Miljö

En hållbar jul utan att rucka på traditioner

Posted on Updated on

Förra julen blev det lite sura miner när jag vägrade delta i julklappsleken, men det var ju faktiskt väntat. När en på något sätt försöker förändra traditioner blir folk ofta besvikna och kanske även stötta för att deras sätt inte anses vara tillräckligt bra. Så hur gör en då för att få ha sin traditionella jul utan att rucka på sina eller andras traditioner?

Julklappar och julklappslekar

Julklappar kan vara vanskligt, särskilt då många är kräsna med vad de får och vad det skall kosta. Vissa tycks inte acceptera hemmagjorda eller billiga julklappar, men är snåla när de själv skall köpa till andra och tycker inte att det är värt att köpa något hållbart eller ekologiskt.
Visst är det positivt att årets julklapp är en elcykel, men det är förstås knappast möjligt att alla kan köpa en.
Julklappar borde inte handla om ekonomi, för självfallet har inte alla råd med dyrare julklappar, många har knappt råd att föda sin familj än mindre köpa julklappar hit och dit. Ändå är det för de flesta otänkbart att inte ge bort något i julklapp, inte minst till barnen. Naturligtvis behöver en inte sluta ge bort julklappar, men vi behöver få bort den girighet som vi vuxna för över till våra barn.

Det lättaste sättet är att påverka hur hållbar din jul kommer vara är att ändra saker själv utan att

Foto: Mikael. P. Vahlgren

kräva så mycket av andra. Du kan exempelvis tala om för andra att du inte vill ha några julklappar själv eller berätta vad du önskar dig. Du kan be om presentkort eller frivillig donation av pengar så du kan spara till det du vill ha. Naturligvis kan du välja att bara ge bort hållbara julklappar så som en upplevelse eller en biosfär.

Har du barn, prata med dem om att julen inte skall handla om julklappar utan om gemenskap och omtanke. Har du små barn, se till att inte överdriva antalet julklappar från början och be vänner och släktingar att endast köpa en present istället för att skämma bort barnen med många presenter. Om de vill ge mer kan de sätta in pengar på barnens sparkonto.

Julklappsleken handlar ofta om billiga prylar som ingen har användning för. Visst är det en trevlig lek, men för att göra den mer hållbar kan du välja att köpa hållbara presenter, om du inte håller i den själv kanske även föreslå för värden att ha “hållbara prylar” som tema. Det kan vara allt från svanenmärkta ljus, till en tesil i metall, egengjord kryddmix eller ekologiskt kaffe. Andra teman som skulle kunna vara bra är aktiviteter, ätbart eller hemmagjorda produkter.
Strunta i julkalendrar med leksaker eller godsaker: gör en egen som innehåller exempelvis en saga om dagen eller en aktivitet med föräldrarna om dagen för att inte uppmuntra konsumtion och godisätande.

Julmat och julgodis

Att få bort köttet från julbordet vore det bästa på grund av den negativa påverkan på miljö och klimat av foderproduktion, transporter och så vidare, men det är såklart väldigt svårt om en eller flera är köttätare och vill hålla sig till det traditionella julbordet. Blir det allt för jobbigt att gå över till ett vegetariskt eller veganskt julbord, minska bara på djurprodukterna. Fundera på vilken julmat som är dina favoriter. Många av rätterna på julbordet går att göra veganska utan att smaken för den skull kommer att bli förstörd. Framför allt så är tomtegröten och bakningen lätt

att göra vegansk, så kanske är det där du skall börja om du känner dig tveksam.  Var inte rädd för ordet veganskt. Våga ersätta en kötträtt till en vegansk och ta gärna med dig något veganskt att bjuda på om du är bortbjuden över jul. Har du brist på fantasi sök på nätet på vegetariskt och veganskt julbord. Du behöver inte vara en mästerkock för att klara av att laga veganskt, det är inte svårare än vanlig matlagning.
Bjud på ekologiska drinkar, gärna utan alkohol. Blanda gärna till och häll upp på glasflaska och ta med till julfesten som en present.

 

Juldekorationer

Det pysslas och dekoreras mycket runt julen. Det finns ingen anledning till att sluta med det, men du kan göra det mer hållbart och giftfritt.

Det viktigaste av allt är att undvika att köpa ny dekoration varje år. Impulsköp inget och tänk kvalitet, kemikaliefritt och djurvänligt när du väl köper något och som alltid försök köpa så mycket begagnat som möjligt.
Tomtar och änglar i all ära, men att dekorera med naturliga och giftfria produkter så som kottar, ekollon, kastanjer, blåbärsris, granris, frukt, kanelstänger, pepparkakor, grönkål etc. är både vackert, miljövänligt och personligt. Låt fantasin flöda. Anpassa ditt dekorerande efter hur pysslig du vill och har möjlighet att vara. Återanvänd det som går till nästa år. Glöm inte att dina dekorationer kan inspirera dina gäster att dekorera mer hållbart.

