Vetenskap

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Posted on

Klimatförändringarna är en av de hetaste frågorna just nu och kanske blir det just klimatet som är avgörande i valet.
Det är naturligtvis viktigt att klimatfrågorna diskuteras eftersom klimatförändringarna är en av de nio hörnstenarna för att vår planet skall fortsätta vara bebolig för mänskligheten. Så fort en av planetens nio hållbara gränser passeras riskerar vi vår överlevnad, och rapporter visar att vi redan har passerat tröskeln gällande den globala uppvärmingen. Det innebär att planeten nu är beroende av hur vi människor hanterar situationen.

Bildkälla:Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Konsekvenserna

Jordens klimat blir allt mer extremt vilket mätningar från 2016 redan är ett bevis på (4). Året beräknas vara det varmaste året på 100 000 år och klimatförändringarna tros fortsätta. 

Över hela världen börjar nu konsekvenserna av klimatförändringarna bli märkbara. Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sänder sedan länge ut varningsignaler. Vi ser negativa följder både på land och i haven som till exempel grödor som skadas, sjukdomar som sprids och glaciärer som smälter.

I dokumentären “Ett nytt klimat” från 2017 samanfattades några konsekvenser vi kan se redan nu; korallrev som dör av den höga vattentemperaturen, de tropiska glaciärerna i Afrika som tros snart vara ett minne blott och upprepade, höga temepraturskiftningar i norra Sverige som ställer till problem för bland annat renskötseln.

Den globala uppvärmingen leder till översvämmade storstäder, svår torka, extrema oväder och försurade hav. Ingen kontinent slipper undan förändringarna, det ser vi redan nu. Hela världen kommer att drabbas av brist på mat och rent vatten. Det i sin tur kommer att leda till massutvandringar och konflikter världen över.

Orsakerna

Huvudorsaken till den globala uppvärmningen under sista hälften av 1900-talet är sannolikt en ökad koldioxidhalt i atmosfären (1). men det finns många faktorer som påverkar klimatet så vi kan inte bara se till en. I inlägget “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet” beskrev vi hur bland annat skogsbränder, jordbruk, dieselmotorer, kolkraft och glaciärbrunnar påverkar den globala uppvärmningen. Det tyder på att människan faktiskt bär ansvar.
WMO menar att 2016s rekordvarma väder inte bara var på grund av att det naturliga väderfenomenet el Niño var ovanligt kraftfullt utan att klimatförändringarna även beror på just det -mänskliga faktorer. Istäcket minskar omkring tre kvadratmeter för varje ton koldioxid vi släpper ut. Det kan jämföras med att värma upp en normalstor villa med olja i två månader eller äta ett kilo nötkött i veckan under ett år (3)  eller som Karin Bojs beskrev det så starkt i DN: “Varje gång du flyger fram och tillbaka till Thailand smälter du minst sju kvadratmeter av isen i Norra ishavet”.

Antropocen – en ny epok

Situationen har redan gått så långt att forskarna nu pratar om att vi nu gått in i en ny epok -Antropocen. Epoken som kännetecknas av att människan har börjat påverka planeten på ett sätt som kommer att lämna tydliga spår i framtiden. Epoken är dock inte ännu officiellt vedertagen eftersom det fortfarande pågår diskussioner mellan forskare, dock är det allt fler forksare som talar om det öppet.

Se Johan Rockström tala om Antropocen :

Bevisen är övertygande och vi måste sluta gräva ner huvudet i sanden. Det finns mycket vi kan och borde göra. Vi måste flyga mindre, åka bil mindre, använda förnybara energikällor, och sluta med överkonsumtion, samtidigt som skogsindustrin behöver tänka om så vi kan bevara våra gammelskogar som är en viktig kolsänka. Privatpersoner, företag,politiker – vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi skall kunna bromsa den oroväckande utvecklingen.

