hållbarhet

Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten

Posted on

Efter förfrågningar om att skriva mer om klimatförändringar blev jag inspirerad till att skapa denna serie om Planetens hållbara gränser, där klimatet är en av delarna. Jättekul med förslag! Kom gärna med flera

****

Dokumentärserien “Planetens gränser” (2014) och gurun Johan Rockströms sommarprat (2015) möjliggjorde det för vanliga människor att få upp ögonen för klimathotet och ta de planitära gränserna på allvar. Min klimatångest uppdagades långt innan 2014 , men det kändes oerhört viktigt att informationen kom ut till allmänheten på ett sätt som var lätt att förstå. Jag läste mycket vetenskapliga artiklar och lyssnade på forskare som diskuterade klimat och miljö, och eftersom jag alltid eftersträvar att vara så objektiv som möjligt har jag försökt följa även klimatskeptikernas argument och skeptiker finns det gott om.

Många skeptiker är såklart människor som är rädda att de inte skall få ha sin livsstil ifred eller att informationen skall leda till att de blir arbetslösa när mer klimat- och miljövänliga produkter tar över. En stor del av klimatförnekarna förnekar även andra miljöproblem som överfiske och miljögifter. Granskar en människor som aktivt tillhör klimatskepticismen är dessa oftast högerpolitiska, vilket idé- och miljöhistorikern Martin Hultman och miljösociologen Ann-Sofie Kall också bekräftar i en artikel i Sydsvenskan redan 2014. Det överensstämmer även med en enkät som gjordes 2017 som visar att  tio av våra riksdagsledarmöten anser att rapporterna om klimatförändringarnas effekter är överdrivna. Flertalet är till synes även konspirationsteoretiker som anser att politiker och forskare är mutade. I diskussioner och texter skrivna av klimatskeptiker som är allt ifrån politiker till “kunniga” forskare ser jag en tendens att inte se klimathotet som helhet utan med ett fokus på mindre detaljer. Det är inte sällan jag kommer i kontakt med fakta som förvrängs till klimatförnekarnas fördel och ofta glider diskussioner in i otrevligheter med personliga påhopp, kränkningar och titt som tätt illa dolt kvinnoförakt. Dessa metoder är något som bekräftats av studier vid KTH.

Visst hade det varit skönt om klimatskeptikerna hade rätt, men faktum är att de flesta argumenten inte håller. Vi har inte råd att ligga på latsidan. Tillskillnad från hur många klimatförnekares vetenskapliga metoder fungerar måste vi se till helheten. Klimatförändringarna är bara ett av många hot mot vår planet. Planeten Jorden är sårbar både ekonomiskt och ekologiskt.  För att vår planet skall kunna fortsätta vara bebolig är det inte mindre än 9 hållbara gränser som vi inte bör överskrida. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att inte minde än fyra av planetens nio hållbara gränser hade överskridits: förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, förändrad markanvändning, samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).

Bildens källa: Steffen and others, 16 January 2015, Sciencemag.org

Dessa fyra gränser och de övriga fem kommer vi att gå igenom i följande delar av denna serie om planetens hållbara gränser. Vi skapar denna serien i förhoppning att hjälpa er läsare att se helheten, och för att ni lättare kunna avgöra om det är värt att göra förändringar i era liv för att rädda vår planet, vårt hem eller om ni väljer att vara skeptiska och inte göra något för framtida generationer. Valet är fritt.

 

//Marina

Advertisements

Hållbar IT

Posted on Updated on

Mobiltelefoner. Surfplattor. Datorer. Teveapparater. Tekniken finns överallt – hemma, på jobbet, på bussen. Även om vi själva minskar på tekniken så kommer vi inte undan den, och åsikterna om huruvida det är bra med alla tekniska prylar är delad. Själv är jag en riktig tekniknörd och hur går det då ihop med att jag också är miljömedveten? Den frågan ställde jag mig när jag i början 2000-talet läste en kurs i miljöteknik och jag började fundera på om det fanns en framtid med en mer grön IT. De blivande nätverksteknikerna som jag gick kursen tillsammans med bara skrattade när en pratade om hållbar IT: det var ju trots allt både omöjligt och totalt ointressant. Den attityden är fortfarande vanlig, men som en miljöintresserad nätverkstekniker och informatiker har jag ständigt letat efter att hitta alternativ att själv vara mer hållbar när det kommer till tekniken. Efter det oerhört inspirerande seminariet “Hållbar IT- en överblick” med Håkan Nordin, internationell expert inom hållbar IT, fick jag mer kött på benen och kände att det är ett väldigt viktigt område att ta upp.

