djur

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.
Advertisements

Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?

Posted on Updated on

Plastfri tisdag, eller Plastic-free Tuesday som det kallas på engelska, är ett initiativ som försöker uppmärksamma hur plast påverkar inte bara oss människor utan också djur och natur. Under plastfri tisdag är det meningen att en ska undvika plast och inte handla någon plast, vare sig det är en produkt som är helt eller delvis gjord i plast eller om det är ekobananer inpackade i plast. Självklart är det så att plast kan användas till bra ändamål, men det är långtifrån alla slags plaster som en bör ha i sin omgivning. Plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen och mycket plast hamnar även mitt ute i naturen, där den förorenar både hav och land.

Plastfritt!
Plastfritt!

Ett argument jag har hört mot plastfri tisdag är att det är onödigt och inte gör någon skillnad ändå. Det kanske är precis som med Earth Hour, som en del personer menar är fånigt och inte påverkar vår vardagliga elanvändning. Min förhoppning är att sådant som Earth Hour, köttfri måndag och plastfri tisdag får människor att tänka till och låta detta tänk påverka alla dagar, inte bara specifika dagar.

Det är ju långt ifrån lätt att leva ett helt plastfritt liv, eller att ens lyckas undvika plast för en dag. Det är en utmaning att förändra sitt sätt att leva, men det gäller att få in det i sina rutiner och vara medveten om hur mycket plast en faktiskt använder i sin vardag för att kunna komma bort från det.

Här följer några tips på hur du kan minska din förbrukning av plast:

  • När du handlar mat, ta med dig en tygpåse till affären så slipper du köpa en plastpåse att bära hem dina matvaror i. Om du handlar grönsaker och frukt, lägg dem inte i egna plastpåsar utan i mindre tygpåsar eller lägg dem fritt i en större påse. Det går även utmärkt att ta med glasburkar eller liknande för att lägga saker i, till exempel om du ska handla något från charken.
  • Istället för att använda plastbyttor som förvaring i hemmet kan du använda glasburkar och trälådor, till exempel sådana som som det legat clementiner i.
  • Köksredskap av plast, som skärbrädor och decilitermått och slevar, kan bytas ut till köksredskap i trä och metall.
  • Byt ut dina plastmatlådor till sådana i metall eller glas.
  • Köp inte vatten på flaska, för där snackar vi verkligen om att mata plastmonstret i onödan. Drick kranvatten och fyll på i till exempel en Klean kanteen.
  • Göra dina egna produkter, såsom till exempel deodorant och ansiktskrämer som du kan förvara i glasburkar. Samma tänk går att föra över till matlagning och bakning.
  • Köp inte kläder av syntetiska material, då plastfibrerna som finns i plaggen lossnar vid tvätt och åker ner i avloppet. Plastfibrerna är för små för att filtreras bort och hamnar senare i sjöar och hav. Det kan du läsa mer om här.
  • Se dig omkring i ditt närområde, kanske finns där lokala producenter som du kan köpa tvålar, grönsaker, frukt, kött och annat från. På så vis kan du se till att där inte finns någon plast inblandad och du kanske kan köpa en större mängd på en gång. Det brukar också vara mer ekonomiskt.
  • Välj mer miljövänliga mensskydd. Här kan du bland annat läsa om hur det i Sverige förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år, och hur mycket plasten i dessa påverkar miljön. Istället för dessa kan du använda menskopp eller återanvändbara tygbindor, som är lika hygieniskt och bra mycket snällare mot plånboken.
  • Tvättkorgen är också en sådan sak som du kanske har i plast och den kan bytas ut mot en i tyg. Gå igenom din vardag och titta på materialet på sakerna i ditt hem, där finns säkert mycket plast som du inte tänkt på tidigare.

Tänk på att alla dessa förändringar inte är något som måste ske exakt nu eller imorgon eller ens om en månad. Ta det steg för steg och börja med det som är enklast för dig. Förändring tar tid och det är okej. Leta inspiration hos andra och lägg gärna upp dina egna bilder på något socialt media – glöm inte att hashtaga: #plastfritisdag #plasticfreetuesday #dontfeedtheplasticmonster

På Plastic-Free Tuesday ‘s egen hemsida kan du läsa mer om plastfri tisdag och få mer inspiration till hur du kan plastbanta (OBS – på engelska). Det går även att följa Plastic-Free Tuesday på instagramOm du vill veta mer om olika slags plaster och vilka plaster du främst bör undvika kan du läsa mer hos Naturskyddsföreningen.

