Hållbarhet

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Advertisements

Vår blogg och våra inlägg

Posted on Updated on

Ett nytt år är snart här och vi gör en återblick till året som gått. Vi är ingen stor blogg, men det glädjer oss att fler och fler följer oss, och framför allt att många läser våra inlägg. Det motiverar oss att fortsätta med vårt bloggande som förutom skrivandet kräver en hel del brainstorming, research, källkritik och rättande av texter. Alla kommentarer vi får (på bloggen, mailen, Instagram och Twitter) är inte alltid trevliga, men vi är tacksamma för de inspirerande förslag och vänliga ord som ändå tillhör majoriteten.
Genom att se över statistiken på våra inlägg får vi en hint av vad ni läsare vill veta mer om, men vi tar gärna emot förslag för vad ni vill att vi skall skriva om. Vissa ämnen återkommer då och då, medan andra inte får lika mycket utrymme och kanske är det något ni tycker att vi borde ta upp igen?

Top- 10 mest lästa inlägg:

  1. Varför eller varför inte kärnkraft?
  2. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  3. Sojans miljöpåverkan
  4. Vi behöver inte äta kött
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  7. Röd Panda eller Kattbjörn
  8. Gröna preventivmedel
  9. GMO – en framtid eller en förödelse? Del 1.
  10. Hotet mot den svenska skogens ekosystem

Det finns även områden på vår blogg som inte har särskilt många läsare, så som Hållbar IT och bostadspolitik med en hållbar synvinkel, men dessa områden är hjärtefrågor hos oss som bloggare. Även om en nichning skulle ge oss fler läsare har vi valt att vara en bred blogg med inriktning på solidaritet och rättvisa snarare än att hålla oss till ett enstaka område. Vi vill erbjuda en blogg som inte bara informerar och inspirerar, utan även tar upp viktiga frågor ur olika perspektiv.

Läs gärna också:

  1. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  2. Badplatsernas baksida: algblomning och tungmetaller
  3. Ekologiskt är bättre än närproducerat
  4. Vi måste tänka på hela skogen
  5. Ta ett miljövänligare flyg
  6. Våra pollinatörer är hotade
  7. Giftfri Halloween och maskerad
  8. Parabener
  9. Turismens baksida
  10. Jätteräka?
  11. En diskussion om kvinnans rätt i samhället
  12. Så grillar du miljövänligt och häslosamt
  13. Uppdelningen i “vi”, och “dom” skapar rasism
  14. Fattigdomen vi inte vill se
  15. Livet från ägg till höna

Vi får ofta förslag från olika företag som vill göra reklam på vår hemsida. De flesta godkänns inte eftersom vi inte tycker att de uppfyller våra krav eller bryter mot våra policies. Det händer att vi har samarbeten med företag och organisationer som bidrar till mer kunskap, som har erbjudanden till våra läsare eller liknande, men vi tjänar inte några pengar på vår blogg. Det gör att vi kan fortsätta ha en bred och öppen blogg, och gör det möjligt för er läsare att inte bara påverka vår blogg utan även gästblogga. Vill du gästblogga eller inleda ett samarbete läs här. Inläggsförslag kan mailas, ges i kommentarsfältet nedan eller på vår Instagram.

Vi ser fram emot ett nytt år och att få dela kunskap och inspiration med er.
Vi vill också passa på att tacka Mikael P Vahlgren  som så ofta förser oss med fotografier till våra inlägg!

Gott nytt år!

// Marina och Caroline

En hållbar jul utan att rucka på traditioner

Posted on Updated on

Förra julen blev det lite sura miner när jag vägrade delta i julklappsleken, men det var ju faktiskt väntat. När en på något sätt försöker förändra traditioner blir folk ofta besvikna och kanske även stötta för att deras sätt inte anses vara tillräckligt bra. Så hur gör en då för att få ha sin traditionella jul utan att rucka på sina eller andras traditioner?