Använder du dig av smutsig el?

De flesta av oss är uppkopplade mot Internet dagligen. Vi kollar vår Facebook, uppdaterar Instagram, vi läser tidningen, vi laddar ner en app, vi kollar upp ett recept, tittar på en musikvideo på Youtube mm. Vad de flesta av oss inte tänker på då är att alla dessa hemsidor, sajter och program består av mängder av “information” och denna data finns lagrad någonstans. Tänk dig själv hur mycket information som finns därute i molnet, så förstår du nog också hur mycket el det går åt att driva “Internet”. När du är ute och surfar är det inte bara elen som laddat din mobiltelefon som spelar roll (förhoppningsvis har du sett till att ha miljömärkt el hemma), utan du kan indirekt använda dig av smutsig el utan att du vet om det.

Det är många saker som har betydelse. Använde sig Sony av förnybara energikällor när de tillverkade din mobiltelefon? Lagrar Apple sina appar i ett land som använder kolkraft när du laddar ner dem till din Ipad? Vad använder din Internet-leverantör för el för att du skall kunna surfa? Därför är det viktigt att ställa frågor till företagen så att du kan välja rätt produkter och tjänster, och samtidigt skickar du en signal till företagen att det är viktigt för dig som kund att de också väljer ett bra miljöval.

fosilel

foretag

Farliga ämnen och konfliktmineraler

Både vid tillverkning och användning av teknik finns farliga ämnen. Till exempel vid tillverkningen av kretskort så doppas och tvättas varje enskilt kort i kemiska bad (1, sid 25). Det kräver att utsläpp och avfall hanteras på ett miljövänligt sätt. Dessa kemikalier köper du och tar med dig hem och använder förmodligen dagligen.

Bara din dator innehåller förmodligen farliga ämnen så som kvicksilver, kadmium, bly, bromerande flamskyddsmedel, mjukgörare, beryllium, arsenik och silver som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, njurar, hjärna, fosterskador, fertilitet och mycket annat. Möjligheterna att kontrollera till exempel hur mycket och vilka ftalater du har i din produkt är begränsade, därför bör en tänka sig för innan en exempelvis låter ett barn tugga på en mobiltelefon eller lämnar elektroniskt avfall i vanliga hushållssopor.

Elektroniskt avfall skall alltid återvinnas rätt, inte enbart för att det är nödvändigt att spara på jordens resurser, utan även för att dessa hälsofarliga ämnen måste hanteras rätt. Även om en hel del E-avfall fortfarande hamnar på en tipp i Afrika, så är det större chans att det tas om hand ifall du lämnar in det på din miljöstation.

Tenn, tantal, wolfram och guld är så kallade konfliktmineraler vars utvinning stödjer konflikter och många teknikföretag använder dem fortfarande i produktionen av datorer, mobiltelefoner etc. Det kan därför vara bra att ha ögonen öppna för vilka företag som vill undvika dessa ( ju högre upp i tabellen desto bättre) när en vill köpa en ny produkt.

elektronik

Lösningar för en mer hållbar IT

Men förutom att välja rätt företag när det kommer till miljövänlig el och tillverkning, så finns det många saker vi som användare kan tänka på både i vardagen och på arbetsplatsen.

Fundera tillexempel på vilka elektroniska prylar som du har hemma och på jobbet. Det finns så otroligt många användbara och roliga prylar att köpa på marknaden. Majoriteten av dem är helt onödiga, men många kan visa sig vara en väldigt smart investering.

Ta de nya mobiltelefonerna tillexempel, de är mer än bara en telefon – det är små datorer som vi bär med oss överallt. Möjligheterna med mobiltelefonen är många och på så sätt ett bra alternativ för att minska våra elektroniska inköp. Förutom att fungera som en telefon kan du som de flesta vet använda den till att spela musik, läsa en bok, ta fotografier, kolla mejlen mm, men vad många inte tänker på är att vi inte längre köper någon stereo, mp3-spelare, blueray-spelare, läsplatta, kamera och andra tekniska prylar för nu har vi flera produkter i en. Det innebär att färre produkter behöver tillverkas, du har färre saker som kräver el och innehåller kemikalier, och inte att förglömma hur lite papper du förbrukar om du väljer exempelvis digitala böcker och hur lite pärmar du behöver för räkningar, beslut osv. som numer sparas elektroniskt och är tillgängliga när och var som helst.

