överkonsumtion
Plastfri tisdag! Eller varför inte ett plastfritt liv?
Plastfri tisdag, eller Plastic-free Tuesday som det kallas på engelska, är ett initiativ som försöker uppmärksamma hur plast påverkar inte bara oss människor utan också djur och natur. Under plastfri tisdag är det meningen att en ska undvika plast och inte handla någon plast, vare sig det är en produkt som är helt eller delvis gjord i plast eller om det är ekobananer inpackade i plast. Självklart är det så att plast kan användas till bra ändamål, men det är långtifrån alla slags plaster som en bör ha i sin omgivning. Plast avsöndrar många farliga hormonstörande ämnen och mycket plast hamnar även mitt ute i naturen, där den förorenar både hav och land.
Ett argument jag har hört mot plastfri tisdag är att det är onödigt och inte gör någon skillnad ändå. Det kanske är precis som med Earth Hour, som en del personer menar är fånigt och inte påverkar vår vardagliga elanvändning. Min förhoppning är att sådant som Earth Hour, köttfri måndag och plastfri tisdag får människor att tänka till och låta detta tänk påverka alla dagar, inte bara specifika dagar.
Det är ju långt ifrån lätt att leva ett helt plastfritt liv, eller att ens lyckas undvika plast för en dag. Det är en utmaning att förändra sitt sätt att leva, men det gäller att få in det i sina rutiner och vara medveten om hur mycket plast en faktiskt använder i sin vardag för att kunna komma bort från det.
Här följer några tips på hur du kan minska din förbrukning av plast:
- När du handlar mat, ta med dig en tygpåse till affären så slipper du köpa en plastpåse att bära hem dina matvaror i. Om du handlar grönsaker och frukt, lägg dem inte i egna plastpåsar utan i mindre tygpåsar eller lägg dem fritt i en större påse. Det går även utmärkt att ta med glasburkar eller liknande för att lägga saker i, till exempel om du ska handla något från charken.
- Istället för att använda plastbyttor som förvaring i hemmet kan du använda glasburkar och trälådor, till exempel sådana som som det legat clementiner i.
- Köksredskap av plast, som skärbrädor och decilitermått och slevar, kan bytas ut till köksredskap i trä och metall.
- Byt ut dina plastmatlådor till sådana i metall eller glas.
- Köp inte vatten på flaska, för där snackar vi verkligen om att mata plastmonstret i onödan. Drick kranvatten och fyll på i till exempel en Klean kanteen.
- Göra dina egna produkter, såsom till exempel deodorant och ansiktskrämer som du kan förvara i glasburkar. Samma tänk går att föra över till matlagning och bakning.
- Köp inte kläder av syntetiska material, då plastfibrerna som finns i plaggen lossnar vid tvätt och åker ner i avloppet. Plastfibrerna är för små för att filtreras bort och hamnar senare i sjöar och hav. Det kan du läsa mer om här.
- Se dig omkring i ditt närområde, kanske finns där lokala producenter som du kan köpa tvålar, grönsaker, frukt, kött och annat från. På så vis kan du se till att där inte finns någon plast inblandad och du kanske kan köpa en större mängd på en gång. Det brukar också vara mer ekonomiskt.
- Välj mer miljövänliga mensskydd. Här kan du bland annat läsa om hur det i Sverige förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år, och hur mycket plasten i dessa påverkar miljön. Istället för dessa kan du använda menskopp eller återanvändbara tygbindor, som är lika hygieniskt och bra mycket snällare mot plånboken.
- Tvättkorgen är också en sådan sak som du kanske har i plast och den kan bytas ut mot en i tyg. Gå igenom din vardag och titta på materialet på sakerna i ditt hem, där finns säkert mycket plast som du inte tänkt på tidigare.
Tänk på att alla dessa förändringar inte är något som måste ske exakt nu eller imorgon eller ens om en månad. Ta det steg för steg och börja med det som är enklast för dig. Förändring tar tid och det är okej. Leta inspiration hos andra och lägg gärna upp dina egna bilder på något socialt media – glöm inte att hashtaga: #plastfritisdag #plasticfreetuesday #dontfeedtheplasticmonster
På Plastic-Free Tuesday ‘s egen hemsida kan du läsa mer om plastfri tisdag och få mer inspiration till hur du kan plastbanta (OBS – på engelska). Det går även att följa Plastic-Free Tuesday på instagram. Om du vill veta mer om olika slags plaster och vilka plaster du främst bör undvika kan du läsa mer hos Naturskyddsföreningen.
