Rättvisa

Hållbar IT

Posted on Updated on

Mobiltelefoner. Surfplattor. Datorer. Teveapparater. Tekniken finns överallt – hemma, på jobbet, på bussen. Även om vi själva minskar på tekniken så kommer vi inte undan den, och åsikterna om huruvida det är bra med alla tekniska prylar är delad. Själv är jag en riktig tekniknörd och hur går det då ihop med att jag också är miljömedveten? Den frågan ställde jag mig när jag i början 2000-talet läste en kurs i miljöteknik och jag började fundera på om det fanns en framtid med en mer grön IT. De blivande nätverksteknikerna som jag gick kursen tillsammans med bara skrattade när en pratade om hållbar IT: det var ju trots allt både omöjligt och totalt ointressant. Den attityden är fortfarande vanlig, men som en miljöintresserad nätverkstekniker och informatiker har jag ständigt letat efter att hitta alternativ att själv vara mer hållbar när det kommer till tekniken. Efter det oerhört inspirerande seminariet “Hållbar IT- en överblick” med Håkan Nordin, internationell expert inom hållbar IT, fick jag mer kött på benen och kände att det är ett väldigt viktigt område att ta upp.

Använder du dig av smutsig el?

De flesta av oss är uppkopplade mot Internet dagligen. Vi kollar vår Facebook, uppdaterar Instagram, vi läser tidningen, vi laddar ner en app, vi kollar upp ett recept, tittar på en musikvideo på Youtube mm. Vad de flesta av oss inte tänker på då är att alla dessa hemsidor, sajter och program består av mängder av “information” och denna data finns lagrad någonstans. Tänk dig själv hur mycket information som finns därute i molnet, så förstår du nog också hur mycket el det går åt att driva “Internet”. När du är ute och surfar är det inte bara elen som laddat din mobiltelefon som spelar roll (förhoppningsvis har du sett till att ha miljömärkt el hemma), utan du kan indirekt använda dig av smutsig el utan att du vet om det.

Det är många saker som har betydelse. Använde sig Sony av förnybara energikällor när de tillverkade din mobiltelefon? Lagrar Apple sina appar i ett land som använder kolkraft när du laddar ner dem till din Ipad? Vad använder din Internet-leverantör för el för att du skall kunna surfa? Därför är det viktigt att ställa frågor till företagen så att du kan välja rätt produkter och tjänster, och samtidigt skickar du en signal till företagen att det är viktigt för dig som kund att de också väljer ett bra miljöval.

fosilel

foretag

Farliga ämnen och konfliktmineraler

Både vid tillverkning och användning av teknik finns farliga ämnen. Till exempel vid tillverkningen av kretskort så doppas och tvättas varje enskilt kort i kemiska bad (1, sid 25). Det kräver att utsläpp och avfall hanteras på ett miljövänligt sätt. Dessa kemikalier köper du och tar med dig hem och använder förmodligen dagligen.

Bara din dator innehåller förmodligen farliga ämnen så som kvicksilver, kadmium, bly, bromerande flamskyddsmedel, mjukgörare, beryllium, arsenik och silver som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, njurar, hjärna, fosterskador, fertilitet och mycket annat. Möjligheterna att kontrollera till exempel hur mycket och vilka ftalater du har i din produkt är begränsade, därför bör en tänka sig för innan en exempelvis låter ett barn tugga på en mobiltelefon eller lämnar elektroniskt avfall i vanliga hushållssopor.

Elektroniskt avfall skall alltid återvinnas rätt, inte enbart för att det är nödvändigt att spara på jordens resurser, utan även för att dessa hälsofarliga ämnen måste hanteras rätt. Även om en hel del E-avfall fortfarande hamnar på en tipp i Afrika, så är det större chans att det tas om hand ifall du lämnar in det på din miljöstation.

Tenn, tantal, wolfram och guld är så kallade konfliktmineraler vars utvinning stödjer konflikter och många teknikföretag använder dem fortfarande i produktionen av datorer, mobiltelefoner etc. Det kan därför vara bra att ha ögonen öppna för vilka företag som vill undvika dessa ( ju högre upp i tabellen desto bättre) när en vill köpa en ny produkt.

elektronik

Lösningar för en mer hållbar IT

Men förutom att välja rätt företag när det kommer till miljövänlig el och tillverkning, så finns det många saker vi som användare kan tänka på både i vardagen och på arbetsplatsen.

