klimatförändringar

Klimatförändringar och pandemier

Posted on April 24, 2020 Updated on July 5, 2020

Klimatförändringarna är redan oundvikliga. Vår planet är i oblalans. Den otroliga värmeböljan vårt land drabbades av 2018 är något som fortfarande ligger kvar i folks minne. Att Australien brann i tre månader och där en miljard djur kan ha dött innan regnet äntligen kom är ännu en varningssignal att något inte är rätt.
Det finns många fler exempel, men som inte är lika känt. Hur många har exempelvis missat att Islands glaciär Okjökull är ett minne blott? Vem minns de klimatrelaterade bränderna i Sibirien förra året?
Vi har nått ett akutläge. Nu handlar det om att bromsa in, för att inte nå de 3-4 grader uppvärmning vi är på väg mot.
En varmare värld låter kanske skönt men en stor fara med ett varmare klimat är den ökande smittspridningen av infektionssjukdomar och kanske är Covid-19 ett tecken på att klimatkrisen är verklig?

Covid-19 sprider sig fortfarande som en löpeld över världen. För det allra flesta verkade det komma som en chock. Egentligen borde vi inte vara ett dugg förvånade. Zoonoseer, det vill säga sjukdomar som smittar mellan människa och djur, är inget nytt.

Exempel på kända sjukdomar som orsakats av zoonotiska virus:

AIDS
Svininfluensa
Fågelinfluensa
SARS
MERS
Ebola

Den industriella djuruppfödningen är en stor riskfaktor när det kommer till att sprida epedemier och pandemier. Virus sprids lätt vidare från ett sjukt djur till människa genom beröring eller genom att äta kött från ett smittat djur. Om du är nyfiken läs mer på exempelvis Djurens Rätt. Det är alltså inte bara djurmarknader i Asien som är hotet, även om det så klart är en stor lättnad att Kina stängde dem tillfälligt i dessa kritiska tider. Djurfabriker där djur förvaras tätt för att sedan bli kött på en tallrik är särskilt riskabla, eftersom trängseln gör det möjligt för sjukdomar att spridas vidare i hög takt. Covid-19 borde vara ett exempel på hur fort det kan gå hos oss människor som är fria. Det är inte svårt att tänka sig hur fort det kan gå tillexempel i en ladugård med packade kor eller i ett hönshus där hönsen klättrar på varandra. Redan i juni, innan Covid-19 ens är i slutspurten, kommer larm från forskare om att svininfluensan G4 liknar den svininfluensan som spreds över världen 2009, den så kallade H1N1. G4 har redan smittat många kineser som arbetar med grisar och nu riskerar vi ännu en pandemi.

” Om vi alla varit vegetarianer hade risken sannolikt minskat för spridning av virus av typen covid-19. ” (Björn Olsen, expert på infektionssjukdomar och pandemier.)

Att hela världen skulle bli vegetarianer är kanske önskvärt, men näst intill omöjligt att uppnå. Däremot är det oerhört viktigt att vi ser över våra vanor och minskar vårt köttätande. Ju mer kött vi äter, ju mer djur kommer att gå åt och ju större djurfabriker kommer behövas. Det är ren logik som alla kan förstå. Ekonomi och skepsism kommer sätta käpparna i hjulen för en bra djurhållning. Inte bara utomlands, utan även i vårt land. Det är redan hemska förhållanden på många ställen i vårt land.
Kanske bryr du dig inte om hur djuren mår, men kanske är det en funderare över vad som kan drabba dig själv och dina nära och kära. Covid-19s dödlighet är inte den värsta genom tiderna, men vi vet ännu inte hur dödlig nästa pandemi kommer vara.

