natur

Friluftsliv utan gifter och djurplågeri

Posted on Updated on

Året har precis börjat men det är hög tid att börja planera inför kommande vandringar och se över både kläder och utrustning som kommer att behövas. För mig är det oerhört viktigt att påverka miljön och klimatet så lite som möjligt även när jag är ute på äventyr, samtidigt som jag vill använda mig av djuvänliga produkter. Det är mycket att tänka på.

Kläder
“Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” säger många och nog finns det gott om dåliga kläder. Att vandra i kyla, regn och/eller hetta kräver att en är medveten om vad en tar på sig, i synnerhet om en är ute på längre vandringar och vädret kan skifta fort.
Kläder för utomhusaktiviteter är därför bland det svåraste att välja och med riktlinjerna att det skall vara bekvämt, hållbart, funktionellt, snabbtorkande, kemikaliefritt och fritt från djurplågeri gör det hela ännu mer komplicerat.

Först och främst behöver en tänka utifrån kvalitet och inte kvantitet. Välj bra produkter som håller och ta hand om dem genom att tillexempel inte tvätta dem för ofta, samt vaxa och impregnera dem med hemmagjorda produkter eller köpa miljövänliga produkter.
Spana gärna in dokumentären “The true cost” som tar upp konsekvenserna av dagens slit och släng samhälle!

Efter Greenpeaces larmrapporter om friluftskläder har medvetenheten om farliga kemikalier ökat. Det handlar framför allt om kläder som är vatten- och smutsavstötande.

Kemikaliegruppen PFAS, per- och poly-fluorerade kemikalier går att hitta på de mest avlägsna platserna, då de sprids via vind och vatten när kläderna tillverkas, tvättas eller/och när vi använder dem i naturen. Det tar flera år, ibland hundratals år innan dessa kemikalier har brutits ner. Kemikalierna kommer in i kretsloppet då både vi människor och djuren får i oss dessa när vi äter, dricker och andas.
Under den tiden de bryts ner har kemikalierna hunnit påverka både människors och djurs reproduktionsförmåga, hormonsystem och förorsakat cancer.

Det finns numer många märken som erbjuder kläder och skor till friluftslivet som är antingen ekologiska eller giftfria.  Fjällräven, Paramo, Pyua, Rotauf, och R’ADYS, är bra förebilder då de idag erbjuder hela kollektioner av plagg som är fria från PFAS-kemikalierna.  H&M, Puma och Adidas är på gång att fasa ut kemikalierna, och nyligen lovade Gore Fabrics (tillverkare av Gore-tex) att övergå till tyger fria från skadliga fluorkarboner.

dsc_1485

Skinn och päls är väldigt populärt när det kommer till att hålla sig varm även på sommaren. Läder är också en bra produkt då det är slitstarkt, hållbart material och håller vattnet ute bättre än tyg. Jag själv är inte vegan, men jag är oerhört försiktig när det kommer till produkter som är tillverkade av djur. Många väljer hellre produkter av dun, ull och läder framför allt annat oavsett risken för djurplågeri, men själv vill jag absolut inte hjälpa till att bidra till djurplågeri och avstår hellre om det inte finns garanti att djuren inte farit illa. Det finns många olika typer av material som fungerar bra.
Jag köper så mycket ekologiskt jag kan, men ekonomin räcker inte alltid till att köpa allt ekologiskt när en har en stor familj. Däremot är det värt ett lägga en extra slant på ekologiskt om det innebär att djuren inte behövt utstå smärtsamma metoder.

Undersökningar anger olika men alla höga siffror på att fåglarna plockas levande på sina fjädrar och dun. Det är en plågsam, stressande och blodig historia för de stackars fåglarna och dessutom blir såren ofta infekterade. Det är inget liv för en levande varelse och borde inte tillåtas men dunet och fjädrarna säljs ändå i svenska butiker.
För fåren och kaninerna kan det gå till lika plågsamt för att ta vara på deras ull. Ullen slits bort från kaninerna och de förvaras ofta i för små burar.
Merinoull från merinofåret är en superbra ull med många bra egenskaper, men det finns en dold baksida med misshandel och avel som skapat så djupa hudveck att djuret får värmeslag och fukten som samlas i vecken lockar skadeinsekter. För att undvika att skadeinsekterna lägger ägg i vecken utsätts de ofta för mulesing vilket innebär att “djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skär av, i regel helt utan bedövning.”

När det kommer till skinn och läder är det tyvärr sällan kopplat till att en tar till vara på skinnet efter slakt av djur som är från kött och mjölkindustin. Även exotiska djur används som bekant. Ofta står det inte markerat vilken typ av läder en produkt är tillverkad av. Det är allmänt känt att djur misskötts både i uppfödning och transporter, och till detta tillkommer ofta utsläpp av arsenik, krom, kvicksilver, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier.

Ekologiskt är bästa alternativet men inget går att garantera och därför rekommenderas att hålla sig till veganska produkter. Men om nu inte ekonomin räcker till och du ändå känner att du måste ha en dunjacka, underställ i ull etc köp det helst då secondhand. Det blir dessutom billigt och du har råd med fler humana och miljövänliga produkter till dina äventyr.