Fundera tillexempel på vilka elektroniska prylar som du har hemma och på jobbet. Det finns så otroligt många användbara och roliga prylar att köpa på marknaden. Majoriteten av dem är helt onödiga, men många kan visa sig vara en väldigt smart investering.

Ta de nya mobiltelefonerna tillexempel, de är mer än bara en telefon – det är små datorer som vi bär med oss överallt. Möjligheterna med mobiltelefonen är många och på så sätt ett bra alternativ för att minska våra elektroniska inköp. Förutom att fungera som en telefon kan du som de flesta vet använda den till att spela musik, läsa en bok, ta fotografier, kolla mejlen mm, men vad många inte tänker på är att vi inte längre köper någon stereo, mp3-spelare, blueray-spelare, läsplatta, kamera och andra tekniska prylar för nu har vi flera produkter i en. Det innebär att färre produkter behöver tillverkas, du har färre saker som kräver el och innehåller kemikalier, och inte att förglömma hur lite papper du förbrukar om du väljer exempelvis digitala böcker och hur lite pärmar du behöver för räkningar, beslut osv. som numer sparas elektroniskt och är tillgängliga när och var som helst.

Så nästa gång din kamera eller stereo går sönder, fundera på om du verkligen behöver en ny. Kanske räcker kvalitén som mobiltelefonen erbjuder och du är inte i behov av att ersätta det som är trasigt. Kanske behöver du inte ens en teve eller en dator för att din mobiltelefon eller surfplatta fyller alla krav du har. Det kan också vara relevant att tänka på att storleken har betydelse, ju mindre en pryl är desto bättre eftersom det innebär att det behövs mindre material i tillverkningen, och ofta även mindre kemikalier. Sedan kan du gärna titta efter märkningarna: TCO, Svanen, EPEAT, Det blaue engel, Energy star och EU-blomman som finns på elektronik (1, s. 38).

På arbetsplatsen bör en tänka likadant och förhoppningsvis kan du påverka vad som köps in till företaget. Alla små förändringar har betydelse. En multiskrivare kan ersätta många skrivare, skanners och kopiatorer som står oanvända på kontoret.. En skrivare på varje kontor är idag inte längre nödvändigt och kanske kan flera anställda dela på ett par datorer.

Och tänk hur många pärmar med information som kan lagras digitalt och kommas åt lätt, istället för att  vi skövlar träd som blir till papper i pärmar som står och dammar. Ytan på kontoret kan istället användas till något viktigare.

I sin bok “Grön IT – från problem till lösning” tar Nordin även upp flera fördelar som företag kan tjäna på om de använder sig utav Grön IT. Exempelvis kan det minska kostnader, stärka varumärket och locka till sig nyckelmedarbetare (s.81). Så egentligen finns det ingen anledning för företag att inte satsa på att arbeta med miljöfrågor och CSR ( Corporate Social Responsibility) utifrån ett IT-perspektiv.

Det finns mycket mer information om Grön IT. Jag har bara berört ämnet på ytan, men jag hoppas att jag lyckats väcka nyfikenheten hos några av er, så vi alla kan hjälpas åt att effektivisera vårt eget och företagens användande av elektronik och arbeta för en mer grön och humanare värld.

//Marina

Källor:

Alla bilder kommer från Håkan Nordins presentation

 

  1. Nordin Håkan, Grön IT – från problem till lösning, 2009
Advertisements

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.

Det turbulenta 2015 och årets mest lästa inlägg

Posted on

Ett nytt år är kommet och förhoppningsvis kommer det nya året bjuda på många positiva överraskningar.