Experter jobbar hela tiden med att förhindra en epedemi eller pandemi, oavsett om de är zoonoser eller ej. Sjukdomar hotar ideligen att spridas mellan samhällen. Det är tack vare experter med kunskap om smittspridning som vi har sett så få pandemier i dessa moderna tider då folk reser kors och tvärs över kontinenter. Är de allvetande? Nej, naturligtvis inte. Sjukdomar muterar och blir till en ny sjukdom som kan bete sig helt annorlunda. Snart kommer dessutom fler länder öppna sina gränser igen. Ressugna svenskar har redan kastat sig på första bästa plan och därmed har dörren för smittspridning åter öppnats. Resa i all ära, men hur skyddad är du när du åker utomlands? Det är en fråga vi måste börja ställa innan vi bestämmer oss för att lämna landet.

Att klimatforskare länge har varnat för spridning av smittsamma virus när världen blir allt varmare och blötare borde också varit en varningsklocka för oss alla. Men vi fortsätter att konsumera, köra bil, flyga och äta kött medan vårt land får mildare vintrar och därmed ett sämre skydd mot virus.

Ännu är det för tidigt att säga om Covid-19 kan kopplas till klimatförändringar, men den har sannerligen satt käppar i hjulet för klimatarbetet. Pandemin har gjort regeringar ostabila, näringslivet är rejält försvagat och det internationella klimatsamarbetet är starkt hotat. Det spenderas mer energi på att gnälla på olika länders sätt att hantera den pågående pandemin än på att samarbeta för en värld där vi kan hantera covid-19s konsekvenser, framtida pandemier och klimatkrisen. Klimatförändringarna för med sig bland annat höjda temperaturer, högre luftfuktighet och översvämningar som kan öka spridnignen av smittospridande insekter, vilket gör det möjligt för fler och allvarligare pandemier i framtiden. Alltså borde vi inte glömma bort att kämpa även för klimatet mitt i denna kris. Och du som sitter där hemma och gnäller på Tegnell, du som inte har någon kunskap i frågan, lägg energin på att skaffa dig kunskap om vad du kan göra, inte bara för att förhindra att bli smittad själv eller smitta andra, utan även på vad du själv kan göra för att förhindra nästa pandemi. Det räcker med en människa för att orsaka en pandemi, men det kan också räcka med en enda människa för att förhindra en. Därför kan vi alla göra skillnad, hur liten den än kan verka.

Det tar tid att vänta på att lagar skall formas för att hindra människor från att göra saker som har stora konsekvenser för hela planeten. Under tiden kan vi göra något åt det. Vi kan välja att ta tåget istället för att flyga, vi kan välja att ha en semester på hemmaplan istället för att åka på charter, vi kan välja att spara ihop till vår drömresa istället för att åka på flera billiga weekendsemestrar, vi kan välja bort köttet när vi är utomlands, ha mer grönt på tallriken, stanna hemma när vi är sjuka, särskilt om vi varit utomlands och mycket annat. För nästa gång kanske det är du som har med dig smittan hem till Sverige. Kom ihåg att du är med och väljer vilken framtid vi kommer att ha.

Lyssna gärna på Johan Rockström, Greta Thunberg och Anders Tegnell i sommar- och vinterpratarna i P1 för att få en klarare bild över helheten. Pandemier, köttätande och klimatet går hand i hand.

Johan Rockström 1 January 2020 In English

Johan Rockström 12 Juli 2015

Johan Rockström 1 januari 2020

Greta Thunberg 20 juni, 2020

Anders Tegnell 24 juni 2020

This entry was posted in Allt möjligt, Djur och natur, Hälsa och Ohälsa, Hållbarhet, Miljö, Politik, Rättvisa, Världen and tagged corona, covid-19, influensa, klimatförändringar, pandemi.

Black Friday – en mörk dag för planeten

Posted on November 15, 2018 Updated on November 20, 2018

Black Friday infaller den 23 november och innebär att de flesta butiker har rea, vilket gör folk konsumtionsgalna. Enligt Dagens Nyheter kommer nästan hälften av svenskarna att handla i årets rea, vilket är en ökning från tidigare år. Reor i all ära, men billigare priser leder ofta till att en konsumerar mer och dessutom gör fler spontana inköp, som i sin tur leder till överkonsumtion. Men det är även många som väljer att bojkotta Black Friday genom att inte konsumera alls, för klimatets skull.

