jordbruk
Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning
I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.
Avskogning
Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.
Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.
Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).
Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.
Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.
Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).
Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.
Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).
Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.
Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:
Hotet mot den svenska skogens ekosystem
Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
Skogen och växthuseffekten
Jordbruket
Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.
Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.
Gruvor
Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.
Civilisationen tar mycket plats
Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.
“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.
Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.
Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
Källor:
- Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
- Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
- Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
- Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
- Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Turismens baksida
Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?
Lokalbefolkningens verklighet
Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).
Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:
- fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
- fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.
- Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
- Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
- Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
- Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
- Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
- Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
- Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
- Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
- Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
- Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
- Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.
Djur, natur och ekosystem tar skada
Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.
Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:
- Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
- Ät mycket vegetariskt.
- Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
- Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
- Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
- Respektera djur och natur.
- Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
- Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
- Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
- Ta inte bilder på vilda djur.
Klimatet och resandet
Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.”
Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.
Vad du kan göra för att gynna klimatet:
- Undvik flyg så ofta som möjligt.
- Promenera och cykla gärna.
- Tåg är ett bra alternativ.
- Handla lokalproducerat och på marknader.
Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.
Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.
Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.
// Marina
Källor:
- Schyst resande, broschyr.
Vad gör andra länder för miljön?
I kampen för att värna om miljön får en även möta motstånd. Ett av motargumenten som är vanliga är att vi i Sverige inte behöver göra något eftersom inga andra länder gör något. Förutom att det är en dåligt stil att be sig dumt åt bara för att någon annan gör det, så är det också så att argumentet inte håller eftersom andra länder faktiskt också gör saker för att vi skall få en bättre miljö. Därför tänker jag ta upp några av många saker som hänt runt om i världen den senaste tiden.
Klimat
Läget på planeten beror på rika länders konsumtion och användningen av fossila bränslen (1). Därför är det glädjande att se att det satsas mycket på alternativ till fossila bränslen. I Sverige går det långsamt när det kommer till solkraft, men runt om i världen pågår en energiomställning där förnybara alternativ håller på att konkurrera ut smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft (1).Under den senaste åren har det lagts mycket fokus på förnybar energi, där länder som Kina, Uruguay, Mauritius, Costa Rica, Sydafrika och Nicaragua har satsat mycket på mer hållbara alternativ. Det är länder som många kanske inte förväntar sig skall ta hänsyn till miljön.
Inom tio år ska 90 procent av elen i Nya Zeeland komma från förnybara källor. Landets största energibolag, Genesis Energy, kommer att stänga de två återstående blocken på kolkraftverket Huntly Power Station i december 2018, Kolkraftverket, ska som mest ha stått för fem procent av landets koldioxidutsläpp. Regeringen i Nya Zeeland är positiva och menar att förnybar energi är på väg att ta över.
Tyskland stängde sin äldsta kärnkraftsreaktor i slutet av juni, samtidigt som juli månad var en bra månad för vindkraftsproduktionen och solcellspanelerna har börjat producera mer el än Tysklands kärnkraftverk.
USA:s el består idag till 40% av kolkraft, men Obama har planerar att minska den ytterligare och har som mål att driva klimatfrågorna vidare.
Det går även bra för Danmarks alternativ till smutsig el. Den 9 juli producerade landets vindkraft mer el än vad landet har användning för. Den stod då för 140% och överskottet kunde exporteras till Tyskland, Norge och Sverige. Danmarks mål är att hälften av all el i landet skall vara från förnybara källor 2020, men det kan bli sanning redan innan dess.
Vindkraften i Skottland gav år 2014 nog med el för att förse 98 procent av landets hushåll med el. Målet är att landet år 2020 skall producera 100% el för eget bruk med förnybar el.
Frankrike har minskat sin energiåtgång och satsat på förnybar energi, vilket har lett till att landet minskade sitt koldioxidutsläpp förra året med 40%. Det var första gången landets förnybara energiproduktion översteg den fossila, och 20 procent av elen kom från förnybara källor.
I Kenya håller nu Afrikas största vindkraftverk på att byggas och är den största investeringen sedan landet blev självständigt. Anläggningen skall producera 14 procent av Kenyas nuvarande kapacitet och enligt presidenten beräknar att det ska räcka till en stor del av landets inhemska konsumtion. Det är ett enormt projekt som kommer att anställa 1700 personer från regionen.
I Ryssland har premiärministern Dmitrij Medvedev beslutat att alla bensinstationer i landet ska erbjuda laddare för elbilar. I dagsläget har endast 500 elbilar köpts i Ryssland och målet med detta beslut är att öka produktionen av elbilar. I Norge är var femte ny bil en elbil, vilket ökade mellan 1013 och 2014 med 130%.
Inpå klimatmötet i Lima meddelade Indien att de ska öka sin förnybara del med det bubbla på fem år. 2014 bestod landets energi av 44% av kolkraft och till 66% av fossila bränslen.
Kinas största biltillverkare BYD Co skall utmana sig själva genom att sluta producera bensindrivna bilar, vilket meddelades redan 2013. Enligt Supermiljöbloggen tillverkar de redan solpaneler, LED-lampor och nya generationers batterier.
Djur och natur
Vårt ekosystem är mycket viktigare än många verkar förstå. Allt hänger ihop i ett kretslopp som påverkar alltifrån klimatet till vad som serveras på våra bord, och det är därför det är ytterst väsentligt att lägga resurser på även detta.
Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig.
I Ecuador har regeringen beslutat att naturområden som ägs gemensamt av bybor ska omfattas av ett nationellt naturskydd (2). Det innebär att exploateringen av mangroveskogarna kan förhindras och byar slipper tvångsförflyttas och kan bedriva hållbart fiske istället för att forma om kusten till ohållbara räkodlingar. Det är goda nyheter då kunskapen hos konsumenter om jätteräkan (som också döljs under andra namn så som Scampi. Tigerräka. Gambas. Tropisk räka. Kungsräka.) är begränsad, och många äter det fortfarande på restauranger, ovetandes om vad de stoppar i sig. Är du nyfiken på vad det är som gör att dessa räkodlingar är ohållbara och anses vara en av världens största miljöbovar så kan du läsa mer om det här.
