2018 var ett mörkt år

Posted on

2018 har nu passerat. Det har varit ett mörkt år för både miljön, klimatet och mänskligheten.

Medmänsklighet

Medmänskligheten har under senaste åren sjunkit på rekordlåga nivåer och 2018 har varit ett bevis på att vi är ytterligare påväg nerför. Självklart har det alltid varit så att hatet och missnöjet gjort att många ser ner på andra människor, men under året som gick har dessa känslor bubblat upp till ytan och lett till att klimatet, framför allt på Internet har hårdnat. Det politiska läget är ovisst och rasismen växer, allt medan källkritiken lyser med sin frånvaro och människor drar alla över en kam.

#Metoo

Redan 2017 började hashtagen #metoo att spridas över nätet, som en uppmaning från skådespelerskan Alyssa Milano för att uppmärksamma sexuella trakasserier mot kvinnor. Hashtagen följde med oss genom hela året och har lett till att många fått upp ögonen för hur vanligt det är att kvinnor behandlas som sexobjekt, och att många kvinnor äntligen vågat berätta om vad de varit utsatta för. Det går inte att understryka tillräckligt hur viktigt det är att kvinnor vågar berätta, inte enbart för deras egna mentala hälsa för att kunna gå vidare, utan även för att världen behöver veta vilket stort problem det är och att något behöver göras NU!!!
Som om det inte vore nog med att det finns män som våldtar och brukar våld mot kvinnor, samt behandlar sina fruar/flickvänner som ägodelar, så finns det många kvinnor som springer runt och försvarar männens beteende.
Att ha blivit utsatt för en kränkande handling och sedan mötas av människor som inte tar dig på allvar är helt oaccceptabelt. Ingen kvinna skall behöva få höra kommentarer som “Men det var väl inte så farligt”, “Då måste du uppmuntat honom på något sätt” eller “Kvinnor gillar ju uppmärksamhet”. Det spelar ingen roll om en kvinna blivit våldtagen, tagen på låret eller fått en muntlig inbjudan – det är bara hon och ingen annan som bestämmer om hon känner sig kränkt. Vissa kvinnor tycker om när främmande män tar på dem och det är helt okej så länge det är frivilligt, men det innebär INTE att alla kvinnor tycker om att bli berörda, kanske inte ens en klapp på axeln av en vän. Det är aldrig, jag upprepar, aldrig okej att röra vid någons kropp på något sätt såvida du inte är säker på att det är välkommet. Det är inte heller okej att hur som helst kommentera eller skämta om någons kropp, oavsett om det är “vad sexig du är” eller “vilken ful fet kossa du är”. Detta gäller naturligtvis när det kommer till män och hens också, allas kropp och upplevelse är deras egen.

Ofta får en höra från män att de inte vågar säga eller göra något längre för att kvinnor är så lättkränkta. Om du som läser detta är en man som känner så, är det jättebra att du inte säger eller gör saker som är respektlösa, det tackar vi för. Men kvinnor precis som män är olika, har olika bakgrund och är olika känsliga, och känsliga för olika saker. Alla människor har rätt att vara så starka eller så känsliga som de är. Därför ogillar jag även begreppet “kränkta vita män” även om det väl beskriver vad många vita män känner så fort en feminist öppnar munnen, och i synnerhet om de får ett “nej” av en kvinna. Ordet kränkt får inte användas som ett skällsord eftersom den som känner sig kränkt inte är skyldig till något.
Män måste dock sluta känna sig kränkta av att få ett “nej” och framförallt måste ett nekande accepteras och respekteras. Det är förstås alltid tråkigt att få ett nej, särskilt när starka känslor är inblandade, men det är inte en kvinnas skyldighet att vara intresserad. Kvinnor har en egen vilja som måste respekteras, och finns intresse kommer det att märkas utan att en man behöver stirra, tafsa eller komma med kommentarer, vilket inte alls är uppskattat utan oftast bara äcklande. Genom att hålla händerna för sig själv, undvika sexualiserade kommentarer, låta kvinnor få tala och vara med att bestämma, samt återigen respektera dem som den dem är så kommer en långt – oavsett om en är ute efter ett förhållande, korta förbindelser, vänskap eller en bra relation med en kollega. Svårare än så är det inte.