Utrustning

När det kommer till utrustning bör en alltid tänka att ju mindre en har med sig desto bättre. Det finns ingen poäng med att köpa produkter en inte behöver.
Det kan vara en bra idé att investera i ett bra och miljövänligt tält om en tältar mycket eller ska vara borta under en längre tid. Blue One 2P från VAUDE Sport är ett tält av återvunnen polyester och ekologisk bomull, samt att färgningen ska utföras enligt Vaude Ecolour, (vilket har höga krav på CO2-utsläpp, vattenförbrukning och användning av kemikalier) eller så ska materialen framställas enligt kraven från bluesign®,( världens hårdaste krav på miljövänlig tillverkning från början till slut med produktion, restprodukter, arbetsmiljö, resursförbruk osv inkluderat).
Inom en snar framtid kanske vi också får se soldrivna tält som Orange solar tent på markanden, där du kan ladda din mobiltelefon eller lysa upp tältplatsen med solenergi.

Numera finns det gott om ekologiska ryggsäckar i olika storlekar. Det finns även ryggsäckar som både har GOTS – och Fairtrademärkt tyg.

Satsa på en sovsäck utan kemikalier som tillexempel PFC. Och varför inte ett reselakan i ekologisk bomull att värma lite extra inuti sovsäcken. Ligg underlag finns tillverkade i miljömärkt ull istället för polyeten som tar lång tid att bryta ner i naturen.

Mat och dryck

Att göra maten och drycken miljövänlig och hälsosam är inte särskilt svårt oavsett om en skall på en kortare utflykt eller en längre vandring.
En viktig regel är att hålla sig till ekologisk och vegetarisk/vegansk mat, då får du både giftfri mat och energi att orka med fysiska utmaningar. Kött ger också energi, men många grönsaker och dylikt innehåller mer protein än kött. För att få ut den mesta av maten bör en äta exempelvis mycket quinoa (som faktiskt sägs används på rymdfärder), sojabönor, tofu, bovete, ris, kikärtor, bönor, linser och quorn. Dessutom finnas veganskt proteinpulver om en skulle vara i behov av det. Är en inte förtjust i bönor och kikärtor kan en lätt mixa ner det i grytor.

Det finns gott om smakrika recept på vegansk mat och även klimatsmarta tips. Testa gärna några recept innan du ger dig ut för upplevelsen blir desto bättre med god mat.

Det bästa är att torka maten själv i en tork eller i ugnen. Då slipper en onödiga tillsatser, det blir billigt och en vet att det kommer smaka bra. Jag har alltid med lite kokosolja att steka i så jag får i mig bra fett och det tål dessutom temperaturskillnader bra.

Vatten är naturligtvis det bästa en kan ha med sig ut. Vill en inte bara dricka vatten är det naturligtvis trevligt att ha med lite ekologiskt snabbkaffe, te, chokladdryck för vatten eller pulversoppa.

Förvarings- och tillagningskärl är viktigt att tänka på när det både kommer till vikt och kemikalier. Själv föredrar jag att förvara vattnet i en termos eller vattenflaska i rostfritt stål med kork av BPA-fri Polypropylen (PP # 5). De är tyngre än PET-flaskor men eftersom Polyetentereftalat inte rekommenderas att användas till varma drycker vill jag hellre ha med ett kärl som klarar både och ifall jag vill ta med mig kaffet på vägen. Dessutom tycker jag personligen att vattnet smakar plast om den fått ligga en stund i solen i plastflaskor. Planera hellre turen förbi vattenstationer eller samhällen där du kan fylla på vatten istället för att ha många kärl.
Metallmuggar, kåsor och bambumuggar är perfekta kärl att dricka ur, kallt som varmt. När det kommer till bambu är det dock viktigt att köpa ekologiskt då de kan innehålla melamin / polylaktat.

Om jag har med torr mat går det utmärkt att använda matlådor i rostfritt stål. Det finns väldigt många smarta lösningar som inte är tunga och de finns billiga att köpa på loppisar.

Använd helst inte engångsbestick utan införskaffa hellre små och lätta bestick, och fundera på hur många du egentligen behöver ha med dig.

Undvik att laga eller lägga mat på teflon (vissa gasol- och stormkök använder det särskilt till stekpannan) då  perfluoroktansyra (PFOA) används i tillverkningen och det finns experter som säger att det släpper partiklar i maten även vid låga temperaturer. Det samma gäller att absolut inte förvara maten i plastförpackningar som glasslådor, yoghurtförpackningar etc då de inte är gjorda för uppvärmning eller som återanvändning.

Om en vill grilla så finns det många naturliga sätt att tända eld istället för tändvätska. Exempelvis går det att tända eld med hjälp av björknäver, granskottar och sprängticka, men det krävs ofta att en har markägarens tillstånd och det innebär att en gör lite research. Det innebär inte att en får gå lös på träden och göra skada dem och på ekosystemet.

dsc_0181
Är en inte säker på hur en skördar och gör upp eld med hjälp av dessa så är tändpapper det miljövänligaste alternativet. Läs gärna mer om miljövänliga engåångsgrillar etc i vårt inlägg ” Så grillar du miljövänligt och häslosamt”

Att ha ett miljö- och djurvänligt friluftsliv är ett mål som får ta sin tid, allt efter vad ens ekonomi tillåter. Det kan kännas som en omöjlig uppgift, men att börja fasa ut kemikalier i maten eller som är i kontakt med maten och drycken är en bra början. Byter en ut ett par saker varje år så är en snart på god väg. För som en säger – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

//Marina

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.

