miljögifter
Var försiktig med sillen i midsommar
Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.
Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).
Vad är dioxiner?
Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.
Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön. Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.
Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.
Är det farligt att äta dioxiner?
TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.
Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.
Hur undviker jag höga halter dioxiner?
Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).
“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)
Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.
Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:
- Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
- Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
- Vildfångad röding från Vättern.
Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.
Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.
TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline
Nu tar vi lite välförtjänt semester!
Källor:
- Livsmedlesverket
- Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
- Naturvårdsverket
Patrik Jakubowskis inspirerande singel “Kettle of Water” har premiär
Tornados, enorma vågor, ljumma decembervindar, utsvultna hav, smältande glaciärer, överkonsumtion. Allt i linje med människans ständigt ångande maskineri. Men trots människans oproportionerligt stora påverkan på vår omvärld dominerar ändå naturens krafter som i allt större utsträckning gör sig påminda.
Vi på Two Green Spirits tycker naturligtvis att det här är viktiga frågor och därför vill vi uppmärksamma Patrik Jakubowskis nya singel “Kettle of Water”.
Singeln är producerad av Mattias Tegnér och levererar i rå, dystopisk, drömsk känsla en låt som speglar dessa frågor. I samarbete med Greenpeace har arkivbilder sammanfogats av fotografen Jonas Sten Norén till en explosiv och tänkvärd video.
Badplatsernas baksida: algblomning och tungmetaller
Även om sommaren är långt gången och många redan haft sin semester är badsäsongen långt ifrån över. Få saker slår ett svalkande dopp i hav eller sjö. Ungefär 70 procent av jordens yta är vatten och bara i Sverige finns det 2 700 officiella badplatser, men allt vatten är inte hälsosamt att bada i.
Algblomning kan utgöra stor hälsofara
Övergödning som beror på att mänskliga aktiviteter tillför extra näringsämnen till vattnet är ett stort problem i våra hav, sjöar och vattendrag. Övergödningen leder till dålig vattenkvalitet och syrebrist, samt massförökning av växtplankton, vanligen kallad algblomning.
Algblomning förekommer till havs, vid kuster, i sjöar och vattendrag, och kan ha allvarliga hälsoeffekter och en bör därför undvika att både bada och använda vattnet till matlagning vid algblomning. Att koka vattnet hjälper inte mot gifterna! Algblomningarna kan ge hudirritation, och utgöra en hälsofara, främst för små barn och husdjur.
Några gånger under varje badsäsong tas prover av badvattnet på de kommunala badplatserna. Resultatet finns att hitta under respektive kommuns hemsida om det inte finns på badplatsens hemsida eller Havs- och Vattenmyndigheten.
För att veta hur övergödningssituationen ser ut i ditt närområde kan du också söka på VISS (Vatteninformationsystem Svergie), genom att ange vattendrag eller en sjö, eller via karta. Detta krävs lite dock lite mer kunskap i vad en skall leta efter.
Information om algsituationen i svenska havsområden, finns hos :
- SMHI
- Informationscentralen för Egentliga Östersjön
- Informationscentralen för Västerhavet
- Informationscentralen för Bottniska viken
Dålig giftkoll på våra badplatser
Många, särskilt föräldrar, är mån om att kolla upp kvalitén på vattnet på badplatser för att undvika att få till exempel kräkningar och diarré.
Men vad rapporterna om vattenkvalitén saknar är ofta mätningar på hur höga nivåer tungmetaller som finns på platserna. Det innebär att badgästerna inte är medvetna om att just deras paradis kan vara så förorenat att det är hälsofarligt.
“…”Utmärkt kvalitet” syftar bara på en sak – halten av tarmbakterier, alltså risken att bli magsjuk. Ingenting om miljögifter. Inte ens i badvatten som ligger nära kända platser för dumpade gifter behöver man mäta något annat än bakterier. ”
Enligt en undersökning som SVT gjort finns minst 200 bladplatser nära zoner som räknas som riskområden också på grund av gamla föroreningar och miljögifter.