Julklappar och julklappslekar

Julklappar kan vara vanskligt, särskilt då många är kräsna med vad de får och vad det skall kosta. Vissa tycks inte acceptera hemmagjorda eller billiga julklappar, men är snåla när de själv skall köpa till andra och tycker inte att det är värt att köpa något hållbart eller ekologiskt.
Visst är det positivt att årets julklapp är en elcykel, men det är förstås knappast möjligt att alla kan köpa en.
Julklappar borde inte handla om ekonomi, för självfallet har inte alla råd med dyrare julklappar, många har knappt råd att föda sin familj än mindre köpa julklappar hit och dit. Ändå är det för de flesta otänkbart att inte ge bort något i julklapp, inte minst till barnen. Naturligtvis behöver en inte sluta ge bort julklappar, men vi behöver få bort den girighet som vi vuxna för över till våra barn.

Det lättaste sättet är att påverka hur hållbar din jul kommer vara är att ändra saker själv utan att

Foto: Mikael. P. Vahlgren

kräva så mycket av andra. Du kan exempelvis tala om för andra att du inte vill ha några julklappar själv eller berätta vad du önskar dig. Du kan be om presentkort eller frivillig donation av pengar så du kan spara till det du vill ha. Naturligvis kan du välja att bara ge bort hållbara julklappar så som en upplevelse eller en biosfär.

Har du barn, prata med dem om att julen inte skall handla om julklappar utan om gemenskap och omtanke. Har du små barn, se till att inte överdriva antalet julklappar från början och be vänner och släktingar att endast köpa en present istället för att skämma bort barnen med många presenter. Om de vill ge mer kan de sätta in pengar på barnens sparkonto.

Julklappsleken handlar ofta om billiga prylar som ingen har användning för. Visst är det en trevlig lek, men för att göra den mer hållbar kan du välja att köpa hållbara presenter, om du inte håller i den själv kanske även föreslå för värden att ha “hållbara prylar” som tema. Det kan vara allt från svanenmärkta ljus, till en tesil i metall, egengjord kryddmix eller ekologiskt kaffe. Andra teman som skulle kunna vara bra är aktiviteter, ätbart eller hemmagjorda produkter.
Strunta i julkalendrar med leksaker eller godsaker: gör en egen som innehåller exempelvis en saga om dagen eller en aktivitet med föräldrarna om dagen för att inte uppmuntra konsumtion och godisätande.

Julmat och julgodis

Att få bort köttet från julbordet vore det bästa på grund av den negativa påverkan på miljö och klimat av foderproduktion, transporter och så vidare, men det är såklart väldigt svårt om en eller flera är köttätare och vill hålla sig till det traditionella julbordet. Blir det allt för jobbigt att gå över till ett vegetariskt eller veganskt julbord, minska bara på djurprodukterna. Fundera på vilken julmat som är dina favoriter. Många av rätterna på julbordet går att göra veganska utan att smaken för den skull kommer att bli förstörd. Framför allt så är tomtegröten och bakningen lätt

att göra vegansk, så kanske är det där du skall börja om du känner dig tveksam.  Var inte rädd för ordet veganskt. Våga ersätta en kötträtt till en vegansk och ta gärna med dig något veganskt att bjuda på om du är bortbjuden över jul. Har du brist på fantasi sök på nätet på vegetariskt och veganskt julbord. Du behöver inte vara en mästerkock för att klara av att laga veganskt, det är inte svårare än vanlig matlagning.
Bjud på ekologiska drinkar, gärna utan alkohol. Blanda gärna till och häll upp på glasflaska och ta med till julfesten som en present.

 

Juldekorationer

Det pysslas och dekoreras mycket runt julen. Det finns ingen anledning till att sluta med det, men du kan göra det mer hållbart och giftfritt.

Det viktigaste av allt är att undvika att köpa ny dekoration varje år. Impulsköp inget och tänk kvalitet, kemikaliefritt och djurvänligt när du väl köper något och som alltid försök köpa så mycket begagnat som möjligt.
Tomtar och änglar i all ära, men att dekorera med naturliga och giftfria produkter så som kottar, ekollon, kastanjer, blåbärsris, granris, frukt, kanelstänger, pepparkakor, grönkål etc. är både vackert, miljövänligt och personligt. Låt fantasin flöda. Anpassa ditt dekorerande efter hur pysslig du vill och har möjlighet att vara. Återanvänd det som går till nästa år. Glöm inte att dina dekorationer kan inspirera dina gäster att dekorera mer hållbart.

Blommor och julgran är för många en självklarhet. Skippa självklart plastgranen om du inte är allergiker och tänk på att även granris, granar och julgrupper ofta innehåller kemikalier, så köp gärna ekologiskt och hugger du granen själv så se till att inte den inte är beprutad – det är inte självklart bara för att du kanske känner markägaren.

