ekosystem

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Vad gör andra länder för miljön?

Posted on Updated on

I kampen för att värna om miljön får en även möta motstånd. Ett av motargumenten som är vanliga är att vi i Sverige inte behöver göra något eftersom inga andra länder gör något. Förutom att det är en dåligt stil att be sig dumt åt bara för att någon annan gör det, så är det också så att argumentet inte håller eftersom andra länder faktiskt också gör saker för att vi skall få en bättre miljö. Därför tänker jag ta upp några av många saker som hänt runt om i världen den senaste tiden.

Klimat

Läget på planeten beror på rika länders konsumtion och användningen av fossila bränslen (1). Därför är det glädjande att se att det satsas mycket på alternativ till fossila bränslen. I Sverige går det långsamt när det kommer till solkraft, men runt om i världen pågår en energiomställning där förnybara alternativ håller på att konkurrera ut smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft (1).Under den senaste åren har det lagts mycket fokus på förnybar energi, där länder som Kina, Uruguay, Mauritius, Costa Rica, Sydafrika och Nicaragua har satsat mycket på mer hållbara alternativ. Det är länder som många kanske inte förväntar sig skall ta hänsyn till miljön.

Inom tio år ska 90 procent av elen i Nya Zeeland komma från förnybara källor. Landets största energibolag, Genesis Energy, kommer att stänga de två återstående blocken på kolkraftverket Huntly Power Station i december 2018, Kolkraftverket, ska som mest ha stått för fem procent av landets koldioxidutsläpp. Regeringen i Nya Zeeland är positiva och menar att förnybar energi är på väg att ta över.

Tyskland stängde sin äldsta kärnkraftsreaktor i slutet av juni, samtidigt som juli månad var en bra månad för vindkraftsproduktionen och solcellspanelerna har börjat producera mer el än Tysklands kärnkraftverk.

USA:s el består idag till 40% av kolkraft, men Obama har planerar att minska den ytterligare och har som mål att driva klimatfrågorna vidare.

Det går även bra för Danmarks alternativ till smutsig el. Den 9 juli producerade landets vindkraft mer el än vad landet har användning för. Den stod då för 140% och överskottet kunde exporteras till Tyskland, Norge och Sverige. Danmarks mål är att hälften av all el i landet skall vara från förnybara källor 2020, men det kan bli sanning redan innan dess.

Vindkraften i Skottland gav år 2014 nog med el för att förse 98 procent av landets hushåll med el. Målet är att landet år 2020 skall producera 100% el för eget bruk med förnybar el.

Frankrike har minskat sin energiåtgång och satsat på förnybar energi, vilket har lett till att landet minskade sitt koldioxidutsläpp förra året med 40%. Det var första gången landets förnybara energiproduktion översteg den fossila, och 20 procent av elen kom från förnybara källor.

I Kenya håller nu Afrikas största vindkraftverk på att byggas och är den största investeringen sedan landet blev självständigt. Anläggningen skall producera 14 procent av Kenyas nuvarande kapacitet och enligt presidenten beräknar att det ska räcka till en stor del av landets inhemska konsumtion. Det är ett enormt projekt som kommer att anställa 1700 personer från regionen.

I Ryssland har premiärministern Dmitrij Medvedev beslutat att alla bensinstationer i landet ska erbjuda laddare för elbilar. I dagsläget har endast 500 elbilar köpts i Ryssland och målet med detta beslut är att öka produktionen av elbilar. I Norge är var femte ny bil en elbil, vilket ökade mellan 1013 och 2014 med 130%.

 

Inpå klimatmötet i Lima meddelade Indien att de ska öka sin förnybara del med det bubbla på fem år. 2014 bestod landets energi av 44% av kolkraft och till 66% av fossila bränslen.

Samtidigt som landet fortfarande kämpar med akuta fattigdomsproblem som svält, sjukdomar, bristande utbildning och kvinnors rättigheter, så ligger Indien på världstoppen gällande teknikutveckling och innovation.

Kinas största biltillverkare BYD Co skall utmana sig själva genom att sluta producera bensindrivna bilar, vilket meddelades redan 2013. Enligt Supermiljöbloggen tillverkar de redan solpaneler, LED-lampor och nya generationers batterier.

Djur och natur

Vårt ekosystem är mycket viktigare än många verkar förstå. Allt hänger ihop i ett kretslopp som påverkar alltifrån klimatet till vad som serveras på våra bord, och det är därför det är ytterst väsentligt att lägga resurser på även detta.

Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig.

I Ecuador har regeringen beslutat att naturområden som ägs gemensamt av bybor ska omfattas av ett nationellt naturskydd (2). Det innebär att exploateringen av mangroveskogarna kan förhindras och byar slipper tvångsförflyttas och kan bedriva hållbart fiske istället för att forma om kusten till ohållbara räkodlingar. Det är goda nyheter då kunskapen hos konsumenter om jätteräkan (som också döljs under andra namn så som Scampi. Tigerräka. Gambas. Tropisk räka. Kungsräka.) är begränsad, och många äter det fortfarande på restauranger, ovetandes om vad de stoppar i sig. Är du nyfiken på vad det är som gör att dessa räkodlingar är ohållbara och anses vara en av världens största miljöbovar så kan du läsa mer om det här.

 

Kemikalier och Jordbruk

Det talas mycket om kemikalier i dessa dagar och medvetenheten ökar hela tiden. Många väljer att köpa mer ekologiskt medan andra slår dövörat till och tycker att det är överdrivet. Eftersom det är svårt att påverka alla konsumenter är det bra när det händer saker på politiskt plan världen över.

Nonylfenoletoxilat som finns i kläder och andra tyger skall nu förbjudas inom EU. Detta ämnet bryts ner till ett hormonstörande ämne i naturen och utgör en stor skada för fisk.

Nepal förbjuder bly i målarfärg (2). Anledningen till att blyfärg förbjuds är för att bly är en tungmetall som skadar nervsystemet. Numera skall lagstiftningen ställa samma miljökrav som det görs gällande färger i USA.

Afrikanska Unionen har nu inlett en satsning på ekologiskt jordbruk och påbörjat skapandet av en plattform för utveckling av det ekologiska jordbruket (2).

“2015 har beskrivits som ett superår för klimat- och utvecklingsfrågor. Tre stora FN-konferenser – med klimatmötet i Paris i december som final – kan få avgörande betydelse för jordens framtid. Enligt Johan Rockström kan det till och med vara vår sista chans.”

Det här är bara några få exempel av vad andra länder gör för att rädda vår planet. Om en bara har lite koll i sociala medier märker en att det flödar med nyheter så gott som dagligen, så det är bara att lapa i sig alla goda nyheter. För det är fullt möjligt att göra något åt klimatförändringarna om vi gör dem nu, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Har ni inte lyssnat hans uppmärksammade och väldigt inspirerande sommarprat än så gör det här! Där förklarar han varför vi måste ta konsekvenserna på miljön på allvar, men att hoppet inte är ute.

// Marina

 

Källor:

  1. Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
  2. Artikel “Räddad skog och blyfri färg”, s. 70-71, Sveriges Natur nr 3 20015, Naturskyddsföreningen.

 

Förnyelsebar energi är vår framtid

Posted on

När atmosfären blir varmare går vi snabbt mot en värld där klimatet blir allt mer oförutsägbart. Denna oroväckande utveckling leder till många konsekvenser som vi människor har svårt att hantera: förhöjd vattennivå, extrema väderförhållanden, skogsbränder, mat- och vattenbrist, försurning av haven, utrotning av arter med mera. Människan redan har passerat fyra av planetens nio gränser – klimatförändringar är en av dessa.

Koldioxidutsläppen behöver minska

Det har rapporteras att de globala koldioxidutsläppen inte ökade under 2014, trots en växande ekonomi. Tidigare har en stillastående eller sjunkande mängd utsläpp berott på ekonomiska problem, som till exempel lågkonjunktur. Nu är det alltså första gången, sedan dessa mätningar av utsläppen började, som en växande ekonomi inte orsakade mer utsläpp utan höll det på samma nivå som tidigare år. Det är en positiv nyhet, men det innebär inte att vi nu kan luta oss tillbaka och tro att allt är okej. Problemet med klimatförändringarna är inte något som ligger långt framför oss, några hundra år framåt i tiden, utan det är här just nu. Det är ett högst aktuellt problem och det påverkar många människors liv på ett väldigt dramatiskt sätt, som tidigare nämnts. Dock kommer det bli ännu sämre i framtiden om vi inte minskar våra utsläpp.