Faran med reor

Att reor leder till överkonsumtion är ingen nyhet. Plötsligt står folk där med saker de inte planerat att köpa, saker de inte behöver, saker som inte kommer komma till användning och ofta även saker som de inte ens haft råd att köpa – bara för att de har velat unna sig. Helt felfria saker hamnar sedan på sopberget istället för att användas.

Samtidigt utnyttjar många handlare rea-tider genom knep som lurar konsumenterna att köpa mer, som exempelvis “ta 2 betala för 3”, vilket gör att många kommer hem med 3 stycken produkter fast de endast var i behov av en. De använder sig också av rea-priser som inte är så billigt som det utger sig att vara. Ibland är det inte rea överhuvudtaget.

Handlarna är naturligtvis medvetena om att konsumtionen ökar och att Black Friday slår rekord – i flera butiker kan rean vara upp till en vecka. Det gör att butikerna ofta köper in extra varor för att se till att lagret räcker. Det säger sig själv att överkonsumtion leder till ökade transporter och ökad produktion. Detta påverkar klimatet och sliter på jordens resurser som följd av gruvbrytning av metall till elektronik, ökad vattenanvändning och ökad användning av kemikalier vid klädtillverkning mm.. Samtidigt utsätts många arbetare runt om i världen för farliga kemikalier och oacceptabla arbetsförhållanden när de tillverkar produkter till oss välbergade svenskar. Arbetare vars arbetsbörda ökar medan lönerna sannolikt inte påverkas av att vi konsumerar mera. Något att tänka på när du tar på dig en tröja för ynka 20 kronor.

Hur skall jag tänka under Black Friday?

Det bästa vore att inte konsumera alls på Black Friday för att inte bidra till överkonsumtionen under denna readag. Att bojkotta skulle minska konsumtionen så mycket att Black Friday skulle avskaffas är föga troligt, men ju fler som bojkottar ju mindre konsumeras. Detta är naturligtvis ett tänk som vi bör ha varje dag, och inte enbart när det är rea.

- Bestäm dig i förväg för vad du skall köpa och impulsköp inget.

- Tänk efter varför du skall köpa något – är det något du behöver eller är det bara något du vill ha? Undvik att köpa saker du inte behöver.

- Köp inte skräp – det spelar inte roll hur billigt något är, köp kvalitet så att produkten har en lång livslängd.
- Ska du köpa julklappar tänk på att köpa saker som är uppskattade av personen du skall ge den till och köp inte för många. Våra barn blir inte lyckligare av ett rum fullt av leksaker som de knappt kommer att leka med när nyhetens behag är över. Köp gärna presentkort, upplevelser (undvik flygresor), massagetid, spa mm. om du är osäker på vad som uppskattas.

- Prioritera ekologiskt och rättvisemärkt – det är lite dyrare men du slipper oroa dig för gifter och kan vara säkrare på att arbetarna blir rättvist behandlade, får lön och semester
- Skall du köpa dataspel, tvspel, programvara och liknande finns det ofta som digitala filer, då minskar du inte bara en extra pryl i bokhyllan som lätt kan repas och har begränsad livslängd. Du minskar även på kemikalierna hemma och minskar i längden planetens belastning genom tillverkning och transport.

// Marina och Caroline

This entry was posted in Allt möjligt, Djur och natur, Hälsa och Ohälsa, Hållbarhet, Miljö, Miljömärkningar, Rättvisa, små nyheter, Världen and tagged överkonsumtion, black friday, ekologiskt, klimatförändringar, konsumtion, sopberg.

Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning

Posted on October 2, 2018

I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.

Avskogning

Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.

Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.

Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).

Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.

Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.

Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).

Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.

Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).

Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.

Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:

Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den

Skogen och växthuseffekten

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Jordbruket

Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.

Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.

Gruvor

Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.

Civilisationen tar mycket plats

Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.

“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.

Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.

Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

Källor:

Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18

This entry was posted in Allt möjligt, Djur och natur, Hållbarhet, Miljö, Världen and tagged avskogning, civilisation, djurhållning, ekosystem, förändrad markanvändning, gruvor, jordbruk, klimatförändringar, skog.