Så nästa gång din kamera eller stereo går sönder, fundera på om du verkligen behöver en ny. Kanske räcker kvalitén som mobiltelefonen erbjuder och du är inte i behov av att ersätta det som är trasigt. Kanske behöver du inte ens en teve eller en dator för att din mobiltelefon eller surfplatta fyller alla krav du har. Det kan också vara relevant att tänka på att storleken har betydelse, ju mindre en pryl är desto bättre eftersom det innebär att det behövs mindre material i tillverkningen, och ofta även mindre kemikalier. Sedan kan du gärna titta efter märkningarna: TCO, Svanen, EPEAT, Det blaue engel, Energy star och EU-blomman som finns på elektronik (1, s. 38).

På arbetsplatsen bör en tänka likadant och förhoppningsvis kan du påverka vad som köps in till företaget. Alla små förändringar har betydelse. En multiskrivare kan ersätta många skrivare, skanners och kopiatorer som står oanvända på kontoret.. En skrivare på varje kontor är idag inte längre nödvändigt och kanske kan flera anställda dela på ett par datorer.

Och tänk hur många pärmar med information som kan lagras digitalt och kommas åt lätt, istället för att  vi skövlar träd som blir till papper i pärmar som står och dammar. Ytan på kontoret kan istället användas till något viktigare.

I sin bok “Grön IT – från problem till lösning” tar Nordin även upp flera fördelar som företag kan tjäna på om de använder sig utav Grön IT. Exempelvis kan det minska kostnader, stärka varumärket och locka till sig nyckelmedarbetare (s.81). Så egentligen finns det ingen anledning för företag att inte satsa på att arbeta med miljöfrågor och CSR ( Corporate Social Responsibility) utifrån ett IT-perspektiv.

Det finns mycket mer information om Grön IT. Jag har bara berört ämnet på ytan, men jag hoppas att jag lyckats väcka nyfikenheten hos några av er, så vi alla kan hjälpas åt att effektivisera vårt eget och företagens användande av elektronik och arbeta för en mer grön och humanare värld.

//Marina

Källor:

Alla bilder kommer från Håkan Nordins presentation

 

  1. Nordin Håkan, Grön IT – från problem till lösning, 2009

Turismens baksida

Posted on Updated on

Sol och bad, snö och skidor eller kanske shopping och museer. Många är vi som älskar att resa världen över. Det är avslappnande, upplyftande, spännande och framför allt roligt. Vi mår helt enkelt bra av ett miljöombyte, men hur påverkar egentligen vårt resande världen runt omkring oss? Hur påverkas lokalbefolkningen, djuren, naturen och miljön? Och vad kan vi göra för att resa hållbart?

Lokalbefolkningens verklighet

Resmål anpassas efter turisternas önskemål, vilket innebär att varor och tjänster till största delen styrs av vad resenärer efterfrågar, och du kan därför utnyttja din konsumentmakt för att påverka den lokala marknaden. Många vill ha det billigaste och den bästa servicen, men till vilket pris? Det är lokalbefolkningen får betala priset för våra bekvämligheter. De drabbas av vattenbrist, dåliga arbetsvillkor, små löner, prostitution, barnsexturism, barnarbete och exploaterad mark. Små byar med fiske och jordbruk förstörs och människor trängs bort från sina hem för att gynna turistnäringen (1).

Vad du kan göra för att gynna lokalbefolkningen:

  • fråga din researrangör om hur arbetsförhållandena ser ut för de anställda på hotellet innan du bokar
  • fråga din researrangör hur de motverkar barnsexhandel och prostitution på resmålet.DSC_2954
  • Välj ett litet lokalt hotell och lokala restauranger, affärer osv.
  • Respektera lokalbefolkningen och anställda. Acceptera deras kultur och boende.
  • Köp mat, dryck, aktiviteter och souvenirer av lokalbefolkningen och på marknaden, så ökar chansen att pengarna stannar kvar i landet.
  • Pruta inte för mycket och ge dricks. Respektera att många har svårt ställt och behöver få in pengar till sina familjer.
  • Anmäl misstänkta fall av barnsexhandel till lokala polisen, polisen i Sverige (childabuse@rkp.police.se) eller ECPAT Sveriges hotline (www.ecpathotline.se)
  • Säg till researrangören eller hotellchefen om du ser turister ta med sig prostituerade upp på rummet.
  • Besök inte en bar eller ett område där du vet att prostitution förekommer.
  • Var sparsam med vattnen och ström genom att duscha korta duschar, stänga av ventilationen när den inte används, dra ur mobilladdaren etc.
  • Lämna ett schyst avtryck på lokalsamhället genom att inte överkonsumera alkohol och droger. Tacka nej till illegala droger.
  • Meddela i receptionen på hotellet att handdukar och lakan inte behöver bytas varje dag.
  • Åk inte på golfsemester i länder med vattenbrist.