// Caroline
Tillbaka in i debatten
Efter några veckors ledighet är Marina och jag tillbaka framför datorskärmarna och vi är i full gång med att skriva nya blogginlägg! Ni kommer bland annat få läsa mer om hoten mot skogen, och så kommer ett inlägg om djurparker och djurvänlig turism. Missa inte det!
Medan vi knåpar vidare kan ni läsa några av våra tidigare blogginlägg, några av dem mycket omtyckta och några som skapat debatt:
- Vegetarisk och vegansk inspiration
- Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
- Våra pollinatörer är hotade
- Vi behöver inte äta kött
- Ekologiskt är bättre än närproducerat
- Parabener – kemikaliebanta
- Gröna preventivmedel
- Sojans miljöpåverkan
Följ oss gärna på vårt twitterkonto TwoGreenSpirits och på instagram, där vi heter @twogreenspirits! Där tipsar vi om god vegetarisk och vegansk mat, ekologisk odling, klimatsmarta tips i vardagen och mycket annat inspirerande! Senast skrev jag om Earth Overshoot Day, som inföll igår den 19 augusti. Earth Overshoot Day innebär att vi har förbrukat lika mycket resurser som jorden kan producera på ett år. Fruktansvärd läsning, men icke desto mindre sant, och vi måste tillsammans göra något åt mänsklighetens överkonsumtion! Du kan läsa mer om Earth Overshoot Day på Supermiljöbloggen. Vi har tidigare skrivit om överkonsumtion i Slöseriets ålder, där Marina ger några enkla tips på vad du kan göra för att minska din konsumtion.
// Caroline
En tillbakablick på år 2013
Vi på Two Green Spirits vill tacka alla våra läsare under året som gått för att ni läst våra inlägg, kommenterat och spridit vårt budskap vidare. Vi vill också tacka alla följare på Instagram (@twogreenspirits) och på Twitter (@TwoGreenSpirits) för er positiva respons och kommentarer. Sist men inte minst vill vi tacka de gästbloggare som vi haft under året. Det är tack vare er som vi fortsätter leta fakta och läsa texter, som ibland är hjärtslitande, för att kunna förmedla ett budskap och inspirera er läsare.
Vi har märkt ett stort intresse för kemikalier, mat och miljövänliga produkter och det glädjer oss. Vi behöver inte äta kött hör till de inlägg som fått flest kommentarer och vi hoppas på ännu fler kommentarer i framtiden. På grund av intresset för kemikalier vill rekommendera vår serie I en djungel av miljömärkningar i sex delar för er som inte läst dem ännu, och ta gärna en titt på inläggen Livet från ägg till höna och Slöseriets ålder.
Årets inlägg med flest likes var dock “Manitestationen – en vädjan till politikerna” där vi berättar om hur boende från Pennygången mfl. i Göteborg på den första maj protesterade mot höga hyreshöjningar och att höja hyresgästers rättigheter. Läs gärna om bakgrunden till manifestationen.
Vi har så klart även haft fokus på utrotningshotade djur och djurens rättigheter. För oss är de lika viktiga som människor. Vi har bland annat berättat om den svenska stammen av myskoxar och den utrotningshotade Röda pandan. Vi talar om beskyddarna av vårt marina djurliv , om björnar i fångenskap i Rumänien och om myrpiggsvinet som kan hjälpa till att rädda andra arter från utrotning.
Under året har vi läst många artiklar av olika slag. Många av dem är bra på olika sätt, men alla kommer tyvärr inte med på vår blogg ändå. Hur mycket vi än skulle vilja hinner vi inte med att skriva om allt. Därför skulle vi vilja uppmärksamma några läsvärda artiklar som inte kommit med:
- Alla barn har rätt till ekologisk skolmat
- Vem har rätt att bo?
- Vilken roll har tiggaren?
- Ryssland håller misstänkta tjuvfiskare bakom ryggen
- Vad gömmer sig i barnens kläder?