Vad gör andra länder för miljön?

Posted on Updated on

I kampen för att värna om miljön får en även möta motstånd. Ett av motargumenten som är vanliga är att vi i Sverige inte behöver göra något eftersom inga andra länder gör något. Förutom att det är en dåligt stil att be sig dumt åt bara för att någon annan gör det, så är det också så att argumentet inte håller eftersom andra länder faktiskt också gör saker för att vi skall få en bättre miljö. Därför tänker jag ta upp några av många saker som hänt runt om i världen den senaste tiden.

Klimat

Läget på planeten beror på rika länders konsumtion och användningen av fossila bränslen (1). Därför är det glädjande att se att det satsas mycket på alternativ till fossila bränslen. I Sverige går det långsamt när det kommer till solkraft, men runt om i världen pågår en energiomställning där förnybara alternativ håller på att konkurrera ut smutsig fossilkraft och farlig kärnkraft (1).Under den senaste åren har det lagts mycket fokus på förnybar energi, där länder som Kina, Uruguay, Mauritius, Costa Rica, Sydafrika och Nicaragua har satsat mycket på mer hållbara alternativ. Det är länder som många kanske inte förväntar sig skall ta hänsyn till miljön.

Inom tio år ska 90 procent av elen i Nya Zeeland komma från förnybara källor. Landets största energibolag, Genesis Energy, kommer att stänga de två återstående blocken på kolkraftverket Huntly Power Station i december 2018, Kolkraftverket, ska som mest ha stått för fem procent av landets koldioxidutsläpp. Regeringen i Nya Zeeland är positiva och menar att förnybar energi är på väg att ta över.

Tyskland stängde sin äldsta kärnkraftsreaktor i slutet av juni, samtidigt som juli månad var en bra månad för vindkraftsproduktionen och solcellspanelerna har börjat producera mer el än Tysklands kärnkraftverk.

USA:s el består idag till 40% av kolkraft, men Obama har planerar att minska den ytterligare och har som mål att driva klimatfrågorna vidare.

Det går även bra för Danmarks alternativ till smutsig el. Den 9 juli producerade landets vindkraft mer el än vad landet har användning för. Den stod då för 140% och överskottet kunde exporteras till Tyskland, Norge och Sverige. Danmarks mål är att hälften av all el i landet skall vara från förnybara källor 2020, men det kan bli sanning redan innan dess.

Vindkraften i Skottland gav år 2014 nog med el för att förse 98 procent av landets hushåll med el. Målet är att landet år 2020 skall producera 100% el för eget bruk med förnybar el.

Frankrike har minskat sin energiåtgång och satsat på förnybar energi, vilket har lett till att landet minskade sitt koldioxidutsläpp förra året med 40%. Det var första gången landets förnybara energiproduktion översteg den fossila, och 20 procent av elen kom från förnybara källor.

I Kenya håller nu Afrikas största vindkraftverk på att byggas och är den största investeringen sedan landet blev självständigt. Anläggningen skall producera 14 procent av Kenyas nuvarande kapacitet och enligt presidenten beräknar att det ska räcka till en stor del av landets inhemska konsumtion. Det är ett enormt projekt som kommer att anställa 1700 personer från regionen.

I Ryssland har premiärministern Dmitrij Medvedev beslutat att alla bensinstationer i landet ska erbjuda laddare för elbilar. I dagsläget har endast 500 elbilar köpts i Ryssland och målet med detta beslut är att öka produktionen av elbilar. I Norge är var femte ny bil en elbil, vilket ökade mellan 1013 och 2014 med 130%.

 

Inpå klimatmötet i Lima meddelade Indien att de ska öka sin förnybara del med det bubbla på fem år. 2014 bestod landets energi av 44% av kolkraft och till 66% av fossila bränslen.

Samtidigt som landet fortfarande kämpar med akuta fattigdomsproblem som svält, sjukdomar, bristande utbildning och kvinnors rättigheter, så ligger Indien på världstoppen gällande teknikutveckling och innovation.

Kinas största biltillverkare BYD Co skall utmana sig själva genom att sluta producera bensindrivna bilar, vilket meddelades redan 2013. Enligt Supermiljöbloggen tillverkar de redan solpaneler, LED-lampor och nya generationers batterier.

Djur och natur

Vårt ekosystem är mycket viktigare än många verkar förstå. Allt hänger ihop i ett kretslopp som påverkar alltifrån klimatet till vad som serveras på våra bord, och det är därför det är ytterst väsentligt att lägga resurser på även detta.

Vi har i tidigare inlägg tagit upp Siuslaw National Forest i Oregon, USA, där de aktivt arbetar för att återställa ekosystemet. Där har motståndarna gått samman och arbetar mot ett gemensamt mål, som bland annat är att förhindra översvämningar av vägar och att laxens bestånd skall växa till sig.

I Ecuador har regeringen beslutat att naturområden som ägs gemensamt av bybor ska omfattas av ett nationellt naturskydd (2). Det innebär att exploateringen av mangroveskogarna kan förhindras och byar slipper tvångsförflyttas och kan bedriva hållbart fiske istället för att forma om kusten till ohållbara räkodlingar. Det är goda nyheter då kunskapen hos konsumenter om jätteräkan (som också döljs under andra namn så som Scampi. Tigerräka. Gambas. Tropisk räka. Kungsräka.) är begränsad, och många äter det fortfarande på restauranger, ovetandes om vad de stoppar i sig. Är du nyfiken på vad det är som gör att dessa räkodlingar är ohållbara och anses vara en av världens största miljöbovar så kan du läsa mer om det här.

