Vetenskap

Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?

Posted on Updated on

Att se en schimpans svinga sig mellan träden, att upptäcka ett lodjurs öron i ett buskage eller få vidröra en späckhuggare är för oss, som för så många andra, en dröm. Djurparker, cirkusar och djurshower kan uppfylla dessa drömmar. Det är långtifrån alla som har möjlighet att se dessa djur i deras naturliga livsmiljöer och då blir djurparker, cirkusar och djurshower det självklara alternativet. Så det är inte svårt att förstå varför djur drar så mycket publik. Men är det rätt eller är det fel? Är det rätt av oss att hålla djur fånga för vårt eget nöjes skull? Svaret som finns i våra hjärtan är glasklart. Det är fel.

Men det finns de djurparker som tar hand om utrotningshotade arter och som är positiva för att kunna säkerställa artens fortlevnad. Vi har tidigare tagit upp hur myrpiggsvin födda på ett center gett ökad kunskap som kan hjälpa till att inte bara rädda myrpiggsvinen, utan även öka chansen för att liknande arter skall överleva. Frågan är om det argumentet räcker? Speciellt när det kommer till djurparker – måste djuren utsättas för publik?

Djurparker

Djur som spenderar sin tid i fångenskap behöver ha tillgång till sitt naturliga habitat, men det är långt ifrån alltid som människan lyckas skapa en miljö som tillfredsställer djurens behov. Delfiner, späckhuggare och andra marina däggdjur är en omdebatterad sida vad gäller djur i fångenskap, särskilt då de får röra sig på väldigt små ytor. Stark kritik har i många år riktats mot många olika slags djurparker, då det är tydligt att dessa djur far illa.

Ett exempel på ren misshandel är isbjörnen Arturo. En olycklig isbjörn i Argentinas hetta (40 grader) i en trång bur på Mendoza Zoo. Han är nu ensam, sedan hans vän dog för runt tre år sedan. Nu kämpar djurvänner för att få Arturo förflyttad till Kanada, hur det går med detta är ännu för oss okänt.
En  turist som besökt djurparken beskriver hur även aporna och tigrar bor trångt och ser ut att må dåligt. Djurparkers vara eller icke vara är en sak, men detta borde vara kriminellt i alla länder!

Parken Zoo, Kolmården och Ölands Djurpark är svenska djurparker som fått stor kritik. Det är alltså inte som många tror, bara ett problem i andra länder. Kalla fakta har gjort en utredning av Parken Zoo där det bland annat visat sig att djur svälter ihjäl.

Djurshower och cirkusar

Men hur är det med djurshower och cirkusar då? Det finns många sorters djurshower runt om i världen, vissa där de hetsas till människors nöje som tjurfäktning och fighter med alligatorer, andra som inte alls är våldsamma som elefanter som gör konster och att få klappa söta små gibbonapungar.
Djurshower ses av många som fantastiska och djuren kan se ut att ha roligt. För ett okritiskt öga och i situationer som inte är uppenbart grymma, det vill säga motsatsen till de exemplen vi gav ovan, kan det verka som djuren mår bra. Men det gör de inte.
Mitt i naturen visar hur den starkt utrotade gibbonapan drogas, misshandlas och dödas för att turister skall få vara nära detta fantastiska djur.
På WSPAs hemsida kan man läsa om hur djur vantrivs i underhållningsbranschen. Till exempel hur ”björnar i Indien tvingas dansa fastbundna i ett rep som deras ägare har fäst genom ett hål i nosen”. Det är vansinne! Precis lika vansinnigt är björnhetsning. ”En björn binds fast vid en påle och hetsas sedan till kamp av hundar”. Enligt WSPA är detta mycket trolig den mest grymma underhållningsformen i världen.

Delfinerna på Kolmården är ett exempel på djur som ser ut att trivas i sin fångenskap och gillar att uppträda inför människor, delvis på grund av att de ser ut att le. Verkligheten är dock mörkare än den glittrande ljusshow som visas för besökarna. Delfinerna dör ofta av magsår, som de får på grund av stress, och kloret som finns i vattnet skadar deras ögon och hud, menar Djurrättsalliansen.

Dokumentären “Black Fish“, berättar om späckhuggaren Tilikum som slits ifrån sin familj och under sin tid i fångenskap dödade flera personer. Det är bara ett exempel som visar att även personal som arbetar med djur inte alltid vet om hur fångenskap skadar djuren de tar hand om.

 Cirkus Scott anklagades för att ha anlitat en elefanttränare som hugger sina elefanter med vassa tjurkrokar, och där även assistenterna slår på elefanten med diverse tillhyggen, förfärligt dåligt av en sådan stor cirkus som bringar så mycket glädje till publiken. Dock kom det positiva beslutet förra året att cirkusen efter 76 år beslutat att sluta använda vilda djur, elefanter och sjölejon kommer inte längre att användas. Det är glädjande och visar att de strävar för att bli en modern cirkus. Det finns gott om människor som är himla duktiga på cirkuskonster som kan fortsätta underhålla och en hoppas att de behandlas med mer värdighet än de visade sina djur.

Miljövänlig turism

Djurvänlig turism är något som blir allt vanligare och det är mycket glädjande. Självklart finns det sätt att uppleva djuren på nära håll utan att riskera deras välbefinnande. Varför inte besöka ett djurhem och hjälpa till som volontär! En kan vårda sköldpaddsägg på den mexikanska kusten eller arbeta med orangutanger på Borneo. Tänk vad underbart!

Djurens rätt har gjort en lista på hur du som turist bör agera när du är utomlands, vad du bör undvika och vad du skall göra om du upptäcker att något djur far illa. Du bör till exempel inte ta kort på dig själv och vilda djur och dela på sociala medier, vilket idag är vanligt och kontakta gärna värdlandets ambassad när du kommer hem ifall du sett något djur som inte hanterats väl.