// Caroline

Tillbaka in i debatten

Posted on Updated on

Efter några veckors ledighet är Marina och jag tillbaka framför datorskärmarna och vi är i full gång med att skriva nya blogginlägg! Ni kommer bland annat få läsa mer om hoten mot skogen, och så kommer ett inlägg om djurparker och djurvänlig turism. Missa inte det!

Medan vi knåpar vidare kan ni läsa några av våra tidigare blogginlägg, några av dem mycket omtyckta och några som skapat debatt:

Följ oss gärna på vårt twitterkonto TwoGreenSpirits och på instagram, där vi heter @twogreenspirits! Där tipsar vi om god vegetarisk och vegansk mat, ekologisk odling, klimatsmarta tips i vardagen och mycket annat inspirerande! Senast skrev jag om Earth Overshoot Day, som inföll igår den 19 augusti. Earth Overshoot Day innebär att vi har förbrukat lika mycket resurser som jorden kan producera på ett år. Fruktansvärd läsning, men icke desto mindre sant, och vi måste tillsammans göra något åt mänsklighetens överkonsumtion! Du kan läsa mer om Earth Overshoot Day på Supermiljöbloggen. Vi har tidigare skrivit om överkonsumtion i Slöseriets ålder, där Marina ger några enkla tips på vad du kan göra för att minska din konsumtion.

// Caroline

Snart är det val (Del 1 – att välja parti: Del 5)

Posted on Updated on

Något som kan vara viktigt att känna till är att det finns många mindre partier som tävlar om väljarnas röster inför valet i september. Det kanske verkar självklart när en säger det, men jag har själv aldrig tidigare tänkt utanför ramarna för vad som går att rösta på. Mitt eget synfält har alltid varit begränsat till de allra största partierna som syns mest i media, därför tänker jag skriva om två partier som det pratas mer sällan om.

djurpartiet DJURENS PARTI
Djurens parti menar att djuren ofta glöms bort när det diskuteras och planeras över ekonomin och hur vi ska utveckla vårt samhälle, därför försöker de föra in djurens perspektiv i en politiska debatten. Djur och människa ska må lika bra och kunna existera tillsammans utan att den ena tar mer plats än den andre. Både tama och vilda djur behöver en starkare röst. Det finns deklarationer för mänskliga rättigheter, varför inte även för djurens rättigheter? Nedan följer en sammanfattning av partiets manifest.

MÄNNISKANS UTVECKLING PÅ JORDEN. Människans mentala utveckling och förmåga har gjort att vi lever på ett sätt som skadar andra arter och orsakar onödigt lidande, men det måste inte vara så. Samma egenskaper möjliggör för oss att välja hur vi ska leva och hur vi ska behandla andra arter. Vi kan välja att handla med respekt och skapa en mer fredlig integration med djur och natur.

RESPEKT FÖR LIV. Den industriella revolutionen har gjort det möjligt för oss att exploatera och distansera oss från vår omgivning, vilket har lett till minskad förståelse och respekt för andra arter. Människans beteende präglas med likgiltighet och vårdslöshet, vilket gör att djurarter är på väg att utrotas, ekosystemet är under hårt tryck och naturområden försvinner med en oroväckande hastighet. Djurens parti menar att detta är moraliskt oacceptabelt och att vi måste införa strikta ekologiska restriktioner för att kommande generationer inte ska behöva känna av ödesdigra konsekvenser av vårt nuvarande beteende.

HÅLLBART BRUKANDE AV NATUREN. Tidigare nämnda restriktioner finns att läsa om i deklarationen Earth Charter, som används som en utgångspunkt av olika miljö- och naturskyddsorganisationer. Här står det bland annat om att djur som hålls i fångenskap inte ska behandlas med grymhet och att jakt- och fiskemetoder som orsakar utdraget, våldsamt och onödigt lidande inte ska vara tillåtna. Naturen ska brukas på ett hållbart sätt. Det finns inga tydliga restriktioner kring utnyttjandet av djur i deklarationen Earth Charter, men detta beskris istället i Den allmänna förklaringen om djurens rättigheter. Där står det att läsa att det inte ska bör vara godtagbart med onödigt dödande av djur, till exempel om en utövar jakt eller fiske som sport eller hobby.