I kampen mot den globala uppvärmningen krävs det att alla aktörer ökar tempot i klimatarbetet för att uppvärmningen skall kunna begränsas till max 1,5 grader. För att förhindra en temperaturökning till mer än 1,5 grader till år 2100, så måste utsläppsminskningarna ligga på 70-95 procent till år 2050 jämfört med 2010, annars kommer det inte gå. Klimatmålen som arbetats fram av FN:s klimatpanel IPCC räcker inte för att hålla nere temperaturen, sannolikt kommer avsaknaden av rejäla satsningar istället att öka temperaturen till 4 grader till år 2100. I det värsta tänkbara scenariot kommer temperaturen höjas till 7,8 grader till år 2100.

“Om utsläppen inte minskar så mycket så kommer det troligen att behövas tekniker för att ta tillbaka koldioxid från atmosfären. Om vi skjuter upp att minska utsläppen till 2030 så blir det mycket svårare att hålla temperaturökningen under två grader. Utsläppen från produktion och konsumtion måste minska med 90 procent eller mer till 2040-2070. För att det ska ske behöver andelen koldioxidsnål elproduktion öka från dagens cirka 30 procent till 80 procent år 2050. Andra viktiga åtgärder för att minska utsläppen är energieffektivisering, undvika att bygga koldioxidintensiva vägar, plantera skog, minska nedhuggningen av skog, förändra konsumtion och matvanor, slänga mindre mat, sätta pris på koldioxid och sluta subventionera klimatskadlig teknik och aktiviteter.” – Supermiljöbloggen

Ett annat viktigt mål är att arbeta för en energieffektivisering av bostäder och lokaler som står för en tredjedel av energianvändningen, vilket skulle främjas av förnybar energi.

Icke förnyelsebar energins miljöeffekter

http://supermiljobloggen.se/nyheter/2015/01/nya-siffror-visar-vart-de-fossila-branslena-maste-stanna-under-jord

Kärnkraften är förvisso en effektiv teknik för elproduktion, en teknik som dessutom skall vara fri från klimatpåverkande utsläpp, men kärnkraften är inte fri från miljöproblem. Miljöskadliga effekter finns i hela livscykeln, från brytningen av uran till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet, som vi dessutom inte klarar av att förvara på ett säkert sätt. Läs gärna vårt tidigare inlägg där vi tog upp fördelar och nackdelar med just kärnkraft – vår lista gör det tydligt att nackdelarna är långt fler än fördelarna. Kärnkraft är inte hållbart och bör därför inte utvecklas vidare.

Kolet är billigt, lätt att bryta och finns i rikliga mängder på olika håll i världen och vi ser att många länder håller på att expandera sin kolkraft. Men kol är det fossila bränsle som har störst miljöpåverkan. I ett tidigare inlägg tog vi upp hur bland annat koleldade kraftverk påverkar en ökning av smältningen av våra stora glaciärer och havsisar, vilket redan idag har en negativ påverkan på både människor och klimat. Kolet har störst klimatpåverkan och av världens totala reserver måste 82 procent stanna kvar under mark för att klara tvågradersmålet. Mer än 90 procent av Rysslands, USAs och Australiens reserver bör förbli orörda och för Kina och Indien gäller det 66 procent av kolreserverna. 

Att Vattenfall som ett av Europas största elbolag inte enbart vill utveckla kärnkraften utan även storsatsar på kolkraft är skamligt. Bolaget har 14 kolkraftverk utanför landets gränser, de finns med på WWFs “Dirty Thirty lista” över världens mest förorenande elstationer och släpper enligt Greenpeace ut 88,4 miljoner ton koldioxid per år (hela Sverige som land släpper ut ca 50).

Olja har de senaste femtio åren kommit att bli världens mest använda energiråvara då den innehåller mycket energi, är lätt att lagra och transportera.

Supermiljöbloggen rapporterar om att den norska oljefonden rekommenderade den norska regeringen att fortsätta investera i de stora olje- och gasbolagen, trots att majoriteten i Stortinget var emot detta.