//Marina

Läs gärna första inlägget i denna serie här: Planetens gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

 

 

Källor:

  1. Stott et al. 2006, Journal of Climate, 19, sid 2763–2782
  2. Meteorologiska världsorganisationen (WMO).2017, Climate breaks multiple records in 2016, with global impacts.
  3. D. Notz, J. Stroeve. 2016, Observed Arctic sea-ice loss directly follows anthropogenic CO2 emission
  4.  the Earth League and Future Earth2017, The 10 Science ‘Must Knows’ on Climate Change
Advertisements

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?

Posted on Updated on

Att se en schimpans svinga sig mellan träden, att upptäcka ett lodjurs öron i ett buskage eller få vidröra en späckhuggare är för oss, som för så många andra, en dröm. Djurparker, cirkusar och djurshower kan uppfylla dessa drömmar. Det är långtifrån alla som har möjlighet att se dessa djur i deras naturliga livsmiljöer och då blir djurparker, cirkusar och djurshower det självklara alternativet. Så det är inte svårt att förstå varför djur drar så mycket publik. Men är det rätt eller är det fel? Är det rätt av oss att hålla djur fånga för vårt eget nöjes skull? Svaret som finns i våra hjärtan är glasklart. Det är fel.

Men det finns de djurparker som tar hand om utrotningshotade arter och som är positiva för att kunna säkerställa artens fortlevnad. Vi har tidigare tagit upp hur myrpiggsvin födda på ett center gett ökad kunskap som kan hjälpa till att inte bara rädda myrpiggsvinen, utan även öka chansen för att liknande arter skall överleva. Frågan är om det argumentet räcker? Speciellt när det kommer till djurparker – måste djuren utsättas för publik?

Djurparker

Djur som spenderar sin tid i fångenskap behöver ha tillgång till sitt naturliga habitat, men det är långt ifrån alltid som människan lyckas skapa en miljö som tillfredsställer djurens behov. Delfiner, späckhuggare och andra marina däggdjur är en omdebatterad sida vad gäller djur i fångenskap, särskilt då de får röra sig på väldigt små ytor. Stark kritik har i många år riktats mot många olika slags djurparker, då det är tydligt att dessa djur far illa.

Ett exempel på ren misshandel är isbjörnen Arturo. En olycklig isbjörn i Argentinas hetta (40 grader) i en trång bur på Mendoza Zoo. Han är nu ensam, sedan hans vän dog för runt tre år sedan. Nu kämpar djurvänner för att få Arturo förflyttad till Kanada, hur det går med detta är ännu för oss okänt.
En  turist som besökt djurparken beskriver hur även aporna och tigrar bor trångt och ser ut att må dåligt. Djurparkers vara eller icke vara är en sak, men detta borde vara kriminellt i alla länder!

Parken Zoo, Kolmården och Ölands Djurpark är svenska djurparker som fått stor kritik. Det är alltså inte som många tror, bara ett problem i andra länder. Kalla fakta har gjort en utredning av Parken Zoo där det bland annat visat sig att djur svälter ihjäl.

Djurshower och cirkusar

Men hur är det med djurshower och cirkusar då? Det finns många sorters djurshower runt om i världen, vissa där de hetsas till människors nöje som tjurfäktning och fighter med alligatorer, andra som inte alls är våldsamma som elefanter som gör konster och att få klappa söta små gibbonapungar.
Djurshower ses av många som fantastiska och djuren kan se ut att ha roligt. För ett okritiskt öga och i situationer som inte är uppenbart grymma, det vill säga motsatsen till de exemplen vi gav ovan, kan det verka som djuren mår bra. Men det gör de inte.
Mitt i naturen visar hur den starkt utrotade gibbonapan drogas, misshandlas och dödas för att turister skall få vara nära detta fantastiska djur.
På WSPAs hemsida kan man läsa om hur djur vantrivs i underhållningsbranschen. Till exempel hur ”björnar i Indien tvingas dansa fastbundna i ett rep som deras ägare har fäst genom ett hål i nosen”. Det är vansinne! Precis lika vansinnigt är björnhetsning. ”En björn binds fast vid en påle och hetsas sedan till kamp av hundar”. Enligt WSPA är detta mycket trolig den mest grymma underhållningsformen i världen.