Det finns hur mycket som helst att skriva om i detta ämnet, skulle säkerligen bli en hel bok om vi beslutade oss för att ta upp allt hemskt som sker när vi håller djur i fångenskap. Men om vi tillsammans pressar underhållningsindustrin och turistbranschen, till exempel genom att vägra betala för attraktioner där djur utnyttjas, kommer de inse att djurs lidande inte är lönsamt.

Det kommer resultera i bättre djurvälfärd på sikt. Vi på Two Green Spirits har skrivit under. Skriv under du med!

Ta hand om varandra, djuren och planeten!

Mer att läsa:

Rädda delfinerna – stäng Kolmårdens delfinarium
Tidigare anställda starkt kritiska mot Ölands djurpark
// Marina och Caroline

Advertisements

När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar  fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen  är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

  • Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
  • Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
  • En höjd havsnivå
  • Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En  höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat.  Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya.  Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

 

// Marina

 

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

Skogen och växthuseffekten

Posted on Updated on

När jag som ung tonåring bevittnade en avverkning av skogen som jag spenderat hela min barndom i var det något som brast inom mig. Kvar på en stor yta av lervälling och sönderkörd mark fanns endast två stubbar och en tunn ensam torraka (dött stående träd). Borta var smultronstället, klätterträdet och bäcken med de hundratals små grodorna. För att inte tala om att det påverkade allt det som en oinsatt människa inte ser. Senare fick jag veta att skogen gått i arv från förra ägaren och sålts, och kalhygget var den nya ägarens första åtgärd.

Skogens bevarande är viktigt för den är betydelsefull för oss människor, och inte minst för ekosystemet. Nu har det även visat sig att gammelskogar har en större påverkan på klimatförändringarna än man tidigare trott.
ekar

Ny forskning visar att gammelskogen är en kolsänka

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den i atomsfären ständigt stigande koldioxidhalten den huvudsakliga orsaken till klimatförändringar (Hallmén et al. s. 65). Men har skogarna någon roll i förändringarna? Länge ansågs gammelskogarna upphöra med att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det i marken, det vill säga fungera som kolsänka, men enligt forskning lett av Sveriges Lantbrukar Universitet visar på något annat som kan komma att ändra den uppfattningen.

“[…]…markkolet tillförs underifrån, inte ovanifrån, och har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Via fotosyntesen byggs kolet in i energirika kolhydrater som transporteras ner till rötterna och mykorrhizasvamparna. Där ger kolhydraterna energi till nya rötter och svamptrådar.

Nerbrytningen av rester från rötter och svamptrådar går betydligt långsammare än man tidigare trott och utgör därför en betydande del av det stora kollagret i marken. Idag uppskattar man att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och betydelsen av rötternas tillförsel av kol ökar ju äldre skogen blir
(Hallmén et al. s. 65). ”

“Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala (DN. 2013).”

“Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir (DN. 2013).”

Det innebär att gammelskogen fortsätter att vara en kolsänka, och inte avger mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt i vår kamp mot klimatförändringarna(*2)(*3).

DSC_0782

Kulturskogar och hyggen däremot släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar (Hallmén et al. s. 65)(Zaremba. s. 62). Hyggen och ungskogar gör det under en lång tid. Forskning tyder på att förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Mängder av denna kol frigörs i form av koldioxid när skog avverkas, därför att de träd som bundit kolen tas bort. Svampar som hjälper till att lagra kolen i jorden försvinner efter avverkning, eftersom de lever i samliv med trädens rötter(*1).

“Därtill kan även körskador, som inte sällan sker i samband med avverkning, orsaka utsläpp av växthusgaser. Även dikning, dikesrensning eller skyddsdikning på mull- och torvhaltiga jordar ger ytterligare ett kraftigt bidrag av utsläpp av växthusgaser från nedbrytning i marken. ” menar Karin Åström och Stefan Persson på Naturskyddsföreningen.

Lagändring är på sin plats

Det råder en hetsk debatt mellan de som vill låta skogen vara orörd och de som tjänar pengar på den. Debatten är full av ilska, lögner och missuppfattningar, något vi på Two Green Spirits själva erfarit efter de heta diskussioner som uppstått efter tidigare inlägg om skogen. Därför är det så oerhört viktigt att fakta kommer fram om det skall kunna kompromissas. Problematiken bakom det hela är komplicerad, men bevarandet av gammelskogen är oerhört viktig.

DSC_0796Naturskyddsföreningen vill ha en ny skogspolitik och ändringar i lagen.  Så vad är problemet med dagens lagstiftning? Reportern Maciej Zaremba, tillsammans med en miljödomares hjälp, beskriver detta väldigt bra i sin bok “Skogen vi ärvde”.

När ett meddelande om avverkning kommer fram till Skogsstyrelsen gäller helt plötsligt inte längre miljöbalken för markägaren (s. 34 -56). Det är då skogsvårdslagen tar vid och där finns ett tomrum, eftersom det där inte nämns att miljöhänsyn skall gälla även för skogsbruket.

Det innebär att en medborgare som plockar en blåsippa i ett naturskyddsområde får böter, medan markägaren får jämna området med marken ostraffat. Vi står helt enkelt inte lika inför lagen.

Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att meddela skogsägaren vilka regler som gäller just för den mark som är tänkt att avverkas. Av de 67 000 anmälningar om avverkning som kom in 2010 ställde myndigheten krav i åtta fall.

Alla markägare vill inte kalhygga. Det problem som de skogsägare som bara vill gallra de mogna träden och låta resten stå kvar stöter på, är att det är ett lagbrott, trots att många menar att det är mer ekonomiskt lönsamt (Fähser, refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Förklaringen till varför är lång och komplicerad för att tas upp i detta inlägg, så jag får hänvisa till boken.