“De här nyheterna blev en stor besvikelse för de som kämpar för att fonden bör fortsätta sälja ut sina fossila investeringar. Otaliga analyser har visat att jordens resurser av olja och kol är större än vi har råd att förbränna om vi vill undvika den globala uppvärmningen, och Norge har stora resurser för att kunna påverka omställningen.” – Supermiljöbloggen

Oljeutsläppen är ett stort hot för både människors levebröd och för miljön, och utsläpp är ingen ovanlig företeelse.”Sammanlagt har det sedan 1950-talet skett över 7000 oljeutsläpp i Nigerdeltat och många miljoner liter olja har runnit ut i naturområdet.” Oljeutsläpp i Nigeria har kostat Shell en halv miljard på grund av de miljöskador som följdes efter föroreningen. Trots det fortsätter Shell att satsa på oljan. Medan vi skriver detta inlägg ligger skeppet Esperanza (Greenpeace) på lur i Stilla havet och har siktat Shells oljerigg som är påväg mot Arktis för att borra efter olja.

Det är också oroande att företag som Stena anser att klimatförändringarna är överdrivna och att det är riskfritt att använda sig av fossila bränslen i ett par decennier till, och vill fortsätta tjäna pengar till den sista droppen olja är använd.

Sveriges beroende av import

Ett annat problem är så klart att så länge vi använder oss av fossila bränslen är vi beroende av import från andra länder, något som kan bli ett stort problem vid eventuella konflikter. Konsekvensen av detta såg vi  under oljekrisen 1973-74, då Mellanöstern ströp tillgången på oljeprodukter.

Vi vet också att vi i dagsläget inte endast är beroende av olja utan även av rysk gas,

“Ett sådant extremt beroende skapar naturligtvis problem. Importen består helt av fossila bränslen samt uran till kärnkraftverken och hela unionens ekonomi blir känslig för utvecklingen i andra länder. Priserna på råvaror kan öka snabbt och med kort varsel, politiska konflikter kan medföra minskade eller helt strypta leveranser och störningar i den internationella handeln kan uppstå av en mängd orsaker: krig, naturkatastrofer eller tekniska missöden.”  – Isabella Lövin och Peter Eriksson, Miljöpartiet

Det är inte några enstaka människor som vill att deras länder ska satsa på mer miljövänliga och klimatsmarta alternativ. Den förnybara energin har ett starkt stöd även här i Sverige: en opinionsundersökning visar att hela 80 % anser att regeringen borde satsa på förnybara elsystem. Vi behöver längre inte välja mellan olika icke förnyelsebara alternativ, för det finns många metoder som är bättre för miljön och är mer hållbara. Det är positivt att allt fler får upp ögonen för klimatfrågor och ser varför förnyelsebar energi är att föredra framför fossila sådana. Frågan är om de i maktpositioner lyssnar?

Vi vill passa på att rekommendera Supermiljöbloggen till er, dels eftersom vi har använt oss mycket av deras information i detta inlägg. Det är en mycket informativ blogg som på ett enkelt sätt tar upp aktuella nyheter inom miljö.

Mer att läsa:
Havsisen i Arktis fortsätter minska även vintertid : Greenpeace
// Marina och Caroline

Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?

Posted on Updated on

Plastfri tisdag, eller Plastic-free Tuesday som det kallas på engelska, är ett initiativ som försöker uppmärksamma hur plast påverkar inte bara oss människor utan också djur och natur. Under plastfri tisdag är det meningen att en ska undvika plast och inte handla någon plast, vare sig det är en produkt som är helt eller delvis gjord i plast eller om det är ekobananer inpackade i plast. Självklart är det så att plast kan användas till bra ändamål, men det är långtifrån alla slags plaster som en bör ha i sin omgivning. Plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen och mycket plast hamnar även mitt ute i naturen, där den förorenar både hav och land.

Plastfritt!
Plastfritt!

Ett argument jag har hört mot plastfri tisdag är att det är onödigt och inte gör någon skillnad ändå. Det kanske är precis som med Earth Hour, som en del personer menar är fånigt och inte påverkar vår vardagliga elanvändning. Min förhoppning är att sådant som Earth Hour, köttfri måndag och plastfri tisdag får människor att tänka till och låta detta tänk påverka alla dagar, inte bara specifika dagar.

Det är ju långt ifrån lätt att leva ett helt plastfritt liv, eller att ens lyckas undvika plast för en dag. Det är en utmaning att förändra sitt sätt att leva, men det gäller att få in det i sina rutiner och vara medveten om hur mycket plast en faktiskt använder i sin vardag för att kunna komma bort från det.