Det är viktigt att tänka på elproduktionen då många vill ha uppe fler ljuskällor än andra tider på året och visst är det mysigt! Kanske borde du fundera på vilka källor din el kommer ifrån, kanske vill du byta elbolag för att få el från förnybara källor? Du kan även använda ledbelysning för att minska elproduktionen och öka hållbarheten på lamporna. Tänk på att gammal elektronik kan dra mer el än nyare. Fundera på om användandet av timers minskar antalet timmar du använder din belysning eller om det faktiskt ökar den.  Och främst av allt, kommer du inte vara hemma eller inte använda ett rum på ett par timmar så finns det ingen anledning till att det är tänt i det rummet.

Vi har tidigare i inläggen “Hur hållbar är din jul?,“Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,“Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök.

Tänk på att du inte behöver ändra allt på en gång, det kan kännas överväldigande och mer stress är det sista du behöver kring julen som skall handla om att ta det lugnt och fira med nära och kära. Varje litet steg för dig är ett stort steg i rätt riktning mot en mer hållbar värld!

// Marina

Fler tips kan du hitta i denna video från junkbusters.dk

 

Ta vara på livet med Mindfullness, Minimalism och Downshifting

Posted on

Hur viktigt är det egentligen att göra karriär? För mig var det väldigt viktigt under en period, kanske inte så mycket för pengarnas och statusens skull, utan mer för att bevisa för mig själv att jag minsann också kunde slå mig uppför karriärstegen bland alla män i min mansdominerade bransch. Vad gav det egentligen mig? Det gav mig möjligheten att köpa mer prylar, men ingen lycka. Det var bara mer stress och mindre fritid.  Det tog tid, men tillslut började jag tänka om – jag förstod att arbete inte var något viktigt för mig. Jag är inte mitt jobb.
Idag är mitt jobb enbart en inkomst för att kunna leva, och trots att jag har råd att “unna mig” prylar finner jag att jag mer och mer spenderar tid på mindfullness, lever minimalistikt och eftersträvar downshifting.

Mindfullness

Mindfullness är en meditationsteknik där du fokuserar på dig själv och att vara här och nu. Metoden används inom sjukvården för att minska smärta, stress, ångest och nedstämdhet, och till en början kan det vara bra att ha kontakt med läkare eller någon annan som har professionell kunskap om mindfullness. I mindfullness hittar du tillbaka till dig själv, och du får möta både positiva och negativa tankar – tankar som du kan behöva hantera med hjälp av professionell guidning.

Mindfullness kan vara långsama, tysta promenader i grupp där fokus skall ligga på att andas rätt eller kroppscanningsövningar där du skall koncentrera dig på en kroppsdel i taget för att nå total avslappning. Men det är bara två av många metoder som erbjuds.

Det finns även många metoder som människor använder på sin fritid för att hitta sitt lugn, många av dem kanske inte är erkända metoder, men funkar det för den enskilde så är det bara positivt. Kanske behöver du vara för dig själv en stund och andas, lyssna på en ljudbok eller flyga fram på en mountain bike i skogen. Kanske innebär det att du vill äta en måltid ostört eller ligga i badet utan att barnen bankar på dörren. Det kan också innebära att du tillbringar tid med dem du tycker om utan att behöva titta på klockan eller tänka på en massa måsten. Kanske vill du ha en filmkväll med familjen eller packa vandringsryggsäcken och lämna civilizationen med din bästa vän under ett par dagar då och då.

I grunden handlar det om att varva ner. Att stanna upp. Vara här och nu. Fånga dagen. Hur du gör det är upp till dig själv, men det finns många färdiga metoder som en bra början eller ett bra komplement. Det kan vara svårt i början , men när du väl hittat en metod som fungerar för dig är det du som har kontroll över din kropp och inte din kropp som har kontroll över dig, och du kan börja leva på riktigt. En halvtimme om dagen där du kan vara dig själv kan vara allt som behövs för att bli mer tillfreds med ditt liv.