I boken diskuteras inte bara problematiken med att Skogstyrelsens ledning som valts ut av minister Eskil Erlandsson består av branschfolk, utan även jäv (partiskhet) och laxpremiärer hos företag, och så mycket annat.

Det råder ingen tvekan om att bevarandet av gammelskogen är viktig för klimatet. Ändå är skogen en fråga som allt för få politiker pratar om. I synnerhet i samband med klimatet. Det måste tas upp så att det fattas beslut som kan leda till en förändring. Skogsbruket behöver bli småskaligt och mer hållbart, och för det behövs ett nytt regelverk som inte hindrar markägare att ta sitt ansvar, utan tvingar dem som inte gör det att göra det. Skogsbruket är i behov av en förändring som gynnar både de som tjänar pengar på den och att skogen får stå kvar, men det krävs mer än bara dela ut morötter. Det måste blir straffbart att missköta sin skog på ett sådant sätt att det är missgynnsamt för ekosystemet, dess kretslopp DSC_0786och klimatet.
Vi behöver också bli bättre på att återanvända materialen, satsa på ett skogsbruk med kvalitet istället för kvantitet och minska utsläppen i samband med både tillverkning och skogsbruk.

Mer om skogen för den som är intresserad:

Radio Mp

Skogsnätverket på Naturskyddsföreningen

Naturarvet

Skydda Skogen

Öppet brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Skogsbloggen: Lagliga Lagbrott

/ Marina

Kolla gärna in den nya samåkningstjänsten Go More som just nu erbjuder Two Green Spirits läsare 20% rabatt på en enkel resa fram till den 1 november. Ange rabattkoden: GMORESEP.
Ju mindre bilar på vägarna desto bättre och dessutom är det socialt!

Källor:

Bruun Esselin Lotten. Dagens Nyheter: Därför kan skogar rädda klimatet. 2013.

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde.

*1. Ut i naturen: Skogen verden glemte, 2014

*2.http://m.rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2009/09/14/rsbl.2009.0613.abstract

*3.http://www.borealbirds.org/announcements/carbon-world-forgot

En tillbakablick på år 2013

Posted on

Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
image.png

Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.

Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.

Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.

Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:

V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.

// Marina och Caroline

Snart är det val…(Del 1: Att välja parti – del 2)

Posted on Updated on

För att oinsatta skall veta hur de skall rösta i kommande val, sammanfattar vi i en serie inlägg partiernas ideologier, utan att delge våra åsikter. Läs mer än gärna vårt tidigare inlägg som inte bara beskriver Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, utan innehåller en motivering varför det är viktigt att gå och rösta.

MODERATERNA

FRIHET OCH JÄMSTÄLLDHET.  Frihet innebär rätten att få vara sig själv, men också ansvar för sina egna val och respekt för andra människor, oavsett etnicitet, kön, religion, sexuell läggning etc.. Moderaterna värnar asylrätten och vill att Sverige och EU:s medlemsstater tar stort ansvar vid flykingströmmar och hjälper människor i nöd.

Det behövs säkra stadsmiljöer, där vi skyddar dem som lever under hot p.g.a trots mot familjen, livstil och likande.  Samhället behöver pålitlighet och valfrihet i välfärden.

Den personliga integriteten måste skyddas av staten genom att vara sparsam med insamling och lagring av information. Moderaterna tror på att en rättsstat hellre ska fria än fälla.EKONOMI, SYSSELSÄTTNING OCH VÄLFÄRD.  Ekonomin skall lägga grunden för entreprenörskap, företagande och forskning och nya jobb. Full sysselsättning minskar klyftorna i samhället. “Ett framgångsrikt samhälle vilar på människor som bygger samhället, alla som går till jobbet […]”. Skolan, sjukvården och omsorgen ska finansieras gemensamt och hänsyn skall tas till personlig integritet, eget inflytande och individuell anpassning,  med tydliga regler för likabehandling och mot diskriminering.

INDIVIDUALISM.  Genom individualism och marknadsekonomi med inslag av liberalism och konservatism ska Sverige bli ett bra land att leva i. Idéutveckling bygger på upplysningen, marknadsekonomin, globaliseringen, europatanken och välfärdsidén. Politiken inspireras även av miljö- och människorättsrörelser världen över.

HÅLLBAR TILLVÄXT. Tillväxt bygger på att många arbetar, men också att vi skapa mer värde per arbetad timme. Vi tillåter nya processer, företag, jobb och produkter ersätta de gamla. Globaliseringen sprider ekonomiska friheter. För hållbar tillväxt krävs bra utbildning, frihet att utveckla sin fulla potential och satsning på svensk forskning.

FOLKPARTIET

LIBERALISM. “Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka…[…]” Alla har ansvar för att alla har tillgång till dessa rättigheter. Liberal individualism är därför oförenlig med egoism. Alla individer är jämlika i värde och måste respekteras. Varje människa har rätt till självbestämmande.

Landet skall ledas med folkstyre och begränsad makt. “Det liberala samhället förutsätter ekonomisk frihet. Äganderätten, rätten att köpa, sälja och ge bort egendom, rätten att starta företag och rätten att söka sig till ett visst yrke är nödvändiga för att den enskilda människan ska kunna forma sin tillvaro.”

MÄNNISKOSYN. Fördomar, grupptryck och intolerans måste motverkas för att öka jämlikheten. “Att öka friheten för de människor som just nu lever i “det glömda Sverige” är en oskiljaktig del av det socialliberala uppdraget.”

SKOLA. Alla har rätt till utbildning för att öka människans livschanser. Kunskapsmål, en välfungerande arbetsmarknad och starka sociala trygghetssystem är några områden som måste tillgodoses.