På botten vid Brunnsviksbadet i Stockholm finns höga halter av kvicksilver, kadmium, arsenik, bly, koppar, zink, kobolt och nickel, samt polycykliska kolväten, TBT och PCB. Båtar och vågor kan röra om på botten så att människor utsätts för exponering.
“TBT är tribultyntenn, en mycket giftig organisk förening som togs fram för bekämpning av bland annat snäckor men också användes i färger för båtar för bekämpning av påväxt. TBT är idag helt förbjudet pga sin giftighet.
PCB står för polyklorerade bifenyler som är en grupp svårnedbrytbara organiska föreningar. PCB har skadliga effekter på djur och människor (SVT).”
Gatesjön i Laholm, Scaniabadplatsen i Malmö och Nösnäsbadet i Stenungssund är bara några områden som kan ha höga halter av föroreningar.
Titta gärna på SVTs badkarta om riskområden.
“Normalt faller du inte ned död pladask, om du får det i dig. Men vi vet inte i dag vad hela den här soppan av miljögifter vi får i oss har för effekt på oss om tjugo år. Jag skulle försöka undvika den extra exponeringen från badvatten.” menar Britta Hedlund på Naturvårdsverket.
I VISS kan en hitta annan information om miljöövervakningar där en till exempel söker efter miljögifter, men sökningen på detta är komplicerad och kräver kunskap i både databassökning och tolkning av informationsdata.
Många människor föredrar också att bada avskilt och väljer därför badplatser som inte är officiella. Vissa badar också så gott som dagligen under badsäsongen på samma plats. Därför är det viktigt att vattenkvaliteten är bra överallt och att det finns tydliga varningar på platser där risken att bli sjuk är hög, även om det handlar om att vara exponerad under lång tid. Informationen behöver vara lättolkad och tillgänglig för alla, och inte bara vara finnas på internet, så att var och en själv kan avgöra om de vill ta risken att vistas på platsen eller inte.
Läs gärna vad vi skrivit tidigare om miljögifter i vatten för att få veta lite mer.
//Marina
Ekologiskt är bättre än närproducerat
Flera kemikalier har förbjudits och det ekologiska utbudet blir allt bättre, men fortfarande används på tok för mycket kemikalier i jordbruket. Ett storskaligt jordbruk och odlingar med kemikalier skadar den närliggande naturen, lantbrukarna och oss konsumenter. Hårt besprutade grödor kommer inte bara från andra länder som många tror, utan även från svenska gårdar, vilket innebär att närproducerat inte alltid behöver vara bästa alternativet.
Kemikalier
Kemikalier finns överallt i vår vardag, i allt från maten vi äter, till kläderna vi har på oss, till leksakerna våra barn leker med. Testikelcancer, bröstcancer, reproduktionsproblem och för tidig pubertet är bara några exempel på vad kemikalier kan orsaka, för att inte tala om vad de gör för vårt ekosystem. Sälar med för lite späck, örnar med missbildade foster och bin som dör i mängder kan relateras till cocktaileffekten.
I dokumentären Den Andra Vågen studerar forskare hur miljögifterna påverkar människor och djurliv runt Östersjön, och konsekvenserna är kanske större än vi tidigare anat.
More Than Honey och What’s Killing our Bees? är två andra dokumentärer som tar upp hur kemikalier som används i jordbruket ändrar beteendet hos bin och tar död på våra flitiga pollenärer. 25 % av våra bin sägs ha dött under vintern 2009-2010, vilket är fruktansvärt inte bara för de stackars bina utan även för oss människor som är beroende av dem för att få mat.
Dessa förödande konsekvenser börjar bli allmänt känt, men fortfarande använder jordbrukare världen över gifter som tar död på vårt ekosystem och på oss människor, och som alltid handlar det om att tjäna så mycket pengar som möjligt.
Det finns inte några hållbara argument för att använda kemikalier. Ekologiska bönder får lika stora skördar som de som använder kemikalier, så någon världssvält skulle inte ekologiskt jordbruk kunna orsaka.