- Inte så känslig av mig
- Undervisningen om miljön räcker inte till
- Miljövänligare plastpåsar i frysen, påsar av sockerrör
- Lär dig mer
V i hoppas att ni hänger med oss ännu ett år och låter er inspireras av våra inlägg. Hör gärna av er här, på Twitter eller Instagram om ni vill gästblogga eller om det är något ämne som ni tycker att vi bör skriva om.
// Marina och Caroline
I en djungel av miljömärkningar – Del 5: Textilier och Kläder
Kläder är inte bara något som är nödvändigt för att hålla oss varma under kalla dagar, utan representerar oss som individer.
I tidningen Kretslopp (aug, 2013), sida 5, beskrivs Naturvårdsverkets rapport “Klimatomställningen och det goda livet”, som menar att shopping inte gör oss mer lyckliga. Det som istället får oss att känna välbefinnande är att umgås med de vi tycker om, att ha sex och att äta mat. Visst har vi både hört och läst om detta förut? Det är i alla fall något som vi på Two Green Spirits upplever att det skrivits mycket om förut, det är ett ämne som varit på tapeten många gånger tidigare, ändå fortsätter samhället utveckla sin överkonsumtion och mängder av funktionsdugliga kläder slängs. I ett av våra egna tidigare inlägg, Slöseriets ålder, skrev Marina att inköpet av kläder mellan år 2000 och 2009 ökade med 40%. Åtta kilo kläder hamnar i soporna bara i Göteborg.
Så lycka och välbefinnande gör inte att människor slutar överkonsumera, det argumentet funkar helt enkelt inte. Vi måste lyfta fram andra anledningar, vi måste lyfta fram det ur ett moraliskt perspektiv, vilket också påpekas i artikeln i tidningen Kretslopp. Ett moraliskt perspektiv innebär att vi säkrar framtiden för kommande generationer genom att sluta överkonsumera, men också att vi skapar ett bättre liv för världens fattiga. Skänk bort dina funktionsdugliga kläder som du inte längre är i behov eller intresse av, för de kan komma väl till användning av någon annan. I vårt tidigare inlägg Slöseriets ålder skrev vi att det bara är tre kilo kläder som ges bort till välgörenhet. Detta är en siffra som är alldeles för låg om vi ser på hur många människor, även i Sverige, som inte har så mycket kläder eller pengar för att köpa nya kläder. Enligt en beräkning lagrar människor cirka fyra kilo textil i sina hem som de aldrig använder. Vad ska det ligga där och skräpa för?
Men en förändring har trots allt tagit fart. Tack vare miljöorganisationers kampanjer och uppmärksamhet i media börjar det nu bli allmänt känt att vi inte bara köper på tok för mycket kläder, utan att dessa innehåller mängder av kemikalier som kan vara skadliga för oss människor och för vårt ekosystem. Det handlar inte bara om flamsäkra och vattenavstötande textilier, utan även t-shirts, jeans och så vidare. Kemikalier används i flera steg i processen att tillverka kläder exempelvis fiberframställning, blekning, färgning och tryckning. Dessa giftiga ämnen används för olika funktioner.
Antibakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehandling av möbeltextilier, impregnering av allväderskläder och medel för att motverka mögel är bara några exempel. I plasttryck på kläder kan det finnas mjukgörande ämnen, som hormonstörande ftalater. Azofärgämnen, bly, nickel och formaldehyd är exempel på benämningar på andra kemikalier som används inom textilindustrin, men det är långt ifrån alla.
PVC är en typ av plast som har många använingsområden, och vanligt förekommande i till exempel regnkläder.
Då ftalater, som vi nämnde tidigare, är hormonstörande kan de orsaka exempelvis tidigarelagd pubertet, missbildning av urinröret och penis hos pojkfoster, försämrad spermakvalitet och minskad fertilitet. Man bör också tillägga att PVC och ftalater bidrar till cocktaileffekten (vilken vi beskrivit i vårt inlägg om mat och kemikalier), och eftersom PVC smälter vid andra temperaturer än annan plast blir det dessutom problem vid återvinning då olika typer av plast kan blandas. När PVC förbränns finns det även risk för att det bildas giftiga cancerogena dioxiner. Därför uppmanar exempelvis Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace allmänheten att bojkotta PVC.