KULTUR. “Det offentliga ska på alla nivåer gynna mångfalden i kulturlivet, öka kulturens tillgänglighet för hela befolkningen och skapa ekonomiska förutsättningar även för sådan kultur som är av hög kvalitet utan att vara kommersiellt lönsam.”

VÄLSTÅND. “Det ska löna sig att arbeta, starta företag, utbilda sig och ta ansvar. Det ska löna sig att ta risker, vara entreprenör och tänka nytt. Människor ska försörja sig själva så långt som möjligt.” Alla har rätt till en grundläggande ekonomisk standard. Den socialliberala marknadsekonomin ska kombineras med en generell välfärdspolitik. “Socialförsäkringarna ska erbjuda trygghet när individen inte kan försörja sig själv vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet eller föräldraledighet.”

Sverige skall stå för fri handel genom globala avtal och regionala överenskommelser. “EU ska helt avskaffa tullar och andra handelshinder mot omvärlden. Svenska exportfrämjande verksamheter ska stärkas.”

RÖRLIGHET, INVANDRING OCH FLYKTINGAR.”Vår vision är att fri rörlighet världen över erkänns som en mänsklig fri- och rättighet.” Människor skall kunna röra sig fritt utan politiska hinder och själv bestämma var hen ska söka skydd, bo och arbeta. Vi ska värna om asylrätten och kämpar för en gemensam och human flyktingpolitik i hela EU.”

MILJÖ, ENERGI OCH HÅLLBARHET.  Miljöproblemen måste lösas på global, nationell och lokal nivå. “Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön. EU-samarbetet är vårt viktigaste instrument för att driva på miljöarbetet. EU:s ambitioner på miljö- och klimatområdet måste höjas och regelverken skärpas”

Vi vill bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter. Ökade restaureringsinsatser och fler skyddade sammanhängande områden både på land och i vatten behövs. Staten skall ha god samverkan med markägare och lokalbefolkning i naturvården.

“Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion. Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska kunna byggas i Sverige. Fortsatt forskning och utveckling behövs för att minimera riskerna vid drift samt hantering av bränsle och avfall.”

RÄTTSTRYGGHET. Brottsbekämpning skall förenas med förebyggande arbete och en kriminalvård som ger förutsättningar att bryta med en kriminell livsstil.”

/ Marina

Källor: All fakta och citat kommer från respektive partis hemsida.

I en djungel av miljömärkningar – Del 6: Klimat, Energi och Transport

Posted on Updated on

Jorden blir allt varmare. Detta är något vi kallar för klimatförändring och det har många förödande konsekvenser, som många väljer att blunda för. Det som vi kallar för vardag, det som omger oss, det som vi tar för givet, kan snart komma att förändras drastiskt. Men varför sker detta egentligen? Och vad kan vi göra för att motverka det?

“Stormar och översvämningar tvingar miljontals människor på flykt från sina hem. Glaciärer smälter och koraller bleknar. Havsnivån stiger sakta men säkert i takt med att jordens medeltemperatur ökar. Man brukar säga att jorden har feber. Klimatforskarna är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag till stor del beror på mänskliga aktiviteter såsom ökad förbränning av fossila bränslen och skogsskövling”, skriver WWF.

Titta gärna på det här korta klippet som på ett bra sätt sammanfattar orsakerna till klimatförändringen:

Bilen
Bilen är som bekant en stor miljöbov, men det handlar inte om att man inte får köra bil utan att det är viktigt att använda bilen så lite som möjligt. Många använder bilen helt i onödan. Att ta bilen till mataffären kan till och med vara en sämre för miljön än själva transporten för maten även om den levererats från andra sidan jordklotet. Dessutom är en promenad eller cykeltur till affären rent av hälsosamt. Behöver du ändå ta bilen så passa på att göra flera saker samtidigt, som att ta med saker till återvinningen när du åker och handlar. Det spar dessutom tid.

För att minska trafiken i vissa trafiktäta områden finns trängselskatten som en lösning. Alla är såklart inte övertygade om att trängselskatt är en bra idé. Vissa menar att systemet med kameror och administration kostar för mycket och att det blir en dyr kostnad för låg- och medelinkomstfamiljer som behöver passera tullarna.

Trots detta tror vi att trängselskatt är ett viktigt bidrag till minskad biltrafik och därmed öka kollektivtrafiken. Ibland krävs det hårda tag och man får offra lite bekvämligheter för miljöns skull. Vi har naturligtvis hört talas om att det finns människor som kör flera mil extra för att av ren princip undvika vägtullar, men det är få människor som slösar bort sin tid på sådant. Vi är övertygade om att många tillslut kommer att inse att de inte är i så stort behov av bilen som de först trodde och se fördelarna med trängselskatten, som också kan finansiera en förbättring av kollektivtrafiken. Faktum är att kollektivtrafiken måste förbättras på många håll. Har man ingen trängselskatt så kommer troligtvis pengarna till det tas från annan källa och det påverkar vår privata ekonomi i alla fall, med den skillnaden att miljön inte förbättras utan trängselskatten.

Skatten ger bättre luft i stan genom minskade utsläpp från bilar och även de klimatpåverkande utsläppen minskar“, menar Grön Ungdom. Samtidigt anklagas den nuvarande regeringen av Naturskyddsföreningen för att mörka siffror om vår luftkvalitet.

Koldioxidskatten
Koldioxidskatten sattes i bruk 1991 för att få ner användningen av fossil energi i Sverige, och är inte populär hos alla parter eftersom det bidrar till en högre kostnad för bensin, olja, kol och andra fossila bränslen som påverkar klimatförändringarna.

I korthet kan man dock beskriva resultatet av denna beskattning som positiv. Naturskyddsföreningen menar att utsläppen av fossila bränslen minskat sedan skatten infördes. Det är förstås glädjande nyheter och vi anser att skatten borde behållas, kanske till och med höjas, för att förhindra att koldioxidutsläppen ökar i framtiden.