Argumentet att ekologiskt är för dyrt håller heller inte riktigt. Med undantag från de människor i vårt land som faktiskt knappt har råd att äta, så är det på tok för många som accepterar den dåliga maten som är fullproppad med kemikalier. Många får nästan ångest av alla skuldkänslor över att välja starkt besprutad mat och ändå gör de det för att inte spendera för mycket pengar på mat.
Det är där skon klämmer. Mat är något vi måste ha och vi borde därför unna oss det bästa, nämligen ekologiska grönsaker och frukt, och mindre kött. Om vi valde detta före halvfabrikat, läsk, godis och annat hälsofarligt skulle ekologiska val inte göra så stor skillnad i plånboken och vi skulle dessutom få ett hälsosammare liv. Och har du inte råd att köpa allt ekologiskt så anpassa din plånbok. Att välja kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis ekologiskt och att dessutom undvika konservburkar som innehåller hormonstörande ämnen så har du kommit en lång bit på vägen i ditt kemikaliebantande.
Närproducerat inte alltid bäst
Produceringen av vår mat har mer inverkan på miljön än frakten, därför är det viktigt att välja ekologiskt så man slipper besprutningarna som skadar bönderna och som finns kvar i vår mat och dryck när vi konsumerar den.
Idag finns det möjlighet att transportera råvaror på ett miljövänligare sätt. Transporter kan till exempel vara märkt med Naturskyddsföreningens märke Bra Miljöval och har höga krav på sig att uppfylla vissa kriterier som inte bara gäller bränsle utan även smörjmedel och liknande. Allt fler företag väljer dessutom att erbjuda miljötransport om du beställer produkter över Internet vare sig det gäller mat, böcker eller annat. Där har en som privatperson ett utmärkt tillfälle att påverka frakten av sin vara.
“Inget garanterar att livsmedel som är närproducerat är miljö- eller klimatsmart, gynnar hembygden eller är av bättre kvalitet“, menar Naturskyddsföreningen.
Att odla själv utomhus och inomhus
Närproducerat och ekologiskt är naturligtvis det bästa, och vad kan vara bättre än att odla maten hemma? Har du inte tillgång till en egen trädgård och/eller växthus, är kolonilotter ett bra alternativ. Har du ingen balkong, erbjuder vissa hyresvärdar en plätt jord eller odlingslådor till sina hyresgäster, så samla ihop dina grannar och hör med fastighetsägaren om det är möjligt. Vissa grönsaker trivs även i fönstret inomhus.
Många grönsaker kräver inte några gröna fingrar för att få en bra skörd. Morötter, plocksallad och sockerärter är bra grönsaker att börja med som nybörjare. Mangold, kålrabbi, grönkål, brytärtor, bönor, rödbetor, kålrot och lök är andra lätta sorter.
Basilika, citrongräs, citronmeliss, gräslök och persilja är bara några exempel på kryddor som trivs på din fönsterbräda. Mungbönor och alfalfa är lätta att grodda även på vintern. Salladslök, tomater, paprika, gurka och aubergine är andra grönsaker som du kan olda inomhus. Placera ut ett extra bord vid fönstret, bygg hyllor i fönstret eller varför inte hänga krukor från taket så får du plats att odla mer. Det finns många tips att tillgå på Internet om hur du bär dig åt för att odla inomhus och utomhus och forum där du kan diskutera med mer erfarna odlare, så det är bara att sätta igång.
Vi behöver ta bort skyddslapparna och se verkligheten för vad den är. Att ha en ekologiskt livsstil är inte så komplicerat som många tror. Miljömärkningarna hjälper till när vi skall handla både mat, städartiklar och kläder, så det går fortare och enklare att handla kemikaliefritt. Be gärna butiksägarna köpa in ekologiskt och välj närproducerat i andra hand, och var inte rädd för att odla vad du kan där hemma. Det är en bra början för ett renare och sundare liv.