Blommor och julgran är för många en självklarhet. Skippa självklart plastgranen om du inte är allergiker och tänk på att även granris, granar och julgrupper ofta innehåller kemikalier, så köp gärna ekologiskt och hugger du granen själv så se till att inte den inte är beprutad – det är inte självklart bara för att du kanske känner markägaren.

Det är viktigt att tänka på elproduktionen då många vill ha uppe fler ljuskällor än andra tider på året och visst är det mysigt! Kanske borde du fundera på vilka källor din el kommer ifrån, kanske vill du byta elbolag för att få el från förnybara källor? Du kan även använda ledbelysning för att minska elproduktionen och öka hållbarheten på lamporna. Tänk på att gammal elektronik kan dra mer el än nyare. Fundera på om användandet av timers minskar antalet timmar du använder din belysning eller om det faktiskt ökar den.  Och främst av allt, kommer du inte vara hemma eller inte använda ett rum på ett par timmar så finns det ingen anledning till att det är tänt i det rummet.

Vi har tidigare i inläggen “Hur hållbar är din jul?,“Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,“Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök.

Tänk på att du inte behöver ändra allt på en gång, det kan kännas överväldigande och mer stress är det sista du behöver kring julen som skall handla om att ta det lugnt och fira med nära och kära. Varje litet steg för dig är ett stort steg i rätt riktning mot en mer hållbar värld!

// Marina

Fler tips kan du hitta i denna video från junkbusters.dk

 

Advertisements

Ängarnas framtid

Posted on

När jag och barnen plockade vår sedvanliga midsommarbukett under det obligatoriska åskregnet hade jag svårt att hitta sju sorters ängsblommor. Även tidigare år har artrikedomen i mina buketter blivit allt magrare och det är inte helt utan oro jag tänker på de framtida ängsmarkerna.
Varningsklockorna har fått mig att vara extra noggrann när jag är ute med mina barn och plockar blommor. De får inte bara lära sig vad de olika växterna heter och vart en hittar dem, utan även hur viktigt det är att använda sax istället för att dra av stjälkarna, sätta tillbaka rötter en råkar få upp, inte plocka en ensam blomma av sin art och att alltid lämna kvar fler än en tar. Många föräldrar har skakat på huvudet över hur petig jag är, men nu har allt fler rapporter kommit om hur viktigt det är att bevara våra ängar då dessa marker minskat drastiskt.

Konsekvenser av klimat och jordbruk

Sedan 60-talet har växtsäsongen enligt SMHI förlängts med två veckor i norra Sverige och ökat något mindre än en vecka även i södra delarna av vårt land. Det innebär att våren kommer tidigare och även islossningen sker tidigare än förr(1). Det kan tyckas trevligt, men det kan finnas risker med det.
Klimatet påverkar floran. Det går exempelvis att se förändringar i fjäll- och polarområden där det finns många känsliga arter.

Vad innebär en tidigare vår för vårt ekosystem? Betyder det att även insekterna blir aktiva tidigare, lägger ägg tidigare och att det kanske inte finns så mycket larver kvar när flyttfåglarna återkommit och fått sina ungar? Kanske har blommorna blommat färdigt innan pollinatörerna vaknar? Även små rubbningar i klimatet kan ha stora konsekvenser för ekosystemet, och ängarna är i stor grad en del av ekosystemet.

Kulturskogen, så kallad odlad skog, är inte enbart ett hot för klimatet då de släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar, utan tränger även undan våra ängar och hagar där vilda blommor och insekter trivs. Det har lett till att Evert Taubes  gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol är snart ett minne blott. Dagfjärilarna är också svårt hotade. De är bland de första som hotas när våra ängar förvandlas till ett jord- och skogsbruk. 33 av våra 120 arter finns idag på röda listan av hotade arter(3).

Vår bebyggelse och det moderna jordbruk med monokultur, intensiv markanvändning, miljögifter och gödsling hotar att utrota en stor del av våra växter och insekter. Fortfarande används växtskyddsmedel innehållande neonikotinoider som påverkar humlor och bins fortplantningsförmåga, samt lokalsinne även vid mindre doser.

Ängsblommor trivs i näringsfattiga förhållanden. De hushåller med näringen genom att vara småväxta, smala och ha långlivade blad och en jämn tillväxthastighet. När betesmark gödslas och ökar näringen i jorden slås dessa arter ut genom att snabbväxande och högväxta arter tar över.

 Allt hänger ihop

Våra trädgårdar och parker är fulla av vackra blommor, men de svenska insekterna är anpassade för just svenska växter (2), därför är ängarna väldigt viktiga.

I vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många insektsarter har specifika krav på växter för att överleva och även blommor är specialiserade och beroende av en eller få insektsarter för befruktning.
Mnemosynefjärilen är exempelvis beroende av lövskogsgläntor och hagmarker med nunneört till deras larver, Orkidéer är väldigt beroende av mykorrhizasvampen för att kunna överleva och pollineringen av Brudsporren utförs av fjärilar.