Ämnet är stort och går att fördjupa sig i ytterligare genom att läsa bland annat inlägget “Benjamin Juhlin till försvar för en heltäckande och generell koldioxidskatt” och även artiklarna ” Svensk fjärrvärme positiva till förslag om koldioxidskatt ” och “Stå fast vid höjd koldioxidskatt“. Om du vill ta dig ner till en mer avancerad nivå, kan du gräva ner dig i avhandlingar, rapporter och uppsatser på olika forskningsnivåer.

Hållbar energi
Idag är det endast 17 procent av vår el som kommer från förnyelsebara energikällor som solceller och vindkraft, de övriga 83 procent utvinns från fossila bränslen. Det är kortsiktigt tänkande och ohållbart i längden, att vi fortfarande inte använder oss av resurser som inte skadar planeten.

WWF visar i sin rapport Hållbar energi hur vi fram till år 2050 kan klara hela vår energiförsörjning med enbart förnyelsebar energi. Det innebär inte bara bättre energikällor utan också en effektivare förbrukning. Där ingår till exempel energieffektivare hus och belysning men också en hållbarare livsstil där vi från rika länder inte behöver offra vår livskvalitet samtidigt som flera miljarder från utvecklingsländer får en säker tillgång till elektricitet.

I vårt tidigare inlägg “Varför eller varför inte kärnkraft?“, där vi väger för- och nackdelar med den icke hållbara kärnkraften.

Nu skall koldioxidutsläppen minska och det skall satsas på att öka andelen förnybar elproduktion runt om i världen, men den svenska regeringens budget för miljön är dyster:

“Om några dagar kommer FN:s klimatpanel IPCC med världens främsta klimatforskare till Stockholm för att visa att vi snabbt behöver bli fossilbränslefria för att klara de globala utmaningarna – denna insikt är årets budget totalt befriad ifrån, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.” skriver Naturskyddsföreningen den 18 september.

Kanske är det dock inte så underligt att budgeten är så snål med tanke på att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna är tre av de fyra partierna som fortfarande anser att kärnkraft är en bra idé…

Något som är bra att tänka på är att välja elbolag som använder förnyelsebar elproduktion. På Smutselkollen kan du se hur rent ditt elbolag är, genom att få reda på hur mycket el som produceras av fossila bränslen, kärnkraft och som är förnyelsebar.

Solenergi
Solenergin sägs vara den bästa av de förnyelsebara energikällorna och det är glädjande att det ökar i popularitet. Idag kan 83 procent av svenskarna tänka sig att ha solpaneler på sitt hus, vilket är en ökning på fyra procent sedan förra året.

Solenergin börjar också rasa i kostnad och förväntas också att göra så när tillverkning av paneler och batterier blivit billigare, medan priset på vanlig el från elnätet troligtvis kommer att bli dyrare än solenergin. Av ekonomiska skäl tror världens största finansbolag UBS att solenergi snart är en självklarhet i Tyskland, Italien och Spanien. Naturskyddsföreningen menar att solenergi är användbar även i vårt nordliga land och att ett system av nettodebitering skulle göra det mer lönsamt. Solenergin innebär också arbete. I USA arbetar fler människor med solenergi än med gruvdrift av kol.

Detta innebär att konsumenten betalar elräkningen utifrån hur mycket el som hushållet har konsumerat efter att den egenproducerade solelen har dragits av“, skriver Norran.

“Potentialen för egen solel är stor. Det finns enorma takytor att utnyttja bland svenska villaägare. Uträkningar visar att 25–50 procent av Sveriges elförsörjning skulle kunna komma från svenska tak“, menar Svante Axelsson som är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i Norran.

I april förra året meddelade KTH att de på kemiinstitutionen lyckades slå världsrekord när de konstruerade en molekylär katalysator som kan oxidera vatten till syrgas i hastigheter som påminner om naturens egen fotosyntes. Denna framgång spelar naturligtvis avgörande roll för de förnyelsebara energikällorna, exempelvis användningen av solenergi. Det innebär att man har möjlighet att skapa stora vätgasproduktionsanläggningar på platser som har mycket sol exempelvis i Sahara eller att man kan uppnå långt mer effektiv solenergiomvandling till el. Det kan innebära att du snart kan lagra din egen solenergi i källaren! Ett stor nyhet nu när bensinen blir allt dyrare.

” Jag är övertygad om att det inom tio år ska gå att producera teknik som bygger på denna typ av forskning och som är tillräckligt billig och därför kan konkurrera med kolbaserade bränslen. Det är för övrigt inte för inte som Barack Obama satsar miljarder dollar på den här typen av forskning“, säger Licheng Sun.

Foto: Volvo, Artikel: Vattenfall laddar Volvos laddhybrid med solenergi ,Källa: http://www.energinyheter.se

Vindkraft
Vindkraft är en annan miljövänlig metod, där råvaran är gratis. Enligt Svensk energi är vindkraft den förnybara energikällan som ökar mest i världen, och det ska finnas ungefär 2800 vindkraftverk i Sverige. Kostnaden för vindkraften har sjunkit på grund av de senaste årens utveckling och det räknas med att det kommer sjunka ytterligare, menar Svensk energi. Detta skulle innebära att vindkraften skulle kunna klara sig utan stödsystem.

Även Naturskyddsföreningen lyfter fram att kostnaderna har sjunkit för vindkraften – den har faktiskt blivit lönsammare än kärnkraften.

