Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning

Posted on

I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning.  Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.

Avskogning

Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis  betesdjurhållning och insamling av träbränslen.

Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror.  Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.

Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).

Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.

Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.

Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark.  Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).

Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 %  är riktig skog och resten är odlat.

Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).

Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.

Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:

Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den

Skogen och växthuseffekten


Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Jordbruket

Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.

Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.

Gruvor

Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.

Civilisationen tar mycket plats

Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.

“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.

Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.

Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

 

 

 

Källor:

  1. Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
  2. Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
  3. Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
  4. Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
  5. Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Advertisements

Ett hot mot demokratin

Posted on

Om bara några dagar är det val och vi står alla inför ett av de viktigaste besluten vi någonsin kommer ta. Vill vi ha ett demokratiskt Sverige där allas lika rättigheter ställs i fokus, eller vill vi ha ett delat Sverige där rasism, fascism, hat och klasskillnader sliter oss itu?

Sverigedemokraterna är rasister, vilket de flesta av oss borde veta vid det här laget. Det är förjävligt men det är fakta och ingenting vi kan bortförklara eller bara sopa under mattan. SD är ett hot mot Sverige och demokratin.

Det finns hundratals anledningar att inte rösta på SD – dels på grund av att de har en rasistisk agenda, ett starkt kvinnohat och en kass miljöpolitik (läs: icke existerande miljöpolitik). De har sagt nej till sänkt pensionärsskatt, nej till höjd A-kassa och nej till arbetsmiljöarbete och nollvision mot dödsolyckor på jobbet.

SD vill kontrollera kvinnors och transpersoners kroppar och inskränka aborträtten. Om du ser dig själv som en allierad för transpersoner, homosexuella, ickebinära och så vidare, rösta inte på SD. De har bland annat jämfört homosexualitet med pedofili.

SD ser inte icke-vita som riktiga svenskar. De ser inte heller vår ursprungsbefolkning, samer, som svenskar. De respekterar inte den samiska kulturen, historian och allt som finns att lära där.

SD menar att det håller på att gå åt helvete med Sverige, främst på grund av invandringen, men faktum är att det går riktigt bra. Bland annat så ökade den offentliga konsumtionen efter migrationsvågen mot slutet av 2015 och Sveriges BNP ökar i stadig takt. Segregationen har minskat samtidigt som mångfalden ökat. Andelen sysselsatta har ökat, sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har minskat och andelen kvinnliga chefer har ökat. Produktiviteten i näringslivet har ökat. Överbeläggningarna inom psykiatrisk slutenvård har minskat. Bara för att nämna några få saker som blivit bättre.

Dessa så kallade Sverigedemokrater är ett hån mot det Sverige som jag älskar. Bara deras jävla namn är ett hån. De representerar inte mitt Sverige och de är fan inga jävla demokrater. Demokrati innebär folkmakt, men SD vill inskränka folks rätt att yttra sig, ha egna åsikter och kritisera makten. Sverigedemokraterna är därför ett hot mot vår demokrati.

Om det är någon Sverigedemokrat som läser detta – skäms för helvete. Jag bryr mig inte om ifall det här är obehagligt eller obekvämt för dig att läsa, faktum är, det borde kännas obehagligt att vara så fruktansvärt respektlös och ignorant.

Alla har vi rätt till våra åsikter. Naturligtvis även de som inte håller med mig i exakt allt. Men om du trots all denna kunskap väljer att rösta på SD i det här valet så har du inte min respekt, du har inte min empati och du har inte min kärlek.

Med vänlig hälsning
En feministjävel som inte accepterar din skit

// Caroline

Källor:
Sverigedemokraternas partiprogram
Riksdagen.se
SCB.se
SVT.se

Val 2018 – Det viktigaste valet på länge

Posted on Updated on

Valet är snart här och i vanlig ordning slåss partierna om de väljare som ännu inte bestämt sig för hur de ska lägga sin röst. Men vad är valets stora frågor egentligen? Valet verkar till största delen handla om en sak – att slänga ut eller behålla Sverigedemokraterena i riksdagen.

Vi på Two Green Spirit har valt att inte vara partipolitiska, men det är ingen hemlighet hur vi står i denna fråga, då vi redan för några år sedan uteslöt just Sverigedemokraterna ur vår valspecial, eftersom vi anser att de, tillskillnad från övriga riksdagspartier är hatiska, inhumana och ett hot mot demokratin.

Är det något som lyckats tränga igenom frågeställningarna om Sverigedemokraternas vara eller icke vara är det diskussionen om klimatet, vilket är en högst akut fråga i nu läget. Kommer dessa två frågor vara avgörande i valet 2018?

Vägen mot ett Sverige i diktatur?