Minimalism

Minimalism. Generellt så innebär det att inte äga för många saker, men det är ett svårt begrepp att definiera eftersom det innebär olika för olika människor. Oavsett om en är en samlare eller inte är det lätt att samla på sig för många saker, särskilt om en går på second hand och gör en massa kap.  Det kan handla om onödiga saker så som prydnadssaker, böcker och muminmuggar, men också om nödvändiga saker som kläder och skor.

Oavsett vad det gäller kan det skapa ett känslomässigt kaos att ha för mycket saker runt omkring sig och det blir definitivt mycket arbete med städning och organisering, vilket tar mycket energi. Därför kan det vara en god idé att rensa ut det du inte behöver och istället spendera mindre tid för att hålla iordning och mer tid till något du tycker om att göra.

Att definiera vad en behöver är dock inte så lätt som det låter. Vissa saker har ett affektionsvärde och det kan vara svårt att göra sig av med saker som betyder mycket. Det kan därför ge en känsla av att en behöver dem och då kan det vara vanskligt att skilja på vad en vill ha och vad en måste ha. Då gäller det att tänka logiskt och inte känslomässigt. Vad som är logiskt är också individuellt och en måste inte heller göra sig av med allt en har.
Det kan vara relevant att göra en lista på viktiga frågor som en kan ställa sig själv innan en tar i tu med sorterandet. Hur många prydnadssaker är rimligt – en bokhylla, en hylla, en sak per tjugo centimeter på en hylla? Vilka böcker har jag läst ut och kommer inte läsa igen? Hur många muggar behöver jag på en dag? Har jag använt de byxorna det senaste året? Har jag fler skor än vad som får plats i skohyllan?

 

Men det är inte bara känslomässigt band eller samlarvärde som gör att en kan ha svårt att göra sig av med prylar och ibland är det flera faktorer som spelar roll exempelvis att det är svårt att finna tid och ork, att en har fysiska eller psykiska förhinder, kanske har det gått för långt så en saknar energi att ta tag i saken, eller så kanske är en helt enkelt för lat.

För vissa kan det därför vara svårare att börja rensa än för andra och då är det viktigaste att ta en sak i taget, och kanske börja med att rensa ut något en inte har problem med att göra sig av med så som att slänga gamla räkningar och post som kanske ligger på hög. Se till att det du rensar ut lämnar ditt hem så fort som möjligt och innan du börjar rensa något annat område, så slipper du bli överväldigad och känna att du bara flyttat sakerna till en ny plats.

Oftast börjar det kännas lättare när du röjt undan ett område och då kan du få mer energi till att fortsätta ditt rensande. Det finns många sätt att rensa och vill en ha profesionella tips kan en läsa “Rensa ut & lev lättare : en smart guide till ordning hemma” av Eva Maria Karlander  som är en sorts receptbok för den som vill börja rensa ut onödiga saker ur sitt hem på ett enkelt sätt utan stress och kaos.

När en har rensat ut är det lätt hänt att en fyller på med nya prylar eftersom det nu finns mer utrymme, då gäller det att vara bestämd mot sig själv så att en inte hamnar i fällan igen och det kan vara än svårare än att rensa ut. Det kan vara en god idé att även här ha en lista med frågor för att förhindra att en köper onödiga saker. Ställ dig frågan om du verkligen behöver en extra tröja. Kan du kanske låna boken på biblioteket istället för att köpa en ny? Kan du köpa en motorsåg tillsammans med grannen som ni kan dela på eller kanske hyra en festklänning till bröllopet? Kommer den där surfplattan som ingår i köpet användas länge eller räcker det med datorn. Och om du skall köpa något köp kvalité så du slipper köpa flera par som går sönder och blir kvar i ett hörn.

