dokumentär

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Advertisements

När glaciärer och havsisar smälter påverkas klimatet

Posted on

I 10 000 år har vi haft ett stabilt klimat, men nu börjar klimatet bli mer instabilt. Atmosfären håller på att värmas upp i en oroväckande hastighet och vi är nära bristningsgränsen. Även små förändringar riskerar att rubba balansen och förändra världen så som vi känner till den och då finns ingen återvändo.

Idag är världens totala utsläpp av växthusgaser ca 50 miljarder ton CO2 per år. De globala utsläppen ökar  fortfarande trots att klimatmålen säger att utsläppen måste börja sjunka. Nu har Kina satt ett historiskt klimatmål och EUs ledare inför klimatkonferens i Paris nästa år enats om ett klimatmål på 40%, men räcker detta?

“Jag skulle tycka att närmare 60-70 procents minskning till 2030 skulle vara det som faktiskt behövs. Då handlar det om att EU ska vara en region som går före och som tar ytterligare ansvar, mer än många fattiga länder som inte är samma utvecklingsstadier som oss.” säger Naturskyddsföreningens nya ordförande Johanna Sandahl till Ekot.

Effekterna av en global uppvärmning på den ekologiska och ekonomiska situationen i världen  är svåra att förutsäga. Enligt Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (2007) beror omfattningen av de negativa konsekvenserna på storleken på klimatförändringarna samt hur känsligt ekosystemen och samhället är. Men det finns ändå en del förväntade effekter:

  • Globalt vattenförsörjningsproblem speciellt i redan utsatta områden.
  • Abrupt ändrade förutsättningar för ekosystemet som kan leda till en ökad risk för utrotning av en mängd djur- och växtarter.
  • En höjd havsnivå
  • Extrema väderförhållanden (översvämningar, torka, stormar, skogsbränder etc)

I det här inlägget kommer vi mestadels att fokusera på avsmältningen av glaciärerna på Grönland, som höjer vår havsnivå. En  höjd havsnivå leder till problem i främst deltaområden och för små ö-nationer. I den oerhört viktiga dokumentärserien Planetens gränser (The Tipping points) menar forskare att om hela Grönlands is på 1,7 miljoner kvadratkilometer försvann skulle havsnivån stiga med 7 meter världen över.

Vad påskyndar issmältningen?

Förutom att haven blir varmare, finns det andra faktorer som påskyndar issmältningen. Trots att isen är långt ifrån civilisationen är isen svart av kryokonit, som består av orenheter som mineralstoft som förts vidare med vinden. Sotpartiklar kommer bland annat från bränder, både naturliga och anlagda, samt från jordbruk, dieselmotorer och koleldade kraftverk. Människans aktiviteter har ökat mängden svart sot i kryokonit, och påverkar den globala uppvärmningen(1)(2). Krykoniten samlas i håligheter bildar stora hål i istäcket, vilket gör att isen absorberar mer av solens energi och isen smälter fortare.

En annan faktor som gör att isen smälter är så kallade Glaciärbrunnar. Naturligt bildade dräneringshål där väldiga smältvattenkanaler som bildas tidigt på sommaren rinner ner från isen. En teori är att dessa kanaler leds ner till isens underkant och lyfter upp istäcket, kanske så mycket som en meter uppåt så att stora block av is rycks loss. På vissa platser rör sig isen 30 cm om dagen, och ännu mer på sommaren.

Hur påverkas vi av att isen på Grönland smälter?

På sommaren rinner stora mängder sötvatten från glaciären ut i havet och spär ut saltvattnet i golfströmmen. Om glaciären fortsätter att smälta i sådan hög hastighet riskerar det att försvaga eller helt avbryta strömsystemet som ger Europa sitt milda klimat.  Avkylningen i Europa märks redan av i form av rekordlåga temperaturer. Flyg har fått ställas in och hamnar stängas av. Det är inte svårt att lista ut hur det kommer att påverka transporter och ekonomin i längden.

Det hela låter som ännu en katastroffilm och så klart finns det skeptiker som hävdar att allt bara är påhitt och skrämselpropaganda, men det finns gott om forskning, bilder och filmer som länge visat att glaciärer världen över håller på att smälta. Att isen minskar i omfattning påverkar inte bara isbjörnarna som det ofta pratas om utan även sälar, valrossar och så klart oss människor. Lokalbefolkningen i Arktis påverkas redan negativt av att havsisen smälter tidigare, vilket bland annat försvårar att färdas med hundslädar vid exempelvis jakt(1). Smältvattnet har ställt till problem i Kangerlussaq (1). Smältzonen växte från fyrtio procent till nittosju procent på bara fyra dagar, smältvattnet skapade floder och sjöar och förstörde broar.
“Ett gigantiskt isflak på cirka 100 kvadratkilometer och fem miljarder ton är på väg att brytas loss från en av världens största glaciärer, Petermann-glaciären, på nordvästra Grönland.” skriver Greenpeace i juli 2009. Samma år skriver WWF “Författarna bakom rapporten Witnessing Change: Glaciers in the Indian Himalayas har gjort mätningar vid Gangotri, en 30 km lång glaciär, och Kafni, en 4,2 km stor glaciär i den norra delstaten Uttarakhand i västra Himalaya.  Resultatet visar att de mindre glaciärerna drabbas hårdare av klimatförändringarna. Exempelvis har Kafni dragit sig tillbaka snabbare och förlorar en del av sitt istäcke – en trend som också observerats på andra håll.”