Djur, natur och ekosystem tar skada

Turister har stor påverkan på djur och natur: stränder som blir nerskräpade, korallreven som blir förstörda och sällsynta blommor som plockas. Det är vanligt med aktiviteter som fotografering med tigrar och apor, elefantridning, kamelridning , och delfinshower mm. “Många av dessa aktiviteter marknadsförs genom att påstå att aktiviteterna är för djurälskare, och att djuren har kul och mår bra. “. Aktiviteterna kan upplevas som “djurvänliga”, men sanningen är oftast en annan. Djur som drogas, misshandlas, binds fast och är instängda är väldigt vanligt. Djuren befinner sig ofta i en miljö som är stressig och som inte är naturlig för dem. De får ofta jobba många timmar varje dag  – ibland också utan mat och vatten. Dessa aktiviteter bör därför undvikas till varje pris. Enligt Djurens rätt skall Ving, Fritidsresor och Apollo inte längre sälja eller marknadsföra elefantridning och djurshower på sina resmål, vilket är goda nyheter, men djurplågeri finns överallt så det är viktigt att hålla ögonen öppna efter missförhållanden och att inte själv delta.

DSC_1686Vad du kan göra för att gynna djur och ekosystem:

  • Har du bevittnat djur som far illa är det bra om du kontaktar din researrangör, djurrättsorganisationer, värdlandets ambassad och media. Komma ihåg vad du har sett, när och var och berätta för dina vänner och bekanta om din upplevelse för att få fler människor att bli medvetna om djurens situation och samtidigt minska risken att de deltar i aktiviteter med djur. Fotografera missförhållanden!
  • Ät mycket vegetariskt.
  • Förorena inte vattnet och skräpa inte ner.
  • Stödj naturreservat och parker i landet du åker till. Följ reglerna som gäller i området.
  • Påpeka om hotellet inte verkar rena avloppet eller sortera sopor.
  • Respektera djur och natur.
  • Handla inte med varor från utrotningshotade arter så som tigerhud, elfenben, koraller etc..
  • Ta avstånd från aktiviteter där djur står för underhållningen.
  • Anmäl dig som volontär hos olika djurskyddsorganisationer eller djurhem som finns på destinationen.
  • Ta inte bilder på vilda djur.

Klimatet och resandet

Det är ingen nyhet att flyget leder till stora koldioxidutsläpp. Vi svenskar är medvetna om detta och ändå fortsätter vi flyga. “Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. För Sveriges del utgör flygresor en tiondel av våra totala utsläpp. Ofta ser man lägre siffror. Det beror på att man bara räknat på koldioxid och inte på utsläppen av vattenånga och kväveoxider, som ger indirekta klimateffekter på hög höjd.

Med anledning av dessa andra klimatpåverkande utsläpp från flyget kan man ibland se att utsläppen redovisas som koldioxidekvivalenter. I begreppet koldioxidekvivalenter har man räknat in den samlade effekten av alla klimatpåverkande utsläpp. Generellt uppskattas dessa ofta, vad gäller utsläpp från flyget, till omkring två gånger den klimatpåverkande effekten av enbart koldioxid.

Du kan även räkna ut din flygresas koldioxidutsläpp. Enligt Naturskyddsföreningen ger en resa till Thailand för en enda person lika mycket utsläpp som en personbil ger under ett helt år (cirka två ton), vilket är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett år. 90 procent av svenskarnas flygande är utrikesresor, och är på väg att bli vår största miljöbov. 2011–2014 var Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Spanien de mest populära destinationerna för utlandsresorna enligt Naturvårdsverket. Vissa av dessa resor kan med fördel göras med tåg.

flygresor
Bild: Trafikanalys

Vad du kan göra för att gynna klimatet:

  • Undvik flyg så ofta som möjligt.
  • Promenera och cykla gärna.
  • Tåg är ett bra alternativ.
  • Handla lokalproducerat och på marknader.