 

Kemikalier och Jordbruk

Det talas mycket om kemikalier i dessa dagar och medvetenheten ökar hela tiden. Många väljer att köpa mer ekologiskt medan andra slår dövörat till och tycker att det är överdrivet. Eftersom det är svårt att påverka alla konsumenter är det bra när det händer saker på politiskt plan världen över.

Nonylfenoletoxilat som finns i kläder och andra tyger skall nu förbjudas inom EU. Detta ämnet bryts ner till ett hormonstörande ämne i naturen och utgör en stor skada för fisk.

Nepal förbjuder bly i målarfärg (2). Anledningen till att blyfärg förbjuds är för att bly är en tungmetall som skadar nervsystemet. Numera skall lagstiftningen ställa samma miljökrav som det görs gällande färger i USA.

Afrikanska Unionen har nu inlett en satsning på ekologiskt jordbruk och påbörjat skapandet av en plattform för utveckling av det ekologiska jordbruket (2).

“2015 har beskrivits som ett superår för klimat- och utvecklingsfrågor. Tre stora FN-konferenser – med klimatmötet i Paris i december som final – kan få avgörande betydelse för jordens framtid. Enligt Johan Rockström kan det till och med vara vår sista chans.”

Det här är bara några få exempel av vad andra länder gör för att rädda vår planet. Om en bara har lite koll i sociala medier märker en att det flödar med nyheter så gott som dagligen, så det är bara att lapa i sig alla goda nyheter. För det är fullt möjligt att göra något åt klimatförändringarna om vi gör dem nu, menar Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Har ni inte lyssnat hans uppmärksammade och väldigt inspirerande sommarprat än så gör det här! Där förklarar han varför vi måste ta konsekvenserna på miljön på allvar, men att hoppet inte är ute.

// Marina

 

Källor:

  1. Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
  2. Artikel “Räddad skog och blyfri färg”, s. 70-71, Sveriges Natur nr 3 20015, Naturskyddsföreningen.

 

Förnyelsebar energi är vår framtid

Posted on

När atmosfären blir varmare går vi snabbt mot en värld där klimatet blir allt mer oförutsägbart. Denna oroväckande utveckling leder till många konsekvenser som vi människor har svårt att hantera: förhöjd vattennivå, extrema väderförhållanden, skogsbränder, mat- och vattenbrist, försurning av haven, utrotning av arter med mera. Människan redan har passerat fyra av planetens nio gränser – klimatförändringar är en av dessa.

Koldioxidutsläppen behöver minska

Det har rapporteras att de globala koldioxidutsläppen inte ökade under 2014, trots en växande ekonomi. Tidigare har en stillastående eller sjunkande mängd utsläpp berott på ekonomiska problem, som till exempel lågkonjunktur. Nu är det alltså första gången, sedan dessa mätningar av utsläppen började, som en växande ekonomi inte orsakade mer utsläpp utan höll det på samma nivå som tidigare år. Det är en positiv nyhet, men det innebär inte att vi nu kan luta oss tillbaka och tro att allt är okej. Problemet med klimatförändringarna är inte något som ligger långt framför oss, några hundra år framåt i tiden, utan det är här just nu. Det är ett högst aktuellt problem och det påverkar många människors liv på ett väldigt dramatiskt sätt, som tidigare nämnts. Dock kommer det bli ännu sämre i framtiden om vi inte minskar våra utsläpp.

I kampen mot den globala uppvärmningen krävs det att alla aktörer ökar tempot i klimatarbetet för att uppvärmningen skall kunna begränsas till max 1,5 grader. För att förhindra en temperaturökning till mer än 1,5 grader till år 2100, så måste utsläppsminskningarna ligga på 70-95 procent till år 2050 jämfört med 2010, annars kommer det inte gå. Klimatmålen som arbetats fram av FN:s klimatpanel IPCC räcker inte för att hålla nere temperaturen, sannolikt kommer avsaknaden av rejäla satsningar istället att öka temperaturen till 4 grader till år 2100. I det värsta tänkbara scenariot kommer temperaturen höjas till 7,8 grader till år 2100.

“Om utsläppen inte minskar så mycket så kommer det troligen att behövas tekniker för att ta tillbaka koldioxid från atmosfären. Om vi skjuter upp att minska utsläppen till 2030 så blir det mycket svårare att hålla temperaturökningen under två grader. Utsläppen från produktion och konsumtion måste minska med 90 procent eller mer till 2040-2070. För att det ska ske behöver andelen koldioxidsnål elproduktion öka från dagens cirka 30 procent till 80 procent år 2050. Andra viktiga åtgärder för att minska utsläppen är energieffektivisering, undvika att bygga koldioxidintensiva vägar, plantera skog, minska nedhuggningen av skog, förändra konsumtion och matvanor, slänga mindre mat, sätta pris på koldioxid och sluta subventionera klimatskadlig teknik och aktiviteter.” – Supermiljöbloggen

Ett annat viktigt mål är att arbeta för en energieffektivisering av bostäder och lokaler som står för en tredjedel av energianvändningen, vilket skulle främjas av förnybar energi.