Ändå finns det vissa som förespråkar PVC. Det argumenteras att PVC är en klimatsmart plast och därför gynnsam för miljön. De menar att den är en av de plaster som orsakar lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkning och att den förbrukar minst energi. Men även om det är så att en kemikalie är klimatsmart, skall vi då ignorera de effekter som påverkar vår hälsa? Skall vi ignorera att tyger innehåller hormonrubbande ämnen som vi, enligt Astma– och Allergiförbundet, inte blir informerade om, som vi sedan bär tätt intill vår kropp eller är omgiven av dagligen i form av till exempel möbeltyger och inredning? Eller skall vi välja ekologiskt som är bra både för naturen och för hälsan? Svaret borde inte vara så svårt, eller hur?
Butikskedjorna börjar nu ta sitt ansvar och erbjuder ett allt större ekologiskt utbud till ett överkomligt pris, och med Naturskyddsföreningens mobilapp Gröna Guiden kan man lätt hitta ekologiska och secondhandbutiker i området där man bor. Allt fler butiker tar dessutom avstånd från olika typer av kemikalier. Exempelvis har Greenpeace meddelat att klädjätten H&M visar framfötterna med ett förbud mot det hormonrubbande PFC, vilket trädde i kraft i januari i år. Puma, Nike och Adidas, samt det största kinesiska sportmärket Li-Ning och det europeiska märket C&A har bestämt sig för att bli kvitt kemikalierna i deras produkter. Fjällräven strävar hela tiden för att hitta metoder för att undvika kemikalier till sina friluftskläder. De använder bland annat grönlandsvax, en helt naturlig produkt bestående av bivax och paraffin till impregneringar, för att göra sina plagg vatten- och smutsavvisande.
Så hur skall vi då göra för att undvika alla farliga kemikalier i textilier? Det finns så klart många råd:
- ” Välj gärna miljömärkta textilier eftersom det är en garanti för att textilierna uppfyller vissa miljö- och kemikaliekrav. Var medveten om att varan trots sin miljömärkning ändå kan innehålla farliga kemiska ämnen.
- Välj ekologiskt odlad bomull framför traditionellt odlad bomull eftersom den ekologiska odlingen inte använder kemiska bekämpningsmedel.
- Undvik (när det är möjligt) textilier som är impregnerade, flamskyddade eller antibakteriella, eftersom farliga kemikalier vanligtvis har använts.
- Fråga i butiken om det du ska köpa innehåller farliga ämnen. Tänk på att företagen har ett ansvar för sina produkter.
- Tvätta nyinköpta kläder och sängkläder innan du använder dem första gången för att minska eventuella rester av hälsofarliga ämnen.
- Vädra ur nyuppackade varor som luktar starkt av ”kemikalier” för att minska risken för inandning av ämnen.
- Var extra försiktig när det gäller varor som är avsedda att användas av barn, eftersom barn är känsligare för kemikalier än vuxna.
- Meddela butiken om en nyinköpt vara ger besvär. Uppsök läkare om besvären är stora.”
Den icke ekologiska bomullen finns det stor efterfrågan på, men det uppstår stora konsekvenser för bönderna såsom förstörd mark och dåliga arbetsförhållanden, på grund av gifter och kemikalier. Turligt nog ökar efterfrågan på ekologisk bomull alltmer och i odlingen av den ekologiska bomullen används nästan inga kemikalier. Ekologisk bomull är väldigt positivt, men en miljömärkning är ännu bättre eftersom det betyder att det ställts miljökrav hela vägen från råvaran till den färdiga produkten.
Tänk också på att använda miljömärkta tvättmedel, eller varför inte de kontroversiella tvättnötterna som används flitigt av oss på Two Green Spirits, så kan du skippa sköljmedel!
Och nu, miljömärkningarna:
GOTS – The Global Organic Textile Standard är en internationell märkning som blivit världsledande vad gäller kläder och textil, detta ur både ur ett socialt perspektiv och ur ett miljöperspektiv. GOTS ställer höga krav längs hela leveranskedjan och det är bara textilprodukter som innehåller minst 70% organiska fibrer som får använda sig av märkningen. Det finns förhoppningar om att märket ska bli ännu större och användas alltmer, detta för att det ska bli enklare för både för kunder och för företag att veta vad märket innebär. Här kan ni läsa mer om kriterierna för att bli GOTS-certifierad.