DJUR ÄR INTE OBJEKT. Det har genom forskning klargjorts att djur känner smärta och att många arter har ett utvecklat och djupt känsloliv som liknar människans, därför bör de inte ses som objekt. Djurpartiet menar att även exploatering som sker på ett så kallat hållbart vis oundvikligen skapar konsekvenser för djuren och i nästan alla fall slutar med djurens död. Detta gör att varje interaktion med eller utnyttjande av djur kräver en avvägning mellan det mänskliga intresset och de konsekvenser som djuren kommer drabbas av.

MODERNISERING AV AFFÄRSIDÉER, TRADITIONER OCH TRO PÅGÅR KONTINUERLIGT. Traditioner är inte något statiskt, utan något som förändras med tiden och anpassas till nya moraliska normer som finns i samhället. Djurpartiet vill att religiösa och kulturella traditioner som kompromissar med djurens bästa ska moderniseras. Vad gäller försöksdjur och uppfödningsdjur bör det finnas med en etisk bedömning mellan båda parters intressen.

MÄNNISKORS OCH DJURS RÄTTIGHETER GÅR HAND I HAND. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillsammans med Den allmänna förklaringen om djurs rättigheter och Earth Charter skapar en grund för en respektfull och kärleksfull interaktion mellan djur, natur och människa, menar Djurpartiet.

barnpartiet

 

 

BARNPARTIET

Humanismen är ideologin som präglar Barnpartiet och det är de mänskliga värdena och välbefinnandet som befinner sig i fokus. Barnpartiet verkar inte endast för barnen, utan också för de äldre i vårt samhälle, och de arbetar med bostadspolitik, invandring med mera. De vill att FN:s konventioner ska följas av Sveriges riksdag, landsting och kommuner. Dessutom kräver partiet att FN:s barnkonvention ska bli en tvingande lag.

UTBILDNING. Barngrupperna i förskola, skola och fritidsverksamhet måste bli mindre och personaltätheten måste öka. Barnpartiet vill bland annat att skolor och olika utbildningsformer ska bedrivas statligt för att säkerställa en likvärdig utbildning i Sverige. Även om stiftelser, ekonomiska föreningar och kooperativ ska få vara kvar så bör samtliga utbildningsformer ha samma ekonomiska och juridiska förutsättningar. Eventuella överskott ska gå tillbaka till själva verksamheten.

BOSTADSPOLITIK. Behovet av bostäder är fortsatt stort och därför måste det byggas fler bostäder, som alla har råd att bo i. Barnpartiet vill att dessa bostäder ska vara byggda på ett miljösmart sätt och att de ska vara energisnåla. Det är viktigt att bevara naturen nära bostäder då detta är viktigt för trivseln och välbefinnandet.

INVANDRING OCH INTEGRATION. De som kommer till Sverige ska känna sig välkomnade och trygga, samt känna att de kan förstå vår kultur och bli en del av samhället. Barnpartiet vill bland annat erbjuda hjälp för de som behöver bearbeta hemska upplevelser och de vill erbjuda både svenska- och hemspråksundervisning. För att minska bidragsberoendet är det viktigt att erbjuda invandrade praktikplatser eller lärlingsplatser. De som har yrkesutbildning ska ges tillträde till de yrken de har kompetens för.

ÄLDREOMSORG. Äldreomsorgen måste vara anpassad till den enskildes behov. Servicehus och särskilda boenden måste erbjuda bra boendestandard och en atmosfär som känns trygg. Personaltätheten måste vara anpassad efter behovet på plats. Partiet vill även att alla par ska ha rätt att bo tillsammans.

KULTUR. Barnpartiet vill inte att kultur ska vara en klassfråga, utan att det ska finnas tillgängligt för alla. Därför vill de bland annat behålla lokala bibliotek, se till att det finns resurser för biblioteken att hålla i kulturella aktiviteter och främja mångkulturell berikelse.

MILJÖ, KLIMAT OCH ENERGI. Partiet vill att kollektivtrafiken ska göras tillgänglig för fler resenärer, att kommunal verksamhet köper in ekologiska och närproducerade produkter i så stor utsträckning som möjligt och att det ska finnas mer lätttillgänglig information bland annat om återvinning och källsortering.