Eftersom pollinatörerna behöver växterna för att överleva och många växter behöver insekterna för att kunna sprida sig vidare får vi inte förbise att allt hör ihop.  Genom att anpassa våra stadsparker och offentliga grönområden till att anlägga ängsmark skulle vi kunna skapa de förutsättningar som behövs för att kunna rädda många hotade ängsblommor, och även flera av våra rödlistade insektsarter. Det är åtgärder som redan håller på att tas på exempelvis många kyrkogårdar och i naturreservat, men fler platser behövs.

 Vad kan jag göra?

Det är allvarligt att våra insekter och växter håller på att dö ut, de får inte glömmas bort när vi pratar om den biologiska mångfalden. Men än kan vi rädda våra ängsmarker med dess invånare och det finns mycket du kan göra själv. 

    •  Gör om en del av din trädgård till en äng. Lämna den torraste delen av din gräsmatta till att sköta sig själv, klipp eller slå med lie och plocka bort allt hö.
      Du kan också gräva upp en gräsplätt, ta bort kväverik jord och så frön i magrare jord eller plantera ängsblommor. Fyll gärna ut med mosand när du formar din äng.
      Det finns färdiga fröblandningar med en mängd olika ängsblommor. Det tar några år men genom att utarma jorden blir den rik på både blomster och insekter.
    • Har du en pallkrage kan du arrangera en liten äng med hjälp av lite frön och mager jord. Det hjälper insekterna att pollinera de vilda blommorna.
    • Köp eller bygg ett insektshotell för våra värdefulla insekter. Det är något som barnen kan vara med att bygga och du för på så vis vidare kunskap som vår planet kommer att behöva i framtiden för att överleva. Sätt upp deras bostad i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Hämta inspiration till ditt insektshotell här.
    • Gör en bivattnare och ställ ut så att bin och andra insekter kan hämta andan och få i sig vätska i sommarvärmen. Här hittar du hur du gör!
    • Lämna kvar död ved på skyddade platser i din trädgård. Där kan insekter som
      behöver multnande trä att frodas.

  • Anlägg gärna en liten fiskfri damm som inte bara gynnar groddjuren utan även en hel del insekter.
  • Klipp inte gräset där det blommar, vänta tills växterna fröat av sig.
  • Tänk efter innan du plockar , tar bort eller flyttar en växt, är den fridlyst?
  • Skapa opinion: prata ihop dig med andra om att skapa ängsmarker på offentliga platser och starta namninsamlingar
  • Kontakta lokala politiker i din kommun som kan föra er talan om ängsmarker och ge er råd hur ni skall gå tillväga. Det enklaste sättet är att ringa växeln i din kommun eller park- och naturnämndens ordförande eller vice ordförande.

 Lycka till!

 

 //Marina
Källor:
1. Sveriges Natur, Naturskyddsföreningen, 2:17, s 21.
2. Sveriges Natur:En trädgård för mångfald. Naturskyddsföreningen, 1:17, s 30.
3. Sveriges Natur:Snart ett minne blott?. Naturskyddsföreningen, 2:17, s 34.

Att tvätta håret med bara vatten och äppelcidervinäger

Posted on Updated on

Nio dagar utan hårtvätt efter första WO hårtvätten

Vad är livet utan utmaningar? Jag började året med utmaningen att testa en no ‘poo metod som går ut på att endast tvätta håret med vatten och därefter skölja med äppelcidervinäger. Var jag skeptisk? Absolut, men inte tillräckligt för att inte testa. Jag som de flesta andra har ju växt upp med att tvätta håret med schampo och balsam flera gånger i veckan, och ett samhälle som anser att det är äckligt om håret är det minsta fett. Och mitt hår var fett och hårbotten torr, irriterad och kliande just på grund av allt tvättande med traditionellt schampo.

För två år sedan hade jag äntligen råd till att övergå helt till ekologiskt schampo, utan att behöva köpa billigare varianter med parabener och andra skadliga kemikalier i slutet av månaden.
Ekologiska schampon har fungerat bra. Mitt hår blev rent och glansigt, och min hårbotten mådde bättre än någonsin. Hårbotten kliade sällan och var aldrig irriterad. Men…även om jag använt ekologiska schampon som inte innehöll sulfater som torkar ut både hår och hårbotten lockade det ändå mig att testa att tvätta håret med bara vatten – för även ekologiska schampon är oftast inte helt fria från onödiga ingredienser och dessutom blir resväskan lättare när en är ute på äventyr.

Beskrivning:

  1. Massera hårbotten noggrant i cirkulära rörelser under rinnande vatten eller under vatten i badkaret. Detta bör ta cirka tio minuter. Har en bråttom går det med fem minuter, men då måste en tvätta håret snart igen. Är håret extra smutsigt massera även håret.
  2. Blanda en del äppelcidervinäger med tio delar kallt vatten. Skölj hårbotten och hår med blandningen (akta ögonen). Tips är att duscha varmt eller sitta i varmt badvatten så är det kalla vattnet inte fullt så jobbigt. Den starka doften från äppelcidervinägern är kortvarig, men kan återkomma om det är hög luftfuktighet.
  3. Borsta håret med en svinhårsborste ( finns även veganska varianter att köpa). Svinhårsborste bör användas var dag ,ca 100 drag genom håret, för bästa resultat. De slår vanliga hårborstar med hästlängder.