OEKO-TEX (Oeko-Tex ® Standard 100) beskriver sig som ett oberoende test- och certifieringssystem för textila råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter, vad gäller samtliga stadier i behandlingen av textilierna. “Examples of articles that can be certified: yarns, fabrics, treated fabrics, manufactured articles (clothing of all kinds, domestic and household textiles, bedding, towels, soft toys and many more).”
Svanen har en helhetssyn på den miljöpåverkan som sker under framställningen av textilien, det vill säga från odlingen av bomullen till kläder och textilier i affärerna. “Svanen ställer krav på ekologisk odling, krav på kemikalier i beredningen till färdiga produkter (blekning, färgning, efterbehandling etc) samt krav på rening av utsläpp. För att textilien ska ha bra kvalitet ställs det även krav på färghärdighet.”
Läs gärna Naturskyddsföreningens guide om miljömärkning av textilier, där märkningarna Bra Miljöval, AIAB, finns med.
I Slöseriets ålder berättade vi att man behöver även tänka på att tillverkningen och hanteringen av textilier är varken bra för miljön eller för hälsan. Vi pratar om insektsbekämpningsmedel, vatten, kemikalier och energi. 25 % av den totala användningen av bekämpningsmedel står bomullsproduktionen för, för att producera ett kg bomull krävs 29 000 liter vatten. För ett par jeans går det åt ett halvt kilo kemikalier och för ett kilo bomull går det åt ett kg olja då det krävs stora mängder energi.
Tänk också på att köpa av god kvalitet. Det kan vara värt att ta hand om sina saker och betala lite extra, så håller de länge. Sedan är det tänkvärt att köpa second hand då begagnade kläder sparar 97 % energi och stora mängder kemikalier och vatten. Loppisar och klädbytarpartys är lätt att ordna. Man kan köpa och sälja begagnat, och även byta. Du kan själv få tillskott i din egen graderob och andra kan njuta av det du inte längre behöver. Man kan också välja att laga sina kläder och kanske även sy om textiler till ett nytt plagg. Av ett par trasiga jeans kan du göra ett par shorts eller varför inte en tuff handväska. Du kan göra en snygg klänning av en gammal gardin. Använd bara din fantasi så finns inga gränser för vad du kan göra!
Tipsa oss gärna om vi har glömt någon miljömärkning eller annan viktig information! =)
// Marina och Caroline
Vegetarisk och vegansk inspiration!
Utvecklingen på den vegetariska (och naturligtvis även den veganska) sidan är helt otrolig och det finns mängder med hemsidor som tipsar om köttfri mat. Tusentals recept! Många av dem är heller inte alls komplicerade, vilket passar en lat människa som mig som nästan aldrig lagat mat förut. Det enda jag lagat själv (eller ja… nästan själv) är vegetarisk tacopaj, vegetarisk pizza, en vegetarisk thailändsk gryta och chili con quorn, som för övrigt är riktigt gott. Men jag har hittat så många olika hemsidor med recept och annat spännande så det finns egentligen inte mycket annat att göra nu än att ta sig i kragen och laga massor av vegetarisk och vegansk mat!
Jag skrev ett inlägg för några veckor sedan om människans överdrivna köttkonsumtion och att det finns bra alternativ att välja istället för kött, vilket kommer påverka både din hälsa och vår jord positivt. Läs gärna detta om du känner dig tveksam inför vegetarisk eller vegansk mat och inte förstår varför detta är så otroligt viktigt.
Det kan tyckas krångligt att förändra sin kost, det har jag själv upplevt många gånger de senaste veckorna. Jag har aldrig ätit såhär lite kött, och det är egentligen inte alls svårt att undvika själva köttet, men jag ersätter det heller inte med något. Mitt största problem är att jag känt mig oinspirerad och inte vetat VAD jag ska ersätta köttet med för att få i mig energin jag behöver då jag studerar. Och ja… latheten påverkar ännu en gång! Men som sagt, jag har hittat otroliga mängder recept och annat på internet som inte längre ger mig en ursäkt eller anledning till att inte försöka ordentligt.
Exempel på hemsidor som jag inspireras av:
- Vegankrubb – kan knappt vänta tills jag får testa min egen koreanska buffé!
- Vegetarisk husmanskost – för de som är lika pizzagalna som jag: morotspizza!