Det här är det viktigaste valet på länge, kanske ett av de viktigaste i Sveriges historia. Svenska folket står nu inför valet om vi ska ha en framtid som riskerar att ta oss tillbaka i tiden – till en tid där människor var olika mycket värda – eller en jämlik framtid där alla människor har samma rättigheter.

Allt som behövdes för att skapa diktatur i Tyskland under 1930-talet var att inget parti fick majoritet i valet och att högerpartierna hjälpte nazisterna till makten. Det ledde bland annat till att yttrandefriheten och andra partier förbjöds – demokratin var som bortblåst på kort tid och det som senare ledde till förintelsen. Det var inget som “Tysklands vänner”, som Nationalsocialistiska partiet kallade sig, var tydliga med före valet. Precis som våra “Sverige vänner” aldrig skulle gå ut med det till väljarna idag.

Det är inte många vittnen kvar i livet, men vi får inte glömma vad exempelvis författarinan och hjältinnan  Hédi Fried har bevittnat och  vi behöver lyssna vad hon, med andra, vill förmedla. Och vi måste ställa oss frågan, är det ett odemokratiskt Nazisverige vi vill ha? Det är nämligen dit vi riskerar att vara på väg om vi röstar på Sverigedemokraterna.

Även om inte alla Sverigedemokrater inte är rasister och nazister, går det inte att kringgå det faktum att det finns stora delar av partiets kandidater som tvivelaktigt har åsikter som är slående lika med Tysklands nationalsocialister. Ett tydligt tecken på det är att fyra av partiets riksdagsledarmöten har lämnat Sverigedemokraterna för Alternativ för Sverige (ett högerextremt, nationalistiskt, och högerpopulistiskt parti.). Partiet har ytterligare tre ledarmöten i riksdagen och 155 förtroendevalda i kommunfullmäktige som är politiska vildar och sitter kvar på sina poster trots att de lämnat partiet eller blivit uteslutna av olika anledningar.

Det här är ingen fråga om flyktingpolitik, det har vi lämnat för länge sedan, utan en fråga om hur vi ser på människor. På internet haglar anklagerna mot invandrare och flyktingar, där de sägs vara skyldiga till alla samhällsproblem, vissa menar även att de är skyldiga till alla skogsbränder som vårt land drabbats av i sommar. Detta är anklagelser utan grund och utan reson, men som gynnar våra “Sverige vänner” Sverigedemokratrna.
Det finns rasister och nazister i alla partier, men inget annat parti är ens i närheten av den andel Sverigedemokrater som fått avgå. Att rösta på Sverigedemokraterna är att stödja rasism, nazism och brottslighet mot vissa grupper av människor, för oavsett vad valmanifestet säger och trots att de uppger att de har nolltollerans mot rasism, är det människan bakom rösten som kommer hjälpa till att fatta beslut i riksdagen och partiet verkar oerhört splittrad i den frågan så risken att  delar av historien upprepar sig är överhängande. Stora delar av befolkningen behöver släppa bitterheten och hatet, och börja se verkligheten för vad den är och inte skylla sina och Sveriges problem på vissa grupper människor som många gånger inte ens valt att lämna sina hemländer.

Valet avgörande för klimatet

Den extrema torkan under den gågna sommaren med skogsbränder och totalt eldningsförbud som följd lär svenskarna sent glömma. Eller? Under juli månad, när vårt svenska folk fick sin rätt att grilla fråntagen sig, började även flera som varit mer skeptiska inför klimatförändringar fundera på om det faktiskt inte låg något i det forskare och miljövänner pratat om i åratal. Vattenbristen ledde till att skördar blev förstörda, djur tvingades till nödslakt och många fick spara på vattnet hemma i kranen. Men för de flesta var inte konsekvenserna av sommarens långrandiga värmebölja lika påtagliga som för andra, och nu så har diskussionerna tystnat. Är det redan glömt?
Vi får inte glömma klimatfrågan i valet. Vi kan inte längre vänta. Majoriteten av forkare är enade om att vi redan är sent ute och att vi snart inte kan vända tillbaka. Klimatförändringarna är redan igång över hela planeten och vi behöver vänja oss med mer extrema väderförhållanden. Sommarens torka är bara en försmak av vad som komma skall. Det är ett världsomfattande problem med förödande konsekvenser. Sverige behöver gå i bräschen för att sprida kunskap och motivera andra länder att följa efter. Braslien har redan börjat. Redan förra året uppnådde de målet om att minska koldioxiden från avskogning inför 2020, enligt Gp 12 augusti.  De minskade utsläppen med 780 miljoner ton koldioxid. De totala utsläppen i Sverige på ett år är 53 miljoner ton. Nu är det vår tur.

De flesta politiker är enade om att vi behöver göra något för klimatet. Frågan är bara om vi ska nå våra klimatmål genom att använda förnybar energi eller kärnkraft. Den förnybara energin är på frammarsch och skeptikerna börjar bli färre. Faktum är att framtiden med förnybar energi redan är här. Vi behöver bara rösta rätt.