Här följer några tips på hur du kan minska din förbrukning av plast:

  • När du handlar mat, ta med dig en tygpåse till affären så slipper du köpa en plastpåse att bära hem dina matvaror i. Om du handlar grönsaker och frukt, lägg dem inte i egna plastpåsar utan i mindre tygpåsar eller lägg dem fritt i en större påse. Det går även utmärkt att ta med glasburkar eller liknande för att lägga saker i, till exempel om du ska handla något från charken.
  • Istället för att använda plastbyttor som förvaring i hemmet kan du använda glasburkar och trälådor, till exempel sådana som som det legat clementiner i.
  • Köksredskap av plast, som skärbrädor och decilitermått och slevar, kan bytas ut till köksredskap i trä och metall.
  • Byt ut dina plastmatlådor till sådana i metall eller glas.
  • Köp inte vatten på flaska, för där snackar vi verkligen om att mata plastmonstret i onödan. Drick kranvatten och fyll på i till exempel en Klean kanteen.
  • Göra dina egna produkter, såsom till exempel deodorant och ansiktskrämer som du kan förvara i glasburkar. Samma tänk går att föra över till matlagning och bakning.
  • Köp inte kläder av syntetiska material, då plastfibrerna som finns i plaggen lossnar vid tvätt och åker ner i avloppet. Plastfibrerna är för små för att filtreras bort och hamnar senare i sjöar och hav. Det kan du läsa mer om här.
  • Se dig omkring i ditt närområde, kanske finns där lokala producenter som du kan köpa tvålar, grönsaker, frukt, kött och annat från. På så vis kan du se till att där inte finns någon plast inblandad och du kanske kan köpa en större mängd på en gång. Det brukar också vara mer ekonomiskt.
  • Välj mer miljövänliga mensskydd. Här kan du bland annat läsa om hur det i Sverige förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år, och hur mycket plasten i dessa påverkar miljön. Istället för dessa kan du använda menskopp eller återanvändbara tygbindor, som är lika hygieniskt och bra mycket snällare mot plånboken.
  • Tvättkorgen är också en sådan sak som du kanske har i plast och den kan bytas ut mot en i tyg. Gå igenom din vardag och titta på materialet på sakerna i ditt hem, där finns säkert mycket plast som du inte tänkt på tidigare.

Tänk på att alla dessa förändringar inte är något som måste ske exakt nu eller imorgon eller ens om en månad. Ta det steg för steg och börja med det som är enklast för dig. Förändring tar tid och det är okej. Leta inspiration hos andra och lägg gärna upp dina egna bilder på något socialt media – glöm inte att hashtaga: #plastfritisdag #plasticfreetuesday #dontfeedtheplasticmonster

På Plastic-Free Tuesday ‘s egen hemsida kan du läsa mer om plastfri tisdag och få mer inspiration till hur du kan plastbanta (OBS – på engelska). Det går även att följa Plastic-Free Tuesday på instagramOm du vill veta mer om olika slags plaster och vilka plaster du främst bör undvika kan du läsa mer hos Naturskyddsföreningen.

// Caroline

Gröna och schyssta presenttips!

Posted on Updated on

Tänka sig, vi befinner oss redan mot slutet av oktober! Regnet öser ner och det är förmodligen (förhoppninsgvis!) bara en tidsfråga innan snö börjar falla istället för regn och snart hängs adventsstjärnorna upp för att gnistra i fönstren. Vad som däremot redan finns att beskåda är julskyltningen och det är många som har hunnit köpa sina första julklappar. Julklappshysterin är i full gång och jag vill gärna återkoppla till ett av våra tidigare inlägg, Nu är det jul här i vårt hus, som beskriver just detta problem. Kring juletider är det extra viktigt att vi funderar en gång extra innan vi börjar konsumera, eller att vi i alla fall funderar över VAD vi konsumerar och i vilken mängd.

Om du köper prylar är det viktigt att välja produkter som är av bra kvalité, eftersom prylen då håller längre, samt att välja bort vissa material framför andra – en produkt av trä är bättre än en i plast. Ett miljövänligt alternativ istället för mängder av prylar är att ge bort upplevelser, som biobiljetter eller massage. Eller varför inte tillverka dina egna presenter, till exempel sticka en mössa eller måla en tavla?

Här följer några tipsa på några sidor där ni kan konsumera miljövänligt och/eller miljöetiskt till era nära och kära:

Vi-skogen
Varför inte planera några träd lagom till jul? Vi-skogen är en organisation som hjälper människor ur fattigdom genom att plantera träd. Detta skapar bland annat nya försörjningsmöjligheter och ger människor mat på bordet, plus att det även bidrar till en biologisk mångfald. Du kan köpa både gåvobevis och presenter, till exempel tygkassar, smycken och tröjor. För vissa gåvobevis får du även med en fröpåse för eget bruk. En annorlunda och riktigt schysst present!