Kemikalier och Jordbruk
Det talas mycket om kemikalier i dessa dagar och medvetenheten ökar hela tiden. Många väljer att köpa mer ekologiskt medan andra slår dövörat till och tycker att det är överdrivet. Eftersom det är svårt att påverka alla konsumenter är det bra när det händer saker på politiskt plan världen över.
Nonylfenoletoxilat som finns i kläder och andra tyger skall nu förbjudas inom EU. Detta ämnet bryts ner till ett hormonstörande ämne i naturen och utgör en stor skada för fisk.
Nepal förbjuder bly i målarfärg (2). Anledningen till att blyfärg förbjuds är för att bly är en tungmetall som skadar nervsystemet. Numera skall lagstiftningen ställa samma miljökrav som det görs gällande färger i USA.
Afrikanska Unionen har nu inlett en satsning på ekologiskt jordbruk och påbörjat skapandet av en plattform för utveckling av det ekologiska jordbruket (2).
Det här är bara några få exempel av vad andra länder gör för att rädda vår planet. Om en bara har lite koll i sociala medier märker en att det flödar med nyheter så gott som dagligen, så det är bara att lapa i sig alla goda nyheter. För det är fullt möjligt att göra något åt klimatförändringarna om vi gör dem nu, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Har ni inte lyssnat hans uppmärksammade och väldigt inspirerande sommarprat än så gör det här! Där förklarar han varför vi måste ta konsekvenserna på miljön på allvar, men att hoppet inte är ute.
// Marina
Källor:
- Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
- Artikel “Räddad skog och blyfri färg”, s. 70-71, Sveriges Natur nr 3 20015, Naturskyddsföreningen.
GMO – en framtid eller en förödelse? Del 1.
Vetenskap är fantastiskt. Vad vi kan göra med genetiken och vad vi skulle kunna åstadkomma med den är häpnadsväckande, men är det verkligen helt riskfritt? GMO, eller genetiskt modifierade organismer, är organismer där människan förändrat arvsmassan, på ett sätt som inte kan ske naturligt, så att de får de egenskaper en vill ha. Det kan lätt blandas ihop med den traditionella förädlingen som går ut på att en letar efter organismer som liknar de egenskaper man vill ha, och avlar på dem så att egenskapen förstärks över generationerna. En flyttar alltså inte över ett fåtal gener över artbarriärer som inom GMO.
GM-majs, GM-potatis och GM-raps är godkänt i Sverige, men tekniken är ny och många frågetecken finns kvar. Vad vet vi om vad den gör med vår hälsa och vad den gör med vår miljö? Är det ofarligt eller kanske rentutav skadligt, och vågar vi vara delaktiga i ett experiment som kan kosta både människan och naturen ett högt pris? I det här inlägget försöker vi så objektivt som möjligt ta reda på sanningen.
Två sorters GMO
Det finns två sorters GMO. Grödor modifierats för att bli resistenta mot herbicider (ogräsbekämpningsmedel) eller att bli Bt-grödor, där en gen från bakterien Bacillus thuringiensis, som producerar det giftiga ämnet Bt-toxin, har introducerats i växten så grödan kan producera sitt eget insektsgift (8)(2).
Kan GMO lösa världssvälten?
Ett av de mest populära argumenten för GMO är att det är nödvändigt för att vi skall kunna fortsätta föda världens ökande befolkning, men forskning visar att 
GMO och kemikalier inte behövs för att det skall finnas tillräckligt med mat för att lösa världssvälten (1)(2)(3)(4). Tillgången på mat är inte problemet vid svält utan det påverkas snarare av faktorer som distribution av livsmedel, brist på mark, vatten och inkomst. Det finns också exempel som visar att GMO har varit problem för bönder i utvecklingsländer snarare än hjälpt dem (1)(7), vilket innebär att GMO inte alltid är en bra lösning.
Hälsoaspekter
Faktum är att medan människor runt om i världen protesterar mot GMO, så går många människor runt utan att veta vad begreppet riktigt innebär. Det saknas etiketter på våra livsmedel, vilket gör många människor misstänksamma. Samtidigt är andra helt ovetande om att de får i sig genmodifierad mat. De flesta källor vi har att tillgå erkänner problemet med att gener kan sprida sig till andra organismer (6)(11)(1)(2). Konsekvensen blir att inte ens GMO-fria produkter är helt utan GMO. GMO finns alltså i maten vi äter, i fodret till vårt boskap och kanske även i laxen du fiskar ute i vildmarken – lite olika mycket beroende på i vilket land en bor. Men är det farligt?
Det verkar som om den riskforskning kring GMO som gjorts visar att det faktiskt inte är mer riskfyllt än konventionellt förädlade grödor. Dock finns det en studie om GMO som gjorts på råttor, men som har fått skarp kritik från olika håll (9). Huruvida det är relevant kritik eller inte är svårt att avgöra, men det talas om mutor, konspirationer med mera.
Att en av studierna faller på vilken råttart som använts kan låta lite som ett vagt argument, då resultatet ändå visade att de utvecklade cancer i högre grad än de andra råttorna (1)(2)(10). Men utan relevanta kvalifikationer är det inget som är värt att kritisera eller använda sig utav även om denna forskning används flitigt som bevis och motbevis bland gemene man (1)(2). Denna forskning tyder också på ökade risker av cancer, fertilitetsproblem, leverskador med mera, vilket också bönder säger sig ha upplevt. Dessutom visar andra studier att finns det höga nivåer kvar av Round up (glyfosyfatbaserat, cancerframkallande, GMO-växtgift) i mat, vilket är oroande.