Det råder ingen tvekan om att vårt resande påverkar lokalbefolkning, djur, ekosystem och miljö, men vi får inte glömma att vi kan välja att ha en positiv påverkan på många områden. Därför bör vi ställa krav på oss själva att planera resorna bättre. Mycket kan vi förbereda innan vi reser, så som val av transporter och hotell, andra val måste vi göra aktivt på plats som att inte köpa djurdelar och inte delta i djurshower: många bäckar små gör stor skillnad. Vi bör också ställa krav på våra researrangörer, hotell, aktiviteter och så vidare. Det gäller därför att vara välinformerad och dessutom göra anmälan när vi upptäcker missförhållanden, både när det kommer till människor, djur och natur. Krav är något vi försöker komma bort från under semestern och att ta ansvar för sitt resande kan kännas tyngande när allt en vill är att ha roligt. Men som turister händer det att vi får se saker som påverkar oss och får oss att må dåligt, men om vi bara ägnar oss lite extra tid att fatta rätt beslut kan vi faktiskt påverka vår egen upplevelse av resan. För visst känns det mycket bättre att resa när en vet att en faktiskt kan göra nytta, att veta att en hjälpt någon och att en faktiskt inte själv varit med och haft en stor negativ påverkan.

Kolla in Schyst resandes hemsida för tips och material om hållbart resande.

Kolla även in Djurens rätts hemsida för tips om hur du kan vara en djurvänlig turist.

 

// Marina

Källor:

  1. Schyst resande, broschyr.

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015

 

I en djungel av miljömärkningar – Del 6: Klimat, Energi och Transport

Posted on Updated on

Jorden blir allt varmare. Detta är något vi kallar för klimatförändring och det har många förödande konsekvenser, som många väljer att blunda för. Det som vi kallar för vardag, det som omger oss, det som vi tar för givet, kan snart komma att förändras drastiskt. Men varför sker detta egentligen? Och vad kan vi göra för att motverka det?

“Stormar och översvämningar tvingar miljontals människor på flykt från sina hem. Glaciärer smälter och koraller bleknar. Havsnivån stiger sakta men säkert i takt med att jordens medeltemperatur ökar. Man brukar säga att jorden har feber. Klimatforskarna är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag till stor del beror på mänskliga aktiviteter såsom ökad förbränning av fossila bränslen och skogsskövling”, skriver WWF.

Titta gärna på det här korta klippet som på ett bra sätt sammanfattar orsakerna till klimatförändringen:

Bilen
Bilen är som bekant en stor miljöbov, men det handlar inte om att man inte får köra bil utan att det är viktigt att använda bilen så lite som möjligt. Många använder bilen helt i onödan. Att ta bilen till mataffären kan till och med vara en sämre för miljön än själva transporten för maten även om den levererats från andra sidan jordklotet. Dessutom är en promenad eller cykeltur till affären rent av hälsosamt. Behöver du ändå ta bilen så passa på att göra flera saker samtidigt, som att ta med saker till återvinningen när du åker och handlar. Det spar dessutom tid.

För att minska trafiken i vissa trafiktäta områden finns trängselskatten som en lösning. Alla är såklart inte övertygade om att trängselskatt är en bra idé. Vissa menar att systemet med kameror och administration kostar för mycket och att det blir en dyr kostnad för låg- och medelinkomstfamiljer som behöver passera tullarna.

Trots detta tror vi att trängselskatt är ett viktigt bidrag till minskad biltrafik och därmed öka kollektivtrafiken. Ibland krävs det hårda tag och man får offra lite bekvämligheter för miljöns skull. Vi har naturligtvis hört talas om att det finns människor som kör flera mil extra för att av ren princip undvika vägtullar, men det är få människor som slösar bort sin tid på sådant. Vi är övertygade om att många tillslut kommer att inse att de inte är i så stort behov av bilen som de först trodde och se fördelarna med trängselskatten, som också kan finansiera en förbättring av kollektivtrafiken. Faktum är att kollektivtrafiken måste förbättras på många håll. Har man ingen trängselskatt så kommer troligtvis pengarna till det tas från annan källa och det påverkar vår privata ekonomi i alla fall, med den skillnaden att miljön inte förbättras utan trängselskatten.

Skatten ger bättre luft i stan genom minskade utsläpp från bilar och även de klimatpåverkande utsläppen minskar“, menar Grön Ungdom. Samtidigt anklagas den nuvarande regeringen av Naturskyddsföreningen för att mörka siffror om vår luftkvalitet.

Koldioxidskatten
Koldioxidskatten sattes i bruk 1991 för att få ner användningen av fossil energi i Sverige, och är inte populär hos alla parter eftersom det bidrar till en högre kostnad för bensin, olja, kol och andra fossila bränslen som påverkar klimatförändringarna.