Pornografin är fortfarande en mycket komplicerad fråga. Går det att göra feministisk porr? Jag är osäker.  Oavsett om det är industrin eller inspelat av amatörer kan vi inte veta om alla inblandade är frivilliga, vi vet inte om någon utnyttjas eller råkar illa ut. Och kommer vi någonsin komma ifrån att pornografin objektifierar och ger en fel bild av sex?  Saras Evigas inlägg 10 myter om porr tar upp många av de punkter jag kritiserat i många år. Punkter som många inte tagit på allvar, då även om det är tabu att erkänna att en tittar på porr,  upplevs pornografin ofarlig och även positiv för sexlivet, vilket är i de flesta fall felaktigt. Pornografin påverkar (finns naturligtvis undantag som med allt annat) kvinnors självkänsla negativt, gör att män objektifierar kvinnor, gör att kraven på sex förändras, ökar sexuellt våld, minskar sexlusten mm.. Dessutom är våldsporren alldelles för lättgänglig även för barn och gör att jämställdheten inte kan få det genomslag som den borde.

 

Klimatet och Miljön

Det bästa som har hänt under året måste ändå vara Greta Thunbergs kamp för klimatet. Hennes klimatstrejk är inspirerande och kanske har vuxna som tidigare inte brytt sig särskilt mycket om klimatet nu börjat fundera i banor som är bättre för klimatet. Ett stort tack till dig, Greta och var stolt över din insats för du har gjort det många vuxna inte har kunnat – få allmänhetens uppmärksamhet. Du är en förebild för oss alla!

Klimatångest är ett ord som kännetecknar många svenskars känsla i år. I en rapport från FN:s klimatpanel menar mer än 90 forskare att vi inte kommer att klara en global uppvärmning på 2 grader, utan att smärtgränsen för mänsklighetens överlevnad är 1,5 grader. Det innebär att om vi fortsätter leva som vi gör idag så når vi gränsen 1,5 grad redan år 2040. Det innebär att våra barn och barnbarn kommer att bli utsatta för extrema väderförhållanden, likt torkan i somras, och att det kommer vara det nya normala.
Samtidigt fortsätter många att flyga, många flera gånger per år och blir upprörda över att dem väljer att ha flygstopp. Till och med “miljövänner” flyger på semester till andra sidan jordklotet trots de fruktansvärda konsekvenser som utsläppen bidrar till. Folks bemötande mot dem som väljer bort flyget är skandalöst. Får du dåligt samvete av att flyga så sluta flyg, istället för att vara aggresiv mot dem som väljer klimatet och framtiden före kortsiktigt nöje.

Många är ovilliga att ändra sina vanor inte bara när det kommer till semester. Behovet av att konsumera är fortfarande stort trots att tillfredställelsen är kort, men det är glädjande att se att fler och fler köper second hand. Veganismen växer, men det är fortfarande tabu i vissa kretsar att helt sluta äta kött eller ens minska köttätandet. Argumenten för att fortsätta äta stora mängder kött är dåliga, och handlar egentligen mest om att folk inte vill sluta äta kött och att många är konservativa och vill ha det som det alltid varit då de ogillar förändringar.  Ändå är det förändringar samhället behöver för att människor ska må bättre, för att vi skall återfå respekten för varandra och för att människor ska börja leva mer hållbart. Allmänheten kan inte förväntas ha tillräckliga kunskaper om vad som är rätt, eller ens förväntas göra det som är rätt, därför behövs det lagstiftning som hindrar köttkonsumtionen att öka, som förhindrar giftiga ämnen att användas, minska engångsartiklar mm.. Frågan är vilka partier som vågar stå på sig förframtiden.

 

//marina

Advertisements

Black Friday – en mörk dag för planeten

Posted on Updated on

Black Friday infaller den 23 november och innebär att de flesta butiker har rea, vilket gör folk konsumtionsgalna. Enligt Dagens Nyheter kommer nästan hälften av svenskarna att handla i årets rea, vilket är en ökning från tidigare år. Reor i all ära, men billigare priser leder ofta till att en konsumerar mer och dessutom gör fler spontana inköp, som i sin tur leder till överkonsumtion. Men det är även många som väljer att bojkotta Black Friday genom att inte konsumera alls, för klimatets skull.

Faran med reor

Att reor leder till överkonsumtion är ingen nyhet. Plötsligt står folk där med saker de inte planerat att köpa, saker de inte behöver, saker som inte kommer komma till användning och ofta även saker som de inte ens haft råd att köpa – bara för att de har velat unna sig. Helt felfria saker hamnar sedan på sopberget istället för att användas.