Innan jag går igenom årets mest populära inlägg, känner jag att jag vill säga något om året som gått. 2015 var ett år kantat med negativitet: skogsbränderna i Indonesien, kriget i Syrien, terrordåd runt om i världen, knivdådet på skolan Kronan i Trollhättan, ökat flyktingmotstånd, stängda gränser, ökat stöd för partier mot invandring och därmed ett ökat hot mot vår demokrati. Året har minsan inte varit lätt för vår nya regering, och skall en vara ärlig hade förmodligen ingen regering, oavsett röd, blå eller grön, kunnat hantera den rådande situationen utan att fatta svåra beslut baserade på kompromisser och utan att undgå massiv kritik. Det kaos som finns runt om i världen kräver att experter från länder emellan hittar kompromisser som kanske inte är de bästa men som kan ta oss ett steg närmare en lösning. Det är lätt att sitta hemma i sin soffa och tycka och anse att en själv har lösningen till all världens problem. Men gemeneman ser inte helheten och har inte den kunskap som behövs (även om vissa anser sig ha det för att något de hört stämmer överens med deras egen uppfattning) för att lösa de stora frågorna.

Jag känner ingen rädsla för terrorister när jag går på gatan eller känner ilska över invandrarhatet som sprids som en löpeld. Nej, jag är inte naiv. Jag ser och jag hör. MEN jag vägrar låta stundens hetta påverka mig, därför att varken hat och rädsla ger något annat än en snedvriden världsbild, och varje beslut jag fattar skulle riskera att bli irrationellt. Risken med det är inte bara att jag skulle rösta fel i nästa val, utan också sprida vidare ett känsloläge till mina medmänniskor och därmed kanske också påverka att även deras beslut baseras på felaktigheter. För ja, precis så lätt är det att sprida vidare lögner, negativitet och misstro i en tid som denna. Därför är det bra att ibland även ifrågasätta sig själv.

Vi på Two Green Spirits anser oss inte ha tillräckligt med kunskap och därför har vi inte heller skrivit om dessa frågor.

Men misströsta inte, det fanns många ljusglimtar 2015 också. Låt inte dessa drunkna i allt kaos.
Jag såg människor av alla hudfärger och religioner vallfärda för att hedra de döda på Kronan, människor som aldrig annars skulle satt sin fot i detta område med sitt oförtjänta rykte. Jag har sett människor demonstrera mot Pegida, mot rasism, mot stängda gränser. Jag har sett människor hjälpa hitkommande flyktingar, människor som ger en bit mat till hungriga romer, människor som hedrat offer för terror på sociala medier. Jag har sett så mycket kärlek.
Klimatmötet ledde kanske inte till ett hundra procent positivt resultat, men den gav ändå många nya och ambitiösa mål, samtidigt som vi ser hur allt fler länder satsar på förnybart.
Så låt oss istället se hoppfullt på framtiden, utan agg och rädsla för varandra och utan misstro till andra länders målsättningar. Ett steg i rätt riktning är ändå en framgång.

Top 10 lästa inlägg under 2015:

  1. Vi behöver inte äta kött
  2. Sojans miljöpåverkan
  3. Röd panda eller kattbjörn
  4. Varför eller varför inte kärnkraft?
  5. När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet
  6. Djur i fångenskap – hur mår de egentligen?
  7. Nya miljögifter hotar inte bara djuren, utan även människan
  8. Hotet mot den svenska skogens ekosystem
  9. Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden
  10. Palmoljan och orangutangerna

Våra rekommendationer:

  1. Fattigdomen vi inte vill se
  2. Psykisk ohälsa – ur människans perspektiv
  3. Slöseriets ålder
  4. Uppdelningen “vi” och “dom skapar rasism
  5. Skönhet och kemikalier

 

//Marina

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015

 

Vita Björn hoppas på dialog med hyresvärden

Posted on Updated on

Det är knappast någon nyhet att hyresvärdar runt om i landet nu börjar renovera sina fastigheter till en kostnad där många av hyresgästerna tvingas flytta. Människor har samlats för att protestera och skapat nätverk för att kunna bedriva dialoger med fastighetsägaren, i hopp om att komma till en kompromiss. Av dessa nätverk har vi har tidigare tagit upp Mobilisera Skarpan i Linköping och Pennygångens Framtid i Göteborg. Vissa har lyckats, andra misslyckats. På Pennygången har kampen lönat sig. “Under hösten 2014 slöts en överenskommelse mellan Stena Fastigheter och Hyresgästföreningen om hyreshöjningar på i snitt 14 %. Vintern 2015 har renoveringen av det första huset på Pennygången påbörjats.” Dessutom drev Pennygångens Framtid frågan om rivningskontrakt, vilket nu har lett till att Stena Fastigheter har gett alla hyresgäster med rivningskontrakt  ett förstahandskontrakt. Nu sitter kvarteret Vita Björn i Göteborg i liknande sits och vi har därför bjudit in Anneli Nedholm, boende i Vita Björn att gästblogga. Har du en liknande berättelse? Kontakta oss gärna på twogreenspirits@gmail.com för att få din röst hörd! / Marina