/Marina
Parabener
Mitt mål att “kemikaliebanta” har lett till att jag sällan bär smink och jag använder inte heller särskilt många hudvårdsprodukter i mitt vardagsliv. Avkok från ekologiska tvättnötter fungerar utmärkt som schampo och ekologisk kokosnötsolja är bra för torr hud, två oumbärliga produkter som jag gärna använder mig av. På vintern blir det dock mycket extra fet hudkräm mot den torra vinterhyn och på sommaren en del solkräm. Och när jag väl köper schampo, balsam och hudkrämer, och en och en annan flaska badskum till barnen väljer jag i största möjliga mån såklart ekologiskt och/eller miljömärkt. Utbudet på miljö- och hälsovänliga produkter blir allt större och priset allt mer överkomligt, men både tillgänglighet och pris kan förbättras.
Gruppen parabener var en av anledningarna till att jag tidigt började fundera på vilka kemikalier som vi använder i vardagen. När jag hörde talas om att parabener kunde vara hormonstörande och att man hittat parabener i cancerbröstknölar, upptäckte jag parabener överallt i badrummet och har sedan dess läst ingredienserna på förpackningar. Idag finns det många produkter som är fria från parabener och produkter jag tidigare slopat har jag på senare tid lagt märke till inte längre innehåller dessa kemikalier.
Men vad är parabener och är de egentligen farliga? Parabener är ett samlingsnamn för parahydroxibensoesyra (eller 4-hydroxibensoesyra) och olika estrar av parahydroxibensoesyra, som är en grupp konserveringsmedel. Parabener används främst i smink, hudvård- och hygienprodukter, samt läkemedel. Det förekommer även i livsmedel där de är godkända som livsmedeltillsatser. Det som är gemensamt för parabenerna är den kemiska grundstrukturen bensoesyra som finns naturligt i växter. Förutom parabener är phenoxyethanol, sodium benzoate och potassium sorbate olika konserveringsmedel som används i hygienprodukter. Konserveringsmedel är nödvändigt för att förhindra mögel, bakterier och jäsning vilka annars medför en hälsorisk för användarna.
Nitton olika parabener finns på listan för tillåtna konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter (ämneskod 12), vilken följer EU:s kosmetikadirektiv. Det handlar huvudsakligen om olika varianter av methylparaben, ethylparaben, propylparaben och butylparaben.
“…totalt får 0,8% parabener ingå i kosmetiska produkter och det får maximalt vara 0,4% av en enskild paraben….” skriver läkemedelsverket.
Men frågan är om parabener kan ha en negativ effekt på vår hälsa och på vår miljö. Parabener är en familj som anses ha låg risk för allergi jäntemot andra konserveringsmedel. Det har länge omtvistats om parabener har någon endokrin effekt, det vill säga om de orsakar hormonella rubbningar efter långvarig användning. En speciell expertgrupp inom EU arbetar kontinuerligt med att undersöka effekterna på det hormonella systemet. Methylparaben och ethylparaben anses idagsläget vara säkra att använda, däremot råder en osäkerhet när det kommer till propylparaben och butylparaben där reglerna förväntas justeras inom en snar framtid.
Läkemedelsverket ser inte att parabener skulle påverka vår miljö negativt, eftersom det ännu inte finns några belägg för det. Forskning visar att parabener bryts ner snabbt i våra reningsverk och i naturen till ämnen som inte orsakar hormonella rubbningar eller är skadliga för vår miljö. Förutom att sannolikheten är låg att de skulle lagras i miljön eller i organismer har de relativt låg “akut giftighet” för vattenlevande organismer. Därmot fortsätter läkemedelsverket att granska propylparaben och butylparaben som i Danmark är förbjudet i produkter för barn under 3 år. “Danmark arbetar för att motsvarande förslag skall införas även på EU-nivå. En strävan som Läkemedelsverkets enhet för Kosmetika- och Hygienprodukter stöder.”
“Enligt studier kan propylparaben och butylparaben, som är två vanliga parabensorter, skada pojkars och mäns fertilitet och motverka testosteronproduktionen.” Annika Hanberg, professor i toxikologi vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet menar att underlaget för riskbedömningar har brister och varnar för att parabenerna har egenskaper att störa hormoner som till exempel östrogen, vilka kan ge permanenta konsekvenser om man stör den normala utvecklingen av hjärnan eller könsorganen i tidig ålder.