- ICA – varför inte testa på vegetarisk lasagne eller quornwok sweet and sour?
- Arla – jag rekommenderar starkt Arlas många recept, som majsgryta och chokladbollar med kaffe och hasselnötter!
- Vegetarisk veckomatsedel – veckomatsedel med inköpslista, samlar in recept från flera olika hemsidor.
- Vardagsmatad – skagenröra på tofu tillsammans med egengjord majonäs på soja låter väl spännande?
- Vegokoll – Djurens Rätt erbjuder recept som citroncheesecake med passionsfrukt och moghrabiahsallad med tzay och sparris!
- Seitanfoods – inga recept, men här kan du köpa 100% vegetabiliska produkter, flera av dem även ekologiska!
Det här är ett pyttelitet urval, det finns så väldigt mycket mer! Har du själv något tips på vegetarisk eller vegansk mat som du tycker om? Kommentara mer än gärna! Vare sig du har ett tips eller inte, googla på vegetarisk mat och bli inspirerad. Och du, glöm inte att välja ekologiskt!
// Caroline
Efter Earth Hour
Caroline berättar om sin Earth Hour
Levande ljus i ett annars kolsvart rum. En påse ekologiska chips i en stor glasskål. Ja, det var min Earth Hour det! Haha! Jag satt tillsammans med min pojkvän i ett mörkt rum och vi pratade inte så mycket. Vi satt mest tysta, försjunkna i tankar om djur och natur och klimat, och funderade över vad vi kan göra för att hjälpa vår jord. En mängd beslut formades i mitt huvud. Jag har beslutat mig för att inte ta bilen alls till mitt sommarjobb om några månader. Att cykla dit tar ungefär 15-20 minuter så varför i hela världen skulle jag ta bilen? Nej. Det får antingen bli cykel eller ett par riktiga skor.
Jag ska dessutom bli duktigare på att äta vegetariskt och veganskt. Det vill säga, jag har knappt ätit kött de senaste månaderna, men jag äter heller ingen direkt vegetarisk eller vegansk kost. Jag ersätter inte köttet med någonting och det gör mig orkeslös, så jag har lovat mig själv att bli bättre på detta. Många tankar har snurrat i mig huvud det senaste vad gäller vegetariskt och veganskt, och jag inser alltmer hur mycket djuren får lida för att vi ska kunna äta till exempel kött och ägg. Det måste ske en förändring… Ja, är det inte egentligen detta Earth Hour handlar om? Att fundera över hur man lever sitt liv och fatta beslut som förändrar och förbättrar för både en själv, för djuren och för miljön! Kanske låter min Earth Hour inte särskilt märkvärdig, men jag anser att jag använde timmen väl.
Marina berättar om sin Earth Hour
Det blev en hel dag med förberedelser inför Earth Hour, eftersom jag bestämde mig för att det skall vara något speciellt. Egentligen behöver inte det vara en timme med massa krångel, man måste inte göra något märkvärdigt. Det kan räcka med att man bara tänker efter på hur man kan göra för att själv minska sin elförbrukning och överkonsumtion etc. Men jag kände att jag behövde inspirera mina barn inför eventet och få dem att se att det inte behöver vara tråkigt att vara utan dator, TV, surfplatta och mobiltelefoner.
Tillsammans med mina barn och en kompis till min äldsta dotter lagade jag vegetarisk fetaost paj, bakade Earth Hour pajen och gjorde ljuslyktor av glasburkar, som sedan dekorerades med fina bilder, färg och överblivet scrapbooking material. Alla umgicks och hade väldigt trevligt, och vi pratade en del om Earth Hour och påverkan på klimatet, mycket för att informera min dotters kompis eftersom hon inte sedan tidigare hade hört talas om Earth Hour. Det blev lite gnälligt när det stod klart att det skulle bli vegetarisk mat, men när pajen i ugnen började dofta i köket, kom de snart på andra tankar.