Hela proceduren tar ungefär en kvart och är inte allt för krånglig. Vissa väljer att massera hårbotten några minuter varje dag, men det är något jag själv inte haft ett behov av.

Innan en börjar med en no ‘poo metod är det bra att börja med att avgifta håret från silikoner och mineraloljor från tidigare produkter. Detta görs med att använda bikarbonat eller ett “sista-schampo” som då behöver innehålla SLS (sodium lauryl sulfate) men vara fritt från silikoner och mineraloljor. Exempel på dessa sista-schampon finns listat bra på nopoo.se

Så hur blev resultatet då? Jag skulle säga att resultatet var över förväntan. Håret blev lika rent som efter schamponering och höll sig renare längre än vid vanligt konventionellt schampo. Först efter nio-tio dagar kände jag att jag behövde tvätta håret igen. Hårbotten mådde också bra, inte alls så torr en kan förvänta sig utan vanliga schampons “fuktighetsgivande egenskaper”.

Nu använder jag endast schampotvål en gång i månaden efter hårinpackning (recept på olika inpackningar finns här) för att få ut oljan i håret. Den schampotvål jag använder är från Malin i Ratan, men det finns många andra bra schampotvålar.
Tvättar håret med vatten gör jag två gånger i veckan, eller vid behov om jag är extra svettig och sursköljer med äppelcidervinäger ungefär en gång i veckan för att återställa det naturliga pH-värdet i hårbotten utan att skada hårets naturliga oljor.

Efter tre månader besökte jag en frisör för att få ett professionellt utlåtande. Denna frisör är otroligt skeptisk till ekologiska produkter och alternativa sätt att tvätta håret. Hon hade inte träffat någon tidigare som använt WO-metoden och var överraskad över resultatet. Hon bekräftade att mitt hår var friskt (även mina gråa hår var av bra kvalitet) och att min hårbotten mådde bra. Jag kommer absolut inte att överge denna metod som verkar vara den bästa för mitt hår och min hårbotten (mitt mjälleksem är numera så gott som borta), och dessutom bra för både miljön och plånboken.

Det finns många metoder att välja bland om en vill sluta med schampo och precis som det gällde att hitta rätt schampo innan så gäller det även att hitta den no ‘poo metod som passar just ditt hår och hårbotten. Så ge inte upp vid första försöket. Om du inte är sugen på no ‘poo, så har nopoo.se även en lista på ingredienser du bör undvika i schampon, men jag hoppas att du också tänker ge det en chans, om inte för naturens skull så för din egen.

//Marina

 

 

 

Växter är bra för din hälsa

Posted on

Våren är äntligen kommen i västra Sverige. Vitsippor, blåstjärnor, svalört, påskliljor, tussilago och maskrosor pryder våra skogar och trädgårdar, och körsbärsträden står redan i blom på sina ställen. Denna tid då den färglösa världen förgylls med färgklickar och spirande grönska är underbar. Även om många lider av allergi  ger sig ändå de flesta ut för att njuta av vårsolen och se världen vakna upp från dess vinterdvala. Vissa ger sig ut i naturen, medan andra föredrar att sitta på en uteservering med en kopp kaffe, men en vårblomma ger ändå de allra flesta ett leende på läpparna.
Även inomhus tar våra krukväxter fart så här på våren. Nu är tiden att plantera om, beskära, dela och ta sticklingar och det växer så det knakar. För alla växtälskare är det en aktiv, men tillfredsställande tid.
Men en sak har alla gemensamt oavsett om en uppskattar växter eller inte – de får oss att må bra på mer än ett mentalt plan.

Träd och krukväxter renar luften från kemikalier

Det är väl känt att träd minskar luftföroreningar i städer. Systemekologen Johan Colding menar i en artikel i SvD att en allégata med träd har 70% renare luft än gator där det saknas träd. Ett enda vuxet träd kan absorbera 3,5 kg föroreningar från väg-, däck- och avgaspartiklar per år. (Läs gärna vårt inlägg Skogen och växthuseffekten om du är intresserad av skogens påverkan på klimatet.)
Inte bara träden renar vår luft. Det börjar även bli känt att krukväxter kan fungera som luftrenare inomhus. Vi pratar framförallt att växter tar upp farliga kemikalier som exempelvis bensen, formaldehyd, toluen och xylen.Att rena luften från kemikalier är viktigt både hemma och på våra arbetsplatser – i synnerhet eftersom vi spenderar den största delen av våra liv inomhus och våra vardagar fylls med allt mer elektronik (som vi belyst i vårt inlägg Hållbar IT), därför är det en god idé att fylla sitt hem och sin arbetsplats med växtlighet.