Val 2018 – Det viktigaste valet på länge

Posted on August 31, 2018 Updated on September 6, 2018

Valet är snart här och i vanlig ordning slåss partierna om de väljare som ännu inte bestämt sig för hur de ska lägga sin röst. Men vad är valets stora frågor egentligen? Valet verkar till största delen handla om en sak – att slänga ut eller behålla Sverigedemokraterena i riksdagen.

Vi på Two Green Spirit har valt att inte vara partipolitiska, men det är ingen hemlighet hur vi står i denna fråga, då vi redan för några år sedan uteslöt just Sverigedemokraterna ur vår valspecial, eftersom vi anser att de, tillskillnad från övriga riksdagspartier är hatiska, inhumana och ett hot mot demokratin.

Är det något som lyckats tränga igenom frågeställningarna om Sverigedemokraternas vara eller icke vara är det diskussionen om klimatet, vilket är en högst akut fråga i nu läget. Kommer dessa två frågor vara avgörande i valet 2018?

Vägen mot ett Sverige i diktatur?

Det här är det viktigaste valet på länge, kanske ett av de viktigaste i Sveriges historia. Svenska folket står nu inför valet om vi ska ha en framtid som riskerar att ta oss tillbaka i tiden – till en tid där människor var olika mycket värda – eller en jämlik framtid där alla människor har samma rättigheter.

Allt som behövdes för att skapa diktatur i Tyskland under 1930-talet var att inget parti fick majoritet i valet och att högerpartierna hjälpte nazisterna till makten. Det ledde bland annat till att yttrandefriheten och andra partier förbjöds – demokratin var som bortblåst på kort tid och det som senare ledde till förintelsen. Det var inget som “Tysklands vänner”, som Nationalsocialistiska partiet kallade sig, var tydliga med före valet. Precis som våra “Sverige vänner” aldrig skulle gå ut med det till väljarna idag.

Det är inte många vittnen kvar i livet, men vi får inte glömma vad exempelvis författarinan och hjältinnan Hédi Fried har bevittnat och vi behöver lyssna vad hon, med andra, vill förmedla. Och vi måste ställa oss frågan, är det ett odemokratiskt Nazisverige vi vill ha? Det är nämligen dit vi riskerar att vara på väg om vi röstar på Sverigedemokraterna.

Även om inte alla Sverigedemokrater inte är rasister och nazister, går det inte att kringgå det faktum att det finns stora delar av partiets kandidater som tvivelaktigt har åsikter som är slående lika med Tysklands nationalsocialister. Ett tydligt tecken på det är att fyra av partiets riksdagsledarmöten har lämnat Sverigedemokraterna för Alternativ för Sverige (ett högerextremt, nationalistiskt, och högerpopulistiskt parti.). Partiet har ytterligare tre ledarmöten i riksdagen och 155 förtroendevalda i kommunfullmäktige som är politiska vildar och sitter kvar på sina poster trots att de lämnat partiet eller blivit uteslutna av olika anledningar.

Det här är ingen fråga om flyktingpolitik, det har vi lämnat för länge sedan, utan en fråga om hur vi ser på människor. På internet haglar anklagerna mot invandrare och flyktingar, där de sägs vara skyldiga till alla samhällsproblem, vissa menar även att de är skyldiga till alla skogsbränder som vårt land drabbats av i sommar. Detta är anklagelser utan grund och utan reson, men som gynnar våra “Sverige vänner” Sverigedemokratrna.
Det finns rasister och nazister i alla partier, men inget annat parti är ens i närheten av den andel Sverigedemokrater som fått avgå. Att rösta på Sverigedemokraterna är att stödja rasism, nazism och brottslighet mot vissa grupper av människor, för oavsett vad valmanifestet säger och trots att de uppger att de har nolltollerans mot rasism, är det människan bakom rösten som kommer hjälpa till att fatta beslut i riksdagen och partiet verkar oerhört splittrad i den frågan så risken att delar av historien upprepar sig är överhängande. Stora delar av befolkningen behöver släppa bitterheten och hatet, och börja se verkligheten för vad den är och inte skylla sina och Sveriges problem på vissa grupper människor som många gånger inte ens valt att lämna sina hemländer.