Downshifting

Downshifting är en trend som börjar bli allt vanligare. Det innebär att en prioriterar fritid framför pengar och konsumtion och kan te sig olika för olika människor. För att uppnå detta är det vanligt att en går ner i arbetstid eller byter jobb och börjar se över sina utgifter såsom abonemang. För många är det omöjligt att minska i arbetstid eller byta jobb, för visst är downshifting en klassfråga. Livet är dyrt med många utgifter som en inte kan avstå ifrån och konkurrensen om jobben är stor. Då är det svårare att downshifta, men det går. Det kan handla om att ha en hemester (semestra hemma) och att ta vara på föräldraledigheten, eller kanske har en möjlighet att påverka sitt schema att en kan jobba fler timmar under en tid för att sedan kunna förlänga helgerna en dag eller två. Det kan också innebära att en minskar på de små utgifterna: inte ta en take away latte på väg till jobbet, åka kollektivt istället för att ta bilen, att hoppa över shoppingrundan på second handen för att istället vara med familjen. Det viktigaste är att en funderar på vad som är viktigt för en själv och ens familj (för de som har en) för att kunna prioritera dessa aktiviteter. Att ta en skogspromenad kostar tillexempel ingenting, men det passar inte alla. Då kanske en spelkväll framför konsollen tillsammans med barnen är en bra sysselsättning, laga mat tillsammans, odla grönsaker, ha lässtund med lånebok i soffan eller spela fotboll. Vissa aktiviteter kan kosta lite pengar även om en gör dem hemma, men då kan det vara värt att prioritera dessa aktiviteter istället för att sprida ut kostnaderna och att låna eller köpa begagnat det som går. Vad du väljer att lägga pengar och tid på är upp till dig själv, det som du tycker är roligt och det som ger dig en meningsfull fritid är det som är bäst för just dig. Låt ingen annan döma.

Jag har inte uppnått alla mina mål för min framtid ännu, men min nya livsstil har redan lett till att jag har mer energi att lägga på både mig själv och min familj. Jag mår bättre både fysiskt och psykiskt. Visst har vardagen sina problem, särskilt ekonomiskt, men jag känner mig mer tillfreds med mitt liv och allt mer sällan går min stress ut över min omgivning. Mitt liv har en verklig mening, en annan än den att uppfylla samhällts förväntningar: att jobba och konsumera. Dessutom leder ju min och andras minskade konsumtion till positiva konsekvenser för miljön och det är en god motivation om någon

\\ Marina

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Friluftsliv utan gifter och djurplågeri

Posted on Updated on

Året har precis börjat men det är hög tid att börja planera inför kommande vandringar och se över både kläder och utrustning som kommer att behövas. För mig är det oerhört viktigt att påverka miljön och klimatet så lite som möjligt även när jag är ute på äventyr, samtidigt som jag vill använda mig av djuvänliga produkter. Det är mycket att tänka på.

Kläder
“Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” säger många och nog finns det gott om dåliga kläder. Att vandra i kyla, regn och/eller hetta kräver att en är medveten om vad en tar på sig, i synnerhet om en är ute på längre vandringar och vädret kan skifta fort.
Kläder för utomhusaktiviteter är därför bland det svåraste att välja och med riktlinjerna att det skall vara bekvämt, hållbart, funktionellt, snabbtorkande, kemikaliefritt och fritt från djurplågeri gör det hela ännu mer komplicerat.

Först och främst behöver en tänka utifrån kvalitet och inte kvantitet. Välj bra produkter som håller och ta hand om dem genom att tillexempel inte tvätta dem för ofta, samt vaxa och impregnera dem med hemmagjorda produkter eller köpa miljövänliga produkter.
Spana gärna in dokumentären “The true cost” som tar upp konsekvenserna av dagens slit och släng samhälle!

Efter Greenpeaces larmrapporter om friluftskläder har medvetenheten om farliga kemikalier ökat. Det handlar framför allt om kläder som är vatten- och smutsavstötande.

Kemikaliegruppen PFAS, per- och poly-fluorerade kemikalier går att hitta på de mest avlägsna platserna, då de sprids via vind och vatten när kläderna tillverkas, tvättas eller/och när vi använder dem i naturen. Det tar flera år, ibland hundratals år innan dessa kemikalier har brutits ner. Kemikalierna kommer in i kretsloppet då både vi människor och djuren får i oss dessa när vi äter, dricker och andas.
Under den tiden de bryts ner har kemikalierna hunnit påverka både människors och djurs reproduktionsförmåga, hormonsystem och förorsakat cancer.