_______

Finns det något annat mindre parti som du tycker att vi på Two Green Spirits bör skriva om? Kommentera gärna och diskutera med oss!

/ Caroline

Vi har inte lagt några värderingar i partiernas politik. 

Våra pollinatörer är hotade

Posted on Updated on

Vår trädgård är full med nyttoinsekter. Vissa är mer omtyckta än andra, men alla arter behövs i vårt ekosystem. Pollinering är nog det första man associerar med insekters positiva inverkan på vårt liv. Bina pollinerar en tredjedel av världens grödor och spelar en nyckelroll i mycket av maten vi äter. Till exempel är bina väsentliga för att vi ska kunna producera vanilj och kakao (choklad), och de har även stor inverkan på produktionen av raps (matlagningsolja) och bomull. Men bina står inför ödesdigera hot och överallt sker det massdöd av bin, vilket får stora konsekvenser för både oss och naturen.

Det är dock inte bara bin som sköter pollineringen utan också många andra insekter, såsom humlor, fjärilar, vissa slags flugor och skalbaggar – vilka också är hotade.

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.
Bin och humlor lockas till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Bin

25 % av våra bin sägs ha dött under vintern 2009-2010 och 11 biarter är redan nationellt utdöda (2010). Det finns flera olika orsaker till att massvis av bin dukat under i den stora bidöden. En av orsakerna är varroakvalstret (Varroa jacobsoni) som är relativt nytt i vårt land. De angriper bisamhällen, genom att de vuxna kvalsterhonorna lever på vuxna bins kroppsvätska och är beroende av biyngel för att föröka sig.

Binas immunförsvar försvagas och därmed ökar risken för virussjukdomar, som i kombination med kvalstren blir livsfarliga. Dessa kvalster kan behandlas med ekologiska metoder så som myrsyra, mjölk-syra och oxalsyra. Trots detta används ofta farliga bekämpningsmedel som parasiten kan bli resistenta mot och som lämnar kvar rester i både vax och den honung som vi äter.

“Det är möjligt att stärka binas immunförsvar genom att kuporna får vara på samma ställe,att det finns gott om mat i relation till antal samhällen, att det inte förekommer kemikalier i varken biskötsel eller på kringliggande grödor samt att utveckla avelsarbetet med att ta fram bin med starkt immunförsvar.”(1)

Kemikalier som används i jordbruket har en stor påverkan på våra bin. De ändrar beteendet hos bin, får dem att tappa lokalsinnet och tar död på våra flitiga pollinatörer (2). Jordbrukskemikalier av typen neonikotinoider, som finns exempelvis i bekämpningsmedlen imidakloprid, tiamethoxam och klotianidin,  gör att bin dör i mängder under vinterhalvåret. Dessa är 7000 gånger giftigare än DDT, har använts flitigt här i Sverige och förbjöds tillfälligt av EU så sent som under våren förra året.

“Det är helt grundläggande att skydda bin och andra pollinerare utifrån deras betydelse i ekosystemet och i livsmedelsproduktionen. Därför välkomnar och stödjer Sverige förslaget.” (3)

För den som är extra intresserad av bin rekommenderar vi starkt Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?” , Studien om hur höga nivåer av miticider och agrokemikalier påverkar hälsan hos honungsbin och Rapporten om tambins immunsystem.

Humlor

Precis som med bin finns det många hot för våra humlor. Frukthumlan och stäpphumlan är redan nationellt utdöda enligt rödlistningen 2010. Fälthumlan och sandhumlan är humlearter som snart är på väg att helt försvinna. Klöverhumlorna och mosshumlorna är mycket sårbara även de. Orsakerna beror främst på mångfaldsfientligt jordbruk, kemikalier och brist på ängsblommor.
wpid-dsc_0550.jpg

Klöverhumlan har exemplevis minskat i antal det senaste tio åren och har nästan försvunnit helt i södra och mellersta Sverige. Minskningen uppskattas ha uppgått till 20% och beror främst på jordbrukets moderna ensilageteknik, som innebär att rödklövern slås av innan den blommat. Då den blommande rödklövern är den huvudsakliga födan för denna humleart är det så klart ett stort hot mot dess existens och jordbrukare bör tänka på att lämna kvar några strängar med rödklöver.