Valet avgörande för klimatet

Den extrema torkan under den gågna sommaren med skogsbränder och totalt eldningsförbud som följd lär svenskarna sent glömma. Eller? Under juli månad, när vårt svenska folk fick sin rätt att grilla fråntagen sig, började även flera som varit mer skeptiska inför klimatförändringar fundera på om det faktiskt inte låg något i det forskare och miljövänner pratat om i åratal. Vattenbristen ledde till att skördar blev förstörda, djur tvingades till nödslakt och många fick spara på vattnet hemma i kranen. Men för de flesta var inte konsekvenserna av sommarens långrandiga värmebölja lika påtagliga som för andra, och nu så har diskussionerna tystnat. Är det redan glömt?
Vi får inte glömma klimatfrågan i valet. Vi kan inte längre vänta. Majoriteten av forkare är enade om att vi redan är sent ute och att vi snart inte kan vända tillbaka. Klimatförändringarna är redan igång över hela planeten och vi behöver vänja oss med mer extrema väderförhållanden. Sommarens torka är bara en försmak av vad som komma skall. Det är ett världsomfattande problem med förödande konsekvenser. Sverige behöver gå i bräschen för att sprida kunskap och motivera andra länder att följa efter. Braslien har redan börjat. Redan förra året uppnådde de målet om att minska koldioxiden från avskogning inför 2020, enligt Gp 12 augusti. De minskade utsläppen med 780 miljoner ton koldioxid. De totala utsläppen i Sverige på ett år är 53 miljoner ton. Nu är det vår tur.

De flesta politiker är enade om att vi behöver göra något för klimatet. Frågan är bara om vi ska nå våra klimatmål genom att använda förnybar energi eller kärnkraft. Den förnybara energin är på frammarsch och skeptikerna börjar bli färre. Faktum är att framtiden med förnybar energi redan är här. Vi behöver bara rösta rätt.

Klimat- och miljöfrågor är komplexa och för den som är osäker på vad som är rätt parti att rösta på i miljöfrågorna kan Naturskyddsföreningens granskning kanske vara en vägledning. Den visar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra mest, tätt följt av Liberalerna.

“Sverigedemokraterna kommer med stor marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av 18 förslag. I vår enkät 2014 ställde sig partiet inte bakom ett enda förslag. Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som har absolut lägst miljöambitioner. Om partiet får ökat inflytande i riksdagen i höst, vilket många undersökningar pekar på, finns en stor risk att möjligheterna att driva en offensiv miljöpolitik begränsas avsevärt” skriver Naturskyddsföreningen.

Höstens val känns lite skrämmande i dessa oroliga tider med nazism och extrem torka. Det är lätt att fundera på att taktikrösta, men det sätter det politiska systemet ur spel. Det är dags att vi röstar för framtiden, för våra medmänniskor och miljön inte bara för sig själv. Rösta för det Sverige du vill ha.

//Marina

This entry was posted in Diskriminering, Djur och natur, Hållbarhet, Miljö, om våld, Politik, Rättvisa, Val, Världen and tagged demokrati, diktatur, klimatförändringar, nazism, rasism, sverige, val2018.

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on February 14, 2018

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt. För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

//Marina

This entry was posted in Allt möjligt, Djur och natur, Hållbarhet, Miljö, Politik, Världen, Vetenskap and tagged hållbarhet, klimat, klimatförändringar, klimatförnekare, klimathot, Miljö, Planetens Gränser, skeptiker.