Det finns numer många märken som erbjuder kläder och skor till friluftslivet som är antingen ekologiska eller giftfria.  Fjällräven, Paramo, Pyua, Rotauf, och R’ADYS, är bra förebilder då de idag erbjuder hela kollektioner av plagg som är fria från PFAS-kemikalierna.  H&M, Puma och Adidas är på gång att fasa ut kemikalierna, och nyligen lovade Gore Fabrics (tillverkare av Gore-tex) att övergå till tyger fria från skadliga fluorkarboner.

dsc_1485

Skinn och päls är väldigt populärt när det kommer till att hålla sig varm även på sommaren. Läder är också en bra produkt då det är slitstarkt, hållbart material och håller vattnet ute bättre än tyg. Jag själv är inte vegan, men jag är oerhört försiktig när det kommer till produkter som är tillverkade av djur. Många väljer hellre produkter av dun, ull och läder framför allt annat oavsett risken för djurplågeri, men själv vill jag absolut inte hjälpa till att bidra till djurplågeri och avstår hellre om det inte finns garanti att djuren inte farit illa. Det finns många olika typer av material som fungerar bra.
Jag köper så mycket ekologiskt jag kan, men ekonomin räcker inte alltid till att köpa allt ekologiskt när en har en stor familj. Däremot är det värt ett lägga en extra slant på ekologiskt om det innebär att djuren inte behövt utstå smärtsamma metoder.

Undersökningar anger olika men alla höga siffror på att fåglarna plockas levande på sina fjädrar och dun. Det är en plågsam, stressande och blodig historia för de stackars fåglarna och dessutom blir såren ofta infekterade. Det är inget liv för en levande varelse och borde inte tillåtas men dunet och fjädrarna säljs ändå i svenska butiker.
För fåren och kaninerna kan det gå till lika plågsamt för att ta vara på deras ull. Ullen slits bort från kaninerna och de förvaras ofta i för små burar.
Merinoull från merinofåret är en superbra ull med många bra egenskaper, men det finns en dold baksida med misshandel och avel som skapat så djupa hudveck att djuret får värmeslag och fukten som samlas i vecken lockar skadeinsekter. För att undvika att skadeinsekterna lägger ägg i vecken utsätts de ofta för mulesing vilket innebär att “djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skär av, i regel helt utan bedövning.”

När det kommer till skinn och läder är det tyvärr sällan kopplat till att en tar till vara på skinnet efter slakt av djur som är från kött och mjölkindustin. Även exotiska djur används som bekant. Ofta står det inte markerat vilken typ av läder en produkt är tillverkad av. Det är allmänt känt att djur misskötts både i uppfödning och transporter, och till detta tillkommer ofta utsläpp av arsenik, krom, kvicksilver, bly, zink, formaldehyd, färgmedel och cyanidbaserade kemikalier.

Ekologiskt är bästa alternativet men inget går att garantera och därför rekommenderas att hålla sig till veganska produkter. Men om nu inte ekonomin räcker till och du ändå känner att du måste ha en dunjacka, underställ i ull etc köp det helst då secondhand. Det blir dessutom billigt och du har råd med fler humana och miljövänliga produkter till dina äventyr.

Utrustning

När det kommer till utrustning bör en alltid tänka att ju mindre en har med sig desto bättre. Det finns ingen poäng med att köpa produkter en inte behöver.
Det kan vara en bra idé att investera i ett bra och miljövänligt tält om en tältar mycket eller ska vara borta under en längre tid. Blue One 2P från VAUDE Sport är ett tält av återvunnen polyester och ekologisk bomull, samt att färgningen ska utföras enligt Vaude Ecolour, (vilket har höga krav på CO2-utsläpp, vattenförbrukning och användning av kemikalier) eller så ska materialen framställas enligt kraven från bluesign®,( världens hårdaste krav på miljövänlig tillverkning från början till slut med produktion, restprodukter, arbetsmiljö, resursförbruk osv inkluderat).
Inom en snar framtid kanske vi också får se soldrivna tält som Orange solar tent på markanden, där du kan ladda din mobiltelefon eller lysa upp tältplatsen med solenergi.

Numera finns det gott om ekologiska ryggsäckar i olika storlekar. Det finns även ryggsäckar som både har GOTS – och Fairtrademärkt tyg.

Satsa på en sovsäck utan kemikalier som tillexempel PFC. Och varför inte ett reselakan i ekologisk bomull att värma lite extra inuti sovsäcken. Ligg underlag finns tillverkade i miljömärkt ull istället för polyeten som tar lång tid att bryta ner i naturen.