************************************************************************

  Kv. Vita Björn byggdes 1965. Syftet var att bygga bostäder med ljus och luft efter rivning av den gamla bebyggelsen. Mot Bangatan ligger fem höghus med nio 11215759_10153401195007873_4573948038409098794_nvåningar med gaveln mot gatan. Placeringen ger sol och ljus på gården. Dessutom finns på så sätt utsikt mot Masthuggskyrkan från området. Mot Djurgårdsgatan ligger en länga med en höjd som är anpassad till landshövdingehusen på andra sidan gatan, fem till sex våningar. Utöver dessa tillkommer en indragen våning på samtliga hus. Kvarteret är strykjärnsformat med kortsidan mot Amiralitetsgatan i norr. I kvarteret finns 380 lägenheter fördelade på ett till fyra r.o.k.

Källa: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, Planbeskrivning

I slutet av 2014 kallade Wallenstam, vår hyresägare i Vita Björn Majorna, till stormöte och information om den stundade stamrenoveringen. Samtidigt som man gjorde stammarna vill man renovera resten av lägenheterna och standardhöja till “2015 års mått mätt”, som det hette, och erbjöd två renoveringsnivåer, en med kök, badrum, el och gemensamma utrymmen och en stor med hela lägenheten samt gemensamma utrymmen. Många av oss  som bor på Vita Björn insåg ganska snart att vi kommer behöva flytta om det inte finns ett lägre alternativ att välja på. I våra första möten, oss grannar emellan blev det väldigt tydligt att vi ville driva samma linje som Pennygången nämligen; ALLA SKALL KUNNA BO KVAR. På ett stormöte bildades en samrådsgrupp med alla de som ville vara med och gruppen fick mandat att föra dialog med Wallenstam och att driva vår vision.

Det vi hoppas på är en dialog, en verklig, sann dialog mellan Wallenstam och oss boende för att i slutändan komma till en renovering där alla känner sig tillgodosedda i sina behov. Vi pratar mycket om social hållbarhet i samrådsgruppen och hur man skall jobba för att få en hållbar stad. Detta är något vi är extremt måna om och hoppas att vi i ett samarbete med vår värd skall kunna åstadkomma. Under processens gång och efter lite kompetensinventering insåg vi ganska snabbt att mycket stor kunskap befann sig här på gården och det är vår största önskan att Wallenstam använder sig av den i den stundande renoveringen.

Anneli Nedholm/ Boende Vita Björn

Gröna och schyssta presenttips!

Posted on Updated on

Tänka sig, vi befinner oss redan mot slutet av oktober! Regnet öser ner och det är förmodligen (förhoppninsgvis!) bara en tidsfråga innan snö börjar falla istället för regn och snart hängs adventsstjärnorna upp för att gnistra i fönstren. Vad som däremot redan finns att beskåda är julskyltningen och det är många som har hunnit köpa sina första julklappar. Julklappshysterin är i full gång och jag vill gärna återkoppla till ett av våra tidigare inlägg, Nu är det jul här i vårt hus, som beskriver just detta problem. Kring juletider är det extra viktigt att vi funderar en gång extra innan vi börjar konsumera, eller att vi i alla fall funderar över VAD vi konsumerar och i vilken mängd.

Om du köper prylar är det viktigt att välja produkter som är av bra kvalité, eftersom prylen då håller längre, samt att välja bort vissa material framför andra – en produkt av trä är bättre än en i plast. Ett miljövänligt alternativ istället för mängder av prylar är att ge bort upplevelser, som biobiljetter eller massage. Eller varför inte tillverka dina egna presenter, till exempel sticka en mössa eller måla en tavla?

Här följer några tipsa på några sidor där ni kan konsumera miljövänligt och/eller miljöetiskt till era nära och kära:

Vi-skogen
Varför inte planera några träd lagom till jul? Vi-skogen är en organisation som hjälper människor ur fattigdom genom att plantera träd. Detta skapar bland annat nya försörjningsmöjligheter och ger människor mat på bordet, plus att det även bidrar till en biologisk mångfald. Du kan köpa både gåvobevis och presenter, till exempel tygkassar, smycken och tröjor. För vissa gåvobevis får du även med en fröpåse för eget bruk. En annorlunda och riktigt schysst present!

Lapland Eco Store
Hjälp någon du känner att plastbanta och att avgifta sitt hem! Hos Lapland Eco Store finner du mängder av ekologiska och giftfria produkter, som köksredskap i bambu och matlådor i rostfritt stål och glas.

Medvetna.se
Medvetna presenter & inredning är en sida där du kan handla återvunna, ekologiska, närproducerade, rättvisa och trygga produkter, samt produkter där försäljningen helt eller delvis går till välgörenhet. I samarbete med barnhemmet Kutwanana i Mozambique säljer Medvetna.se även gåvobevis där pengarna bland annat går till mat till barnen, skolavgifter och aktiviteter som kan ge barnen yrkesutbildning.

Organic makers
Har du någon i din omgivning som gillar att testa nya saker och experimentera? Organic makers säljer råvaror och verktyg som gör det möjligt för vem som helst att skapa sin egen kemikalie- och syntetfria hudvård! Det finns massor av spännande recept att följa, dessa hittar du här!

Lush
Lush har mängder av roliga paket som du kan välja och vraka bland! Förutom hudvårdsprodukter – en hel del veganska – finns det sådant som tygväskor, varav en av dessa stöttar ett kooperativ som hjälper missgynnade kvinnor i Indien. Just dessa schyssta väskor är dessutom gjorda på rättvisemärkt ekologisk bomull och pryds av ikonen för Fighting animal testing. Kan det bli mycket bättre?

Hjälp mig göra listan längre, kommentera mer än gärna nedan och dela med dig av gröna och schyssta presenttips!

// Caroline

Uppdelningen i “vi”, och “dom” skapar rasism

Posted on

Det känns väldigt tungt nu när valet är över och så många visar sympati med Sverigedemokraterna. Det är ett nederlag inte bara på grund av den svåra sits som Stefan Löfven hamnat i, utan för det svenska folket. Självklart är inte alla som röstar på dem socialkonservativa rasister och jag respekterar dem som människor, men det är så uppenbart att dessa partier strider mot mänskliga rättigheter och har rasister på valsedlarna oavsett vad som står i deras valmanifest. Jag blir arg över hur det i ett land som påstår sig vara demokratiskt kan finnas så många som tänker så himla galet. Det är klart att vi behöver ha en välfungerande invandrar- och flyktingpolitik, men Sveriges samhällsproblem är mycket bredare än så. Jag är ingen expert inom området men det är min övertygelse att vi behöver tänka i ett helhets- och långsiktigt perspektiv för att få bort samhällets orättvisor. Problemen kommer inte lösas genom  att slänga ut dem utan svensk härkomst, sluta ta emot flyktingar eller ogrundat hat.

Att inte släppa in människor som är på flykt är omänskligt. De som ändå lyckas ta sig hit måste få en fristad,  när vi vet att konsekvensen blir att de måste återvända till  krig och misär och efter ett långt krig riskerar att deras hem och trygghet inte längre finns kvar?
Att SD  istället vill hjälpa människorna på plats i deras land kan låta bra, men samtidigt så stoppar det inte flyktingströmmarna och de vill dessutom minska drastiskt på bistånd. På det sättet kan vi inte hjälpa människorna och många kommer att dö i onödan. Därför måste vi sluta se invandringen som enbart ett hot, den kan faktiskt bidra till något gott för samhället och vi bör utnyttja den väl.

Men på gatorna och på Internet är det oftast inte politik som diskuteras. Där hoppar vissa på invandrare med näbbar och klor. En del människor kan inte bara diskutera frågorna utan att hoppa på andra både fysiskt och/eller verbalt.