Delfinerna på Kolmården är ett exempel på djur som ser ut att trivas i sin fångenskap och gillar att uppträda inför människor, delvis på grund av att de ser ut att le. Verkligheten är dock mörkare än den glittrande ljusshow som visas för besökarna. Delfinerna dör ofta av magsår, som de får på grund av stress, och kloret som finns i vattnet skadar deras ögon och hud, menar Djurrättsalliansen.

Dokumentären “Black Fish“, berättar om späckhuggaren Tilikum som slits ifrån sin familj och under sin tid i fångenskap dödade flera personer. Det är bara ett exempel som visar att även personal som arbetar med djur inte alltid vet om hur fångenskap skadar djuren de tar hand om.

 Cirkus Scott anklagades för att ha anlitat en elefanttränare som hugger sina elefanter med vassa tjurkrokar, och där även assistenterna slår på elefanten med diverse tillhyggen, förfärligt dåligt av en sådan stor cirkus som bringar så mycket glädje till publiken. Dock kom det positiva beslutet förra året att cirkusen efter 76 år beslutat att sluta använda vilda djur, elefanter och sjölejon kommer inte längre att användas. Det är glädjande och visar att de strävar för att bli en modern cirkus. Det finns gott om människor som är himla duktiga på cirkuskonster som kan fortsätta underhålla och en hoppas att de behandlas med mer värdighet än de visade sina djur.

Miljövänlig turism

Djurvänlig turism är något som blir allt vanligare och det är mycket glädjande. Självklart finns det sätt att uppleva djuren på nära håll utan att riskera deras välbefinnande. Varför inte besöka ett djurhem och hjälpa till som volontär! En kan vårda sköldpaddsägg på den mexikanska kusten eller arbeta med orangutanger på Borneo. Tänk vad underbart!

Djurens rätt har gjort en lista på hur du som turist bör agera när du är utomlands, vad du bör undvika och vad du skall göra om du upptäcker att något djur far illa. Du bör till exempel inte ta kort på dig själv och vilda djur och dela på sociala medier, vilket idag är vanligt och kontakta gärna värdlandets ambassad när du kommer hem ifall du sett något djur som inte hanterats väl.

Det finns hur mycket som helst att skriva om i detta ämnet, skulle säkerligen bli en hel bok om vi beslutade oss för att ta upp allt hemskt som sker när vi håller djur i fångenskap. Men om vi tillsammans pressar underhållningsindustrin och turistbranschen, till exempel genom att vägra betala för attraktioner där djur utnyttjas, kommer de inse att djurs lidande inte är lönsamt.

Det kommer resultera i bättre djurvälfärd på sikt. Vi på Two Green Spirits har skrivit under. Skriv under du med!

Ta hand om varandra, djuren och planeten!

Mer att läsa:

Rädda delfinerna – stäng Kolmårdens delfinarium
Tidigare anställda starkt kritiska mot Ölands djurpark
// Marina och Caroline

När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar  fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen  är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

  • Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
  • Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
  • En höjd havsnivå
  • Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En  höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat.  Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya.  Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

 

// Marina

 

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

Skogen och växthuseffekten

Posted on Updated on

När jag som ung tonåring bevittnade en avverkning av skogen som jag spenderat hela min barndom i var det något som brast inom mig. Kvar på en stor yta av lervälling och sönderkörd mark fanns endast två stubbar och en tunn ensam torraka (dött stående träd). Borta var smultronstället, klätterträdet och bäcken med de hundratals små grodorna. För att inte tala om att det påverkade allt det som en oinsatt människa inte ser. Senare fick jag veta att skogen gått i arv från förra ägaren och sålts, och kalhygget var den nya ägarens första åtgärd.