Eftersom det råder delade meningar om parabeners effekter på hälsa och miljö gör man nog bäst i att undvika dem tills ett förbud är här, om inte annat för att motverka cocktaileffekten (läs mer om cocktaileffekten i tidigare inlägg) och frågan är vad för konsekvenser andra konserveringsmedel har. För visst är det bäst att göra sina egna spa-produkter så man vet vad de innehåller.
Personligen skulle jag vilja att ha tips på ekologiska extra feta krämer och gärna någon solkräm inför sommaren. Vilken är ditt favoritmärke när det kommer till ekologisk hudvård? Har du en speciell ekokräm du är förtjust i eller ett inköps ställe för miljövänliga produkter du vill rekomendera? Eller kanske har ni skapat er egen lilla hudkräm och vill dela med er av receptet? Kommentera gärna! Vi är här för att inspirera och inspireras!
/ Marina
Ge våra barn en giftfri vardag!
Många tycker det är viktigt att deras barn inte kommer i kontakt med farliga kemikalier. De köper ekologisk mat, miljövänliga rengöringsmedel och är noga med vilka leksaker och kläder de köper – allt för att minska kemikalierna i hemmet. Att medvetenheten om kemikaliers effekter ökar för var dag och att människor landet över börjar dra sitt strå till stacken är jättebra!
Men vad vet vi egentligen om vilka kemikalier som våra barn utstätts för i vardagen? I dagens samhälle befinner sig barn och ungdomar stor del av sin tid i våra skolor och förskolor, där det inte är vi föräldrar som köper in mat, studiematerial, rengörningsmedel och leksaker.
Det är enkelt att ta reda på. Som förälder har man rätt till information som gäller miljön. Prata därför med pedagogerna om vilka riktlinjer som följs på just den plats där ditt barn spenderar sina dagar.
Naturskyddsföreningen tar stort ansvar i frågan om kemikaliefrågor i skola och förskola, bland annat genom Operation Giftfri förskola. Detta initiativ drivs av Naturskyddsföreningen och de är aktiva i föreningens nätverk Kemikalienätverket. Avsikten med projektet är att ta reda på vilka kemikalier som finns på våra förskolor. Naturskyddsföreningen arbetar aktivt med att öka medvetenheten hos bland annat allmänheten, politiker och kommuner om att man genom medvetna val kan reducera farliga kemikalier i inomhusmiljön, samt med att påverka en skärpning av lagstiftningen.
Vi föräldrar kan också vara med och påverka miljön i våra skolor, genom att be om information och efterfråga ekologiska och miljövänliga produkter. Frågor som jag själv begärt svar på är:
* Vilka miljömål har de?
* Serveras ekologisk mat och i vilken omfattning?
* Hur mycket kött äter barnen?
* Äter barnen mycket vegetariskt/veganskt?
* Tar de hänsyn till utfiskning?
* Vilka etiska aspekter tas?
* Hur källsorteras det?
* Utförs städningen med miljömärkta produkter?
* Vad finns för krav på leksaker?
Meddela gärna pedagogerna i god tid innan att ni önskar ta upp sådan diskussion på föräldramöte, så de hinner ta fram all relevant information, samt vart man kan får reda på mer så som Livsmedelsverkets och miljöstyrningsrådets (om er skola/förskola följer dessa) riktlinjer. Tillsammans med andra föräldrar och pedagoger kan man då diskutera önskemål om eventuella förändringar, och man ökar andras medvetenhet genom att diskutera det. Har du fler barn än ett ta gärna upp det på alla föräldramöten även om de råkar gå på samma skola. Man kan också hjälpa till som företagare att stödja Operation Giftfriförskola och som privatperson bli månadsgivare för att stödja Naturskyddsföreningens arbete mot miljögifter.
// Marina
Two Green Spirits 