Ljusens miljö- och hälsopåverkan

Posted on November 18, 2014 Updated on December 1, 2014

Vintern väntar bakom kröken med sina långa mörka dagar fyllda med kyla, blåst och regn. Då älskar jag att krypa ner i soffan under en filt, med en kopp rykande choklad, en bra bok och så klart en mängd levande ljus. Att älska tända ljus är jag långt ifrån ensam om, speciellt när julen närmar sig i rask takt, men det finns mer att tänka på när det kommer till levande ljus än bara brandfaran. Många ljus är nämligen både miljö- och hälsofarliga. Dåliga ljus kan orsaka cancer, astma, eksem och hudirritation, samt bidrar till klimatförändringarna(1)(2). Bara i Sverige används 18 100 ton ljus om året, varav ca 15 000 ton är gjorda av paraffin.

Paraffin

Parrafin är ett billigt material och används av många stora tillverkare och paraffin säljs i mängder på IKEA och stormarknader som Ica, Coop mfl., med ljusmassa för stöpning inkluderat. Paraffinet är gjord på en restprodukt av råolja och är därför inte miljövänligt. Ljusen försämrar inomhusluften, speciellt i små eller fuktiga områden såsom badrum. De avger vid förbränning ultrafina partiklar, kolväten som toluen och bensen, vilka är kopplade till cancer och astma. Dessa bör därför undvikas, särskilt i rum utan god ventilation eller vädring. “[]…att tända många paraffinljus varje dag i åratal, eller tända dem ofta i ett dåligt ventilerat badrum vid badkaret, kan orsaka problem.” menar forskare (2). Därtill bildar de koldioxid som bidrar till klimatförändringarna (4).Varje år använder vi paraffin ljus som motsvarar koldioxid utsläpp från 15 000 bilar. Därtill kan paraffin vara ett miljögift om det kommer ut i naturen.

“Paraffin, som är baserat på fossila råvaror, avger ca 3,5 kilo CO2 per kilo paraffin. 15 000 ton paraffin ger sålunda ett CO2-tillskott till atmosfären på 3,5 x 15 000 = 52 500 ton. Detta motsvarar CO2-utsläppen från 15 000 bensinbilar som förbrukar 1 500 liter bensin per år (15 000 x 1 500 x 2,36 kg CO2/liter bensin).(Svanen)”

Stearin

Stearin är ett bättre miljöval som framställs antingen från vegetabiliska fetter som exempelvis palmolja eller animalier och består av förnyelsebara råvarorråvaror(2)(3). Här är det viktigt att tänka på att undvika palmoljan eller försäkra sig om att den är certifierad med Svanen eller RSPO eftersom den är en av bovarna till regnskogsskövlingen, som vi tidigare skrivit om. Svanenmärkta ljus finns från Delsbo Candle och Baltic Candles.

Varje år tänds 300 miljoner värmeljus med aluminiumkoppar bara i Sverige, vilket leder till en förbrukning av 225 ton aluminium vilken knappt hälften återvinns(6). Ett tips är att ha en större behållare för små metallföremål så blir det mindre plock när du återvinner.

“Genom lanseringen av ett helt nytt värmeljus av 100 % stearin, det vill säga helt utan paraffin och fri från palmolja, och utan engångskopp av aluminium, kan Clas Ohlson erbjuda kunden ett modernt och hållbart alternativ till det traditionella värmeljuset. När ljuset brunnit ut laddas ljuskoppen i glas enkelt med en ny ljusrefill. Värmeljuset har miljömärkts av Svanen.(6)”

Soja

Utvinningen av sojaolja kan ibland ske under tveksamma metoder och kan vara genmodifierad, titta därför efter ekologisk soja. Här bör en även vara medveten om att regnskog ofta skövlas för att ge plats åt sojan. Avskogningen står för en femtedel av världens klimatutsläpp, och är därför ett sort miljöproblem.

Raps

Det finns ljus framställda av raps. Titta även här efter ekologisk märkning.

Bivax

De bästa ljusen för miljön skall vara de på bivax (3). Titta gärna efter om den är ekologisk, närproducerad, rättvisemärkt eller läs information om produktionsleden.