Samtidigt utnyttjar många handlare rea-tider genom knep som lurar konsumenterna att köpa mer, som exempelvis “ta 2 betala för 3”, vilket gör att många kommer hem med 3 stycken produkter fast de endast var i behov av en. De använder sig också av rea-priser som inte är så billigt som det utger sig att vara. Ibland är det inte rea överhuvudtaget.

Handlarna är naturligtvis medvetena om att konsumtionen ökar och att Black Friday slår rekord – i flera butiker kan rean vara upp till en vecka. Det gör att butikerna ofta köper in extra varor för att se till att lagret räcker. Det säger sig själv att överkonsumtion leder till ökade transporter och ökad produktion. Detta påverkar klimatet och sliter på jordens resurser som följd av gruvbrytning av metall till elektronik, ökad vattenanvändning och ökad användning av kemikalier vid klädtillverkning mm.. Samtidigt utsätts många arbetare runt om i världen för farliga kemikalier och oacceptabla arbetsförhållanden när de tillverkar produkter till oss välbergade svenskar. Arbetare vars arbetsbörda ökar medan lönerna sannolikt inte påverkas av att vi konsumerar mera. Något att tänka på när du tar på dig en tröja för ynka 20 kronor.

Hur skall jag tänka under Black Friday?

Det bästa vore att inte konsumera alls på Black Friday för att inte bidra till överkonsumtionen under denna readag. Att bojkotta skulle minska konsumtionen så mycket att Black Friday skulle avskaffas är föga troligt, men ju fler som bojkottar ju mindre konsumeras. Detta är naturligtvis ett tänk som vi bör ha varje dag, och inte enbart när det är rea.

    • Bestäm dig i förväg för vad du skall köpa och impulsköp inget.
    • Tänk efter varför du skall köpa något – är det något du behöver eller är det bara något du vill ha? Undvik att köpa saker du inte behöver.
    • Köp inte skräp – det spelar inte roll hur billigt något är, köp kvalitet så att produkten har en lång livslängd.
    • Ska du köpa julklappar tänk på att köpa saker som är uppskattade av personen du skall ge den till och köp inte för många. Våra barn blir inte lyckligare av ett rum fullt av leksaker som de knappt kommer att leka med när nyhetens behag är över. Köp gärna presentkort, upplevelser (undvik flygresor), massagetid, spa mm. om du är osäker på vad som uppskattas.
    • Prioritera ekologiskt och rättvisemärkt – det är lite dyrare men du slipper oroa dig för gifter och kan vara säkrare på att arbetarna blir rättvist behandlade, får lön och semester
    • Skall du köpa dataspel, tvspel, programvara och liknande finns det ofta som digitala filer, då minskar du inte bara en extra pryl i bokhyllan som lätt kan repas och har begränsad livslängd. Du minskar även på kemikalierna hemma och minskar i längden planetens belastning genom tillverkning och transport.

// Marina och Caroline

Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning

Posted on

I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning.  Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.

Avskogning

Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis  betesdjurhållning och insamling av träbränslen.

Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror.  Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.

Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).

Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.

Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.

Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark.  Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).

Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 %  är riktig skog och resten är odlat.

Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).

Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.

Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:

Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den

Skogen och växthuseffekten


Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Jordbruket

Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.

Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.

Gruvor

Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.

Civilisationen tar mycket plats

Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.

“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.

Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.

Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

 

 

 

Källor:

  1. Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
  2. Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
  3. Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
  4. Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
  5. Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18

Ett hot mot demokratin

Posted on

Om bara några dagar är det val och vi står alla inför ett av de viktigaste besluten vi någonsin kommer ta. Vill vi ha ett demokratiskt Sverige där allas lika rättigheter ställs i fokus, eller vill vi ha ett delat Sverige där rasism, fascism, hat och klasskillnader sliter oss itu?

Sverigedemokraterna är rasister, vilket de flesta av oss borde veta vid det här laget. Det är förjävligt men det är fakta och ingenting vi kan bortförklara eller bara sopa under mattan. SD är ett hot mot Sverige och demokratin.

Det finns hundratals anledningar att inte rösta på SD – dels på grund av att de har en rasistisk agenda, ett starkt kvinnohat och en kass miljöpolitik (läs: icke existerande miljöpolitik). De har sagt nej till sänkt pensionärsskatt, nej till höjd A-kassa och nej till arbetsmiljöarbete och nollvision mot dödsolyckor på jobbet.

