Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Posted on

När jag ser en skog, ser jag mer än bara träd. Jag ser ett hem. Ett hem för en oändligt många djur och växter – alltifrån älgar och vargar till skalbaggar och mossor. Och när jag ser ett träd avverkas och släpas iväg ser jag ett hem som blir förstört.

Foto: Mikael P. Vahlgren

Sedan jag var ett litet barn har jag varit fascinerad av livet i skogen. Medan de flesta andra verkade mest skrämda och äcklade av små kryp sprang jag runt i gummistövlar med kikaren och förstoringsglaset i högsta hugg. Med ut i skogen hade jag även fågelboken och insektsboken i hopp om att hitta något jag inte sett förut och kunna identifiera vad det var. Idag minns jag inte längre arterna jag lärde mig då, men fascinationen finns kvar. Kanske skulle människor ha större förståelse för skogens värde om de fick se den med andra ögon. Under en lupp ter sig skogen nämligen annorlunda, den är komplicerad och vacker.

Men mitt paradis är nu hotat. Enligt en inventeringsrapport från hösten 2010 ökar andelen hotade och sällsynta arter i skogen trots att vi har miljömål, certifieringar, mångfaldsår och internationella överenskommelser. För att den biologiska mångfalden skall bibehållas och förbättras krävs det därför att skogarna behandlas med respekt och att vi slutar med kalhyggen.

De gamla trädens betydelse

För att en skog ska må bra krävs det att det finns träd av olika slag och i olika livsfaser, vilket innebär att ekosystemet är beroende av skog som är mer eller mindre orörd. Den vedlevande svampen rosenticka är ett exempel på en art som signalerar att granskogen fått vara i fred en längre tid (Hallmén et al. 2013. s. 101. ), vilket är nödvändigt för många arter.

“Den döda veden innehåller svampar som hjälper till med nedbrytningen av träden så ny näringsrik jord bildas så de träd som växer i skogen ska kunna leva. Denna livscykel är enormt viktig. Den tar dock lite tid på sig. Vi talar inte om kvartalsrapporter eller 5 års cykler. En grans livscykel från planta till gammalt träd som sedan dör, ramlar omkull och förmultnar och blir näring till nästa granplanta är omkring 500 år i norra Sverige och ca 300 år den södra delen av landet. För tallen är denna livscykel ännu längre, omkring 1000 år i norra Sverige resp. ca 500 år i söder. Under hela denna tidsperiod är träden hem för olika sorters växter och djur. Den största mångfalden hittas oftast i de äldsta perioderna av livscykeln. Det är just dessa organismer som idag är hotade till sin existens. Detta på grund av att skogsnäringens livscykel för träden/skogen är ungefär knapp tiondel av den naturliga (Kirrpu. s. 6).”

I kulturskogar (odlad eller brukad skog) är död ved en bristvara (Hallmén et al. 2013. s.85), vilket är ett stort problem för skogens ekosystem. Urskogen och gammelskogen är däremot rika på torrakor (stående dött träd) såväl som liggande döda träd (lågor), vilka är fulla av liv. På håll ser de trista och tråkiga ut, men tar man sig en närmare titt kryllar det av fascinerande småkryp och växter.

torraka
Foto: Mikael P. Vahlgren

Döda träd i olika nedbrytningsstadier erbjuder en betydelsefull livsmiljö för många hotade djur och växter (Hallmén et al, 2013. s. 85).  I sommarpratarna talar skogsinventeraren Sebastian Kirppu till exempel om olika mossor och fåglar som trivs just i gammelskogen. Skogstrappmossa, vedtrappmossa, purpurmylia, lavskrika och lappmes, är bara några av de arter som är beroende av en välmående skog.

Den döda veden förser övriga delar av ekosystemet med en väsentlig del organiskt material, det som är en förutsättning för växtkraft och utveckling. Skadade och ruttna, är de den främsta födan för många djur. Granbarkborren utvecklas i nyligen döda granar och för med sig blånadssvampar som de och många andra organismer har nytta av och hästmyrorna fördrar att bilda gångar och yngelkammare i död och rötskadad ved (Hallmén et al, 2013. s. 58-60). Död ved är avgörande för att många mossor och lavar skall kunna växa och utvecklas. Majoriteten av skogsmossorna i norra Sverige är beroende av murknande lågor i sena nedbrytningsstadier, medan många lavar föredrar torrakor (Hallmén et al, 2013. s. 85).