Det kanske inte är så konstigt om folk blir lite fundersamma eller till och med övertygade om att det finns intressekonflikter när Michael R. Taylor, som tidigare arbetat högt upp i Monsanto, börjar arbeta hos United States Food and Drug Administration (FDA).
Monsanto är ett hårt kritiserat företag. De äger och tillverkar hela nittio procent av GMO och GM-utsäde och de anstränger sig för att dölja att detta finns i vår mat. Greenpeace har skrivit en rapport om Monsantos 7 största synder, där Monsanto beskrivs som ett företag utan något som helst miljötänk och där pengar är det enda viktiga.
“Monsanto är skyldig enligt anklagelserna för brott mot naturen, brott mot jordbrukarnas rätt att odla, och konsumenternas rätt att äta GMO-fria grödor och livsmedel.” – Greenpeace
Michael R. Taylors förflutna i Monsanto antyder ju att det kan finnas kopplingar till Monsanto överallt, vilket så klart skapar en paranoia och kanske inte en så ogrundad oro.
Det finns företag på den svenska marknaden som använder sig av GMO-teknik till exempel i tillverkningen av ost och sojaprodukter. Samtidigt råder stor försiktighet med GMO här i Sverige, i synnerhet på den ekologiska marknaden. “Vi menar att det finns för mycket risker och för mycket som är okänt för att vi ska släppa fram den här typen av produktion”, säger Johan Ceije, försäljningschef hos KRAV.
Det råder dock ingen tvekan om att det behövs mer forskning innan en kan vara säker. Förespråkare för GMO medger att varje fall måste riskbedömas för sig. Oavsett vad forskningen visar så finns det inget som säger att all GMO är skadligt, men det innebär inte heller att all GMO är ofarlig (2)(5). Det vore naivt att påstå att allt är frid och fröjd och att vi bör släppa GMO:n fri, för det här är långt ifrån okomplicerat.
Missa inte del två i vår miniserie om GMO, där vi bland annat kommer diskutera miljöaspekter och etiska aspekter med just GMO.
/ Marina och Caroline
Källor:
1. Seeds Of Death – Unveiling the lies of GMO’S (Dokumentär)
2. GMO OMG (Observera: Ej vetenskaplig, subjektiv dokumentär men visar hur många människor känner.)
3. Anna Maria Corazza Bildt (M)
4. Naturskyddsföreningen
5. WHO
6. Risker med GMO i Jordbruket (Uppsats)
7. Greenpeace
8. Genetiken är här för att stanna (Artikel)
9.Uppmärksammad studie om GMO-majs får stark kritik (Sveriges Radio)
10. Forskare: GMO kan ge cancer (Miljöaktuellt)
11. Miljökonsekvenser av GMO (Kunskapsöversikt)
Att börja odla
Förra året lovade jag mig själv att börja odla egna grönsaker och det är något jag i år har lovat mig själv att fortsätta med. Att odla handlar om så mycket mer än bara goda kemikaliefria grönsaker, det är en form av “grön terapi” som passar många och även om en inte lider av depression eller liknande är odling väldigt avstressande och rogivande. Att bara vara där, se allt växa, ta några spadtag då och då och klippa gräset med handdriven gräsklippare får vardagsproblemen att försvinna en stund, till och med fysiskt jobbiga uppgifter ger en mental sinnesro och sinnesstyrka. Antar att det är det som är att vara ett med naturen.
Se möjligheter istället för hinder
För den som aldrig odlat förut är det lätt att sätta upp hinder för sig själv. Det kan handla om att en inte tror en kommer klara av det eller att en inte tror att en har möjlighet att odla, men sanningen är att en kan göra det så enkelt eller så komplicerat som en önskar. Det första steget är att våga testa och våga misslyckas.
Vissa har mer plats till odling än andra, men det gäller att börja med lagom stora projekt. Börja gärna med en liten odling med några enkla växter såsom rädisa, plocksallad, gul lök, rödbeta, potatis och mangold. Välj gärna ett par snabbodlade grönsaker också, snabb utdelning ger motivation att fortsätta. Men var inte rädd att odla lite svårare grödor också. Det finns mängder av tips i odlingsböcker och på Internet som kan hjälpa en.
Har en inte tillgång till en gräsmatta kan en hyra en odlingslott eller be hyresvärden om att få starta en liten odling med grannarna (vissa hyresvärdar står även för en del av kostnaden om intresset ar stort). Det går också bra att odla i pallkragar som en både slipper rensa ogräs i ofta och som går bra att bygga på höjden om en har ont i ryggen. Självklart fungerar det bra att odla på altanen, utanför porten och på balkongen i mindre skala. Spannar med sprickor går att återanvända till odling av exempelvis tomater, chili och paprika, potatis kan odlas i stora kassar (ex. Tygpåse efter tvättkorg och Ikea kassar) som har gått sönder, mjölkpaket är utmärkt till förkultivering (förodling) och glasburkar fungerar bra till groddar. Fönsterbrädan och bänkar vid fönster kan också användas, gärna ihop med belysning. Det enda en behöver tänka på är att vissa växter som exempelvis tomater blir väldigt höga.
Fiberdukar, plastväxthus och gamla fönster gör att du kan börja odla tidigt på våren om du inte har ett färdigt växthus, och tomater, paprika och chili som tar lite längre tid att ge frukt kan börja förkultiveras redan i januari om en har belysning eller tillgång till ljust fönster.
Det är dock inget krav att börja odling tidigt, det är inte för sent att börja mitt i sommaren. Det är härligt att få komma igång på våren och öka chansen för fler skördar, men grödor tar längre tid på sig på våren än på sommaren. Är en otålig kan det därför vara bra att börja lite senare.