SD vill kontrollera kvinnors och transpersoners kroppar och inskränka aborträtten. Om du ser dig själv som en allierad för transpersoner, homosexuella, ickebinära och så vidare, rösta inte på SD. De har bland annat jämfört homosexualitet med pedofili.

SD ser inte icke-vita som riktiga svenskar. De ser inte heller vår ursprungsbefolkning, samer, som svenskar. De respekterar inte den samiska kulturen, historian och allt som finns att lära där.

SD menar att det håller på att gå åt helvete med Sverige, främst på grund av invandringen, men faktum är att det går riktigt bra. Bland annat så ökade den offentliga konsumtionen efter migrationsvågen mot slutet av 2015 och Sveriges BNP ökar i stadig takt. Segregationen har minskat samtidigt som mångfalden ökat. Andelen sysselsatta har ökat, sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har minskat och andelen kvinnliga chefer har ökat. Produktiviteten i näringslivet har ökat. Överbeläggningarna inom psykiatrisk slutenvård har minskat. Bara för att nämna några få saker som blivit bättre.

Dessa så kallade Sverigedemokrater är ett hån mot det Sverige som jag älskar. Bara deras jävla namn är ett hån. De representerar inte mitt Sverige och de är fan inga jävla demokrater. Demokrati innebär folkmakt, men SD vill inskränka folks rätt att yttra sig, ha egna åsikter och kritisera makten. Sverigedemokraterna är därför ett hot mot vår demokrati.

Om det är någon Sverigedemokrat som läser detta – skäms för helvete. Jag bryr mig inte om ifall det här är obehagligt eller obekvämt för dig att läsa, faktum är, det borde kännas obehagligt att vara så fruktansvärt respektlös och ignorant.

Alla har vi rätt till våra åsikter. Naturligtvis även de som inte håller med mig i exakt allt. Men om du trots all denna kunskap väljer att rösta på SD i det här valet så har du inte min respekt, du har inte min empati och du har inte min kärlek.

Med vänlig hälsning
En feministjävel som inte accepterar din skit

// Caroline

Källor:
Sverigedemokraternas partiprogram
Riksdagen.se
SCB.se
SVT.se

Val 2018 – Det viktigaste valet på länge

Posted on Updated on

Valet är snart här och i vanlig ordning slåss partierna om de väljare som ännu inte bestämt sig för hur de ska lägga sin röst. Men vad är valets stora frågor egentligen? Valet verkar till största delen handla om en sak – att slänga ut eller behålla Sverigedemokraterena i riksdagen.

Vi på Two Green Spirit har valt att inte vara partipolitiska, men det är ingen hemlighet hur vi står i denna fråga, då vi redan för några år sedan uteslöt just Sverigedemokraterna ur vår valspecial, eftersom vi anser att de, tillskillnad från övriga riksdagspartier är hatiska, inhumana och ett hot mot demokratin.

Är det något som lyckats tränga igenom frågeställningarna om Sverigedemokraternas vara eller icke vara är det diskussionen om klimatet, vilket är en högst akut fråga i nu läget. Kommer dessa två frågor vara avgörande i valet 2018?

Vägen mot ett Sverige i diktatur?

Det här är det viktigaste valet på länge, kanske ett av de viktigaste i Sveriges historia. Svenska folket står nu inför valet om vi ska ha en framtid som riskerar att ta oss tillbaka i tiden – till en tid där människor var olika mycket värda – eller en jämlik framtid där alla människor har samma rättigheter.

Allt som behövdes för att skapa diktatur i Tyskland under 1930-talet var att inget parti fick majoritet i valet och att högerpartierna hjälpte nazisterna till makten. Det ledde bland annat till att yttrandefriheten och andra partier förbjöds – demokratin var som bortblåst på kort tid och det som senare ledde till förintelsen. Det var inget som “Tysklands vänner”, som Nationalsocialistiska partiet kallade sig, var tydliga med före valet. Precis som våra “Sverige vänner” aldrig skulle gå ut med det till väljarna idag.

Det är inte många vittnen kvar i livet, men vi får inte glömma vad exempelvis författarinan och hjältinnan  Hédi Fried har bevittnat och  vi behöver lyssna vad hon, med andra, vill förmedla. Och vi måste ställa oss frågan, är det ett odemokratiskt Nazisverige vi vill ha? Det är nämligen dit vi riskerar att vara på väg om vi röstar på Sverigedemokraterna.