Växter förbättrar din inomhusluft

Växter gör mer än bara renar din luft från farliga kemikalier. Under dagarna när fotosyntesen är i full gång tar de upp koldioxid och avger syre, vilket leder till att du får en friskare luft. Men under nätterna, när fotosyntesen är i viloläge, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som människor gör. Därför är det bra att i sovrummet ha växter med så kallad CAM-fotosyntes, vilket innebär att växterna aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. Växter fungerar även som naturliga luftfuktare, och gör inomhusluften behagligare att vistas i.

Vilka krukväxter är bäst för mitt hem?

Naturligtvis finns det krukväxter som är bättre på att ta upp kemikalier, tar upp koldioxid under nätterna och att fukta luften. Nedan följer listor på vilka växter som är bra på vad så att du lätt kan anpassa så det passar dig. Önskar du bilder och skötselråd, eller råd om du har allergier eller vill veta vilka som är giftiga kan du till exempel gå in på Grön Luft. Min favorit av dem alla är Svärmorstungan eftersom den inte kräver mycket ljus så en kan ha den långt in i rummet och den behöver inte mycket vatten så en kan lätt åka iväg på semester.

Och visst är det vackert  med mycket blommor men det kan lätt kosta en förmögenhet att fylla ett hem med växter. Du kan därför välja växter som är lätt att dela på eller föröka. Det finns dessutom de som säljer sticklingar på sociala medier, vilket gör att du kan spara en hel del pengar. Är du som jag, föredrar du kanske även att se den lilla sticklingen att växa från en liten babyplanta till en stor vuxen planta.
Så passa nu på att fyll ditt hem med gröna växter och ta gärna med lite sticklingar till din arbetsplats för att även förgylla den om dina chefer inte redan sett till att pryda den med växtlighet.

Lycka till!

//Marina

Kemikaliefritt i lustider

Posted on

Trots att det är vanligt att det inte kliar alls när en har huvudlöss räcker det att bara höra ordet så börjar det klia i hårbotten. Faktum är att det inte känns när de kryper omkring. Klådan beror istället på överkänslighet mot lusens saliv och löss kan ibland, om en har långt hår, upptäckas genom kliande nästintill osynliga utslag på axlar och skuldror.

Nu för tiden finns det medel mot löss som inte gör dem resistenta, vilket är superbra. Men i år testade jag en ny mer naturlig metod för att slippa onödiga kemikalier och den visade sig vara effektiv.

Steg 1 – Äppelcidervinäger och balsam
Jag började som alltid med att luskamma håret noggrant för att få bort så mycket av lössen och gnetterna som möjligt. Är en håröm kan en ha i balsam så går det mycket lättare, men skölj då sedan ut det när du kammat färdigt.

För att lättare få bort gnetterna använder jag äppelcidervinäger, eftersom det skall lösa upp limmet som de sitter fast med och när håret torkat luskammade jag genom håret ännu en gång för säkerhets skull. Äppelcidervinäger är dessutom bra för att motverka mjäll och torr hårbotten, så det är ju en fin bonus.

Det skall dock uppmärksammas att om lössen fått frodas och blivit många kan det svida lite i hårbotten, särskilt om en kliat sig mycket. Det går bra att blanda ut det något med lite vatten.

Steg 2 – Kokosolja
Kokosolja (rapsolja och majonnäs sägs också fungera) tar död på löss. Värm upp kokosolja tills det blir flytande och lättare att hantera. Massera in oljan noggrant både i hårbotten och i resten av håret. Ju mer du använder och ju längre det sitter i desto bättre. Sätt gärna en duschmössa, plastpåse eller plastfolie på huvudet och vänta minst åtta timmar, gärna över natten. Tänk på att små barn kan kväva sig i plastpåsar!

Om det är ditt barn som fått löss kan du göra denna delen till mysig kvalitetstid. Massage i hårbotten är väldigt mysigt och alla mina barn älskar den personliga uppmärksamheten.

Schamponera håret utan att blöta det med koncentrerat schampo och skölj sedan ur håret med så kallt vatten en klarar av. Varmvatten gör att oljan sätter sig fast och det tar längre tid att få bort det. Upprepa ett par gånger tills oljan är borta.


Jag använder ofta kokosolja i inpackningar då det tillför håret näring och gör det mjukt och glansigt, och får dessutom hårbotten att vara mjällfri.

Upprepa behandlingen efter 9-10 dagar för att försäkra dig om att du är lusfri

Steg 3 – Förebygga
Löss kommer gärna åter när det är stora utbrott på skolor och dagis, därför är det viktigt att förebygga. Luskamma gärna barnen varje vecka från skolstarten till slutet av april, så upptäcks det i tid. Även oljeinpackningar då och då kan förebygga.

Droppa en droppe lavendel eterisk olja i den nytvättade mössan och någon droppe i håret (ej på huden) så sägs det att lössen håller sig borta. Detta kan du även göra när du börjar få lusvarningar från dagis och skola. Men var noga med att inte använda för mycket och glöm inte att det kan finnas astmatiker i din och barnens närhet och att det kan vara allergiframkallande.

Skulle inte denna metod fungera eller om lössen återkommer så rekommenderar jag att en går till apoteket. Ibland behövs trots allt lite starkare medel.