Under vintern kan en välja att vila eller så kan en bli inspirerad att odla vintergrönsaker så som pumpa, grönkål och vintermorötter. Groddar och skott är både nyttigt och gott och kan odlas året om i ditt fönster. Har en möjlighet och viljan kan en anordna ett underjordsväxthus, så kallade Walpini, vilket möjliggör en lång odlingssäsong även på kallare breddgrader.
En näringsrik jord för en god skörd
Det mest grundläggande för en rik skörd är en bra jord. Vare sig du har en sandig eller lerig jord behöver den vara näringsrik. Monokulturodling innebär att en odlar en typ av växt på ett ställe, vilket genom sitt ensidiga näringsupptag leder till en utarmning av jorden och lämnar efter sig en svårodlad jord. Odlas samma gröda på samma plats år efter år ökar även risken för sjukdomar och skadedjurs angrepp.
Permakultur däremot handlar om att anpassa sig till naturens vilkor och låta allt från grönsaker till träd samverka och dra fördel av varandra genom att odla olika slags växter på ett ställe. Dessutom är det en god idé att använda sig av växelodling, vilket innebär att en flyttar runt sina grödor i ett fyraårigt system (gärna mer) så samma växt odlas på samma plats först tre år senare. Det fungerar även om en endast har tillgång till till exempel en pallkrage, dela bara upp den i fjärdedelar, och en baljväxt i var pallkrage kan tillföra näring till jorden, och kan med fördel odlas tillsammans med näringslukande grödor som purjolök, kål och selleri.
Självklart behöver en gödsla också och det finns flera ekologiska varianter, allt från djurspillning till kompost, gräsklipp, nässelvatten, guldvatten (urin utspätt med vatten, undvik detta om du använder preventivmedel och/eller mediciner), kirskål och vallört. Använd det du har tillgång till, det tar bara några extra minuter och resultatet är värt besväret. Köper du inte ny jord, så var noga med att gräva ner hönsgödsel, kompost och annat gott minst en decimeter i jorden ett tag innan.
För att få en så god skörd som möjligt skadar det inte att plantera mynta, blåklint, sälg och andra växter för att locka insekter som kan pollinera. Läs gärna vårt tidigare inlägg om pollinering för att få lite mer tips. Lycka till med skörden!
/Marina
Snart är det val (Del 1 – att välja parti: Del 5)
Något som kan vara viktigt att känna till är att det finns många mindre partier som tävlar om väljarnas röster inför valet i september. Det kanske verkar självklart när en säger det, men jag har själv aldrig tidigare tänkt utanför ramarna för vad som går att rösta på. Mitt eget synfält har alltid varit begränsat till de allra största partierna som syns mest i media, därför tänker jag skriva om två partier som det pratas mer sällan om.
DJURENS PARTI
Djurens parti menar att djuren ofta glöms bort när det diskuteras och planeras över ekonomin och hur vi ska utveckla vårt samhälle, därför försöker de föra in djurens perspektiv i en politiska debatten. Djur och människa ska må lika bra och kunna existera tillsammans utan att den ena tar mer plats än den andre. Både tama och vilda djur behöver en starkare röst. Det finns deklarationer för mänskliga rättigheter, varför inte även för djurens rättigheter? Nedan följer en sammanfattning av partiets manifest.
MÄNNISKANS UTVECKLING PÅ JORDEN. Människans mentala utveckling och förmåga har gjort att vi lever på ett sätt som skadar andra arter och orsakar onödigt lidande, men det måste inte vara så. Samma egenskaper möjliggör för oss att välja hur vi ska leva och hur vi ska behandla andra arter. Vi kan välja att handla med respekt och skapa en mer fredlig integration med djur och natur.
RESPEKT FÖR LIV. Den industriella revolutionen har gjort det möjligt för oss att exploatera och distansera oss från vår omgivning, vilket har lett till minskad förståelse och respekt för andra arter. Människans beteende präglas med likgiltighet och vårdslöshet, vilket gör att djurarter är på väg att utrotas, ekosystemet är under hårt tryck och naturområden försvinner med en oroväckande hastighet. Djurens parti menar att detta är moraliskt oacceptabelt och att vi måste införa strikta ekologiska restriktioner för att kommande generationer inte ska behöva känna av ödesdigra konsekvenser av vårt nuvarande beteende.
HÅLLBART BRUKANDE AV NATUREN. Tidigare nämnda restriktioner finns att läsa om i deklarationen Earth Charter, som används som en utgångspunkt av olika miljö- och naturskyddsorganisationer. Här står det bland annat om att djur som hålls i fångenskap inte ska behandlas med grymhet och att jakt- och fiskemetoder som orsakar utdraget, våldsamt och onödigt lidande inte ska vara tillåtna. Naturen ska brukas på ett hållbart sätt. Det finns inga tydliga restriktioner kring utnyttjandet av djur i deklarationen Earth Charter, men detta beskris istället i Den allmänna förklaringen om djurens rättigheter. Där står det att läsa att det inte ska bör vara godtagbart med onödigt dödande av djur, till exempel om en utövar jakt eller fiske som sport eller hobby.
DJUR ÄR INTE OBJEKT. Det har genom forskning klargjorts att djur känner smärta och att många arter har ett utvecklat och djupt känsloliv som liknar människans, därför bör de inte ses som objekt. Djurpartiet menar att även exploatering som sker på ett så kallat hållbart vis oundvikligen skapar konsekvenser för djuren och i nästan alla fall slutar med djurens död. Detta gör att varje interaktion med eller utnyttjande av djur kräver en avvägning mellan det mänskliga intresset och de konsekvenser som djuren kommer drabbas av.
MODERNISERING AV AFFÄRSIDÉER, TRADITIONER OCH TRO PÅGÅR KONTINUERLIGT. Traditioner är inte något statiskt, utan något som förändras med tiden och anpassas till nya moraliska normer som finns i samhället. Djurpartiet vill att religiösa och kulturella traditioner som kompromissar med djurens bästa ska moderniseras. Vad gäller försöksdjur och uppfödningsdjur bör det finnas med en etisk bedömning mellan båda parters intressen.