Lapland Eco Store
Hjälp någon du känner att plastbanta och att avgifta sitt hem! Hos Lapland Eco Store finner du mängder av ekologiska och giftfria produkter, som köksredskap i bambu och matlådor i rostfritt stål och glas.

Medvetna.se
Medvetna presenter & inredning är en sida där du kan handla återvunna, ekologiska, närproducerade, rättvisa och trygga produkter, samt produkter där försäljningen helt eller delvis går till välgörenhet. I samarbete med barnhemmet Kutwanana i Mozambique säljer Medvetna.se även gåvobevis där pengarna bland annat går till mat till barnen, skolavgifter och aktiviteter som kan ge barnen yrkesutbildning.

Organic makers
Har du någon i din omgivning som gillar att testa nya saker och experimentera? Organic makers säljer råvaror och verktyg som gör det möjligt för vem som helst att skapa sin egen kemikalie- och syntetfria hudvård! Det finns massor av spännande recept att följa, dessa hittar du här!

Lush
Lush har mängder av roliga paket som du kan välja och vraka bland! Förutom hudvårdsprodukter – en hel del veganska – finns det sådant som tygväskor, varav en av dessa stöttar ett kooperativ som hjälper missgynnade kvinnor i Indien. Just dessa schyssta väskor är dessutom gjorda på rättvisemärkt ekologisk bomull och pryds av ikonen för Fighting animal testing. Kan det bli mycket bättre?

Hjälp mig göra listan längre, kommentera mer än gärna nedan och dela med dig av gröna och schyssta presenttips!

// Caroline

Skogen och växthuseffekten

Posted on Updated on

När jag som ung tonåring bevittnade en avverkning av skogen som jag spenderat hela min barndom i var det något som brast inom mig. Kvar på en stor yta av lervälling och sönderkörd mark fanns endast två stubbar och en tunn ensam torraka (dött stående träd). Borta var smultronstället, klätterträdet och bäcken med de hundratals små grodorna. För att inte tala om att det påverkade allt det som en oinsatt människa inte ser. Senare fick jag veta att skogen gått i arv från förra ägaren och sålts, och kalhygget var den nya ägarens första åtgärd.

Skogens bevarande är viktigt för den är betydelsefull för oss människor, och inte minst för ekosystemet. Nu har det även visat sig att gammelskogar har en större påverkan på klimatförändringarna än man tidigare trott.
ekar

Ny forskning visar att gammelskogen är en kolsänka

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den i atomsfären ständigt stigande koldioxidhalten den huvudsakliga orsaken till klimatförändringar (Hallmén et al. s. 65). Men har skogarna någon roll i förändringarna? Länge ansågs gammelskogarna upphöra med att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det i marken, det vill säga fungera som kolsänka, men enligt forskning lett av Sveriges Lantbrukar Universitet visar på något annat som kan komma att ändra den uppfattningen.

“[…]…markkolet tillförs underifrån, inte ovanifrån, och har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Via fotosyntesen byggs kolet in i energirika kolhydrater som transporteras ner till rötterna och mykorrhizasvamparna. Där ger kolhydraterna energi till nya rötter och svamptrådar.

Nerbrytningen av rester från rötter och svamptrådar går betydligt långsammare än man tidigare trott och utgör därför en betydande del av det stora kollagret i marken. Idag uppskattar man att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och betydelsen av rötternas tillförsel av kol ökar ju äldre skogen blir
(Hallmén et al. s. 65). ”

“Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala (DN. 2013).”

“Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir (DN. 2013).”

Det innebär att gammelskogen fortsätter att vara en kolsänka, och inte avger mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt i vår kamp mot klimatförändringarna(*2)(*3).

DSC_0782

Kulturskogar och hyggen däremot släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar (Hallmén et al. s. 65)(Zaremba. s. 62). Hyggen och ungskogar gör det under en lång tid. Forskning tyder på att förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Mängder av denna kol frigörs i form av koldioxid när skog avverkas, därför att de träd som bundit kolen tas bort. Svampar som hjälper till att lagra kolen i jorden försvinner efter avverkning, eftersom de lever i samliv med trädens rötter(*1).