”Vindkraftverken drivs på sätt och vis av solen. Solens strålar ger olika temperaturer på olika platser i världen och temperaturskillnaderna skapar olika lufttryck som sätter luften i rörelse – det börjar med andra ord blåsa.” – Svensk energi

Vid för svag vind står kraftverken i viloläge. När vi har en vindhastighet på mellan ungefär 3-4 m/s och 12-14 m/s startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Men vid kraftig blåst på ungefär 25 m/s är de mekaniska lasterna för stora och vindkraftverken stoppas för att inte orsaka onödigt slitage.

Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är enligt Svensk energi mycket goda, men som sagt, det krävs en viss vindstyrka för att kraftverket ska komma igång. Det går inte heller att lagra vindenergi. Därför behöver vi komplettera vindkraften med till exempel vattenkraft. Men det är också så att “vindkraften ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen som gör det möjligt att spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena är goda.”

Men placeringen av vindkraftverken är av yttersta vikt – inte endast på grund av olika vindförhållanden. Naturskyddsföreningen skriver att det funnits fall där vindkraftverk förstör värdefull gammelskog. Sådant får inte ske, därför gäller det att det planeras ordentligt innan ett bygge startar:

Vindkraftverk innebär markexploatering, ljudstörningar och störningar för vissa fåglar. Därför måste planeringen göras bättre och det är inte omöjligt. […] Vindkraftverken bör framför allt byggas i redan exploaterade eller bullerstörda områden, vid vägar, flygplatser och industrier. Självklart ska inga vindsnurror byggas i känsliga fjäll, kuster, fågelområden eller gammelskogar, särskilt inte där örnar håller till.

Greenpeace skriver om en rapport från energikonsultföretaget Garrad Hassan som menar att vindkraft till havs rymmer mycket stora möjligheter:

Havsbaserad vindkraft kan leverera en tredjedel av Europas elektricitet år 2020, motsvarande all el som konsumeras i EU:s 150 miljoner hushåll. En storskalig utbyggnad skulle också skapa en ny marknad värd flera miljarder kronor och upp till tre miljoner nya arbetstillfällen.

Miljömärkningar 
Bra miljövalBra Miljöval – Detta är en miljömärkning från Naturskyddsföreningen som ställer höga krav på bland annat transport och el. Kraven gäller inte endast varifrån energin kommer (till exempel om att det ska vara vindkraft), utan det gäller också miljökrav. Detta är något som andra märkningar inte gör, enligt Naturskyddsföreningen. De företag som väljer att sätta märkningen på sin el bidrar samtidigt till olika projekt, som skapar en energieffektivitet och en minskad påverkan på miljön. Exempel på detta är att de på Naturskyddsföreningen kunnat skapat vattenpassager som går förbi vattenkraftverk, för att djur och växter ska påverkas så lite som möjligt och inte hindras av kraftverken. De har även skapat bättre förutsättningar för hotade arter och “utfört energieffektiviseringsprojekt – det bästa sättet att minska negativ miljöpåverkan från energiframställning är att använda mindre el”.

Att miljömärka fjärrvärme med Bra Miljöval är positivt då leverantören bara producerar just den mängd värme som konsumenten förbrukar.

“Bra Miljöval kräver bland annat att bränslet kan spåras tillbaka till källan. Produktionen får inte får ske på bekostnad av biologisk mångfald eller social eller kulturell och ekonomisk välfärd. Osorterat avfall godkänns inte i miljömärkningen eftersom detta innebär ett resursslöseri och motverkar återvinning av material.” – Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen

GodEl är märkta med Bra Miljöval, och skänker dessutom vinsten till välgörenhet, där du som kund får välja bland de sju välgörenhetsorganisationerna SOS Barnbyar, Stockholms Stadsmission, Rädda Barnen, Läkare Utan Gränser, Naturskyddsföreningen, Hand in Hand och Barncancerfonden. Enligt Stefan Krook, grundare GodEl,  har elbolaget genererat 24 938 186 kr till välgörenhet. När de fått 500 000 kunder kan bolaget skänka 100 miljoner kr/år till välgörande ändamål. Enligt Smutselkollen skall den förnybara elen hos GodEl uppgå till 100% från och med 1 maj 2013.

TCOcert1TCO – Denna miljömärkning står för kvalitet och hållbarhet, det vill säga att de produkter som är märkta med TCO är positiva för både användarna och för miljön. Produkterna måste ha bra användaregenskaper (som funktionalitet, bra bildkvalitet på skärmarna, och att de ska vara enkla och trygga). Spridningen av miljö- och hälsofarliga tungmetaller och flamskyddsmedel minskar med TCO-märkningen och vi påverkas mindre av elektriska och elektromagnetiska fält.

Deras påverkan på miljön ska vara minimal, vilket handlar om låg energiförbrukning (eftersom detta skapar mindre koldioxidutsläpp), att produkterna ska kunna återvinnas och att de innehåller små halter av miljöfarliga ämnen. De företag som får använda sig av TCO-märkningen måste kunna bevisa att de aktivt jobbar med att stärka arbetsvillkoren i tillverkningsprocessen. TCO finns på hälften av världens alla datorskärmar.

“TCO-märkningenär en tredjepartsmärkning, vilket innebär att ackrediterade testlaboratorium verifierar att produkten uppfyller kraven i märkningen. I kvalitetssäkringen ingår även regelbundna efterkontroller där certifierade produkter som säljs på marknaden kontrolleras att de verkligen uppfyller kraven i märkningen. TCO Development arbetar tillsammans med flera internationella kommittéer och nätverk av specialister för att försäkra sig om att TCO-märkningenkan appliceras globalt. Kraven i märkningen utvecklas tillsammans med användarna, industrin och olika experter med fokus på både användarnas och miljöns bästa.”

DSC_1044

Vad kan du göra mer?
Förutom att sluta med onödigt bilåkande och välja rätt el och elbolag, är det viktigt att sluta använda vanliga glödlampor och gå över till mer energisnåla lampor och produkter. Tänk på att stänga av datorn och teven om du inte skall använda den och på elektronik som du använder sällan kan du dra ur sladden, vilket både är bra för miljön och din egen plånbok. Beställer du varor online, tänk på att välja miljövänlig transport.