// Marina

Friluftsliv utan gifter och djurplågeri

Posted on Updated on

Året har precis börjat men det är hög tid att börja planera inför kommande vandringar och se över både kläder och utrustning som kommer att behövas. För mig är det oerhört viktigt att påverka miljön och klimatet så lite som möjligt även när jag är ute på äventyr, samtidigt som jag vill använda mig av djuvänliga produkter. Det är mycket att tänka på.

Kläder
“Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” säger många och nog finns det gott om dåliga kläder. Att vandra i kyla, regn och/eller hetta kräver att en är medveten om vad en tar på sig, i synnerhet om en är ute på längre vandringar och vädret kan skifta fort.
Kläder för utomhusaktiviteter är därför bland det svåraste att välja och med riktlinjerna att det skall vara bekvämt, hållbart, funktionellt, snabbtorkande, kemikaliefritt och fritt från djurplågeri gör det hela ännu mer komplicerat.

Först och främst behöver en tänka utifrån kvalitet och inte kvantitet. Välj bra produkter som håller och ta hand om dem genom att tillexempel inte tvätta dem för ofta, samt vaxa och impregnera dem med hemmagjorda produkter eller köpa miljövänliga produkter.
Spana gärna in dokumentären “The true cost” som tar upp konsekvenserna av dagens slit och släng samhälle!

Efter Greenpeaces larmrapporter om friluftskläder har medvetenheten om farliga kemikalier ökat. Det handlar framför allt om kläder som är vatten- och smutsavstötande.

Kemikaliegruppen PFAS, per- och poly-fluorerade kemikalier går att hitta på de mest avlägsna platserna, då de sprids via vind och vatten när kläderna tillverkas, tvättas eller/och när vi använder dem i naturen. Det tar flera år, ibland hundratals år innan dessa kemikalier har brutits ner. Kemikalierna kommer in i kretsloppet då både vi människor och djuren får i oss dessa när vi äter, dricker och andas.
Under den tiden de bryts ner har kemikalierna hunnit påverka både människors och djurs reproduktionsförmåga, hormonsystem och förorsakat cancer.

Det finns numer många märken som erbjuder kläder och skor till friluftslivet som är antingen ekologiska eller giftfria.  Fjällräven, Paramo, Pyua, Rotauf, och R’ADYS, är bra förebilder då de idag erbjuder hela kollektioner av plagg som är fria från PFAS-kemikalierna.  H&M, Puma och Adidas är på gång att fasa ut kemikalierna, och nyligen lovade Gore Fabrics (tillverkare av Gore-tex) att övergå till tyger fria från skadliga fluorkarboner.

dsc_1485

Skinn och päls är väldigt populärt när det kommer till att hålla sig varm även på sommaren. Läder är också en bra produkt då det är slitstarkt, hållbart material och håller vattnet ute bättre än tyg. Jag själv är inte vegan, men jag är oerhört försiktig när det kommer till produkter som är tillverkade av djur. Många väljer hellre produkter av dun, ull och läder framför allt annat oavsett risken för djurplågeri, men själv vill jag absolut inte hjälpa till att bidra till djurplågeri och avstår hellre om det inte finns garanti att djuren inte farit illa. Det finns många olika typer av material som fungerar bra.
Jag köper så mycket ekologiskt jag kan, men ekonomin räcker inte alltid till att köpa allt ekologiskt när en har en stor familj. Däremot är det värt ett lägga en extra slant på ekologiskt om det innebär att djuren inte behövt utstå smärtsamma metoder.

Undersökningar anger olika men alla höga siffror på att fåglarna plockas levande på sina fjädrar och dun. Det är en plågsam, stressande och blodig historia för de stackars fåglarna och dessutom blir såren ofta infekterade. Det är inget liv för en levande varelse och borde inte tillåtas men dunet och fjädrarna säljs ändå i svenska butiker.
För fåren och kaninerna kan det gå till lika plågsamt för att ta vara på deras ull. Ullen slits bort från kaninerna och de förvaras ofta i för små burar.
Merinoull från merinofåret är en superbra ull med många bra egenskaper, men det finns en dold baksida med misshandel och avel som skapat så djupa hudveck att djuret får värmeslag och fukten som samlas i vecken lockar skadeinsekter. För att undvika att skadeinsekterna lägger ägg i vecken utsätts de ofta för mulesing vilket innebär att “djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skär av, i regel helt utan bedövning.”

När det kommer till skinn och läder är det tyvärr sällan kopplat till att en tar till vara på skinnet efter slakt av djur som är från kött och mjölkindustin. Även exotiska djur används som bekant. Ofta står det inte markerat vilken typ av läder en produkt är tillverkad av. Det är allmänt känt att djur misskötts både i uppfödning och transporter, och till detta tillkommer ofta utsläpp av arsenik, krom, kvicksilver, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier.