Mat och dryck

Att göra maten och drycken miljövänlig och hälsosam är inte särskilt svårt oavsett om en skall på en kortare utflykt eller en längre vandring.
En viktig regel är att hålla sig till ekologisk och vegetarisk/vegansk mat, då får du både giftfri mat och energi att orka med fysiska utmaningar. Kött ger också energi, men många grönsaker och dylikt innehåller mer protein än kött. För att få ut den mesta av maten bör en äta exempelvis mycket quinoa (som faktiskt sägs används på rymdfärder), sojabönor, tofu, bovete, ris, kikärtor, bönor, linser och quorn. Dessutom finnas veganskt proteinpulver om en skulle vara i behov av det. Är en inte förtjust i bönor och kikärtor kan en lätt mixa ner det i grytor.

Det finns gott om smakrika recept på vegansk mat och även klimatsmarta tips. Testa gärna några recept innan du ger dig ut för upplevelsen blir desto bättre med god mat.

Det bästa är att torka maten själv i en tork eller i ugnen. Då slipper en onödiga tillsatser, det blir billigt och en vet att det kommer smaka bra. Jag har alltid med lite kokosolja att steka i så jag får i mig bra fett och det tål dessutom temperaturskillnader bra.

Vatten är naturligtvis det bästa en kan ha med sig ut. Vill en inte bara dricka vatten är det naturligtvis trevligt att ha med lite ekologiskt snabbkaffe, te, chokladdryck för vatten eller pulversoppa.

Förvarings- och tillagningskärl är viktigt att tänka på när det både kommer till vikt och kemikalier. Själv föredrar jag att förvara vattnet i en termos eller vattenflaska i rostfritt stål med kork av BPA-fri Polypropylen (PP # 5). De är tyngre än PET-flaskor men eftersom Polyetentereftalat inte rekommenderas att användas till varma drycker vill jag hellre ha med ett kärl som klarar både och ifall jag vill ta med mig kaffet på vägen. Dessutom tycker jag personligen att vattnet smakar plast om den fått ligga en stund i solen i plastflaskor. Planera hellre turen förbi vattenstationer eller samhällen där du kan fylla på vatten istället för att ha många kärl.
Metallmuggar, kåsor och bambumuggar är perfekta kärl att dricka ur, kallt som varmt. När det kommer till bambu är det dock viktigt att köpa ekologiskt då de kan innehålla melamin / polylaktat.

Om jag har med torr mat går det utmärkt att använda matlådor i rostfritt stål. Det finns väldigt många smarta lösningar som inte är tunga och de finns billiga att köpa på loppisar.

Använd helst inte engångsbestick utan införskaffa hellre små och lätta bestick, och fundera på hur många du egentligen behöver ha med dig.

Undvik att laga eller lägga mat på teflon (vissa gasol- och stormkök använder det särskilt till stekpannan) då  perfluoroktansyra (PFOA) används i tillverkningen och det finns experter som säger att det släpper partiklar i maten även vid låga temperaturer. Det samma gäller att absolut inte förvara maten i plastförpackningar som glasslådor, yoghurtförpackningar etc då de inte är gjorda för uppvärmning eller som återanvändning.

Om en vill grilla så finns det många naturliga sätt att tända eld istället för tändvätska. Exempelvis går det att tända eld med hjälp av björknäver, granskottar och sprängticka, men det krävs ofta att en har markägarens tillstånd och det innebär att en gör lite research. Det innebär inte att en får gå lös på träden och göra skada dem och på ekosystemet.

dsc_0181
Är en inte säker på hur en skördar och gör upp eld med hjälp av dessa så är tändpapper det miljövänligaste alternativet. Läs gärna mer om miljövänliga engåångsgrillar etc i vårt inlägg ” Så grillar du miljövänligt och häslosamt”

Att ha ett miljö- och djurvänligt friluftsliv är ett mål som får ta sin tid, allt efter vad ens ekonomi tillåter. Det kan kännas som en omöjlig uppgift, men att börja fasa ut kemikalier i maten eller som är i kontakt med maten och drycken är en bra början. Byter en ut ett par saker varje år så är en snart på god väg. För som en säger – ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

//Marina

Hur hållbar är din jul?