Även om inte alla Sverigedemokrater inte är rasister och nazister, går det inte att kringgå det faktum att det finns stora delar av partiets kandidater som tvivelaktigt har åsikter som är slående lika med Tysklands nationalsocialister. Ett tydligt tecken på det är att fyra av partiets riksdagsledarmöten har lämnat Sverigedemokraterna för Alternativ för Sverige (ett högerextremt, nationalistiskt, och högerpopulistiskt parti.). Partiet har ytterligare tre ledarmöten i riksdagen och 155 förtroendevalda i kommunfullmäktige som är politiska vildar och sitter kvar på sina poster trots att de lämnat partiet eller blivit uteslutna av olika anledningar.

Det här är ingen fråga om flyktingpolitik, det har vi lämnat för länge sedan, utan en fråga om hur vi ser på människor. På internet haglar anklagerna mot invandrare och flyktingar, där de sägs vara skyldiga till alla samhällsproblem, vissa menar även att de är skyldiga till alla skogsbränder som vårt land drabbats av i sommar. Detta är anklagelser utan grund och utan reson, men som gynnar våra “Sverige vänner” Sverigedemokratrna.
Det finns rasister och nazister i alla partier, men inget annat parti är ens i närheten av den andel Sverigedemokrater som fått avgå. Att rösta på Sverigedemokraterna är att stödja rasism, nazism och brottslighet mot vissa grupper av människor, för oavsett vad valmanifestet säger och trots att de uppger att de har nolltollerans mot rasism, är det människan bakom rösten som kommer hjälpa till att fatta beslut i riksdagen och partiet verkar oerhört splittrad i den frågan så risken att  delar av historien upprepar sig är överhängande. Stora delar av befolkningen behöver släppa bitterheten och hatet, och börja se verkligheten för vad den är och inte skylla sina och Sveriges problem på vissa grupper människor som många gånger inte ens valt att lämna sina hemländer.

Valet avgörande för klimatet

Den extrema torkan under den gågna sommaren med skogsbränder och totalt eldningsförbud som följd lär svenskarna sent glömma. Eller? Under juli månad, när vårt svenska folk fick sin rätt att grilla fråntagen sig, började även flera som varit mer skeptiska inför klimatförändringar fundera på om det faktiskt inte låg något i det forskare och miljövänner pratat om i åratal. Vattenbristen ledde till att skördar blev förstörda, djur tvingades till nödslakt och många fick spara på vattnet hemma i kranen. Men för de flesta var inte konsekvenserna av sommarens långrandiga värmebölja lika påtagliga som för andra, och nu så har diskussionerna tystnat. Är det redan glömt?
Vi får inte glömma klimatfrågan i valet. Vi kan inte längre vänta. Majoriteten av forkare är enade om att vi redan är sent ute och att vi snart inte kan vända tillbaka. Klimatförändringarna är redan igång över hela planeten och vi behöver vänja oss med mer extrema väderförhållanden. Sommarens torka är bara en försmak av vad som komma skall. Det är ett världsomfattande problem med förödande konsekvenser. Sverige behöver gå i bräschen för att sprida kunskap och motivera andra länder att följa efter. Braslien har redan börjat. Redan förra året uppnådde de målet om att minska koldioxiden från avskogning inför 2020, enligt Gp 12 augusti.  De minskade utsläppen med 780 miljoner ton koldioxid. De totala utsläppen i Sverige på ett år är 53 miljoner ton. Nu är det vår tur.

De flesta politiker är enade om att vi behöver göra något för klimatet. Frågan är bara om vi ska nå våra klimatmål genom att använda förnybar energi eller kärnkraft. Den förnybara energin är på frammarsch och skeptikerna börjar bli färre. Faktum är att framtiden med förnybar energi redan är här. Vi behöver bara rösta rätt.

Klimat- och miljöfrågor är komplexa och för den som är osäker på vad som är rätt parti att rösta på i miljöfrågorna kan Naturskyddsföreningens granskning kanske vara en vägledning. Den visar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra mest, tätt följt av Liberalerna.

“Sverigedemokraterna kommer med stor marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av 18 förslag. I vår enkät 2014 ställde sig partiet inte bakom ett enda förslag. Sverigedemokraterna är det parti i riksdagen som har absolut lägst miljöambitioner. Om partiet får ökat inflytande i riksdagen i höst, vilket många undersökningar pekar på, finns en stor risk att möjligheterna att driva en offensiv miljöpolitik begränsas avsevärt” skriver Naturskyddsföreningen.