I korthet kan man dock beskriva resultatet av denna beskattning som positiv. Naturskyddsföreningen menar att utsläppen av fossila bränslen minskat sedan skatten infördes. Det är förstås glädjande nyheter och vi anser att skatten borde behållas, kanske till och med höjas, för att förhindra att koldioxidutsläppen ökar i framtiden.

Ämnet är stort och går att fördjupa sig i ytterligare genom att läsa bland annat inlägget “Benjamin Juhlin till försvar för en heltäckande och generell koldioxidskatt” och även artiklarna ” Svensk fjärrvärme positiva till förslag om koldioxidskatt ” och “Stå fast vid höjd koldioxidskatt“. Om du vill ta dig ner till en mer avancerad nivå, kan du gräva ner dig i avhandlingar, rapporter och uppsatser på olika forskningsnivåer.

Hållbar energi
Idag är det endast 17 procent av vår el som kommer från förnyelsebara energikällor som solceller och vindkraft, de övriga 83 procent utvinns från fossila bränslen. Det är kortsiktigt tänkande och ohållbart i längden, att vi fortfarande inte använder oss av resurser som inte skadar planeten.

WWF visar i sin rapport Hållbar energi hur vi fram till år 2050 kan klara hela vår energiförsörjning med enbart förnyelsebar energi. Det innebär inte bara bättre energikällor utan också en effektivare förbrukning. Där ingår till exempel energieffektivare hus och belysning men också en hållbarare livsstil där vi från rika länder inte behöver offra vår livskvalitet samtidigt som flera miljarder från utvecklingsländer får en säker tillgång till elektricitet.

I vårt tidigare inlägg “Varför eller varför inte kärnkraft?“, där vi väger för- och nackdelar med den icke hållbara kärnkraften.

Nu skall koldioxidutsläppen minska och det skall satsas på att öka andelen förnybar elproduktion runt om i världen, men den svenska regeringens budget för miljön är dyster:

“Om några dagar kommer FN:s klimatpanel IPCC med världens främsta klimatforskare till Stockholm för att visa att vi snabbt behöver bli fossilbränslefria för att klara de globala utmaningarna – denna insikt är årets budget totalt befriad ifrån, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.” skriver Naturskyddsföreningen den 18 september.

Kanske är det dock inte så underligt att budgeten är så snål med tanke på att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna är tre av de fyra partierna som fortfarande anser att kärnkraft är en bra idé…

Något som är bra att tänka på är att välja elbolag som använder förnyelsebar elproduktion. På Smutselkollen kan du se hur rent ditt elbolag är, genom att få reda på hur mycket el som produceras av fossila bränslen, kärnkraft och som är förnyelsebar.

Solenergi
Solenergin sägs vara den bästa av de förnyelsebara energikällorna och det är glädjande att det ökar i popularitet. Idag kan 83 procent av svenskarna tänka sig att ha solpaneler på sitt hus, vilket är en ökning på fyra procent sedan förra året.

Solenergin börjar också rasa i kostnad och förväntas också att göra så när tillverkning av paneler och batterier blivit billigare, medan priset på vanlig el från elnätet troligtvis kommer att bli dyrare än solenergin. Av ekonomiska skäl tror världens största finansbolag UBS att solenergi snart är en självklarhet i Tyskland, Italien och Spanien. Naturskyddsföreningen menar att solenergi är användbar även i vårt nordliga land och att ett system av nettodebitering skulle göra det mer lönsamt. Solenergin innebär också arbete. I USA arbetar fler människor med solenergi än med gruvdrift av kol.

Detta innebär att konsumenten betalar elräkningen utifrån hur mycket el som hushållet har konsumerat efter att den egenproducerade solelen har dragits av“, skriver Norran.

“Potentialen för egen solel är stor. Det finns enorma takytor att utnyttja bland svenska villaägare. Uträkningar visar att 25–50 procent av Sveriges elförsörjning skulle kunna komma från svenska tak“, menar Svante Axelsson som är generalsekreterare på Naturskyddsföreningen i Norran.

I april förra året meddelade KTH att de på kemiinstitutionen lyckades slå världsrekord när de konstruerade en molekylär katalysator som kan oxidera vatten till syrgas i hastigheter som påminner om naturens egen fotosyntes. Denna framgång spelar naturligtvis avgörande roll för de förnyelsebara energikällorna, exempelvis användningen av solenergi. Det innebär att man har möjlighet att skapa stora vätgasproduktionsanläggningar på platser som har mycket sol exempelvis i Sahara eller att man kan uppnå långt mer effektiv solenergiomvandling till el. Det kan innebära att du snart kan lagra din egen solenergi i källaren! Ett stor nyhet nu när bensinen blir allt dyrare.