Skogens bevarande är viktigt för den är betydelsefull för oss människor, och inte minst för ekosystemet. Nu har det även visat sig att gammelskogar har en större påverkan på klimatförändringarna än man tidigare trott.
ekar

Ny forskning visar att gammelskogen är en kolsänka

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den i atomsfären ständigt stigande koldioxidhalten den huvudsakliga orsaken till klimatförändringar (Hallmén et al. s. 65). Men har skogarna någon roll i förändringarna? Länge ansågs gammelskogarna upphöra med att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det i marken, det vill säga fungera som kolsänka, men enligt forskning lett av Sveriges Lantbrukar Universitet visar på något annat som kan komma att ändra den uppfattningen.

“[…]…markkolet tillförs underifrån, inte ovanifrån, och har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Via fotosyntesen byggs kolet in i energirika kolhydrater som transporteras ner till rötterna och mykorrhizasvamparna. Där ger kolhydraterna energi till nya rötter och svamptrådar.

Nerbrytningen av rester från rötter och svamptrådar går betydligt långsammare än man tidigare trott och utgör därför en betydande del av det stora kollagret i marken. Idag uppskattar man att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och betydelsen av rötternas tillförsel av kol ökar ju äldre skogen blir
(Hallmén et al. s. 65). ”

“Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala (DN. 2013).”

“Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir (DN. 2013).”

Det innebär att gammelskogen fortsätter att vara en kolsänka, och inte avger mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt i vår kamp mot klimatförändringarna(*2)(*3).

DSC_0782

Kulturskogar och hyggen däremot släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar (Hallmén et al. s. 65)(Zaremba. s. 62). Hyggen och ungskogar gör det under en lång tid. Forskning tyder på att förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Mängder av denna kol frigörs i form av koldioxid när skog avverkas, därför att de träd som bundit kolen tas bort. Svampar som hjälper till att lagra kolen i jorden försvinner efter avverkning, eftersom de lever i samliv med trädens rötter(*1).

“Därtill kan även körskador, som inte sällan sker i samband med avverkning, orsaka utsläpp av växthusgaser. Även dikning, dikesrensning eller skyddsdikning på mull- och torvhaltiga jordar ger ytterligare ett kraftigt bidrag av utsläpp av växthusgaser från nedbrytning i marken. ” menar Karin Åström och Stefan Persson på Naturskyddsföreningen.

Lagändring är på sin plats

Det råder en hetsk debatt mellan de som vill låta skogen vara orörd och de som tjänar pengar på den. Debatten är full av ilska, lögner och missuppfattningar, något vi på Two Green Spirits själva erfarit efter de heta diskussioner som uppstått efter tidigare inlägg om skogen. Därför är det så oerhört viktigt att fakta kommer fram om det skall kunna kompromissas. Problematiken bakom det hela är komplicerad, men bevarandet av gammelskogen är oerhört viktig.

DSC_0796Naturskyddsföreningen vill ha en ny skogspolitik och ändringar i lagen.  Så vad är problemet med dagens lagstiftning? Reportern Maciej Zaremba, tillsammans med en miljödomares hjälp, beskriver detta väldigt bra i sin bok “Skogen vi ärvde”.

När ett meddelande om avverkning kommer fram till Skogsstyrelsen gäller helt plötsligt inte längre miljöbalken för markägaren (s. 34 -56). Det är då skogsvårdslagen tar vid och där finns ett tomrum, eftersom det där inte nämns att miljöhänsyn skall gälla även för skogsbruket.

Det innebär att en medborgare som plockar en blåsippa i ett naturskyddsområde får böter, medan markägaren får jämna området med marken ostraffat. Vi står helt enkelt inte lika inför lagen.

Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att meddela skogsägaren vilka regler som gäller just för den mark som är tänkt att avverkas. Av de 67 000 anmälningar om avverkning som kom in 2010 ställde myndigheten krav i åtta fall.

Alla markägare vill inte kalhygga. Det problem som de skogsägare som bara vill gallra de mogna träden och låta resten stå kvar stöter på, är att det är ett lagbrott, trots att många menar att det är mer ekonomiskt lönsamt (Fähser, refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Förklaringen till varför är lång och komplicerad för att tas upp i detta inlägg, så jag får hänvisa till boken.