Det pratas för lite om miljö- och hälsofaran med dåliga ljus, så problemet är okänt för många. Att ge bort miljövänliga ljus i julklapp visar att det finns bra ljus att köpa och kanske inspirerar din familj, vänner och bekanta att själva köpa bättre alternativ än de billigaste ljusen. Skäm bort dig själv med ekoljus, men glöm inte att återvinna rätt, veken skall tas av!

// Marina

Källor:

1. Could scented candles kill you?(Daily Mail UK)
2. Välj rätt ljus (GP)
3. Hur hållbart är juleljus? (Ekoljus)
4. Bidra inte till växthuseffekten- tänd Svanenmärkta stearinljus i jul (Svanen)
5. Reluminus® : det första miljövänliga värmeljuset (Reluminus)
6. Clas Ohlsson säljer världens första miljömärkta värmeljus (Klimatsmart)

This entry was posted in Allt möjligt, Hälsa och Ohälsa, Miljö, Miljömärkningar and tagged återvinning, bivax, cancer, jul, kemikalier, klimatförändringar, ljus, palmolja, paraffin, raps, RSPO, Soja, stearin, Svanen.

När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on November 14, 2014

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
En höjd havsnivå
Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat. Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya. Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

// Marina

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

This entry was posted in Allt möjligt, Djur och natur, Evenemang, Läs- och sevärt, Miljö, Politik, Världen, Vetenskap and tagged dokumentär, forskning, glaciär, Grönland, höjd vattennivå, inlandis, klimat, klimatförändringar, Kryokonit, Miljö, Planetens Gränser.

Skogen och växthuseffekten

Posted on October 3, 2014 Updated on October 3, 2014

När jag som ung tonåring bevittnade en avverkning av skogen som jag spenderat hela min barndom i var det något som brast inom mig. Kvar på en stor yta av lervälling och sönderkörd mark fanns endast två stubbar och en tunn ensam torraka (dött stående träd). Borta var smultronstället, klätterträdet och bäcken med de hundratals små grodorna. För att inte tala om att det påverkade allt det som en oinsatt människa inte ser. Senare fick jag veta att skogen gått i arv från förra ägaren och sålts, och kalhygget var den nya ägarens första åtgärd.

Skogens bevarande är viktigt för den är betydelsefull för oss människor, och inte minst för ekosystemet. Nu har det även visat sig att gammelskogar har en större påverkan på klimatförändringarna än man tidigare trott.

Ny forskning visar att gammelskogen är en kolsänka

Enligt FN:s klimatpanel IPCC är den i atomsfären ständigt stigande koldioxidhalten den huvudsakliga orsaken till klimatförändringar (Hallmén et al. s. 65). Men har skogarna någon roll i förändringarna? Länge ansågs gammelskogarna upphöra med att ta upp koldioxid från atmosfären och binda det i marken, det vill säga fungera som kolsänka, men enligt forskning lett av Sveriges Lantbrukar Universitet visar på något annat som kan komma att ändra den uppfattningen.

“[…]…markkolet tillförs underifrån, inte ovanifrån, och har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Via fotosyntesen byggs kolet in i energirika kolhydrater som transporteras ner till rötterna och mykorrhizasvamparna. Där ger kolhydraterna energi till nya rötter och svamptrådar.

Nerbrytningen av rester från rötter och svamptrådar går betydligt långsammare än man tidigare trott och utgör därför en betydande del av det stora kollagret i marken. Idag uppskattar man att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och betydelsen av rötternas tillförsel av kol ökar ju äldre skogen blir
(Hallmén et al. s. 65). ”

“Vi har identifierat en helt ny väg för långsiktig inlagring av kol i marken. Många kommer nog att bli förvånade över hur stor roll mykorrhizasvamparna spelar, och det måste man förhålla sig till både när man skapar modeller och när man brukar skogen, säger Karina Clemmensen, forskare vid BioCentrum på SLU i Uppsala (DN. 2013).”

“Mykorrhizasvamparnas betydelse för lagringen av kol ökar också ju äldre skogen blir (DN. 2013).”

Det innebär att gammelskogen fortsätter att vara en kolsänka, och inte avger mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt i vår kamp mot klimatförändringarna(*2)(*3).