I mina ögon råder det ingen tvekan om att något behövs göras nu, vi är redan sent ute. Om temperaturökningen kommer upp till 3 grader, finns ingen återvändo, då kommer vi inte kunna hindra avsmältningen på Grönland. Som det är nu ser det ut att vara för sent att hindra en global uppvärmning på 2 grader eftersom åtgärderna som gjorts inte håller måttet trots alla löften. Troligtvis kommer vi se en temperaturhöjning på 3-4 grader det här århundradet, vilket betyder att vi befinner oss i riskzonen(1)(SMHI). Och Sverige kommer inte slippa undan. Skyfall, torka, isläggning, dåligt grundvatten, ras och skred är några konsekvenser vi kan drabbas av.

“Forskning gjord av SMHI tyder på att medeltemperaturen i Sverige kan komma att öka med 3- 4˚C i de södra delarna och 5- 6˚C i de mer nordliga delarna fram till år 2100 (SMHI, 2014)”

Det är tydligt att det behövs pengar till forskning, beskattningar, politiskt ansvar, lärdom av misstag och mycket mycket mer som jag tänker överlåta till experterna. Men något behöver hända idag.

“Vi har de verktyg vi behöver för att agera, nu fattas bara den politiska viljan. ” (Ben Abbott, Klimatforskare)

Några enkla saker du kan göra:

* Åka kollektivt

* Välj förnybar energi, energi lampor och titta efter energimiljömärkningar (Läs gärna vårt inlägg om miljömärkningar för klimat, energi och transport).

* Gå eller ta cykeln så ofta som möjligt

* Samåk gärna

* Duscha korta duschar, gärna med mindre varmvatten (Ett bad motsvarar ungefär en 11-15 minuters dusch).

* Byta till snålspolande kranar själv eller kontakta hyresvärden

* Undvik att slänga ätlig mat genom att anpassa dina inköp eller matlagning.

* Handla klimatsmarta produkter

* Kolla din klimatpåverkan på Klimatkontot och ekologiska fotavtryck och försök ändra din livsstil

* I New York den 21 september ägde världens största klimatmarsch rum. Hundratusentals människor från hela världen samlades i New York för att delta i klimatmarschen vars syfte var att sätta press på världens ledare att vidta riktiga åtgärder mot klimatförändringen. Även i Sverige pågår nu diskussioner om att ha liknande demonstration, kanske inför nästa års klimattopp möte. Gå med i facebook gruppen Klimatmarscher i Sverige, och följ med och marschera. Ta gärna en titt på dokumentären Disruption om klimatmarschen i New York.

* Kolla gärna in CCL Sverige som jag var i kontakt med i somras och hade lite intressanta idéer.

* Stödj Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace eller någon annan miljöorganisation.

 

// Marina

 

Källor:

1. Dokumentär: Planetens Gränser (2014)

2. National Geographic Sverige: En överraskande expedition på isen.(2010)

3. Klimatkontot

Ekologiskt är bättre än närproducerat

Posted on

Flera kemikalier har förbjudits och det ekologiska utbudet blir allt bättre, men fortfarande används på tok för mycket kemikalier i jordbruket. Ett storskaligt jordbruk och odlingar med kemikalier skadar den närliggande naturen, lantbrukarna och oss konsumenter. Hårt besprutade grödor kommer inte bara från andra länder som många tror, utan även från svenska gårdar, vilket innebär att närproducerat inte alltid behöver vara bästa alternativet.

Kemikalier

IMG_20140321_213133
Kemikalier finns överallt i vår vardag, i allt från maten vi äter, till kläderna vi har på oss, till leksakerna våra barn leker med.  Testikelcancer, bröstcancer, reproduktionsproblem och för tidig pubertet är bara några exempel på vad kemikalier kan orsaka, för att inte tala om vad de gör för vårt ekosystem. Sälar med för lite späck, örnar med missbildade foster och bin som dör i mängder kan relateras till cocktaileffekten.

I dokumentären Den Andra Vågen studerar forskare hur miljögifterna påverkar människor och djurliv runt Östersjön, och konsekvenserna är kanske större än vi tidigare anat.