MÄNNISKORS OCH DJURS RÄTTIGHETER GÅR HAND I HAND. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillsammans med Den allmänna förklaringen om djurs rättigheter och Earth Charter skapar en grund för en respektfull och kärleksfull interaktion mellan djur, natur och människa, menar Djurpartiet.
Humanismen är ideologin som präglar Barnpartiet och det är de mänskliga värdena och välbefinnandet som befinner sig i fokus. Barnpartiet verkar inte endast för barnen, utan också för de äldre i vårt samhälle, och de arbetar med bostadspolitik, invandring med mera. De vill att FN:s konventioner ska följas av Sveriges riksdag, landsting och kommuner. Dessutom kräver partiet att FN:s barnkonvention ska bli en tvingande lag.
UTBILDNING. Barngrupperna i förskola, skola och fritidsverksamhet måste bli mindre och personaltätheten måste öka. Barnpartiet vill bland annat att skolor och olika utbildningsformer ska bedrivas statligt för att säkerställa en likvärdig utbildning i Sverige. Även om stiftelser, ekonomiska föreningar och kooperativ ska få vara kvar så bör samtliga utbildningsformer ha samma ekonomiska och juridiska förutsättningar. Eventuella överskott ska gå tillbaka till själva verksamheten.
BOSTADSPOLITIK. Behovet av bostäder är fortsatt stort och därför måste det byggas fler bostäder, som alla har råd att bo i. Barnpartiet vill att dessa bostäder ska vara byggda på ett miljösmart sätt och att de ska vara energisnåla. Det är viktigt att bevara naturen nära bostäder då detta är viktigt för trivseln och välbefinnandet.
INVANDRING OCH INTEGRATION. De som kommer till Sverige ska känna sig välkomnade och trygga, samt känna att de kan förstå vår kultur och bli en del av samhället. Barnpartiet vill bland annat erbjuda hjälp för de som behöver bearbeta hemska upplevelser och de vill erbjuda både svenska- och hemspråksundervisning. För att minska bidragsberoendet är det viktigt att erbjuda invandrade praktikplatser eller lärlingsplatser. De som har yrkesutbildning ska ges tillträde till de yrken de har kompetens för.
ÄLDREOMSORG. Äldreomsorgen måste vara anpassad till den enskildes behov. Servicehus och särskilda boenden måste erbjuda bra boendestandard och en atmosfär som känns trygg. Personaltätheten måste vara anpassad efter behovet på plats. Partiet vill även att alla par ska ha rätt att bo tillsammans.
KULTUR. Barnpartiet vill inte att kultur ska vara en klassfråga, utan att det ska finnas tillgängligt för alla. Därför vill de bland annat behålla lokala bibliotek, se till att det finns resurser för biblioteken att hålla i kulturella aktiviteter och främja mångkulturell berikelse.
MILJÖ, KLIMAT OCH ENERGI. Partiet vill att kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för fler resenärer, att kommunal verksamhet köper in ekologiska och närproducerade produkter i så stor utsträckning som möjligt och att det ska finnas mer lätttillgänglig information bland annat om återvinning och källsortering.
_______
Finns det något annat mindre parti som du tycker att vi på Two Green Spirits bör skriva om? Kommentera gärna och diskutera med oss!
/ Caroline
Vi har inte lagt några värderingar i partiernas politik.
Snart är det val – Del 3 : Politiska områden
Snart är det val, vilket ni förmodligen vet om. Det pratas nästan inte om annat, lite tröttsamt kanske en del tycker, men vi på Two Green Spirits menar att vi bör prata ännu mer om det! Det är enkelt att blunda och hålla för öronen när politik kommer på tal, särskilt om en inte är väl insatt eller inte vet exakt själv hur en vill att samhället ska vara. Vi har sammanställt det som vi ser som några de viktigaste punkterna inför valet i september. Kommentera gärna och skriv om du håller med eller inte!
MILJÖ och KLIMAT
Ingen av våra läsare har kunnat undgå att vi på Two Green Spirits tycker att alla borde miljörösta. Det borde vara självklart att respektera vår planet, men så är inte fallet. Många fortsätter leva med skygglapparna på och visar väldigt lite hänsyn till konsekvenserna av sina val. I vår kategori “Miljömärkningar” tar vi upp många stora områden som rör de olika miljömärkningarna, miljö och klimat.
Vi behöver mer ekologisk produktion, stöd för de bönder som väljer småskaligt, hållbart och ekologiskt jordbruk. Farliga kemikalier måste dessutom förbjudas mycket tidigare vare sig det gäller bekämpningsmedel på maten vi äter, eller kemikalier i kläder, schampo, rengöringsmedel eller stekpannan. Glöm inte att kika in partiernas ekolöften på Coops hemsida.
Det behövs en bättre skogspolitik. Det pratas alldeles för lite om hur lite gammelskog vi har kvar i dag och hur skogsbrukets ofta missköts. Framförallt råder det många missförstånd hur en välmående skog ser ut och detta behöver redas ut. Vi behöver ha kvar våra urskogar inte bara för att vi skall kunna promenera och plocka bär där, utan för att bibehålla ett rikt ekosystem och förhindra klimatförändringar. Varför nämns det så sällan att vårt land är i stort behov av reservat, nationalparker och biotopskydd, och pratas så lite om att även nationalparkerna missköts? Vi behöver därför rösta på de partier som uppmärksammar skogen och skogsbruket.
Långt ifrån alla partier har en hållbar klimatpolitik. De partier som förespråkar att vi skall behålla kärnkraften och även utveckla den snarare än att satsa på förnybara alternativ tänker alldeles för kortsiktigt. Riskerna med kärnkraft är för stora för att vi inte skall avveckla det nu, innan fler olyckor sker.