” Jag är övertygad om att det inom tio år ska gå att producera teknik som bygger på denna typ av forskning och som är tillräckligt billig och därför kan konkurrera med kolbaserade bränslen. Det är för övrigt inte för inte som Barack Obama satsar miljarder dollar på den här typen av forskning“, säger Licheng Sun.

Foto: Volvo, Artikel: Vattenfall laddar Volvos laddhybrid med solenergi ,Källa: http://www.energinyheter.se

Vindkraft
Vindkraft är en annan miljövänlig metod, där råvaran är gratis. Enligt Svensk energi är vindkraft den förnybara energikällan som ökar mest i världen, och det ska finnas ungefär 2800 vindkraftverk i Sverige. Kostnaden för vindkraften har sjunkit på grund av de senaste årens utveckling och det räknas med att det kommer sjunka ytterligare, menar Svensk energi. Detta skulle innebära att vindkraften skulle kunna klara sig utan stödsystem.

Även Naturskyddsföreningen lyfter fram att kostnaderna har sjunkit för vindkraften – den har faktiskt blivit lönsammare än kärnkraften.

”Vindkraftverken drivs på sätt och vis av solen. Solens strålar ger olika temperaturer på olika platser i världen och temperaturskillnaderna skapar olika lufttryck som sätter luften i rörelse – det börjar med andra ord blåsa.” – Svensk energi

Vid för svag vind står kraftverken i viloläge. När vi har en vindhastighet på mellan ungefär 3-4 m/s och 12-14 m/s startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Men vid kraftig blåst på ungefär 25 m/s är de mekaniska lasterna för stora och vindkraftverken stoppas för att inte orsaka onödigt slitage.

Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är enligt Svensk energi mycket goda, men som sagt, det krävs en viss vindstyrka för att kraftverket ska komma igång. Det går inte heller att lagra vindenergi. Därför behöver vi komplettera vindkraften med till exempel vattenkraft. Men det är också så att “vindkraften ger ett värdefullt tillskott till elförsörjningen som gör det möjligt att spara på vattenkrafttillgångarna när vindförhållandena är goda.”

Men placeringen av vindkraftverken är av yttersta vikt – inte endast på grund av olika vindförhållanden. Naturskyddsföreningen skriver att det funnits fall där vindkraftverk förstör värdefull gammelskog. Sådant får inte ske, därför gäller det att det planeras ordentligt innan ett bygge startar:

Vindkraftverk innebär markexploatering, ljudstörningar och störningar för vissa fåglar. Därför måste planeringen göras bättre och det är inte omöjligt. […] Vindkraftverken bör framför allt byggas i redan exploaterade eller bullerstörda områden, vid vägar, flygplatser och industrier. Självklart ska inga vindsnurror byggas i känsliga fjäll, kuster, fågelområden eller gammelskogar, särskilt inte där örnar håller till.

Greenpeace skriver om en rapport från energikonsultföretaget Garrad Hassan som menar att vindkraft till havs rymmer mycket stora möjligheter:

Havsbaserad vindkraft kan leverera en tredjedel av Europas elektricitet år 2020, motsvarande all el som konsumeras i EU:s 150 miljoner hushåll. En storskalig utbyggnad skulle också skapa en ny marknad värd flera miljarder kronor och upp till tre miljoner nya arbetstillfällen.

Miljömärkningar 
Bra miljövalBra Miljöval – Detta är en miljömärkning från Naturskyddsföreningen som ställer höga krav på bland annat transport och el. Kraven gäller inte endast varifrån energin kommer (till exempel om att det ska vara vindkraft), utan det gäller också miljökrav. Detta är något som andra märkningar inte gör, enligt Naturskyddsföreningen. De företag som väljer att sätta märkningen på sin el bidrar samtidigt till olika projekt, som skapar en energieffektivitet och en minskad påverkan på miljön. Exempel på detta är att de på Naturskyddsföreningen kunnat skapat vattenpassager som går förbi vattenkraftverk, för att djur och växter ska påverkas så lite som möjligt och inte hindras av kraftverken. De har även skapat bättre förutsättningar för hotade arter och “utfört energieffektiviseringsprojekt – det bästa sättet att minska negativ miljöpåverkan från energiframställning är att använda mindre el”.