Kemikalier, även i små mängder skadar humlor. Studier som har gjorts har påvisat att neonikotinoider precis som hos bin, lett till en försämring av den mörka jordhumlans förmåga att söka föda och det var färre antal drottningar i de samhällen som utsatts för kemikalien.

Fjärilar

Den som är uppmärksam har säkert märkt att mängden fjärilar minskat och faktum är att många arter, både dag- och nattfjärilar, över hela världen är hotade. En forskningsrapport visar på ett samband med en minskning av fjärilar och den förändrade användningen av mark, jordbruksdrift och med naturbetesmarker i södra Sverige. Den violetta guldvingen är ett exempel på en fjärilsart som minskat snabbast under de senaste åren och asknätfjärilen har få förekomster och låg en populationsstorlek som stadigt minskar. Båda arterna finns med på SLUs artdatabanks rödlista.

En vacker nässelfjäril slog sig ner på altanräcket. © Caroline Jensen
En vacker nässelfjäril slog sig ner på altanräcket. © Caroline Jensen

Fjärilslarver är beroende av värdväxter som till exempel kål, ärtväxter och nässlor, medan de vuxna fjärilarna behöver rikligt med nektar. De fullbordade fjärilarna dras ofta till blommor med en söt och tilltalande doft. På våren föredrar fjärilarna sälg, luktviol, praktstenört, nattljus och gullviva. Senare inpå sommaren uppskattar de buddleja, kaprifol och kryddväxter som timjan, lavendel och mynta.

Övriga pollinatörer

Det är inte bara bin, humlor och fjärilar som pollinerar våra växter. Blomflugor, svävarflugor, och vissa skalbaggar tjänstgör även de som pollinatörer. Flugor och dyngbaggar hjälper till att pollinera växter som utsöndrar en skarp odör istället för en söt doft. Exempel på dessa blommor är krukväxterna Philodendron och Monstera som tillhör familjen kallaväxterna. När flugorna äter  proteinrikt pollen överför de samtidigt pollen mellan blommorna.

angsblom
Kirskål, hundkex och brännässlor får växa vilt i en del av en trädgård.

 

Vad du kan göra för att hjälpa våra pollinatörer?

Sveriges biodlares Riksförbund har en lista på vilka träd och växter som de som har trädgård kan plantera för att främja våra bin. Där nämns exempelvis den allt mer sällsynta men underbara blåklinten och sälgen som borde få en extra chans för att ge våra pollinatör en bra start på säsongen. Lämna gärna en del av trädgården orörd där vilda blommor får växa ifred, spara nässlorna åt våra fjärilar, lämna kvar maskrosor, klöver och prästkragar i gräsmattan tills de fröat av sig och plantera så mycket ängsblommor det bara går. Vill man ha en välklippt gräsmatta, kan man i alla fall spara blommorna längs kanterna och runt träden där gullviva, luktviol och andra nektarväxter med starka färger kan föda våra insekter. Fetknoppsväxter är ideala för bin och fjärilar och passar på torra och soliga platser. Nattfjärilar föredrar kaprifol och nattljus där det är soligt och skyddat mot vind. Undvik all kemisk bekämpning då fjärilarnas luktsinne är mycket välutvecklat.

Ängsblommor som är speciellt omtyckta är akleja, axveronika, backsippa, backtimjan, borsttistel, fackelblomster, gullviva, gulmåra, humleblomster, kungsmynta, liten blåklocka, luktviol, prästkrage, rödblära, rödklint, skogsförgätmigej, stor blåklocka, strandtrift, åkervädd, äkta johannesört och ängsvädd“, skriver tidningen OM.

Har du bara en balkong kan du odla kryddor så som lavendel, mynta, timjan och salvia eller ängsblommor i krukor och balkonglådor. Kryddor kan man även odla inomhus, och ställer man dem i ett öppet fönster kommer ju insekterna åt dem där också.

Är du extra kreativ kan du bygga ett vildbihotell, en humleholk och fjärilsholk, klicka bara på länkarna så får ni beskrivningar. Om ni har barn kan ni ju även involvera dem, så de också förstår hur viktiga våra insekter är. Eller varför inte sätta upp en egen bioodling? Det kan öka din skörd med 20 %. Det blir allt vanligare att företag, fastighetsbolag och liknande sätter upp bikupor på sina hustak, vilket är glädjande eftersom det gynnar populationen av bin och det är något som du kan föreslå i områden där du bor och där du arbetar.