Icke förnyelsebar energins miljöeffekter

http://supermiljobloggen.se/nyheter/2015/01/nya-siffror-visar-vart-de-fossila-branslena-maste-stanna-under-jord

Kärnkraften är förvisso en effektiv teknik för elproduktion, en teknik som dessutom skall vara fri från klimatpåverkande utsläpp, men kärnkraften är inte fri från miljöproblem. Miljöskadliga effekter finns i hela livscykeln, från brytningen av uran till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet, som vi dessutom inte klarar av att förvara på ett säkert sätt. Läs gärna vårt tidigare inlägg där vi tog upp fördelar och nackdelar med just kärnkraft – vår lista gör det tydligt att nackdelarna är långt fler än fördelarna. Kärnkraft är inte hållbart och bör därför inte utvecklas vidare.

Kolet är billigt, lätt att bryta och finns i rikliga mängder på olika håll i världen och vi ser att många länder håller på att expandera sin kolkraft. Men kol är det fossila bränsle som har störst miljöpåverkan. I ett tidigare inlägg tog vi upp hur bland annat koleldade kraftverk påverkar en ökning av smältningen av våra stora glaciärer och havsisar, vilket redan idag har en negativ påverkan på både människor och klimat. Kolet har störst klimatpåverkan och av världens totala reserver måste 82 procent stanna kvar under mark för att klara tvågradersmålet. Mer än 90 procent av Rysslands, USAs och Australiens reserver bör förbli orörda och för Kina och Indien gäller det 66 procent av kolreserverna. 

Att Vattenfall som ett av Europas största elbolag inte enbart vill utveckla kärnkraften utan även storsatsar på kolkraft är skamligt. Bolaget har 14 kolkraftverk utanför landets gränser, de finns med på WWFs “Dirty Thirty lista” över världens mest förorenande elstationer och släpper enligt Greenpeace ut 88,4 miljoner ton koldioxid per år (hela Sverige som land släpper ut ca 50).

Olja har de senaste femtio åren kommit att bli världens mest använda energiråvara då den innehåller mycket energi, är lätt att lagra och transportera.

Supermiljöbloggen rapporterar om att den norska oljefonden rekommenderade den norska regeringen att fortsätta investera i de stora olje- och gasbolagen, trots att majoriteten i Stortinget var emot detta.

“De här nyheterna blev en stor besvikelse för de som kämpar för att fonden bör fortsätta sälja ut sina fossila investeringar. Otaliga analyser har visat att jordens resurser av olja och kol är större än vi har råd att förbränna om vi vill undvika den globala uppvärmningen, och Norge har stora resurser för att kunna påverka omställningen.” – Supermiljöbloggen

Oljeutsläppen är ett stort hot för både människors levebröd och för miljön, och utsläpp är ingen ovanlig företeelse.”Sammanlagt har det sedan 1950-talet skett över 7000 oljeutsläpp i Nigerdeltat och många miljoner liter olja har runnit ut i naturområdet.” Oljeutsläpp i Nigeria har kostat Shell en halv miljard på grund av de miljöskador som följdes efter föroreningen. Trots det fortsätter Shell att satsa på oljan. Medan vi skriver detta inlägg ligger skeppet Esperanza (Greenpeace) på lur i Stilla havet och har siktat Shells oljerigg som är påväg mot Arktis för att borra efter olja.

Det är också oroande att företag som Stena anser att klimatförändringarna är överdrivna och att det är riskfritt att använda sig av fossila bränslen i ett par decennier till, och vill fortsätta tjäna pengar till den sista droppen olja är använd.

Sveriges beroende av import

Ett annat problem är så klart att så länge vi använder oss av fossila bränslen är vi beroende av import från andra länder, något som kan bli ett stort problem vid eventuella konflikter. Konsekvensen av detta såg vi  under oljekrisen 1973-74, då Mellanöstern ströp tillgången på oljeprodukter.

Vi vet också att vi i dagsläget inte endast är beroende av olja utan även av rysk gas,

“Ett sådant extremt beroende skapar naturligtvis problem. Importen består helt av fossila bränslen samt uran till kärnkraftverken och hela unionens ekonomi blir känslig för utvecklingen i andra länder. Priserna på råvaror kan öka snabbt och med kort varsel, politiska konflikter kan medföra minskade eller helt strypta leveranser och störningar i den internationella handeln kan uppstå av en mängd orsaker: krig, naturkatastrofer eller tekniska missöden.”  – Isabella Lövin och Peter Eriksson, Miljöpartiet

Det är inte några enstaka människor som vill att deras länder ska satsa på mer miljövänliga och klimatsmarta alternativ. Den förnybara energin har ett starkt stöd även här i Sverige: en opinionsundersökning visar att hela 80 % anser att regeringen borde satsa på förnybara elsystem. Vi behöver längre inte välja mellan olika icke förnyelsebara alternativ, för det finns många metoder som är bättre för miljön och är mer hållbara. Det är positivt att allt fler får upp ögonen för klimatfrågor och ser varför förnyelsebar energi är att föredra framför fossila sådana. Frågan är om de i maktpositioner lyssnar?

Vi vill passa på att rekommendera Supermiljöbloggen till er, dels eftersom vi har använt oss mycket av deras information i detta inlägg. Det är en mycket informativ blogg som på ett enkelt sätt tar upp aktuella nyheter inom miljö.