DJURENS RÄTTIGHETER
Det är av största vikt att fler partier uttalar sig om djurens rättigheter. Alla djur skall behandlas med respekt och kunna leva så naturligt det bara går. Idag har vi inte bara djurmisshandel utan även för trånga och smutsiga utrymmen, boskapen utfodras med foder fullt av kemikalier och många djur saknar möjligheten till utevistelse. Lantbrukarna bör uppmuntras till ekologisk odling och reglerna för ytor att röra sig på bör skärpas även inom de ekologiska märkningarna.
FEMINISM och DISKRIMINERING
Kvinnors rättigheter har på senare tid blivit allt viktigare för partierna att bry sig om, ändå är det vissa partier som är skamligt dåliga på att visa framfötterna. Genusforskning och genuspolitik är något som inte får negligeras. För ett hållbart samhälle behöver alla samma rättigheter oavsett kön, klass, sexualitet, ursprung, religion och liknande. Vi behöver sträva mot ett jämställt samhälle där alla människor har samma rättigheter, och förutsättnignar. Människor skall uppmuntras att vara sig själva och veta att de duger precis som de är.
INVANDRAR- och FLYKTINGPOLITIK
Vi behöver vara solidariska. Människor som kommer till vårt land borde tas emot med öppna armar oavsett anledning. Dessa människor är lika mycket värda som alla andra. Det behövs lagliga vägar för dem att komma in, allt för många dör under flykten från deras hemland. De skall få möjligheten att leva, arbeta och bo där de önskar. Vi behöver bryta segregationen och motverka rasismen. Vi kan inte låta fobin för islam och andra minoritetsgrupper ta över. Vi behöver en human politik som stödjer var människa utan att gruppera dem i grupper, för det är en mänsklig rättighet att behandlas med respekt.
VÅRD och OMSORG
Det behövs stora förändringar inom vård och omsorg, oavsett om det gäller privat vård eller inte. Vinster inom vården borde inte få tas ut utan det överskott som finns bör gå tillbaka in i verksamheten. Det minskar risken för att patienter behandlas som kunder istället för människor. Majoriteten av oss behöver sällan vård förrän vi blir äldre, medan vissa behöver vård genom hela livet och kanske inte ens får chansen att någonsin börja arbeta. Vi behöver rösta på partier som sätter människan före vinsten, så att alla har råd till den vård, tandvård och omsorg som varje individ behöver. Vi behöver också tillräckligt med personal som kan ta hand om våra sjuka. Med de indragningar som görs både i privat och i offentlig vård far patienter illa, och det borde vara självklart att någon finns till hands när en behöver det, någon som inte genast måste stressa iväg till nästa patient utan kan ta sig tid att ge den omvårdnad och omtanke som behövs.
BOSTADSPOLITIK
Bostadspolitiken handlar om så mycket mer än bara bostadsbrist och fler lägenheter. De som följt vår blogg under en tid vet att vi har tagit upp ett antal områden där fastighetsägare runt om i landet har bestämt sig att renovera och höja hyrorna till oresonliga nivåer. Vissa områden har ingått dialog av varierande kvalitet, på andra ställen har hyresgästerna helt blivit överkörda och tvingats flytta. Vi efterlyser därför partier som vill ge hyresgästerna mer rättigheter när en fastighetsägare bestämmer sig för att inte lyssna på sina hyresgäster. Det behövs fler lägenheter med låga hyror så att alla har någonstans att bo och vi behöver mindre segregation i våra städer.
EKONOMI
Ekonomin är ett område som handlar om så mycket. För många människor är det viktigaste att få ha en bra lön, betala så lite skatt som möjligt och kunna ta ut stora vinster ur sina företag. Alla partierna höll med om under en debatt om tillväxt, att ekonomisk tillväxt inte alls behöver vara något bra. Vi på Two Green Spirits anser att tillväxt inte bör ske på bekostnad på välfärden och miljön. Människors, djurens och planetens välbefinnande måste alltid gå före ekonomisk tillväxt, även om det omöjliggör tillväxt. I det rådande klassystem som vi faktiskt har idag finns inte välbefinnande för alla människor. Så länge vi klämmer in för mycket boskap på samma yta har inte alla djur ett värdigt liv. Så länge vi konsumerar mer än det vi behöver lever vi inte hållbart och planeten skadas. Förmodligen är det inte ens möjligt att ha obegränsad tillväxt på en begränsad planet, och vi måste följa den parti som följer i solidaritetens fotspår snarare än vinstens.
UTBILDNING
Utbildningen är något av det allra viktigaste för varje människa. Alla skall ha rätt att få möjligheten att uppnå sin fulla potential oavsett om det innebär att man bara går ut grundskolan eller om man får en doktorsexamen. Så många barn som möjligt skall kunna läsa, skriva och räkna och för att nå det målet behövs fler lärare, mindre klasser och framför allt bör var skola ha möjligheten att erbjuda läxläsning och special pedagog. Vi kan inte heller tillåta att privata aktörer tar ut överskottet och stoppar i egen ficka. Går en skola med vinst skall de pengarna gå tillbaka in i verksamheten för att få en så bra skola som möjligt. Våra barn vinner inte på att ägarna blir rika istället för att de förbättrar skolan, för en skola kan alltid bli bättre. Barnen är människor, inte kunder.
ARBETSLÖSHET
Vi har stor arbetslöshet i vårt land. Vi behöver fler arbeten och fler lätta arbeten som alla klarar av. Vi har människor som av olika anledningar inte kan arbeta vid en vanlig arbetsplats och dessa måste också ges en möjlighet att få arbeta. Vi har välutbildade människor som bara sitter och väntar på arbete, men som inga jobb får. Vi behöver välja de partier som ger var människa en möjlighet till arbete. Kanske är kortare arbetsdagar en bra lösning till fler arbeten. Det ger absolut mer livskvalitet att få några extra timmar i veckan till familjen och nöjen, istället för att stressa genom sitt liv och dö i förtid. Samtidigt som man blir mindre sjuk och orkar prestera bättre på sin arbetsplats, kanske det skapas ännu en tjänst som någon annan behöver.