I boken diskuteras inte bara problematiken med att Skogstyrelsens ledning som valts ut av minister Eskil Erlandsson består av branschfolk, utan även jäv (partiskhet) och laxpremiärer hos företag, och så mycket annat.

Det råder ingen tvekan om att bevarandet av gammelskogen är viktig för klimatet. Ändå är skogen en fråga som allt för få politiker pratar om. I synnerhet i samband med klimatet. Det måste tas upp så att det fattas beslut som kan leda till en förändring. Skogsbruket behöver bli småskaligt och mer hållbart, och för det behövs ett nytt regelverk som inte hindrar markägare att ta sitt ansvar, utan tvingar dem som inte gör det att göra det. Skogsbruket är i behov av en förändring som gynnar både de som tjänar pengar på den och att skogen får stå kvar, men det krävs mer än bara dela ut morötter. Det måste blir straffbart att missköta sin skog på ett sådant sätt att det är missgynnsamt för ekosystemet, dess kretslopp DSC_0786och klimatet.
Vi behöver också bli bättre på att återanvända materialen, satsa på ett skogsbruk med kvalitet istället för kvantitet och minska utsläppen i samband med både tillverkning och skogsbruk.

Mer om skogen för den som är intresserad:

Radio Mp

Skogsnätverket på Naturskyddsföreningen

Naturarvet

Skydda Skogen

Öppet brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Skogsbloggen: Lagliga Lagbrott

/ Marina

Kolla gärna in den nya samåkningstjänsten Go More som just nu erbjuder Two Green Spirits läsare 20% rabatt på en enkel resa fram till den 1 november. Ange rabattkoden: GMORESEP.
Ju mindre bilar på vägarna desto bättre och dessutom är det socialt!

Källor:

Bruun Esselin Lotten. Dagens Nyheter: Därför kan skogar rädda klimatet. 2013.

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde.

*1. Ut i naturen: Skogen verden glemte, 2014

*2.http://m.rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2009/09/14/rsbl.2009.0613.abstract

*3.http://www.borealbirds.org/announcements/carbon-world-forgot

En tillbakablick på år 2013

Posted on

Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
image.png

Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.

Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.

Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.

Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:

V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.

// Marina och Caroline

Snart är det val…(Del 1: Att välja parti – del 2)

Posted on Updated on

För att oinsatta skall veta hur de skall rösta i kommande val, sammanfattar vi i en serie inlägg partiernas ideologier, utan att delge våra åsikter. Läs mer än gärna vårt tidigare inlägg som inte bara beskriver Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, utan innehåller en motivering varför det är viktigt att gå och rösta.

MODERATERNA

FRIHET OCH JÄMSTÄLLDHET.  Frihet innebär rätten att få vara sig själv, men också ansvar för sina egna val och respekt för andra människor, oavsett etnicitet, kön, religion, sexuell läggning etc.. Moderaterna värnar asylrätten och vill att Sverige och EU:s medlemsstater tar stort ansvar vid flykingströmmar och hjälper människor i nöd.

Det behövs säkra stadsmiljöer, där vi skyddar dem som lever under hot p.g.a trots mot familjen, livstil och likande.  Samhället behöver pålitlighet och valfrihet i välfärden.

Den personliga integriteten måste skyddas av staten genom att vara sparsam med insamling och lagring av information. Moderaterna tror på att en rättsstat hellre ska fria än fälla.EKONOMI, SYSSELSÄTTNING OCH VÄLFÄRD.  Ekonomin skall lägga grunden för entreprenörskap, företagande och forskning och nya jobb. Full sysselsättning minskar klyftorna i samhället. “Ett framgångsrikt samhälle vilar på människor som bygger samhället, alla som går till jobbet […]”. Skolan, sjukvården och omsorgen ska finansieras gemensamt och hänsyn skall tas till personlig integritet, eget inflytande och individuell anpassning,  med tydliga regler för likabehandling och mot diskriminering.

INDIVIDUALISM.  Genom individualism och marknadsekonomi med inslag av liberalism och konservatism ska Sverige bli ett bra land att leva i. Idéutveckling bygger på upplysningen, marknadsekonomin, globaliseringen, europatanken och välfärdsidén. Politiken inspireras även av miljö- och människorättsrörelser världen över.