Att miljömärka fjärrvärme med Bra Miljöval är positivt då leverantören bara producerar just den mängd värme som konsumenten förbrukar.

“Bra Miljöval kräver bland annat att bränslet kan spåras tillbaka till källan. Produktionen får inte får ske på bekostnad av biologisk mångfald eller social eller kulturell och ekonomisk välfärd. Osorterat avfall godkänns inte i miljömärkningen eftersom detta innebär ett resursslöseri och motverkar återvinning av material.” – Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen

GodEl är märkta med Bra Miljöval, och skänker dessutom vinsten till välgörenhet, där du som kund får välja bland de sju välgörenhetsorganisationerna SOS Barnbyar, Stockholms Stadsmission, Rädda Barnen, Läkare Utan Gränser, Naturskyddsföreningen, Hand in Hand och Barncancerfonden. Enligt Stefan Krook, grundare GodEl,  har elbolaget genererat 24 938 186 kr till välgörenhet. När de fått 500 000 kunder kan bolaget skänka 100 miljoner kr/år till välgörande ändamål. Enligt Smutselkollen skall den förnybara elen hos GodEl uppgå till 100% från och med 1 maj 2013.

TCOcert1TCO – Denna miljömärkning står för kvalitet och hållbarhet, det vill säga att de produkter som är märkta med TCO är positiva för både användarna och för miljön. Produkterna måste ha bra användaregenskaper (som funktionalitet, bra bildkvalitet på skärmarna, och att de ska vara enkla och trygga). Spridningen av miljö- och hälsofarliga tungmetaller och flamskyddsmedel minskar med TCO-märkningen och vi påverkas mindre av elektriska och elektromagnetiska fält.

Deras påverkan på miljön ska vara minimal, vilket handlar om låg energiförbrukning (eftersom detta skapar mindre koldioxidutsläpp), att produkterna ska kunna återvinnas och att de innehåller små halter av miljöfarliga ämnen. De företag som får använda sig av TCO-märkningen måste kunna bevisa att de aktivt jobbar med att stärka arbetsvillkoren i tillverkningsprocessen. TCO finns på hälften av världens alla datorskärmar.

“TCO-märkningenär en tredjepartsmärkning, vilket innebär att ackrediterade testlaboratorium verifierar att produkten uppfyller kraven i märkningen. I kvalitetssäkringen ingår även regelbundna efterkontroller där certifierade produkter som säljs på marknaden kontrolleras att de verkligen uppfyller kraven i märkningen. TCO Development arbetar tillsammans med flera internationella kommittéer och nätverk av specialister för att försäkra sig om att TCO-märkningenkan appliceras globalt. Kraven i märkningen utvecklas tillsammans med användarna, industrin och olika experter med fokus på både användarnas och miljöns bästa.”

DSC_1044

Vad kan du göra mer?
Förutom att sluta med onödigt bilåkande och välja rätt el och elbolag, är det viktigt att sluta använda vanliga glödlampor och gå över till mer energisnåla lampor och produkter. Tänk på att stänga av datorn och teven om du inte skall använda den och på elektronik som du använder sällan kan du dra ur sladden, vilket både är bra för miljön och din egen plånbok. Beställer du varor online, tänk på att välja miljövänlig transport.

Att spara energi är ett bra sätt att hjälpa vår planet och samtidigt inte känna att det svider lite extra i plånboken bara för att man väljer att vara miljövänlig, snarare tvärt om. Genom att minska elförbrukningen, så säger det sig självt att man även minskar sin elkostnad. Energimyndigheten har flera tips hur man kan spara energi.

Vissa partier fokuserar mer än andra på Klimatförändringarna. Om du själv anser att klimatet är en viktig fråga, var uppmärksam på vad de olika patrierna har för lösningar och hur mycket de fokuserar i frågan, så blir det lättare att välja hur du skall rösta i valet som inte alls är så långt borta.

Skriv gärna också på uppropet Radikalisera klimatpolitiken nu!, vars syfte är att pressa på politiker att fatta radikala beslut för att stoppa den globala uppvärmningen.

Skriv på Greenpeaceaktionen för 100% förnybar energi.

Följ WWF:s klimatsmarta tips!

Det är små uppoffringar vi måste göra för att kunna göra en stor skillnad och nå våra miljömål. Melbourne är ett framgångsrikt exempel på att stora städer kan förändra sig till det bättre och att människor kan få ett mer hållbart leverne. Och kan de så kan vi!

/ Marina och Caroline