Sist men inte minst vill vi ännu en gång uppmana er att gå och rösta i september! Din röst har betydelse.
/ Marina och Caroline
Våra pollinatörer är hotade
Vår trädgård är full med nyttoinsekter. Vissa är mer omtyckta än andra, men alla arter behövs i vårt ekosystem. Pollinering är nog det första man associerar med insekters positiva inverkan på vårt liv. Bina pollinerar en tredjedel av världens grödor och spelar en nyckelroll i mycket av maten vi äter. Till exempel är bina väsentliga för att vi ska kunna producera vanilj och kakao (choklad), och de har även stor inverkan på produktionen av raps (matlagningsolja) och bomull. Men bina står inför ödesdigera hot och överallt sker det massdöd av bin, vilket får stora konsekvenser för både oss och naturen.
Det är dock inte bara bin som sköter pollineringen utan också många andra insekter, såsom humlor, fjärilar, vissa slags flugor och skalbaggar – vilka också är hotade.
Bin
25 % av våra bin sägs ha dött under vintern 2009-2010 och 11 biarter är redan nationellt utdöda (2010). Det finns flera olika orsaker till att massvis av bin dukat under i den stora bidöden. En av orsakerna är varroakvalstret (Varroa jacobsoni) som är relativt nytt i vårt land. De angriper bisamhällen, genom att de vuxna kvalsterhonorna lever på vuxna bins kroppsvätska och är beroende av biyngel för att föröka sig.
Binas immunförsvar försvagas och därmed ökar risken för virussjukdomar, som i kombination med kvalstren blir livsfarliga. Dessa kvalster kan behandlas med ekologiska metoder så som myrsyra, mjölk-syra och oxalsyra. Trots detta används ofta farliga bekämpningsmedel som parasiten kan bli resistenta mot och som lämnar kvar rester i både vax och den honung som vi äter.
“Det är möjligt att stärka binas immunförsvar genom att kuporna får vara på samma ställe,att det finns gott om mat i relation till antal samhällen, att det inte förekommer kemikalier i varken biskötsel eller på kringliggande grödor samt att utveckla avelsarbetet med att ta fram bin med starkt immunförsvar.”(1)
Kemikalier som används i jordbruket har en stor påverkan på våra bin. De ändrar beteendet hos bin, får dem att tappa lokalsinnet och tar död på våra flitiga pollinatörer (2). Jordbrukskemikalier av typen neonikotinoider, som finns exempelvis i bekämpningsmedlen imidakloprid, tiamethoxam och klotianidin, gör att bin dör i mängder under vinterhalvåret. Dessa är 7000 gånger giftigare än DDT, har använts flitigt här i Sverige och förbjöds tillfälligt av EU så sent som under våren förra året.
“Det är helt grundläggande att skydda bin och andra pollinerare utifrån deras betydelse i ekosystemet och i livsmedelsproduktionen. Därför välkomnar och stödjer Sverige förslaget.” (3)
För den som är extra intresserad av bin rekommenderar vi starkt Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?” , Studien om hur höga nivåer av miticider och agrokemikalier påverkar hälsan hos honungsbin och Rapporten om tambins immunsystem.
Humlor
Precis som med bin finns det många hot för våra humlor. Frukthumlan och stäpphumlan är redan nationellt utdöda enligt rödlistningen 2010. Fälthumlan och sandhumlan är humlearter som snart är på väg att helt försvinna. Klöverhumlorna och mosshumlorna är mycket sårbara även de. Orsakerna beror främst på mångfaldsfientligt jordbruk, kemikalier och brist på ängsblommor.
Klöverhumlan har exemplevis minskat i antal det senaste tio åren och har nästan försvunnit helt i södra och mellersta Sverige. Minskningen uppskattas ha uppgått till 20% och beror främst på jordbrukets moderna ensilageteknik, som innebär att rödklövern slås av innan den blommat. Då den blommande rödklövern är den huvudsakliga födan för denna humleart är det så klart ett stort hot mot dess existens och jordbrukare bör tänka på att lämna kvar några strängar med rödklöver.
Kemikalier, även i små mängder skadar humlor. Studier som har gjorts har påvisat att neonikotinoider precis som hos bin, lett till en försämring av den mörka jordhumlans förmåga att söka föda och det var färre antal drottningar i de samhällen som utsatts för kemikalien.
Fjärilar
Den som är uppmärksam har säkert märkt att mängden fjärilar minskat och faktum är att många arter, både dag- och nattfjärilar, över hela världen är hotade. En forskningsrapport visar på ett samband med en minskning av fjärilar och den förändrade användningen av mark, jordbruksdrift och med naturbetesmarker i södra Sverige. Den violetta guldvingen är ett exempel på en fjärilsart som minskat snabbast under de senaste åren och asknätfjärilen har få förekomster och låg en populationsstorlek som stadigt minskar. Båda arterna finns med på SLUs artdatabanks rödlista.
Fjärilslarver är beroende av värdväxter som till exempel kål, ärtväxter och nässlor, medan de vuxna fjärilarna behöver rikligt med nektar. De fullbordade fjärilarna dras ofta till blommor med en söt och tilltalande doft. På våren föredrar fjärilarna sälg, luktviol, praktstenört, nattljus och gullviva. Senare inpå sommaren uppskattar de buddleja, kaprifol och kryddväxter som timjan, lavendel och mynta.