Klimat- och miljöfrågor är komplexa och för den som är osäker på vad som är rätt parti att rösta på i miljöfrågorna kan Naturskyddsföreningens granskning kanske vara en vägledning. Den visar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra mest, tätt följt av Liberalerna.

“Sverigedemokraterna kommer med stor marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av 18 förslag. I vår enkät 2014 ställde sig partiet inte bakom ett enda förslag. Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som har absolut lägst miljöambitioner. Om partiet får ökat inflytande i riksdagen i höst, vilket många undersökningar pekar på, finns en stor risk att möjligheterna att driva en offensiv miljöpolitik begränsas avsevärt” skriver Naturskyddsföreningen.

Höstens val känns lite skrämmande i dessa oroliga tider med nazism och extrem torka. Det är lätt att fundera på att taktikrösta, men det sätter det politiska systemet ur spel. Det är dags att vi röstar för framtiden, för våra medmänniskor och miljön inte bara för sig själv. Rösta för det Sverige du vill ha.

//Marina

Var försiktig med sillen i midsommar

Posted on

Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på  jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.

Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).

Vad är dioxiner?

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och  förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.

Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön.  Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.

Fakta: Naturvårdsverket

Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.

Är det farligt att äta dioxiner?

TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.

Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.

Eftersom dioxin lagras i kroppen är det också viktigt att minska mängden till unga flickor som sedan kan föra över dioxin till sitt barn vid graviditet och amning.”

Hur undviker jag höga halter dioxiner?

Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).

“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)

Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.

 

Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
  • Vildfångad röding från Vättern.

 

Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.

 

Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.

 

TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline

Nu tar vi lite välförtjänt semester!

 

 

Källor:

  1. Livsmedlesverket
  2. Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
  3. Naturvårdsverket

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

Posted on

I del tre i vår serie om planetens gränser tar vi upp den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är en av de trösklar som redan har överskridits och är tillsammans med klimatförändringar en av vad forskarna kallar för “core boundaries“. Det innebär att vi nu är ute på hal is och riskerar att jordsystemet träder in i ett nytt tillstånd. Eftersom människor är beroende av den biologiska mångfalden för exempelvis mat och medicinalväxter riskerar vi nu vår egen överlevnad.

Källa: Steffen m.fl., Science, 16 januari 2015.

Att vi nu har paserat den planitära gränsen är oroväckande. Det innebär att den biologiska mångfalden minskar för varje år som går och det är svårt att återställa eller ens bromsa den negativa utvecklingen jordsystemet nu står inför. En mängd forskare, bland annat Johan Rockström och Will Steffen vid  Stockholm Resilience Centre, är enade om att överskridna gränser kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvensen av minskad biologisk mångfald kan leda till stora förluster för de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av.

Det är viktigt att planetens olika naturtyper bevaras utan att mänskligheten är där och påverkar för att kunna rädda jordens ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Som barn lär vi oss att allt liv är viktigt och att allt hör ihop. Allt liv från gräset vi går på till tigern i skogen har betydelse. Att exempelvis rädda världens tigrar handlar om så mycket mer än att bara behålla dem för oss att beskåda på djurparkerna. En rapport från WWF visar att räddningsarbetet har gynnat flera andra arter, samtidigt som bevarande av tigrarnas livsmiljö leder till mer skog som kan binda koldioxid , rena vår luft och förse hundratals miljoner människor med dricksvatten.

Förutom att förhindra exploatering, skogskövling och så klart tjuvskytte behöver människor världen över förändra sättet de odlar sina grödor. Jordbruket är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

Det är inte bara bristen på pollinatörer som är ett hot mänsklighetens försörjning av mat utan även ett ökat problem med näringsfattig jord som beror på allt för lite mikroorganismer. Jordtröttheten bidrar till mindre skördar med grödor som har lägre näringsvärde än förr.
När jorden är obrukbar förflyttas odlingen till nya platser. “Ängarna och hagarna har odlats upp, diken lagts igen, bäckar rätats ut och stenar plockats bort. Variationen i landskapet har minskat och i samma takt försvinner livsmiljöer för växter och djur.” Växelodling och minskad användning av giftig besprutning är två lösningar som bör prioriteras för att öka mängden insekter, maskar och andra orgaismer som gynnar jordbruket.

Vad kan jag göra?

* Odla med växelodling
*Använd nyttodjur och naturlig gödsel istället för farliga miljögifter
* Bygg insektshotell
* Lämna en plätt i trädgården som får sköta sig själv, så gärna ängsblommor
* Avstå från produkter av djur åtminstone när du är i eller handlar från andra länder
* Behåll gärna stubbar i trädgården som insekter kan leva i
* Bygg fågelholkar
* Se till att det finns vatten tillgängligt under varma dagar i din trädgård eller i rabatten utanför din trappuppgång. Har du vattendrag på din mark låt dem vara.
* Plocka inte växter du inte vet om du får plocka och var försiktig med djur som är hotade. Naturvårdsverket har den information du behöver.