Uppdelningen i vi och dom skapar rasism

Efter terrorattacken 11 september 2001 uttryckte sig George Bush att “either you are with us or you are with the terrorists“, och jag förstår att han då var chockad och upprörd, men tycker det är oerhört ignorant att göra ett sådant uttalande. Det har blivit så allvarligt att det nästintill slutat med att alla muslimer runt om i världen har fått en terroriststämpel. Han delar upp alla människor i “vi” och “dom”, vilket är det första steget till fördomar och diskriminering. Så fort man delar upp något i vi och dom, så kommer snart tankar som “vi är inte som dem”, “vi är bättre än dem” och “eftersom vi är bättre än dem så har vi rätt att bestämma över dem” smygande. Under den första delen av 2000-talet  har det nästan förklarats krig mot muslimer, mycket  som följd av world trade centertragedin. Har mänskliga rättigheter glömts bort någonstans på vägen i politiken? Rätten att vara olika. Rätten till lika värde. Solidaritet. Hur många ledare i världen tar dessa viktiga frågor på stort allvar. Det har dock glatt mig att ledare bland annat Barack Obama varit tydliga med att Islam är en fredlig religion och att ISIS i norra Irak inte representerar alla muslimer (för tydlighetens skull vill jag betona att jag inte för den sakens skull stödjer Obamas beslut om krig).

Det som är främmande är ofta skrämmande och förändringar i samhället kan ofta göra människor rädda eftersom de inte vet vad de kan förvänta sig. Därför är det lätt att problemen i samhället skylls på de människor som är nya i vårt land, och åsikterna bygger sällan på någon fakta. Att en i ena andetaget menar att invandrarna kommer hit och tar våra jobb och i andra andetaget påstår att invandrarna kommer hit bara för att få slippa jobba och få socialbidrag håller inte. När åsikter är grundade på spekulationer och falsk fakta, kan mycket gå fel.

Brottslighet är något främlighetssfientliga människor ofta fokuserar på. Ingen har väl undgått alla rykten om att till exempel romer skulle vara tjuvaktiga. I ett program av Efterlyst sades det något om att brott beror snarare på klasstillhörighet än vilket land en kommer från.  Det är bara ett exempel på varför vi borde se till att få en gedigen klassanalys, då klyftorna bara ökar. De fattiga blir fattigare och de rika rikare. Det är inte konstigt att folk börjar hitta syndabockar, det är helt naturligt. Det är inte heller människorna med annan hudfärg än vit som ser till att de hamnar lägst ner i samhället, rasismen är en stor orsak till det. De får ofta ta arbeten som flertalet svenskar vägrar att ta och de tillåts många gånger inte anställas på arbeten där de kan få makt. Dessa människor behöver visas samma respekt och få samma möjligheter till att göra karriär eller inte göra karriär som vi svenskar.

Förekom inte fördomar om finländare och chilenare när de kom till Sverige? Är de inte nu mer eller mindre accepterade som en del av Sverige? Måste vi upprepa våra gamla misstag? Vi kan inte döma människor utifrån förutfattade meningar och dra alla över en kam. Vilket ursprung, kultur eller religion en individ tillhör ska inte spela någon roll. Patricia Lorenzoni, kulturskribent på Helsingborgs Dagblad (som också intressant nog recenserat boken Myten om den muslimska flodvågen av Doug Saunders) föreläste på en studiecirkel för politiska texter i Göteborg, där hon uttryckte sig något i stil med: “Allt man är övertygad om är inte sant.” Det var ord som fick mig att le för hon slog verkligen huvudet på spiken. Det är ett argument som jag tänkt tidigare men inte riktigt kunnat formulera. Kan vi inte bara börja tänka rationellt och solidariskt istället för med förakt?

Vad kan du göra?

# Ta reda på fakta för att stärka dina argument. Titta in på Regeringskansliet och läs på så att du kan slå hål på myterna om invandrare.
#Om du eller någon du känner blivit utsatt för diskriminering eller övergrepp kan du kontakta diskriminieringsombudsmannen.
#Du kan upplysa din omgivning om din åsikt, exempelvis tala om att ett diskriminerande skämt inte är roligt.
#Du kan engagera dig i diskrimineringsfrågor genom att blogga om det, engagera dig och/eller i ett parti  som främjar mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Tillhör du en grupp som är diskriminerad (observera att det inte betyder att det måste bero på ursprung eller religion)? Hör gärna av dig, jag vill göra din röst hörd!

// Marina