Kulturskogar och hyggen däremot släpper ut mer koldioxid än vad de lagrar (Hallmén et al. s. 65)(Zaremba. s. 62). Hyggen och ungskogar gör det under en lång tid. Forskning tyder på att förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Mängder av denna kol frigörs i form av koldioxid när skog avverkas, därför att de träd som bundit kolen tas bort. Svampar som hjälper till att lagra kolen i jorden försvinner efter avverkning, eftersom de lever i samliv med trädens rötter(*1).

“Därtill kan även körskador, som inte sällan sker i samband med avverkning, orsaka utsläpp av växthusgaser. Även dikning, dikesrensning eller skyddsdikning på mull- och torvhaltiga jordar ger ytterligare ett kraftigt bidrag av utsläpp av växthusgaser från nedbrytning i marken. ” menar Karin Åström och Stefan Persson på Naturskyddsföreningen.

Lagändring är på sin plats

Det råder en hetsk debatt mellan de som vill låta skogen vara orörd och de som tjänar pengar på den. Debatten är full av ilska, lögner och missuppfattningar, något vi på Two Green Spirits själva erfarit efter de heta diskussioner som uppstått efter tidigare inlägg om skogen. Därför är det så oerhört viktigt att fakta kommer fram om det skall kunna kompromissas. Problematiken bakom det hela är komplicerad, men bevarandet av gammelskogen är oerhört viktig.

Naturskyddsföreningen vill ha en ny skogspolitik och ändringar i lagen. Så vad är problemet med dagens lagstiftning? Reportern Maciej Zaremba, tillsammans med en miljödomares hjälp, beskriver detta väldigt bra i sin bok “Skogen vi ärvde”.

När ett meddelande om avverkning kommer fram till Skogsstyrelsen gäller helt plötsligt inte längre miljöbalken för markägaren (s. 34 -56). Det är då skogsvårdslagen tar vid och där finns ett tomrum, eftersom det där inte nämns att miljöhänsyn skall gälla även för skogsbruket.

Det innebär att en medborgare som plockar en blåsippa i ett naturskyddsområde får böter, medan markägaren får jämna området med marken ostraffat. Vi står helt enkelt inte lika inför lagen.

Skogsstyrelsen har sex veckor på sig att meddela skogsägaren vilka regler som gäller just för den mark som är tänkt att avverkas. Av de 67 000 anmälningar om avverkning som kom in 2010 ställde myndigheten krav i åtta fall.

Alla markägare vill inte kalhygga. Det problem som de skogsägare som bara vill gallra de mogna träden och låta resten stå kvar stöter på, är att det är ett lagbrott, trots att många menar att det är mer ekonomiskt lönsamt (Fähser, refererad i Skogen vi ärvde, s. 56). Förklaringen till varför är lång och komplicerad för att tas upp i detta inlägg, så jag får hänvisa till boken.

I boken diskuteras inte bara problematiken med att Skogstyrelsens ledning som valts ut av minister Eskil Erlandsson består av branschfolk, utan även jäv (partiskhet) och laxpremiärer hos företag, och så mycket annat.

Det råder ingen tvekan om att bevarandet av gammelskogen är viktig för klimatet. Ändå är skogen en fråga som allt för få politiker pratar om. I synnerhet i samband med klimatet. Det måste tas upp så att det fattas beslut som kan leda till en förändring. Skogsbruket behöver bli småskaligt och mer hållbart, och för det behövs ett nytt regelverk som inte hindrar markägare att ta sitt ansvar, utan tvingar dem som inte gör det att göra det. Skogsbruket är i behov av en förändring som gynnar både de som tjänar pengar på den och att skogen får stå kvar, men det krävs mer än bara dela ut morötter. Det måste blir straffbart att missköta sin skog på ett sådant sätt att det är missgynnsamt för ekosystemet, dess kretslopp och klimatet.
Vi behöver också bli bättre på att återanvända materialen, satsa på ett skogsbruk med kvalitet istället för kvantitet och minska utsläppen i samband med både tillverkning och skogsbruk.