 

Läs gärna konventionen om biologisk mångfald

 

 

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

 

//Marina

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Posted on

Klimatförändringarna är en av de hetaste frågorna just nu och kanske blir det just klimatet som är avgörande i valet.
Det är naturligtvis viktigt att klimatfrågorna diskuteras eftersom klimatförändringarna är en av de nio hörnstenarna för att vår planet skall fortsätta vara bebolig för mänskligheten. Så fort en av planetens nio hållbara gränser passeras riskerar vi vår överlevnad, och rapporter visar att vi redan har passerat tröskeln gällande den globala uppvärmingen. Det innebär att planeten nu är beroende av hur vi människor hanterar situationen.

Bildkälla:Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Konsekvenserna

Jordens klimat blir allt mer extremt vilket mätningar från 2016 redan är ett bevis på (4). Året beräknas vara det varmaste året på 100 000 år och klimatförändringarna tros fortsätta. 

Över hela världen börjar nu konsekvenserna av klimatförändringarna bli märkbara. Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) sänder sedan länge ut varningsignaler. Vi ser negativa följder både på land och i haven som till exempel grödor som skadas, sjukdomar som sprids och glaciärer som smälter.

I dokumentären “Ett nytt klimat” från 2017 samanfattades några konsekvenser vi kan se redan nu; korallrev som dör av den höga vattentemperaturen, de tropiska glaciärerna i Afrika som tros snart vara ett minne blott och upprepade, höga temepraturskiftningar i norra Sverige som ställer till problem för bland annat renskötseln.

Den globala uppvärmingen leder till översvämmade storstäder, svår torka, extrema oväder och försurade hav. Ingen kontinent slipper undan förändringarna, det ser vi redan nu. Hela världen kommer att drabbas av brist på mat och rent vatten. Det i sin tur kommer att leda till massutvandringar och konflikter världen över.

Orsakerna

Huvudorsaken till den globala uppvärmningen under sista hälften av 1900-talet är sannolikt en ökad koldioxidhalt i atmosfären (1). men det finns många faktorer som påverkar klimatet så vi kan inte bara se till en. I inlägget “När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet” beskrev vi hur bland annat skogsbränder, jordbruk, dieselmotorer, kolkraft och glaciärbrunnar påverkar den globala uppvärmningen. Det tyder på att människan faktiskt bär ansvar.
WMO menar att 2016s rekordvarma väder inte bara var på grund av att det naturliga väderfenomenet el Niño var ovanligt kraftfullt utan att klimatförändringarna även beror på just det -mänskliga faktorer. Istäcket minskar omkring tre kvadratmeter för varje ton koldioxid vi släpper ut. Det kan jämföras med att värma upp en normalstor villa med olja i två månader eller äta ett kilo nötkött i veckan under ett år (3)  eller som Karin Bojs beskrev det så starkt i DN: “Varje gång du flyger fram och tillbaka till Thailand smälter du minst sju kvadratmeter av isen i Norra ishavet”.

Antropocen – en ny epok

Situationen har redan gått så långt att forskarna nu pratar om att vi nu gått in i en ny epok -Antropocen. Epoken som kännetecknas av att människan har börjat påverka planeten på ett sätt som kommer att lämna tydliga spår i framtiden. Epoken är dock inte ännu officiellt vedertagen eftersom det fortfarande pågår diskussioner mellan forskare, dock är det allt fler forksare som talar om det öppet.

Se Johan Rockström tala om Antropocen :

Bevisen är övertygande och vi måste sluta gräva ner huvudet i sanden. Det finns mycket vi kan och borde göra. Vi måste flyga mindre, åka bil mindre, använda förnybara energikällor, och sluta med överkonsumtion, samtidigt som skogsindustrin behöver tänka om så vi kan bevara våra gammelskogar som är en viktig kolsänka. Privatpersoner, företag,politiker – vi måste alla dra vårt strå till stacken om vi skall kunna bromsa den oroväckande utvecklingen.

//Marina

Läs gärna första inlägget i denna serie här: Planetens gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

 

 

Källor:

  1. Stott et al. 2006, Journal of Climate, 19, sid 2763–2782
  2. Meteorologiska världsorganisationen (WMO).2017, Climate breaks multiple records in 2016, with global impacts.
  3. D. Notz, J. Stroeve. 2016, Observed Arctic sea-ice loss directly follows anthropogenic CO2 emission
  4.  the Earth League and Future Earth2017, The 10 Science ‘Must Knows’ on Climate Change

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina