Varför eller varför inte kärnkraft?

Debatten om kärnkraften har pågått i många år, men frågan är långt ifrån löst och politikerna är inte överens. Vi gick in på riksdagspartiernas hemsidor och kikade på vad de tycker om kärnkraften.

Partier som säger ja till kärnkraft: Moderaterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna.

Partier som säger nej till kärnkraft: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Det finns många argument för att behålla kärnkraftverken, men också väldigt många som säger att det är dåligt med kärnkraft. Vissa partier vill förnya och bygga mer kärnkraft, vissa vill att kärnkraften skall ‘fasas ut’, medan Miljöpartiet verkar stå för att stänga av alla på en gång, naturligtvis med säkerhetsåtgärder. Åsikterna går alltså brett isär och därför beslutade vi oss för att gräva ner oss lite i ämnet för att reda ut saker, så att det blir lättare att veta hur man skall ställa sig i frågan om man är osäker. Men innan vi går igenom de olika argumenten skulle vi vilja förklara lite vad kärnkraft är för något.

Källa: ungdomar.se

“Ordet kärnkraft kommer av att vi kan ta vara på energin i den värme som skapas när atomkärnor klyvs. Tekniken som används i vår tids kärnkraftverk för att producera el kallas för fission, eller kärnklyvning. Man kan säga att kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som finns överallt. Albert Einstein var mannen bakom upptäckten att kraften från kärnklyvning kan utnyttjas. Hans relativitetsteori E = m x c2 används i praktiken vid klyvning av uran-235.

När atomerna i den radioaktiva metallen uran klyvs bildas alltså stark värme. Den värmen används för att hetta upp vatten till vattenånga som driver en turbin. Kärnenergi används för elproduktion av ett trettiotal länder i världen och svarar för en femtedel av världens energiförsörjning.” (1).

I Sverige idag finns tio kraftproducerande reaktorer kvar, fördelade på tre platser: Forsmark (3 reaktorer), Oskarshamn (3 reaktorer) och Ringhals (4 reaktorer). Barsebäck stängde sina reaktorer 1999 och 2005. Men det är inte bara i Sverige människan använder sig av kärnkraft.

“I hela världen finns cirka 440 elproducerande kärnkraftverk i drift, fördelade på 30 länder. Mer än hundra av dessa finns i USA, därefter har Frankrike och Japan flest kärnkraftverk. Ett 30-tal nya reaktorer är under byggnad i bland annat i Indien, Ryssland och Kina. Det är främst i Sydostasien som kärnkraftsutbyggnaden pågår. Men också i Västeuropa pågår utbyggnad av kärnkraft i flera länder, däribland Finland och Frankrike.” (1).

Varför kärnkraft:
1. Kärnkraften är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion.
2. Produktionskostnaderna är låga.
3. Säkerheten är hög (detta har dock kritiserats mycket).
4. Kärnkraften är en lösning på klimatproblemen, eftersom de minskar utsläppen av växthusgaser. Metoden är så gott som fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.

Källa: http://www.nyteknik.se

Varför inte kärnkraft:
1. Att bygga ut kärnkraften är för dyrt och tar för lång tid, vilket gör den ineffektiv som en lösning på problemet med klimatförändringarna (2).

2. Kärnkraften är osäker på grund av dess storskalighet, den är inte bara känslig för driftsstörningar och naturkatastrofer, utan även för direkta attacker mot kärnkraftverken.

3. Det finns en relevant koppling mellan kärnkraften och kärnvapen. Det leder till kritik från andra länder, även från länder med egen kärnkraft. Därför ökar risken för kärnvapenattacker.

4. Kärnkraften är ingen hållbar lösning som energiförsörjning, då den inte är förnybar. Förr eller senare kommer vi vara tvungna att välja de energikällor som är förnybara, vilket bara gör kärnkraften till en dyr omväg.

5. Kärnkraften är inte fri från miljöproblem, och är alltså ingen ren energikälla. Det finns miljöskadliga effekter i hela livscykeln, från brytningen av uran till slutförvaringen av det radioaktiva avfallet.

6. Radioaktivt avfall lämnas till framtida generationer, som kommer att få ta hand om kostnaderna och riskerna.

7. Kärnkraften är till 100 procent beroende av import, eftersom allt bränsle importeras.

8. Förnybar energi är ett bättre alternativ eftersom det ger en snabbare minskning av koldioxidutsläpp, är kostnadseffektivt, minskar sårbarheten och är långsiktigt hållbart.

”Kärnkraftsindustrin vill få oss att tro att vi inte kan klara oss utan den. Men vi behöver inte välja mellan pest och kolera, mellan kolkraft och kärnkraft. Med hjälp av smart energiteknik, ett slut på energislöseriet och olika förnybara energilösningar tillsammans, kan vi ställa om till ett förnybart samhälle – både i Sverige och globalt. Vi får bara inte måla in oss i ett hörn genom att satsa på farlig kärnkraft.” (Greenpeace)

Förutom att förändring kan vara svårt att ta till sig, finns det även många myter i energipolitiken som gör det svårt att välja mellan kärnkraften och förnybara alternativ. Så här är det egentligen:

Sverige importerar inte kolkraftsel, utom vid enstaka tillfällen exempelvis till husuppvärmning under kalla dagar. Eluppvärmningen av hus är dock ineffektiv.

Kärnkraften är ingen ren kraftkälla. Även om man bortser från risken för utsläpp från reaktorer, sker ett ständigt utsläpp radioaktivitet vid hanteringen av uran (1&2). Eftersom brytningen är så mijlöförstörande utnyttjas länder med lägre miljökrav. Förutom detta är avfallet extremt radioaktivt och måste lagras i hundratusentals år innan människan kan hantera den.