Att spara energi är ett bra sätt att hjälpa vår planet och samtidigt inte känna att det svider lite extra i plånboken bara för att man väljer att vara miljövänlig, snarare tvärt om. Genom att minska elförbrukningen, så säger det sig självt att man även minskar sin elkostnad. Energimyndigheten har flera tips hur man kan spara energi.

Vissa partier fokuserar mer än andra på Klimatförändringarna. Om du själv anser att klimatet är en viktig fråga, var uppmärksam på vad de olika patrierna har för lösningar och hur mycket de fokuserar i frågan, så blir det lättare att välja hur du skall rösta i valet som inte alls är så långt borta.

Skriv gärna också på uppropet Radikalisera klimatpolitiken nu!, vars syfte är att pressa på politiker att fatta radikala beslut för att stoppa den globala uppvärmningen.

Skriv på Greenpeaceaktionen för 100% förnybar energi.

Följ WWF:s klimatsmarta tips!

Det är små uppoffringar vi måste göra för att kunna göra en stor skillnad och nå våra miljömål. Melbourne är ett framgångsrikt exempel på att stora städer kan förändra sig till det bättre och att människor kan få ett mer hållbart leverne. Och kan de så kan vi!

/ Marina och Caroline

Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan

Posted on Updated on

Det finns många människor som inte alls bryr sig om vad som händer i naturen, eller hur vårt leverne påverkar djuren, men faktum är att även vi människor kan vara i fara. Våra barn kan bära på höga doser miljögifter utan att vi vet om det. Vem vet vilka konsekvenser detta kan få i längden, både hos oss och naturen. Ämnena PFOS och PFOA är till exempel miljögifter som binder till proteiner i levande vävnad och kan vara mycket skadliga för foster. Djur håller redan på att utrotas och runt Östersjön har exempelvis testikelcancer, bröstcancer, reproduktions problem med mera, ökat samtidigt som vi har ökat mängden kemikalier, finns det ett samband?
Ett avsnitt av Vetenskapens värld tog upp om hur nya miljögifter har börjat orsaka problem och att flera miljarder bin har dött de senaste åren runt om i världen. För att ta reda på orsaken till massdöden har biodlaren  Markus Imhoo gjort filmen “Inte bara honung“, en film där bina har haft en radiosändare på ryggen och de har kunnat spåras av forskare. Det är ett stort problem att bin dör i sån stor utsträckning. Som bekant är vi inte bara beroende av bin för att få tillgång till honung till vårt te, det kan ha stora konsekvenser för oss människor. Två tredjedelar av våra livsmedelsodlingar påverkas när det finns för lite bin, eftersom de är beroende av deras pollinering. I filmen berättas det att även vegetarianer är beroende av industriell djuruppfödning.

EU har nyligen tillfälligt förbjudit jordbrukskemikalier av typen neonikotinoider, som även används flitigt i Sverige. Dessa kemikalier är 7000 gånger giftigare än DDT! Bin för med sig detta till sina kupor och dör även under vinterhalvåret. Men det är inte bara kemikalier som dödar bina, utan även aggressiva parasiter och det moderna jordbruket. Faktum är att stora monokulturer, det vill säga odlingar med en sorts gröda, gör att bin har svårt att hitta annan föda än grödan, vilket leder till att de svälter. Bin måste förflyttas till en annan plats. “Naturens mångfald håller på att vattnas ur“, beskriver Imhoo i Vetenskapens värld. Det är dessa faktorer tillsammans, ett resultat av framgångsrik civilisation, som leder till att så många bin dör. Läs gärna mer om bidöden på Naturskyddsföreningens hemsida.

Källa: WWF

DDT och PCB är idag förbjudna, men gifterna är långlivade och lever kvar. Dessutom använder vi långt mer kemikalier idag jämfört med för fyrtio år sedan. Många av de kemikalier som används just nu är nya och vi vet väldigt lite om dem. De nya kemikalierna finns överallt, bland annat i teflon, textilier och flammskyddsäkra medel. Dokumentären “Den andra vågen” av  Folke Rydén, som visades i programmet visar att de nya kemikalierna har obehagliga egenskaper som påverkar både människor och djur, och går vidare från generation till generation.

I fem år dokumenterades tillståndet i vårt världsunika innanhav, Östersjön. De gjorde filmer om den hotade torsken och övergödning, men blev snart varse om ett nytt, osynligt miljöhot: miljögifter och kemikalier, kanske det allvarligaste hotet av alla. Teamet gav sig ut på Östersjön igen för att ta reda på hur allvarlig störningen var och träffade flera forskare som är insatta i problemet.

Havsörnen som får hög koncentration av miljögifter kvar i kroppen, då de befinner sig högst upp i näringskedjan, kan studeras i sökningen på nya miljögifter. Naturskyddsföreningens projekt Havsörn startades 1971 och har sedan dess haft koll på denna magnifika fågels upp och nedgångar och forskare har upptäckt höga halter av nya miljögifter i havsörnen. Efter att ha återhämtat sig i stor skala, är den återigen hotad. Nu förekommer det bland annat missbildade foster, och forskare misstänker att en blandning mellan gamla och nya kemikalier, en så kallad cocktaileffekt, kan ligga till grund för problemen.