Ekologiskt är bästa alternativet men inget går att garantera och därför rekommenderas att hålla sig till veganska produkter. Men om nu inte ekonomin räcker till och du ändå känner att du måste ha en dunjacka, underställ i ull etc köp det helst då secondhand. Det blir dessutom billigt och du har råd med fler humana och miljövänliga produkter till dina äventyr.

Utrustning

När det kommer till utrustning bör en alltid tänka att ju mindre en har med sig desto bättre. Det finns ingen poäng med att köpa produkter en inte behöver.
Det kan vara en bra idé att investera i ett bra och miljövänligt tält om en tältar mycket eller ska vara borta under en längre tid. Blue One 2P från VAUDE Sport är ett tält av återvunnen polyester och ekologisk bomull, samt att färgningen ska utföras enligt Vaude Ecolour, (vilket har höga krav på CO2-utsläpp, vattenförbrukning och användning av kemikalier) eller så ska materialen framställas enligt kraven från bluesign®,( världens hårdaste krav på miljövänlig tillverkning från början till slut med produktion, restprodukter, arbetsmiljö, resursförbruk osv inkluderat).
Inom en snar framtid kanske vi också får se soldrivna tält som Orange solar tent på markanden, där du kan ladda din mobiltelefon eller lysa upp tältplatsen med solenergi.

Numera finns det gott om ekologiska ryggsäckar i olika storlekar. Det finns även ryggsäckar som både har GOTS – och Fairtrademärkt tyg.

Satsa på en sovsäck utan kemikalier som tillexempel PFC. Och varför inte ett reselakan i ekologisk bomull att värma lite extra inuti sovsäcken. Ligg underlag finns tillverkade i miljömärkt ull istället för polyeten som tar lång tid att bryta ner i naturen.

Mat och dryck

Att göra maten och drycken miljövänlig och hälsosam är inte särskilt svårt oavsett om en skall på en kortare utflykt eller en längre vandring.
En viktig regel är att hålla sig till ekologisk och vegetarisk/vegansk mat, då får du både giftfri mat och energi att orka med fysiska utmaningar. Kött ger också energi, men många grönsaker och dylikt innehåller mer protein än kött. För att få ut den mesta av maten bör en äta exempelvis mycket quinoa (som faktiskt sägs används på rymdfärder), sojabönor, tofu, bovete, ris, kikärtor, bönor, linser och quorn. Dessutom finnas veganskt proteinpulver om en skulle vara i behov av det. Är en inte förtjust i bönor och kikärtor kan en lätt mixa ner det i grytor.

Det finns gott om smakrika recept på vegansk mat och även klimatsmarta tips. Testa gärna några recept innan du ger dig ut för upplevelsen blir desto bättre med god mat.

Det bästa är att torka maten själv i en tork eller i ugnen. Då slipper en onödiga tillsatser, det blir billigt och en vet att det kommer smaka bra. Jag har alltid med lite kokosolja att steka i så jag får i mig bra fett och det tål dessutom temperaturskillnader bra.

Vatten är naturligtvis det bästa en kan ha med sig ut. Vill en inte bara dricka vatten är det naturligtvis trevligt att ha med lite ekologiskt snabbkaffe, te, chokladdryck för vatten eller pulversoppa.

Förvarings- och tillagningskärl är viktigt att tänka på när det både kommer till vikt och kemikalier. Själv föredrar jag att förvara vattnet i en termos eller vattenflaska i rostfritt stål med kork av BPA-fri Polypropylen (PP # 5). De är tyngre än PET-flaskor men eftersom Polyetentereftalat inte rekommenderas att användas till varma drycker vill jag hellre ha med ett kärl som klarar både och ifall jag vill ta med mig kaffet på vägen. Dessutom tycker jag personligen att vattnet smakar plast om den fått ligga en stund i solen i plastflaskor. Planera hellre turen förbi vattenstationer eller samhällen där du kan fylla på vatten istället för att ha många kärl.
Metallmuggar, kåsor och bambumuggar är perfekta kärl att dricka ur, kallt som varmt. När det kommer till bambu är det dock viktigt att köpa ekologiskt då de kan innehålla melamin / polylaktat.

Om jag har med torr mat går det utmärkt att använda matlådor i rostfritt stål. Det finns väldigt många smarta lösningar som inte är tunga och de finns billiga att köpa på loppisar.

Använd helst inte engångsbestick utan införskaffa hellre små och lätta bestick, och fundera på hur många du egentligen behöver ha med dig.

Undvik att laga eller lägga mat på teflon (vissa gasol- och stormkök använder det särskilt till stekpannan) då  perfluoroktansyra (PFOA) används i tillverkningen och det finns experter som säger att det släpper partiklar i maten även vid låga temperaturer. Det samma gäller att absolut inte förvara maten i plastförpackningar som glasslådor, yoghurtförpackningar etc då de inte är gjorda för uppvärmning eller som återanvändning.