Läs gärna mer på Naturskyddsföreningens hemsida, där det finns lite tips om vad du kan göra för naturen i ditt område.

För att hjälpa till att rädda våra bin kan man också donera till Naturskyddsföreningen eller köpa ett smycke hos Sveriges biodlares Riksförbund, eller hos Cameodesign.

/ Marina och Caroline

Källor:

1. Bitidningen nr 11 från 122012, artikel av Kerstin Ebbersten

2. Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?

3. Miljöminister Lena Ek

En tillbakablick på år 2013

Posted on

Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
image.png

Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.

Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.

Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.

Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:

V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.

// Marina och Caroline

Beskyddare av marint djurliv

Posted on Updated on

BLUE COVE. Blått. Detta ord har fått ett hoppets innebörd för mig. Blått står för liv. Varje dag söker jag efter det ordet när jag scrollar genom mina sociala medier. Jag har tidigare skrivit om att det pågår en massiv slakt av delfiner och valar i Taiji, Japan. Mer än 20 000 delfiner slaktas varje år vid Japans kust i en period på sex månader, vilket har pågått under många år. De delfiner som inte slaktas förs från sina naturliga hem till små bassänger, där de tvingas utföra konster framför en skränande publik. Filmen the Cove som kom ut 2009 fick upp ögonen på många människor, och även många japaner överraskades av djurplågeriet eftersom de inte visste om det tidigare.

Några organisationer som arbetar mot slakten av arterna och underhållningen med delfiner är Save Japan Dolphins, som är en icke vinstdriven organisation. De driver flera kampanjer och namninsamlingar för att stoppa djurplågeriet. Här kan du bidra genom att skriva under och protestera mot det som sker i Japan. Det kanske känns som att ett enda namn inte gör någon skillnad, att det är en betydelselös sak att göra, men om vi är tillräckligt många som protesterar så finns det större chans att djurplågeriet får ett slut. Jag har sett det många gånger förut med andra namninsamlingar, och vi kommer tillsammans få se det igen.

Sea Shepherd är en annan organisation som finns på plats i Taiji och många andra ställen. Det är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att skydda det marina djurlivet. Det är deras fantastiska volontärer som jag följer på de sociala medierna. Det är de som ger mig hopp när de berättar för mig att bukten är blå, det är de som hela tiden finns där och dokumenterar den brutala slakten, och de visar att de aldrig tänker backa. De tänker stå kvar vid havets rand och stötta delfinerna och valarna i deras kamp. Det är beundransvärt.

Förutom att dokumentera händelserna i Taiji så driver Sea Shepherd många andra kampanjer för att skydda marint djurliv på många andra platser i världen. Hajar, sälar, tonfisk, sjölejon och valar är några av de arter som beskyddas och värnas om. De försöker även skydda korellreven, som är starkt hotade. För mer information om detta kan du läsa om Sea Shepherds kampanjer på deras hemsida.

Här listar jag fler saker som du kan göra för att hjälpa till:

1. Skriv under här om du också är emot den brutala och meningslösa slakten i Taiji.
2. Lär dig mer om delfiner i fångenskap.
3. Stötta filmmakarna av the Cove med en donation.
4. Lär dig mer om det som händer i Taiji.
5. Skicka mail till myndigheter i Japan.
6. Stötta Sea Shepherd.
7. Bli en volontär för Sea Shepherd.
8. Sprid ordet! Gör fler medvetna.

Nedanför kan ni se på två filmer, som bland annat handlar om Sea Shepherds kampanjer för att stoppa jakten på valar – ett allt annat än enkelt uppdrag. Innan det stora förbudet, som kom 1986, jagades valarna så hårt att de nästan utrotades, men jakten slutar inte för det. De japanska valjägarna finner kryphål i förbudet och menar att de dödar för forskningens skull, men valarna hamnar inte i något labb. De slutar som köttbitar hos restauranger.

Jakten innebär inte heller att skjuta en enda harpun och ge valarna en snabb och smärtfri död. Valarna lider oerhört under jakten innan de dör. Ett exempel är en val som träffades av tre harpuner, men det tog 20 minuter för valen att dö. Den smärtan, det kaoset, den sorgen… Ingen och inget ska behöva uppleva det

.

Jag önskar alla en blå jul. Särskilt för delfinerna och valarna.

// Caroline