Mer att läsa:
Havsisen i Arktis fortsätter minska även vintertid : Greenpeace
// Marina och Caroline

Skönhet och kemikalier

Posted on Updated on

Att människor lägger ner mycket pengar, tid och möda på sitt yttre är knappast en nyhet. Vissa sminkar sig nästan aldrig, andra gör allt för att dölja allt från finnar och rynkor till celluliter och gråa hårstrån, och så finns det dem som nästan lever för smink och skönhet. Vi är olika och så måste det få vara.

Men oavsett hur mycket en individ lägger ner på sitt yttre använder vi alla något slags smink, hudvård- och hygienprodukt varje dag. “Enligt sajten modette.se använder vi över 200 syntetiska och/eller miljöfarliga ämnen redan innan vi går ut genom dörren på morgonen. Till exempel genom schampo, balsam, duschkräm, mascara, läppstift, parfym.

Farliga ämnen även i naturliga produkter

Att det finns farliga kemikalier i skönhetsprodukter är många medvetna om i dagens informationssamhälle, och därför väljer allt fler ekologiska produkter. Men vi lockas också av produkter som marknadsförs genom att framhäva att de innehåller “naturliga ämnen”. Att en produkt innehåller naturliga ämnen, innebär inte att den bara består av naturliga ämnen. Inte desto mindre betyder det inte att alla syntetiska ämnen skulle vara farliga.

“Schampo är oftast baserat på sulfater. De vanligaste heter sodium lauryl sulfate (SLS) och sodium laureth sulfate (SLES), här används SLS som samlingsnamn. Dessa är starkt rengörande medel som torkar ut både hår och hårbotten. SLS används bland annat som referens vid studier av ämnen som är irriterande på huden, och det är vetenskapligt bevisat att SLS kan ge permanenta skador på ögonen hos små barn.” Eftersom vanligt schampo torkar ut hårets naturliga fett, behövs ännu en produkt: balsam, som ofta innehåller silikoner och mineraloljor, och det ger en illusion av att håret är friskt eftersom det lägger sig som en beläggning på hårstråna.

En annan negativ följd av schampoanvändning är att hårbotten torkas ut. För att kompensera denna uttorkning börjar hårbotten att producera mer sebum, som gör att håret blir fett snabbare. Detta leder i sin tur till att man tvättar håret igen, och hårbotten blir ännu mer uttorkad, vilket leder till ytterligare ökning av sebumproduktion. Denna överstimulering av sebumproduktionen går att få bukt med genom att använda mildare tvättmetoder och/eller fasa ut hårtvättarna.

Mineralolja finns i bland annat hudvårdsprodukter, mascara och lipgloss eftersom det är billigt. Det benämns i innehållsförteckningen som “mineral oil”, “vaselin”, “petrolium/petrolatum”, “paraffin/ paraffinum liquidum”, “propylene glycol”, “E 905”, “ozokerit”  och “polyisobutene”. Dessa benämningar är ofta kryptiska för de konsumenter som faktiskt tar sig tid att läsa och de flesta av dessa avslöjar inte att mineralolja är råolja, petrolium. Även om oljans miljöpåverkan inte kan ignoreras råder det delade meningar om mineraloljan är hälsofarlig eller inte, så än så länge är det upp till var och en om en vill använda produkter med råolja på kroppen i sitt dagliga liv.

Parabener är en omdiskuterad grupp konserveringsmedel som ofta finns som ingrediens i smink, hudvård- och hygienprodukter. Som vi redan tagit upp i tidigare inlägg om parabener menar vissa forskare att de är hormonstörande och andra menar att de parabener som tillåts av EU:s förodning inte är farliga för vare sig natur eller hälsa. Det går dock inte att sticka under stolen med att en del parabener är lagliga i Sverige, men förbjudet i andra länder så som Danmark. Även här är det upp till var och en om de vill använda sig av försiktighetsprincipen och helt undvika parabener eller om en vill vänta på eventuellt förbud skall införas även i EU. Vad en däremot bör ha i åtanke är att regelverket för kosmetika inte är lika hårt som till exempel regler för läkemedel, vilket en skulle önska med tanke på att vi använder mindre läkemedel än skönhetsprodukter i vår vardag.

Minska användandet av kemikalier

Men det handlar inte om att vi behöver sluta använda skönhetsprodukter, utan att minska användandet av kemikalier och det kan man göra på flera sätt:

* Köp ekologiskt! Även ekologiska produkter har en klimatpåverkan, och alla produkter är inte 100 procent ekologiska. Men det är bättre för miljön och eftersom huden ofta tar upp det som den kommer i kontakt med (detta gäller inte bara krämer utan andra kemikalier så som diskmedel, allrengöring osv.) är det även bättre för din hälsa.

* Minska antalet produkter. Titta igenom badrumsskåpet och avgör vilka produkter du verkligen använder. Gör inga impulsköp bara för att det råkar vara rea och kanske behöver du inte använda alla produkter var dag. Genom att till exempel välja en noo-poo metod eller ett schampo utan SLS kan du få ett bra resultat med färre produkter. Fundera på om du vill dra ner på sminket: Genom att hoppa över heltäckande smink på vardagarna behöver du inte använda rengöringsprodukter lika ofta och kanske slipper återfuktande krämer eftersom huden får vila.