Posted on Updated on

Julen är slöseriets högtid. Vi köper billiga prylar med dålig kvalitet till julklappslekar, halvgenomtänkta klappar som kommer hamna i soporna och onödig elektronik med farliga kemikalier. Vi lagar för mycket mat som går till spillo, slår in julklapparna i massor av vackert julpapper för några sekunders beundran och köper en extra tomte som ska pryda våra bokhyllor. Och jag säger VI eftersom ingen av oss är perfekt. Alla har vi våra brister och gör våra misstag, och det är okej. Men eftersom julen i vårt konsumtionssamhälle är ett problem för både klimat och miljö, hoppas jag att alla försöker tänka lite mer hållbart. Vi har tidigare i inläggen “Nu är det jul, här i vårt hus“, “DIY för nybörjare – ge bort dina egna skönhetsprodukter i julklapp“, “Ett grönare julbord för klimatet“,
Gröna och schyssta presenttips” och “Ljusens miljö- och hälsopåverkan” tagit upp flertalet tips om hur en kan tänka kring julklappar, julmat och julstök. Om du bara ändrar på några av dina dåliga vanor så har du kommit en god väg för att tänka mer hållbart, och kanske så kommer det tänket följa med dig i vardagslivet och göra stor skillnad på sikt i hur du lever ditt liv.

Det behöver inte vara särskilt krångligt eller uppoffrande att tänka mer miljövänligt runt julen. Oftast handlar det bara om att byta ut en sak mot en som är bättre.

Några enkla tips :

  • Strunta i att köpa vitmossa. Det är egentligen inte alls vitmossa utan fönsterlav som hotas av storskaligt skördade och har liksomdsc_0285 andra lavar och mossor svårt att återhämta sig. Jag är själv en mossälskare men jag ser hellre att de är kvar i vår natur där de utgör en viktig roll i vårt ekosystem. Dessutom är den köpta “vitmossan” full med farliga flamskyddsmedel, som du helst inte vill ha i ditt hem i onödan.
    Istället kan du fylla adventsljusstaken med kottar, näver (tänk på att inte skada trädet), kastanjer, ekollon, nötter, stenar, kanelstänger, anis, mm. Det gör varje ljusstake unik och speciell, och charmigare. Och självklart se till att hålla er till svanenmärkta eller ekologiska ljus i staken.
  • Slå in dina julklappar i gammalt presentpapper, i tyg du inte har användning för, i barnens sönderlästa serietidningar mm. Dekorera med saker du redan har hemma exempelvis knappar, sidenband, klistermärken, ischokladformar eller vackra bilder från en tidning och gör egna etiketter av tomma ytor på tex gamla räkningar och fraktordrar som kan klippas till olika former, målas och Pradas med små bilder, teckningar eller kalligrafi.
  •  Åk inte ut på stan och panikshoppa eller utan att ha en idé vad du vill köpa. Skriver du ner en lista på vad du vill ge bort så spar du både tid till att handla och minskar risken för dåliga impulsköp. Handla på nätet så slipper du även att lockas av fler butiker som kan leda till att du köper mer än vad du behöver. Beställ gärna flera produkter från samma sajt om det är möjligt och gärna ihop med grannen så spar ni på frakt och det blir mindre transporter. Köp gärna secondhand, särskilt till julklappslekar.dsc_0290
  • Gör saker själv – vaxa ekologiskt jultyg själv till julbordet, gör kransar av mossa och lingonris, måla popcornvolanger och kottar med ekologisk fingerfärg, forma hjärtan av ståltråd och klä med citron/lime/apelsinskal, gör potpurri med kanelstänger, stjärnanis och nejlikor eller varför inte göra servettringar av rosmarin.
  • Även om du är köttätare låt det veganska köket inspirera en del av ditt julbord och bakningen. Några av mina egna favoriter att göra veganskt är risgrynsgröt/ris a la Malta, inlagd “sill”, rödbetsbiffar, mandelbollar, dadelbollar, pepparkaksbollar, pepparkakor och chokladtryffel. Det mesta går att göra utan animaliska produkter utan att smaken blir lidande.
dsc_0317
Pepparkaksbollar
dsc_0323
Veganska pepparkakor
dsc_0329
Vegansk chokladtryffel med smak av pepparkaka, anis, kanel, ingefära och kardemumma.

Hållbara tips finns på:

* 10 bästa knepen för en grön jul  (Naturskyddsföreningen)

Blir det en hållbar jul? (Framtidsstigen)

* Tips för en hållbar jul: Julmat med KRAV (Ekocentrum)

* Junkbusters

 

God Jul och Gott Nytt År
önskar vi på
Two Green Spirits