More Than Honey och What’s Killing our Bees? är två andra dokumentärer som tar upp hur kemikalier som används i jordbruket ändrar beteendet hos bin och tar död på våra flitiga pollenärer. 25 % av våra bin sägs ha dött  under vintern 2009-2010, vilket är fruktansvärt inte bara för de stackars bina utan även för oss människor som är beroende av dem för att få mat.

Dessa förödande konsekvenser börjar bli allmänt känt, men fortfarande använder jordbrukare världen över gifter som tar död på vårt ekosystem och på oss människor, och som alltid handlar det om att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Det finns inte några hållbara argument för att använda kemikalier. Ekologiska bönder får lika stora skördar som de som använder kemikalier, så någon världssvält skulle inte ekologiskt jordbruk kunna orsaka.

Argumentet att ekologiskt är för dyrt håller heller inte riktigt. Med undantag från de människor i vårt land som faktiskt knappt har råd att äta, så är det på tok för många som accepterar den dåliga maten som är fullproppad med kemikalier. Många får nästan ångest av alla skuldkänslor över att välja starkt besprutad mat och ändå gör de det för att inte spendera för mycket pengar på mat.

Det är där skon klämmer. Mat är något vi måste ha och vi borde därför unna oss det bästa, nämligen ekologiska grönsaker och frukt, och mindre kött. Om vi valde detta före halvfabrikat, läsk, godis och annat hälsofarligt skulle ekologiska val inte göra så stor skillnad i plånboken och vi skulle dessutom få ett hälsosammare liv. Och har du inte råd att köpa allt ekologiskt så anpassa din plånbok. Att välja kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis ekologiskt och att dessutom undvika konservburkar som innehåller hormonstörande ämnen så har du kommit en lång bit på vägen i ditt kemikaliebantande.

Närproducerat inte alltid bäst

Produceringen av vår mat har mer inverkan på miljön än frakten, därför är det viktigt att välja ekologiskt så man slipper besprutningarna som skadar bönderna och som finns kvar i vår mat och dryck när vi konsumerar den.

Idag finns det möjlighet att transportera råvaror på ett miljövänligare sätt. Transporter kan till exempel vara märkt med Naturskyddsföreningens märke Bra Miljöval och har höga krav på sig att uppfylla vissa kriterier som inte bara gäller bränsle utan även smörjmedel och liknande. Allt fler företag väljer dessutom att erbjuda miljötransport om du beställer produkter över Internet vare sig det gäller mat, böcker eller annat. Där har en som privatperson ett utmärkt tillfälle att påverka frakten av sin vara.

Inget garanterar att livsmedel som är närproducerat är miljö- eller klimat­smart, gynnar hembygden eller är av bättre kvalitet“, menar Naturskyddsföreningen.

DSC_3605Att odla själv utomhus och inomhus

Närproducerat och ekologiskt är naturligtvis det bästa, och vad kan vara bättre än att odla maten hemma? Har du inte tillgång till en egen trädgård och/eller växthus, är kolonilotter ett bra alternativ. Har du ingen balkong, erbjuder vissa hyresvärdar en plätt jord eller odlingslådor till sina hyresgäster, så samla ihop dina grannar och hör med fastighetsägaren om det är möjligt. Vissa grönsaker trivs även i fönstret inomhus.

Många grönsaker kräver inte några gröna fingrar för att få en bra skörd. Morötter, plocksallad och sockerärter är bra grönsaker att börja med som nybörjare. Mangold, kålrabbi, grönkål, brytärtor, bönor, rödbetor, kålrot och lök är andra lätta sorter.

Basilika, citrongräs, citronmeliss, gräslök och persilja är bara några exempel på kryddor som trivs på din fönsterbräda. Mungbönor och alfalfa är lätta att grodda även på vintern.  Salladslök, tomater, paprika, gurka och aubergine är andra grönsaker som du kan olda inomhus. Placera ut ett extra bord vid fönstret, bygg hyllor i fönstret eller varför inte hänga krukor från taket så får du plats att odla mer. Det finns många tips att tillgå på Internet om hur du bär dig åt för att odla inomhus och utomhus och forum där du kan diskutera med mer erfarna odlare, så det är bara att sätta igång.

Vi behöver ta bort skyddslapparna och se verkligheten för vad den är. Att ha en ekologiskt livsstil är inte så komplicerat som många tror. Miljömärkningarna hjälper till när vi skall handla både mat, städartiklar och kläder, så det går fortare och enklare att handla kemikaliefritt. Be gärna butiksägarna köpa in ekologiskt och välj närproducerat i andra hand, och var inte rädd för att odla vad du kan där hemma. Det är en bra början för ett renare och sundare liv.

/Marina