* Kanske älskar du skönhetsprodukter och vill inte minska antalet på dessa, kanske gillar du bara att veta vad det är du använder eller helt enkelt är pysslig av dig. Då kan du göra ditt eget ekologiska smink, egna hudvårdsprodukter, ansiktsmasker, salvor mot eksem, torr hud, rodnader, schampo och så vidare.

/ Marina och Caroline

Läs mera:

Ekolisa: Balsammetoden – Nu slutar vi med schampo
Saras Eviga: Rågmjölstvätt
Allas: Gör din egen bodyscrub
Evelinas ekologiska: Enkelt recept på hemmagjord hudkräm
KTH: Göra egen deo: bikarbonat och kokosolja
Hej Bleek: Gör ditt eget läppstift av kritor
Tidningen Land: Giftfritt och ätbart: Gör naturligt smink av rödbetor

Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?

Posted on Updated on

Plastfri tisdag, eller Plastic-free Tuesday som det kallas på engelska, är ett initiativ som försöker uppmärksamma hur plast påverkar inte bara oss människor utan också djur och natur. Under plastfri tisdag är det meningen att en ska undvika plast och inte handla någon plast, vare sig det är en produkt som är helt eller delvis gjord i plast eller om det är ekobananer inpackade i plast. Självklart är det så att plast kan användas till bra ändamål, men det är långtifrån alla slags plaster som en bör ha i sin omgivning. Plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen och mycket plast hamnar även mitt ute i naturen, där den förorenar både hav och land.

Plastfritt!
Plastfritt!

Ett argument jag har hört mot plastfri tisdag är att det är onödigt och inte gör någon skillnad ändå. Det kanske är precis som med Earth Hour, som en del personer menar är fånigt och inte påverkar vår vardagliga elanvändning. Min förhoppning är att sådant som Earth Hour, köttfri måndag och plastfri tisdag får människor att tänka till och låta detta tänk påverka alla dagar, inte bara specifika dagar.

Det är ju långt ifrån lätt att leva ett helt plastfritt liv, eller att ens lyckas undvika plast för en dag. Det är en utmaning att förändra sitt sätt att leva, men det gäller att få in det i sina rutiner och vara medveten om hur mycket plast en faktiskt använder i sin vardag för att kunna komma bort från det.

Här följer några tips på hur du kan minska din förbrukning av plast:

  • När du handlar mat, ta med dig en tygpåse till affären så slipper du köpa en plastpåse att bära hem dina matvaror i. Om du handlar grönsaker och frukt, lägg dem inte i egna plastpåsar utan i mindre tygpåsar eller lägg dem fritt i en större påse. Det går även utmärkt att ta med glasburkar eller liknande för att lägga saker i, till exempel om du ska handla något från charken.
  • Istället för att använda plastbyttor som förvaring i hemmet kan du använda glasburkar och trälådor, till exempel sådana som som det legat clementiner i.
  • Köksredskap av plast, som skärbrädor och decilitermått och slevar, kan bytas ut till köksredskap i trä och metall.
  • Byt ut dina plastmatlådor till sådana i metall eller glas.
  • Köp inte vatten på flaska, för där snackar vi verkligen om att mata plastmonstret i onödan. Drick kranvatten och fyll på i till exempel en Klean kanteen.
  • Göra dina egna produkter, såsom till exempel deodorant och ansiktskrämer som du kan förvara i glasburkar. Samma tänk går att föra över till matlagning och bakning.
  • Köp inte kläder av syntetiska material, då plastfibrerna som finns i plaggen lossnar vid tvätt och åker ner i avloppet. Plastfibrerna är för små för att filtreras bort och hamnar senare i sjöar och hav. Det kan du läsa mer om här.
  • Se dig omkring i ditt närområde, kanske finns där lokala producenter som du kan köpa tvålar, grönsaker, frukt, kött och annat från. På så vis kan du se till att där inte finns någon plast inblandad och du kanske kan köpa en större mängd på en gång. Det brukar också vara mer ekonomiskt.
  • Välj mer miljövänliga mensskydd. Här kan du bland annat läsa om hur det i Sverige förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år, och hur mycket plasten i dessa påverkar miljön. Istället för dessa kan du använda menskopp eller återanvändbara tygbindor, som är lika hygieniskt och bra mycket snällare mot plånboken.
  • Tvättkorgen är också en sådan sak som du kanske har i plast och den kan bytas ut mot en i tyg. Gå igenom din vardag och titta på materialet på sakerna i ditt hem, där finns säkert mycket plast som du inte tänkt på tidigare.

Tänk på att alla dessa förändringar inte är något som måste ske exakt nu eller imorgon eller ens om en månad. Ta det steg för steg och börja med det som är enklast för dig. Förändring tar tid och det är okej. Leta inspiration hos andra och lägg gärna upp dina egna bilder på något socialt media – glöm inte att hashtaga: #plastfritisdag #plasticfreetuesday #dontfeedtheplasticmonster

På Plastic-Free Tuesday ‘s egen hemsida kan du läsa mer om plastfri tisdag och få mer inspiration till hur du kan plastbanta (OBS – på engelska). Det går även att följa Plastic-Free Tuesday på instagramOm du vill veta mer om olika slags plaster och vilka plaster du främst bör undvika kan du läsa mer hos Naturskyddsföreningen.