Olidan Kraftstation, Trollhättan
Det första större vattenkraftprojektet i Sverige
Foto: Oscar Bladh (1933)

Kärnkraften är ingen billig energikälla om den skulle bära sina egna kostnader så som försäkringar, slutförvaring av bränsle och avveckling av reaktorer. Då skulle kärnkraften redan nu vara dyrare än ny vindkraft. Dessutom finns bara en begränsad mängd uran, vilket kommer leda till en ökad kostnad av brytningen.

Det finns tillräckligt med förnybara alternativ för att vi skall klara våra behov, och det är hållbara metoder. Potentialen för vindkraftverk i Sverige är enorm. Tyskland är ett bra exempel med 25 gånger mer el från vindkraft jämfört med oss, detta trots att vi har större yta och mer kust. Redan idag täcker vi våra behov av el med hjälp av vattenkraft och biokraft värme. Hälften av vår el kommer från vattenkraften (1&2). Blåser det kraftigt lagras energin i vattenkraftsdammar för senare bruk, vilket ger extremt låga kostnader.

“Sveriges energibehov kan klaras utan kärnkraft och fossila bränslen. Bioenergi, vindkraft och effektiviseringar kan ge oss ett miljövänligt energisystem till år 2020. Beräkningarna presenterades av energibranschen under SNFs höstkonferens” står det i en artikel på Naturskyddsföreningens hemsida.

BloggenBättre lösningartar upp olika alternativ till kärnkraften för den som vill fördjupa sig mer.

Det finns ett påstående som säger att det är förbjudet att forska på kärnkraft, det stämmer inte. Det har däremot funnits ett förbud  mot uppförande av en ny kärnkraftsreaktor på svensk mark, en regel som nu är borttagen.

Fusionskraft löser inte klimatproblemen, eftersom anläggningarna hittills har förbrukat mer energi än vad de producerat. En förändring av detta anses ta minst 30 år till och så lång tid har vi inte att lösa problemen. Fusionsenergi behöver dessutom vara storskalig, vilket ger ökat sårbarhet.

Källa:Beardsley Weekly

Risken för en allvarlig olycka är inte försumbar, eftersom konsekvenserna skulle bli ofantliga. Miljoner människor kan bli utan hem i Stockholmsregionen om kärnkraftverket i Forsmark skulle råka ut för en tillräckligt allvarlig olycka.

Hög säkerhet betyder inte att olyckor inte inträffar. Strålsäkerhetsmyndigheten pratar om sitt arbete med säkerheten, men säkerheten har fått kritik från många håll och även om de skulle göra ett bra jobb, så finns det ändå en risk att något går fel. Faktum är att det redan uppstått problem med kärnkraften även i Sverige. Greenpeace berättar i en artikel i SvD nyheter i oktober 2012: “Säkerhetsproblemen på svenska kärnkraftverk är så allvarliga att samtliga svenska reaktorer måste tas ur drift. Den slutsatsen drar Greenpeace i en ny rapport, som också kritiserar kopplingarna mellan kärnkraftsindustrin och de statliga inspektörerna.”

Hälsoriskerna med radioaktivitet är stora.”En stor risk är strålningen från det radioaktiva, använda bränslet. Vid höga doser är strålningen dödlig, eller så orsakar den cancer och ärftliga skador. Vid låga doser är kunskapsläget för närvarande oklart beträffande strålningens hälsorisker. Under alla omständigheter är säkerhetskraven extremt höga vid all hantering av använt kärnbränsle.”

Kärnkraftsolyckor är dessutom extremt kostsamma, olyckan i Fukushima i Japan visar på det. Miljöpartisten och riksdagsledamotet Peter Rådberg kommenterade i en TTELA-debattartikel från 19 april:

”Med regeringens politik behöver kärnkraftsägarna endast ta försäkringsansvar upp till 12 miljarder kronor. Alla kostnader som överskrider detta ska svenska folket betala. Kärnkraftshaveriet i Fukushima kostade minst 1 000 miljarder kronor, det vill säga mer än 80 gånger mer. Därmed överger alliansen den avgörande principen i sin energiöverenskommelse – att kärnkraften ska stå på egna ben.”

Enligt NISA (Nuclear and Industrial Safety Agency) var effekten av explosionen att mängden radioaktivt cesium som spreds i atmosfären var lika förrädisk som 168 Hiroshimabomber, vilket påvisar hur allvarligt det egentligen var. Läs gärna nya artiklar om härdsmältan i Japan på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. Där finns också mycket att läsa om  olyckan i Tjernobyl 1986, som lämnat efter sig radioaktiva ämnen även i Sverige. Fortfarande kan man finna rester av radioaktivt cesium, Cs-137, i vårt land. Läs även om en reaktorolycka i kärnkraftverket Three Mile Island 15 kilometer från Harrisburg i Pennsylvania 1979.

Som vi ser det räcker inte fördelarna med kärnkraft till. Det finns många alternativ som fungerar redan nu och som är kostnadseffektiva, och man borde använda sig av alla typer av förnybar energi, kanske även i kombination. Forskningen har redan kommit långt. Ta en titt på staden Masdar, så förstår ni att framtiden är närmare än vad vi tror:

// Marina och Caroline

Källor:
1.http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/vadarkarnkraft.5.20d15fca11f86fce23a80002013.html (en del av fakta är dåligt uppdaterad, men det mesta fortfarande relevant)
2. Folder: kärnkraft, klimat från Miljöpartiet de gröna (Årtal okänt, men upphämtad från partiets kansli i april, 2013)