Eider Källa: Sveriges Radio Artikel: Ejdern dör i Östersjön (Klicka på bilden för att läsa)

Det finns en oerhörd allvarlig nedgång i bestånden av olika sjöfåglar. Nu finns det skärgårdar, exempelvis i Blekinge, som är så gott som tomma på sjöfågel. Det är något stort och allvarligt som har hänt, och det har gått fort. Populationer av sjöfågel riskerar att försvinna helt.
Störningen som vi människor inte riktigt förstår ännu, gör att fåglarna får bristsjukdomar exempelvis brist på tiamin (B1 vitamin), vilket skapar problem i deras system. Forskarna vet inte vad som orsakar tiaminbristen, men är säkra på att de gamla miljögifterna inte hade de effekterna på djuren. “Otroligt sorgligt att se den här utvecklingen för framtiden. Det är ytterst illa varslande faktiskt.” menar biokemisten Lennart Balk.

Källa: Arkö Kajak. Klicka på bilden för att få reda på lite fakta om olika djur i skärgården

Trots att gråsälen nu är tillbaka i Östersjön visar även dessa tecken på nya störningar som inte funnits innan. Det handlar till exempel om sår, förtjockningar och parasiter på tarmarna, samt att tjockleken på späcket har minskat vilket gör dem onormalt smala. Späcket är livsviktigt för sälarna, då det fungerar som isolering mot kylan, och att det är en energireserv när de föder upp sina kutar. Smala sälar kan överge sina kutar på tok för tidigt eller så leder det till att kuten inte får tillräckligt med fett, som i sin tur kan resultera att de har ett svårt utgångsläge när de skall lära sig söka föda.
Miljögiftsforskaren Anna Roos menar att det är svårt att identifiera vilket miljögift som orsakar sjukdomsbilderna, och att det kan hända att det är en effekt av flera nya gifter som samverkar.
På Knarrholmen i Blekinge har forskare följt abborren i 25 år, vilket har gett en serie världsunik data. Undersökningar visar att abborren drabbas av förminskade äggstockar, förändringar i levern och i vissa områden har populationen minskat.

Miljögifterna är långlivade och många av dem misstänks vara hormonstörande. Samtidigt som användandet av  kemikalier eskalerat har även välfärdssjukdomar så som testikelcancer och bröstcancer blivit allt vanligare bland invånarna runt Östersjön. Bo Jönsson, professor i miljömedicin säger att det är möjligt att det finns ett samband mellan den ökade användningen av miljögifter och hormonstörande sjukdomar. Det handlar även om reproduktion, spermakvalitet, allergier, astma, diabetes, övervikt.

ultraljud1
Foster vecka 18 (Ej Cecilias)

Cecilia, vars familj haft hus vid Östersjön i tre generationer, bor på Ringarö och började fundera på hur miljögifter kunde påverka hennes foster och bestämde sig för att ta prover på sig själv och senare på sitt spädbarn. De fann låga halter av 35 av de 49 miljögifter de letade efter hos Cecilia. Det var förväntat, vi bär alla på gamla förbjudna miljögifter, men de hittade även nya miljögifter, så kallade perflourerade ämnen som man finner i exempelvis vattenavstötande regnkläder och brandskum, som stannar kvar i kroppen i många år. Det skulle visa sig att barnet hade högre halter PFOS och PFOA än sin mor. PFOA, som bland annat finns i teflon, var om man tar hänsyn till viktskillnaden 20 gånger högre i spädbarnet, vilket tros föras över via modersmjölken. Detta var något forskare inte tidigare vetat om, eftersom det inte tidigare skett att blod från ett så litet barn studerats så noga efter miljögifter. Nu vill de studera vidare om det gäller generellt på alla barn.

Uttern är ett annat landlevande djur som drabbats hårt av perflourerade ämnen, gifterna de får i sig via fisken. Den är känslig för ämnen som är farliga för oss människor också. Även silgrisslor och de få tumlarna som numera är sällsynta i Östersjön har höga halter av dessa ämnen, var av de unga hade de högsta halterna och mjölken innehöll mer klorerande ämnen. Det är ett bevis på att det modern för över gifterna till kalven och den koncentrerade halten perflourerade miljögifterna tycks öka i avkomman, så som hos Cecilias spädbarn. Forskarna vet inte hur det påverkar kalvarna, eftersom deras immunförsvar inte är fullt utvecklat för att ta hand om gifterna, men effekten kan vara mycket stor.

Ett av de största problemen är att Östersjön är omgivet av länder som bedriver jord – och skogsbruk i stor omfattning. Enorma arealer med utsläpp når innanhavet via floder och vattendrag, och där stannar föroreningarna kvar eftersom vattenutbytet med Atlanten i Öresund är för litet. Meteorologiskt sätt ligger Östersjön dåligt till, då vädersystemen tar med sig utsläpp från omfattande, tunga industrier och avgaser från transporter på, över och runt om havet och släpper ner partiklar på ytvattnet. Men många av de 267378_10150244686733739_5956668_nnya miljögifterna spåras till saker som 85 miljoner människor använder dagligen, så som plastförpackningar, elektronik, UV-filter i solglasögon, kosmetika, hårspray, flamskyddsmedel och smuts-och vattenavvisande medel. Dessa ämnen fångas inte upp hos reningsverken utan förs vidare via avloppen och utflöden till havet.
Det är en bitter verklighet vi lever i. Miljögifterna finns i hela näringskedjan och problemet är lika stort som klimatförändringarna, eftersom problematiken med miljögifterna nu är lika allvarliga som för 40 år sedan. Något måste göras nu, inte bara av politiker och av industrier, utan av oss som privatpersoner. Vi måste tänka på vilka kemikalier vi använder och vilka mängder vi använder, annars kan våra barn och barnbarn få lida för det i framtiden.

Titta gärna in på Naturskyddsföreningens råd om hur man kan undvika kemikalier i hemmet.

På Sveriges avfallsportal kan du ta reda på vad som är viktigast att sopsortera.

På NSR kan du få reda på hur man sorterar just ditt avfall.

//Marina

Uppdaterad: 2015-10-08