HÅLLBAR TILLVÄXT. Tillväxt bygger på att många arbetar, men också att vi skapa mer värde per arbetad timme. Vi tillåter nya processer, företag, jobb och produkter ersätta de gamla. Globaliseringen sprider ekonomiska friheter. För hållbar tillväxt krävs bra utbildning, frihet att utveckla sin fulla potential och satsning på svensk forskning.

FOLKPARTIET

LIBERALISM. “Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka…[…]” Alla har ansvar för att alla har tillgång till dessa rättigheter. Liberal individualism är därför oförenlig med egoism. Alla individer är jämlika i värde och måste respekteras. Varje människa har rätt till självbestämmande.

Landet skall ledas med folkstyre och begränsad makt. “Det liberala samhället förutsätter ekonomisk frihet. Äganderätten, rätten att köpa, sälja och ge bort egendom, rätten att starta företag och rätten att söka sig till ett visst yrke är nödvändiga för att den enskilda människan ska kunna forma sin tillvaro.”

MÄNNISKOSYN. Fördomar, grupptryck och intolerans måste motverkas för att öka jämlikheten. “Att öka friheten för de människor som just nu lever i “det glömda Sverige” är en oskiljaktig del av det socialliberala uppdraget.”

SKOLA. Alla har rätt till utbildning för att öka människans livschanser. Kunskapsmål, en välfungerande arbetsmarknad och starka sociala trygghetssystem är några områden som måste tillgodoses.

KULTUR. “Det offentliga ska på alla nivåer gynna mångfalden i kulturlivet, öka kulturens tillgänglighet för hela befolkningen och skapa ekonomiska förutsättningar även för sådan kultur som är av hög kvalitet utan att vara kommersiellt lönsam.”

VÄLSTÅND. “Det ska löna sig att arbeta, starta företag, utbilda sig och ta ansvar. Det ska löna sig att ta risker, vara entreprenör och tänka nytt. Människor ska försörja sig själva så långt som möjligt.” Alla har rätt till en grundläggande ekonomisk standard. Den socialliberala marknadsekonomin ska kombineras med en generell välfärdspolitik. “Socialförsäkringarna ska erbjuda trygghet när individen inte kan försörja sig själv vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet eller föräldraledighet.”

Sverige skall stå för fri handel genom globala avtal och regionala överenskommelser. “EU ska helt avskaffa tullar och andra handelshinder mot omvärlden. Svenska exportfrämjande verksamheter ska stärkas.”

RÖRLIGHET, INVANDRING OCH FLYKTINGAR.”Vår vision är att fri rörlighet världen över erkänns som en mänsklig fri- och rättighet.” Människor skall kunna röra sig fritt utan politiska hinder och själv bestämma var hen ska söka skydd, bo och arbeta. Vi ska värna om asylrätten och kämpar för en gemensam och human flyktingpolitik i hela EU.”

MILJÖ, ENERGI OCH HÅLLBARHET.  Miljöproblemen måste lösas på global, nationell och lokal nivå. “Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten i stället för att rädda miljön. EU-samarbetet är vårt viktigaste instrument för att driva på miljöarbetet. EU:s ambitioner på miljö- och klimatområdet måste höjas och regelverken skärpas”

Vi vill bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter. Ökade restaureringsinsatser och fler skyddade sammanhängande områden både på land och i vatten behövs. Staten skall ha god samverkan med markägare och lokalbefolkning i naturvården.

“Kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion. Nya kärnkraftsreaktorer som klarar högt ställda säkerhetskrav ska kunna byggas i Sverige. Fortsatt forskning och utveckling behövs för att minimera riskerna vid drift samt hantering av bränsle och avfall.”

RÄTTSTRYGGHET. Brottsbekämpning skall förenas med förebyggande arbete och en kriminalvård som ger förutsättningar att bryta med en kriminell livsstil.”

/ Marina

Källor: All fakta och citat kommer från respektive partis hemsida.