrika, Asien och Sydamerika vill nu sluta använda de farliga kemikalier som använts i det moderna jordbruket, eftersom gifterna  skadar och dödar många människor än idag. Dessutom finns spår av GMO i de flesta av våra livsmedel, en stor del av det kommer ifrån sojan, vilket man bör veta om. Det finns soja som odlas i exempelvis Italien där regnskogen inte behöver skövlas och där odlingen är ekologisk, och används bland annat till ekologiskt djurfoder.

RTRS – Round Table on Responsible Soy skapades 2006 för att få producenter och köpare av soja att ta ansvar för en mer hållbar soja som inte skadar vare sig miljö eller människor.

Alpro som tillverkar bland annat sojamjölk och sojagrädde köper sin GMO-fria soja från Europa, och andra företag som till exempel Arla ställer/planerar att ställa krav på hållbar soja. Ekologiskt och KRAV-märkt är så klart det bästa, eftersom det inte bara ställer krav på att producenterna inte använder kemikalier utan också att urskog och naturskog skall bevaras. Men även om Naturskyddsföreningens kampanj i somras ledde till en 13 procentig ökning av ekologisk konsumtion, köper många fortfarande av olika anledningar icke ekologiskt, därför är det bra att företag går i bräschen genom att ta ett ekologiskt och moraliskt ansvar.

För dig som vill fördjupa dig i miljöpåverkan av soja finns bra information från WWF.

// Marina