Om en vill grilla så finns det många naturliga sätt att tända eld istället för tändvätska. Exempelvis går det att tända eld med hjälp av björknäver, granskottar och sprängticka, men det krävs ofta att en har markägarens tillstånd och det innebär att en gör lite research. Det innebär inte att en får gå lös på träden och göra skada dem och på ekosystemet.

dsc_0181
Är en inte säker på hur en skördar och gör upp eld med hjälp av dessa så är tändpapper det miljövänligaste alternativet. Läs gärna mer om miljövänliga engåångsgrillar etc i vårt inlägg ” Så grillar du miljövänligt och häslosamt”

Att ha ett miljö- och djurvänligt friluftsliv är ett mål som får ta sin tid, allt efter vad ens ekonomi tillåter. Det kan kännas som en omöjlig uppgift, men att börja fasa ut kemikalier i maten eller som är i kontakt med maten och drycken är en bra början. Byter en ut ett par saker varje år så är en snart på god väg. För som en säger – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

//Marina

Hur hållbar är din jul?

Posted on Updated on

Julen är slöseriets högtid. Vi köper billiga prylar med dålig kvalitet till julklappslekar, halvgenomtänkta klappar som kommer hamna i soporna och onödig elektronik med farliga kemikalier. Vi lagar för mycket mat som går till spillo, slår in julklapparna i massor av vackert julpapper för några sekunders beundran och köper en extra tomte som ska pryda våra bokhyllor. Och jag säger VI eftersom ingen av oss är perfekt. Alla har vi våra brister och gör våra misstag, och det är okej. Men eftersom julen i vårt konsumtionssamhälle är ett problem för både klimat och miljö, hoppas jag att alla försöker tänka lite mer hållbart. Vi har tidigare i inläggen “Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,
Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök. Om du bara ändrar på några av dina dåliga vanor så har du kommit en god väg för att tänka mer hållbart, och kanske så kommer det tänket följa med dig i vardagslivet och göra stor skillnad på sikt i hur du lever ditt liv.

Det behöver inte vara särskilt krångligt eller uppoffrande att tänka mer miljövänligt runt julen. Oftast handlar det bara om att byta ut en sak mot en som är bättre.

Några enkla tips :

  • Strunta i att köpa vitmossa. Det är egentligen inte alls vitmossa utan fönsterlav som hotas av storskaligt skördade och har liksomdsc_0285 andra lavar och mossor svårt att återhämta sig. Jag är själv en mossälskare men jag ser hellre att de är kvar i vår natur där de utgör en viktig roll i vårt ekosystem. Dessutom är den köpta “vitmossan” full med farliga flamskyddsmedel, som du helst inte vill ha i ditt hem i onödan.
    Istället kan du fylla adventsljusstaken med kottar, näver (tänk på att inte skada trädet), kastanjer, ekollon, nötter, stenar, kanelstänger, anis, mm. Det gör varje ljusstake unik och speciell, och charmigare. Och självklart se till att hålla er till svanenmärkta eller ekologiska ljus i staken.
  • Slå in dina julklappar i gammalt presentpapper, i tyg du inte har användning för, i barnens sönderlästa serietidningar mm. Dekorera med saker du redan har hemma exempelvis knappar, sidenband, klistermärken, ischokladformar eller vackra bilder från en tidning och gör egna etiketter av tomma ytor på tex gamla räkningar och fraktordrar som kan klippas till olika former, målas och Pradas med små bilder, teckningar eller kalligrafi.
  •  Åk inte ut på stan och panikshoppa eller utan att ha en idé vad du vill köpa. Skriver du ner en lista på vad du vill ge bort så spar du både tid till att handla och minskar risken för dåliga impulsköp. Handla på nätet så slipper du även att lockas av fler butiker som kan leda till att du köper mer än vad du behöver. Beställ gärna flera produkter från samma sajt om det är möjligt och gärna ihop med grannen så spar ni på frakt och det blir mindre transporter. Köp gärna secondhand, särskilt till julklappslekar.dsc_0290
  • Gör saker själv – vaxa ekologiskt jultyg själv till julbordet, gör kransar av mossa och lingonris, måla popcornvolanger och kottar med ekologisk fingerfärg, forma hjärtan av ståltråd och klä med citron/lime/apelsinskal, gör potpurri med kanelstänger, stjärnanis och nejlikor eller varför inte göra servettringar av rosmarin.
  • Även om du är köttätare låt det veganska köket inspirera en del av ditt julbord och bakningen. Några av mina egna favoriter att göra veganskt är risgrynsgröt/ris a la Malta, inlagd “sill”, rödbetsbiffar, mandelbollar, dadelbollar, pepparkaksbollar, pepparkakor och chokladtryffel. Det mesta går att göra utan animaliska produkter utan att smaken blir lidande.
dsc_0317
Pepparkaksbollar
dsc_0323
Veganska pepparkakor
dsc_0329
Vegansk chokladtryffel med smak av pepparkaka, anis, kanel, ingefära och kardemumma.

Hållbara tips finns på:

* 10 bästa knepen för en grön jul  (Naturskyddsföreningen)

Blir det en hållbar jul? (Framtidsstigen)

* Tips för en hållbar jul: Julmat med KRAV (Ekocentrum)

* Junkbusters

 

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi på
Two Green Spirits