När det var sedan dags för att släcka ner, samlades alla i vardagsrummet med levande ljus i lyktorna och njöt av allt det goda som vi tillsammans varit med och lagat. Min experimentella vegetariska mat blev mycket lyckad, trots att dotterns kompis inte var glad att det inte skulle finnas något kött på bordet. Kan inte varit mera nöjd. Earth Hour pajen var även den en hit tillsammans med hemmagjord vaniljsås. Under tiden berättade alla skräck historier, även de små fick hitta på sina egna. Därefter blev det lite rollspelande utan tärningar med barnen, vilket var mycket uppskattat. Barnen var engagerade och mycket skratt blev det. De hade så roligt att när timmen var över, så var alla problem att vara utan el som bortblåsta. Vårt firande tog slut vid halv elva, men alla kablar var utdragna och lampor släckta tills på morgonen efter.
Dagen efter Earth Hour var Internet fullt av skeptiker, både till själva eventet och till hela klimatfrågan. Jag blev helt tom när jag läste om konspirationsteorier och att hela klimatgrejen är påhittad och jag letade febrilt efter fakta för att motargumentara diverse påståenden. Detta går naturligtvis att läsa om året om, men det är runt Earth Hour som det blir mer tydligt vad människor tycker. Det är alltid nyttigt med kritik, även då de flesta forskare verkar vara överens om saken. Men jag kan inte låta bli att bli irriterad på de som inte grundar sina åsikter på fakta, fast de påstår sig veta något i ämnet. De får gärna motbevisa mig, men då får de visa mig en källa som visar något annat.
Det gör mig också lite upprörd att människor inte förstår vad Earth Hour handlar om. Det generella motargumentet för eventet verkar vara att “det hjälper inte att stänga ner elen i en timma”. Det tror inte jag heller, men det “handlar om att människor över hela världen visar sitt engagemang för miljön genom att släcka ljuset under en timmes tid” som WWF beskriver händelsen. Många tror inte att det påverkar världens ledare, och det är inget jag har bevis för att det gör. Men mitt hopp är att det påverkar en eller två av dem, politiker, företag etc. Framför allt skapar det en samhörighet, man märker att man är inte ensam om att bry sig, och de kan få någon som hoppade över denna omgången att stödja kampen nästa år. Vissa kallar det ett jippo men man behöver inte göra det till en märkvärdighet för ens egen del. Jippo eller ej, det är för en bra sak till skillnad från andra jippon som julafton, midsommar, halloween och andra högtider som folk knappt vet varför de firar, och som främst verkar handlar om konsumtion.
Argumentet om att planeten överlever utan oss, är kanske lite svårt att motbevisa. Jag tror nog att jorden kommer att finnas kvar tills den dagen solen bestämmer sig för att explodera och att vi människor då är sedan länge utrotade. Men det finns ju forskning som visar att vi påskyndar klimatförändringar, och inte bara det: Vi ser till att djurarter försvinner i en takt som inte är naturlig. Knappast är det “naturens gång” exempelvis att hela fotbollsplaner av regnskog försvinner varje dag på grund av vår palmoljeindustri och att det leder till att djurarter hotas med utrotning. Bryr man sig inte om något annat än sig själv eller bara om mänskligheten så har man väl inget problem med det. Men det gör jag, och det är inte för att jag är arrogant och tror att jag ensam kan “rädda planeten”, utan för att jag bryr mig. Jag gör mycket anonymt så det handlar inte alls om att jag vill få någon kick av att andra skall veta vad jag gör. Det handlar om att jag vill göra det bästa med det vi har, låta både oss och planeten må så bra som möjligt, under den tid som det finns liv på jorden. Att inte tänka på miljön och naturen för att “jorden ändå kommer dö”, är som att knarka, röka och så vidare för att man ändå inte kommer ha ett evigt liv. Som om det vore bättre att dö i pina, bara för att slippa offra något. För knappast mår vi människor heller bra av att vara vårdslösa mot vår natur? Jag kan själv se en förändring som är negativ. Där jag låg under natthimlen som liten och tittade på fladdermöss, finns snart inga av dessa kvar och i vattnet där jag fiskade som liten är fångsten inte längre lika stor. Mångfalden av nattfjärilar runt farstulampan har minskat. Om jag kan märka saker så tydligt, så finns det för mig inget argument som kan tala om för mig att vi inte är på väg utför.
Slutligen vill vi tacka alla er som bestämde er för att delta i Earth Hour! Vi hoppas att ni är med på det även nästa gång, och att ni kämpar för vår planet resten av året också. Berätta gärna för oss om era erfarenheter från Earth Hour!
// Marina och Caroline