“Därtill kan även körskador, som inte sällan sker i samband med avverkning, orsaka utsläpp av växthusgaser. Även dikning, dikesrensning eller skyddsdikning på mull- och torvhaltiga jordar ger ytterligare ett kraftigt bidrag av utsläpp av växthusgaser från nedbrytning i marken. ” menar Karin Åström och Stefan Persson på Naturskyddsföreningen.

Lagändring är på sin plats

Det råder en hetsk debatt mellan de som vill låta skogen vara orörd och de som tjänar pengar på den. Debatten är full av ilska, lögner och missuppfattningar, något vi på Two Green Spirits själva erfarit efter de heta diskussioner som uppstått efter tidigare inlägg om skogen. Därför är det så oerhört viktigt att fakta kommer fram om det skall kunna kompromissas. Problematiken bakom det hela är komplicerad, men bevarandet av gammelskogen är oerhört viktig.

DSC_0796Naturskyddsföreningen vill ha en ny skogspolitik och ändringar i lagen.  Så vad är problemet med dagens lagstiftning? Reportern Maciej Zaremba, tillsammans med en miljödomares hjälp, beskriver detta väldigt bra i sin bok “Skogen vi ärvde”.

När ett meddelande om avverkning kommer fram till Skogsstyrelsen gäller helt plötsligt inte längre miljöbalken för markägaren (s. 34 -56). Det är då skogsvårdslagen tar vid och där finns ett tomrum, eftersom det där inte nämns att miljöhänsyn skall gälla även för skogsbruket.

Det innebär att en medborgare som plockar en blåsippa i ett naturskyddsområde får böter, medan markägaren får jämna området med marken ostraffat. Vi står helt enkelt inte lika inför lagen.

Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att meddela skogsägaren vilka regler som gäller just för den mark som är tänkt att avverkas. Av de 67 000 anmälningar om avverkning som kom in 2010 ställde myndigheten krav i åtta fall.

Alla markägare vill inte kalhygga. Det problem som de skogsägare som bara vill gallra de mogna träden och låta resten stå kvar stöter på, är att det är ett lagbrott, trots att många menar att det är mer ekonomiskt lönsamt (Fähser, refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Förklaringen till varför är lång och komplicerad för att tas upp i detta inlägg, så jag får hänvisa till boken.

I boken diskuteras inte bara problematiken med att Skogstyrelsens ledning som valts ut av minister Eskil Erlandsson består av branschfolk, utan även jäv (partiskhet) och laxpremiärer hos företag, och så mycket annat.

Det råder ingen tvekan om att bevarandet av gammelskogen är viktig för klimatet. Ändå är skogen en fråga som allt för få politiker pratar om. I synnerhet i samband med klimatet. Det måste tas upp så att det fattas beslut som kan leda till en förändring. Skogsbruket behöver bli småskaligt och mer hållbart, och för det behövs ett nytt regelverk som inte hindrar markägare att ta sitt ansvar, utan tvingar dem som inte gör det att göra det. Skogsbruket är i behov av en förändring som gynnar både de som tjänar pengar på den och att skogen får stå kvar, men det krävs mer än bara dela ut morötter. Det måste blir straffbart att missköta sin skog på ett sådant sätt att det är missgynnsamt för ekosystemet, dess kretslopp DSC_0786och klimatet.
Vi behöver också bli bättre på att återanvända materialen, satsa på ett skogsbruk med kvalitet istället för kvantitet och minska utsläppen i samband med både tillverkning och skogsbruk.

Mer om skogen för den som är intresserad:

Radio Mp

Skogsnätverket på Naturskyddsföreningen

Naturarvet

Skydda Skogen

Öppet brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Skogsbloggen: Lagliga Lagbrott

/ Marina

Kolla gärna in den nya samåkningstjänsten Go More som just nu erbjuder Two Green Spirits läsare 20% rabatt på en enkel resa fram till den 1 november. Ange rabattkoden: GMORESEP.
Ju mindre bilar på vägarna desto bättre och dessutom är det socialt!

Källor:

Bruun Esselin Lotten. Dagens Nyheter: Därför kan skogar rädda klimatet. 2013.

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde.

*1. Ut i naturen: Skogen verden glemte, 2014

*2.http://m.rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2009/09/14/rsbl.2009.0613.abstract

*3.http://www.borealbirds.org/announcements/carbon-world-forgot