Övriga pollinatörer
Det är inte bara bin, humlor och fjärilar som pollinerar våra växter. Blomflugor, svävarflugor, och vissa skalbaggar tjänstgör även de som pollinatörer. Flugor och dyngbaggar hjälper till att pollinera växter som utsöndrar en skarp odör istället för en söt doft. Exempel på dessa blommor är krukväxterna Philodendron och Monstera som tillhör familjen kallaväxterna. När flugorna äter proteinrikt pollen överför de samtidigt pollen mellan blommorna.
Vad du kan göra för att hjälpa våra pollinatörer?
Sveriges biodlares Riksförbund har en lista på vilka träd och växter som de som har trädgård kan plantera för att främja våra bin. Där nämns exempelvis den allt mer sällsynta men underbara blåklinten och sälgen som borde få en extra chans för att ge våra pollinatör en bra start på säsongen. Lämna gärna en del av trädgården orörd där vilda blommor får växa ifred, spara nässlorna åt våra fjärilar, lämna kvar maskrosor, klöver och prästkragar i gräsmattan tills de fröat av sig och plantera så mycket ängsblommor det bara går. Vill man ha en välklippt gräsmatta, kan man i alla fall spara blommorna längs kanterna och runt träden där gullviva, luktviol och andra nektarväxter med starka färger kan föda våra insekter. Fetknoppsväxter är ideala för bin och fjärilar och passar på torra och soliga platser. Nattfjärilar föredrar kaprifol och nattljus där det är soligt och skyddat mot vind. Undvik all kemisk bekämpning då fjärilarnas luktsinne är mycket välutvecklat.
Har du bara en balkong kan du odla kryddor så som lavendel, mynta, timjan och salvia eller ängsblommor i krukor och balkonglådor. Kryddor kan man även odla inomhus, och ställer man dem i ett öppet fönster kommer ju insekterna åt dem där också.
Är du extra kreativ kan du bygga ett vildbihotell, en humleholk och fjärilsholk, klicka bara på länkarna så får ni beskrivningar. Om ni har barn kan ni ju även involvera dem, så de också förstår hur viktiga våra insekter är. Eller varför inte sätta upp en egen bioodling? Det kan öka din skörd med 20 %. Det blir allt vanligare att företag, fastighetsbolag och liknande sätter upp bikupor på sina hustak, vilket är glädjande eftersom det gynnar populationen av bin och det är något som du kan föreslå i områden där du bor och där du arbetar.
För att hjälpa till att rädda våra bin kan man också donera till Naturskyddsföreningen eller köpa ett smycke hos Sveriges biodlares Riksförbund, eller hos Cameodesign.
/ Marina och Caroline
Källor:
1. Bitidningen nr 11 från 122012, artikel av Kerstin Ebbersten
2. Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?”
3. Miljöminister Lena Ek
Sojans miljöpåverkan
Att äta mindre kött är bra för miljön eftersom djuruppfödning orsakar klimatutsläpp, vilket är något som väldigt många har hört. För att ersätta köttet i en vegetarisk/vegansk måltid är det populärt med sojaprodukter i form av tex. färs, korv, filé och schnitzel. Men sojans huvudsakliga användningsområde är som djurfoder, det går åt flera hekto soja till produktion av ett kilo kött, ägg eller odlad fisk.
Den globala efterfrågan på billiga kött- och mjölkprodukter har ökat i snabb takt och medfört en explosionsartad efterfrågan på soja. Det har i sin tur lett till att stora arial av regnskog i exempelvis amazonas skövlas för att ge plats åt monokulturella plantage. Det finns många problem med skövlingen, bland annat att avskogningen orsakar en femtedel av världens klimatutsläpp, att det påverkar ekosystemet och dödar allt från insekter till tigrar och orangutanger. Vi har tidigare bloggat om regnskogsskövlingen och om hur det står till med vår svenska skog för er som vill veta mera om effekterna av avskogningen.
Skövlingen av värdefull regnskog är inte det enda problemet med sojan. Den är ofta besprutad med kemikalier som är skadligt för både människor och natur. Flera miljoner ton hårt besprutad soja importeras till Europa varje år, främst till foder. Många bönder i Afrika, Asien och Sydamerika vill nu sluta använda de farliga kemikalier som använts i det moderna jordbruket, eftersom gifterna skadar och dödar många människor än idag. Dessutom finns spår av GMO i de flesta av våra livsmedel, en stor del av det kommer ifrån sojan, vilket man bör veta om. Det finns soja som odlas i exempelvis Italien där regnskogen inte behöver skövlas och där odlingen är ekologisk, och används bland annat till ekologiskt djurfoder.
RTRS – Round Table on Responsible Soy skapades 2006 för att få producenter och köpare av soja att ta ansvar för en mer hållbar soja som inte skadar vare sig miljö eller människor.
Alpro som tillverkar bland annat sojamjölk och sojagrädde köper sin GMO-fria soja från Europa, och andra företag som till exempel Arla ställer/planerar att ställa krav på hållbar soja. Ekologiskt och KRAV-märkt är så klart det bästa, eftersom det inte bara ställer krav på att producenterna inte använder kemikalier utan också att urskog och naturskog skall bevaras. Men även om Naturskyddsföreningens kampanj i somras ledde till en 13 procentig ökning av ekologisk konsumtion, köper många fortfarande av olika anledningar icke ekologiskt, därför är det bra att företag går i bräschen genom att ta ett ekologiskt och moraliskt ansvar.
För dig som vill fördjupa dig i miljöpåverkan av soja finns bra information från WWF.
// Marina
En tillbakablick på år 2013
Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.
Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.
Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.
Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:
- Alla barn har rätt till ekologisk skolmat
- Vem har rätt att bo?
- Vilken roll har tiggaren?
- Ryssland håller misstänkta tjuvfiskare bakom ryggen
- Vad gömmer sig i barnens kläder?
- Inte så känslig av mig
- Undervisningen om miljön räcker inte till
- Miljövänligare plastpåsar i frysen, påsar av sockerrör
- Lär dig mer
V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.
// Marina och Caroline
Two Green Spirits 