Höstens val känns lite skrämmande i dessa oroliga tider med nazism och extrem torka. Det är lätt att fundera på att taktikrösta, men det sätter det politiska systemet ur spel. Det är dags att vi röstar för framtiden, för våra medmänniskor och miljön inte bara för sig själv. Rösta för det Sverige du vill ha.

//Marina

Var försiktig med sillen i midsommar

Posted on Updated on

Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på  jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.

Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).

Vad är dioxiner?

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och  förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.

Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön.  Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.

Fakta: Naturvårdsverket

Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.

Är det farligt att äta dioxiner?

TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.

Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.

Eftersom dioxin lagras i kroppen är det också viktigt att minska mängden till unga flickor som sedan kan föra över dioxin till sitt barn vid graviditet och amning.”

Hur undviker jag höga halter dioxiner?

Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).

“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)

Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.

 

Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:

  • Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
  • Vildfångad röding från Vättern.

 

Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.

 

Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.

 

TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline

Nu tar vi lite välförtjänt semester!

Källor:

  1. Livsmedlesverket
  2. Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
  3. Naturvårdsverket

Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald

Posted on

I del tre i vår serie om planetens gränser tar vi upp den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är en av de trösklar som redan har överskridits och är tillsammans med klimatförändringar en av vad forskarna kallar för “core boundaries“. Det innebär att vi nu är ute på hal is och riskerar att jordsystemet träder in i ett nytt tillstånd. Eftersom människor är beroende av den biologiska mångfalden för exempelvis mat och medicinalväxter riskerar vi nu vår egen överlevnad.

Källa: Steffen m.fl., Science, 16 januari 2015.

Att vi nu har paserat den planitära gränsen är oroväckande. Det innebär att den biologiska mångfalden minskar för varje år som går och det är svårt att återställa eller ens bromsa den negativa utvecklingen jordsystemet nu står inför. En mängd forskare, bland annat Johan Rockström och Will Steffen vid  Stockholm Resilience Centre, är enade om att överskridna gränser kan få katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Konsekvensen av minskad biologisk mångfald kan leda till stora förluster för de ekosystemtjänster som vi människor är beroende av.

Det är viktigt att planetens olika naturtyper bevaras utan att mänskligheten är där och påverkar för att kunna rädda jordens ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Som barn lär vi oss att allt liv är viktigt och att allt hör ihop. Allt liv från gräset vi går på till tigern i skogen har betydelse. Att exempelvis rädda världens tigrar handlar om så mycket mer än att bara behålla dem för oss att beskåda på djurparkerna. En rapport från WWF visar att räddningsarbetet har gynnat flera andra arter, samtidigt som bevarande av tigrarnas livsmiljö leder till mer skog som kan binda koldioxid , rena vår luft och förse hundratals miljoner människor med dricksvatten.

Förutom att förhindra exploatering, skogskövling och så klart tjuvskytte behöver människor världen över förändra sättet de odlar sina grödor. Jordbruket är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden.

Det är inte bara bristen på pollinatörer som är ett hot mänsklighetens försörjning av mat utan även ett ökat problem med näringsfattig jord som beror på allt för lite mikroorganismer. Jordtröttheten bidrar till mindre skördar med grödor som har lägre näringsvärde än förr.
När jorden är obrukbar förflyttas odlingen till nya platser. “Ängarna och hagarna har odlats upp, diken lagts igen, bäckar rätats ut och stenar plockats bort. Variationen i landskapet har minskat och i samma takt försvinner livsmiljöer för växter och djur.” Växelodling och minskad användning av giftig besprutning är två lösningar som bör prioriteras för att öka mängden insekter, maskar och andra orgaismer som gynnar jordbruket.

Vad kan jag göra?

* Odla med växelodling
*Använd nyttodjur och naturlig gödsel istället för farliga miljögifter
* Bygg insektshotell
* Lämna en plätt i trädgården som får sköta sig själv, så gärna ängsblommor
* Avstå från produkter av djur åtminstone när du är i eller handlar från andra länder
* Behåll gärna stubbar i trädgården som insekter kan leva i
* Bygg fågelholkar
* Se till att det finns vatten tillgängligt under varma dagar i din trädgård eller i rabatten utanför din trappuppgång. Har du vattendrag på din mark låt dem vara.
* Plocka inte växter du inte vet om du får plocka och var försiktig med djur som är hotade. Naturvårdsverket har den information du behöver.

 

Läs gärna konventionen om biologisk mångfald

 

 

Tidigare inlägg i serien:

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar

 

//Marina