Arter har svårt att sprida sig

Då gammelskogen är splittrad och ligger som isolerade öar är många arter hotade eftersom de har svårt att sprida sig (Hallmén et al, 2013. s. 48). Många insekter har vingar och har därmed lättare att förflytta sig till nya områden, andra arter såsom klokrypare, liftar med andra arter, men likväl finns det många arter som har svårt att förflytta sig över större områden (Hallmén et al, 2013. s. 38)(Hallmén et al, 2012. s. 158). Ett exempel på det är den vitryggiga hackspetten. Den har larver från stående döda lövträd som föda, men kan inte flyga hur långt som helst för att finna mat eftersom de inte kan lämna ungarna en längre tid. För fyrtio år sedan var det en vanlig fågel men år 2012 häckade enbart två par i Sverige. Deras beroende av en mångfald av ålder och träslag kan vara orsaken till att de håller på att utrotas, då lövträd minskat drastiskt sedan det uppmuntrades att plantera barrträd. Hackspettens frånvaro tyder på att skogarna har blivit sterila, då hundratals andra arter redan innan gått samma öde och arternas existens är beroende av varandra (Zaremba. s. 138-141).

Jämvikt för att rädda skogen

Foto: Mikael P. Vahlgren
Foto: Mikael P. Vahlgren

Att fortsätta ha ett fungerande skogsbruk och samtidigt ha skyddad skog för att gynna många av de rödlistade arterna är inte omöjligt, det svåra är dock att hitta den jämvikt som behövs.

Att värna om naturen och dess ekosystem behöver inte vara ett hot. Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar att det blir lägre omkostnader om en med jämna mellanrum plockar de träd som är mogna och att kalhyggen inte bara är fula, utan även olönsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Zaremba (som fått mycket ris och ros för sin bok) berättar att det finns svenska skogsägare som förespråkar denna metod, men att den inte är möjlig i Sverige idag eftersom det är olagligt och därmed straffas skogsägare som vill ta sitt ansvar (s.53). Här är en lagändring på plats. Vidare berättar han om Tyskland som inte längre vill köpa svenskt papper, då de blivit medvetna om att Stora Enso kalhugger norrländska naturskogar (s. 65). För kvalitetsvirke för husbygge krävs också en senvuxen vedstruktur (Kirrpu. s. 7).

“När man borrar ett träd i de skogar som planterats och skötts enligt skogsbruksnormen får man se en ofantlig skillnad i tillväxten och på årsringstorlek. Ofta är det uppemot 1 cm mellan varje årsring till skillnad mot de mer än 50 årsringar/cm man kan hitta i naturskogens långsamt växande träd…[…]… En porös vedstruktur har mycket låg beständighet mot fukt och rötangrepp och man blir tvungen att byta ut brädan, fönsterlisten eller stocken inom en kort tidsperiod. Framtidens trähus kan komma att mögla sönder och kräva stora renoveringar (Kirrpu. s. 7).”

Kanske är det till och med så att en skogsägare skulle kunna tjäna bra pengar på att låta skogen stå orörd eftersom det sker en ökning av natur- och ekoturism runt om i världen (Hallmén et al. 2013. s.142). Denna typ av turism har ökat antalet bergsgorillor i Afrika och valar är mer värda levande än döda, vilket tyder på att en utveckling av natur- och ekoturism i våra gammelskogar skulle vara fördelaktigt för ekosystemet då träden får stå kvar. Turismen ökar dessutom landsbygdens status, gynnar lokala företag och ger arbetstillfällen, och skogsägaren kan vara stolt över att ha ansvaret över något så vackert som en välmående skog.

/ Marina

Foto: Mikael P. Vahlgren

Källor:

Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.

Hallmén John, Janzon Lars-Åke. Kryp. Stockholm: Nordstedts; 2012.

Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.

Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.

 

 

Advertisements

2 thoughts on “Hotet mot den svenska skogens ekosystem

    […] Hotet mot den svenska skogens ekosystem […]

    […] Hotet mot den svenska skogens ekosystem […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s