// Caroline

Att börja odla

Posted on Updated on

Förra året lovade jag mig själv att börja odla egna grönsaker och det är något jag i år har lovat mig själv att fortsätta med. Att odla handlar om så mycket mer än bara goda kemikaliefria grönsaker, det är en form av “grön terapi” som passar många och även om en inte lider av depression eller liknande är odling väldigt avstressande och rogivande. Att bara vara där, se allt växa, ta några spadtag då och då och klippa gräset med handdriven gräsklippare får vardagsproblemen att försvinna en stund, till och med fysiskt jobbiga uppgifter ger en mental sinnesro och sinnesstyrka. Antar att det är det som är att vara ett med naturen.

Se möjligheter istället för hinder

För den som aldrig odlat förut är det lätt att sätta upp hinder för sig själv. Det kan handla om att en inte tror en kommer klara av det eller att en inte tror att en har möjlighet att odla, men sanningen är att en kan göra det så enkelt eller så komplicerat som en önskar. Det första steget är att våga testa och våga misslyckas.

Vissa har mer plats till odling än andra, men det gäller att börja med lagom stora projekt. Börja gärna med en liten odling med några enkla växter såsom rädisa, plocksallad, gul lök, rödbeta, potatis och mangold. Välj gärna ett par snabbodlade grönsaker också, snabb utdelning ger motivation att fortsätta. Men var inte rädd att odla lite svårare grödor också. Det finns mängder av tips i odlingsböcker och på Internet som kan hjälpa en.

Har en inte tillgång till en gräsmatta kan en hyra en odlingslott eller be hyresvärden om att få starta en liten odling med grannarna (vissa hyresvärdar står även för en del av kostnaden om intresset ar stort). Det går också bra att odla i pallkragar som en både slipper rensa ogräs i ofta och som går bra att bygga på höjden om en har ont i ryggen. Självklart fungerar det bra att odla på altanen, utanför porten och på balkongen i mindre skala. Spannar med sprickor går att återanvända till odling av exempelvis tomater, chili och paprika, potatis kan odlas i stora kassar (ex. Tygpåse efter tvättkorg och Ikea kassar) som har gått sönder, mjölkpaket är utmärkt till förkultivering (förodling) och glasburkar fungerar bra till groddar. Fönsterbrädan och bänkar vid fönster kan också användas, gärna ihop med belysning. Det enda en behöver tänka på är att vissa växter som exempelvis tomater blir väldigt höga.

Fiberdukar, plastväxthus och gamla fönster gör att du kan börja odla tidigt på våren om du inte har ett färdigt växthus, och tomater, paprika och chili som tar lite längre tid att ge frukt kan börja förkultiveras redan i januari om en har belysning eller tillgång till ljust fönster.

Det är dock inget krav att börja odling tidigt, det är inte för sent att börja mitt i sommaren. Det är härligt att få komma igång på våren och öka chansen för fler skördar, men grödor tar längre tid på sig på våren än på sommaren. Är en otålig kan  det därför vara bra att börja lite senare.

Under vintern kan en välja att vila eller så kan en bli inspirerad att odla vintergrönsaker så som pumpa, grönkål och vintermorötter. Groddar och skott är både nyttigt och gott och kan odlas året om i ditt fönster. Har en möjlighet och viljan kan en anordna ett underjordsväxthus, så kallade Walpini, vilket möjliggör en lång odlingssäsong även på kallare breddgrader.

En näringsrik jord för en god skörd

Det mest grundläggande för en rik skörd är en bra jord. Vare sig du har en sandig eller lerig jord behöver den vara näringsrik. Monokulturodling innebär att en odlar en typ av växt på ett ställe, vilket genom sitt ensidiga näringsupptag leder till en utarmning av jorden och lämnar efter sig en svårodlad jord. Odlas samma gröda på samma plats år efter år ökar även risken för sjukdomar och skadedjurs angrepp.

Permakultur däremot handlar om att anpassa sig till naturens vilkor och låta allt från grönsaker till träd samverka och dra fördel av varandra genom att odla olika slags växter på ett ställe.  Dessutom är det en god idé att använda sig av växelodling, vilket innebär att en flyttar runt sina grödor i ett fyraårigt system (gärna mer) så samma växt odlas på samma plats först tre år senare. Det fungerar även om en endast har tillgång till till exempel en pallkrage, dela bara upp den i fjärdedelar, och en baljväxt i var pallkrage kan tillföra näring till jorden, och kan med fördel odlas tillsammans med näringslukande grödor som purjolök, kål och selleri.

Självklart behöver en gödsla också och det finns flera ekologiska varianter, allt från djurspillning till kompost, gräsklipp, nässelvatten, guldvatten (urin utspätt med vatten, undvik detta om du använder preventivmedel och/eller mediciner), kirskål och vallört. Använd det du har tillgång till, det tar bara några extra minuter och resultatet är värt besväret. Köper du inte ny jord, så var noga med att gräva ner hönsgödsel, kompost och annat gott minst en decimeter i jorden ett tag innan.

För att få en så god skörd som möjligt skadar det inte att plantera mynta, blåklint, sälg och andra växter för att locka insekter som kan pollinera. Läs gärna vårt tidigare inlägg om pollinering för att få lite mer tips. Lycka till med skörden!

/Marina