avskogning
Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning
I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.
Avskogning
Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.
Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.
Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).
Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.
Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.
Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).
Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.
Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).
Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.
Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:
Hotet mot den svenska skogens ekosystem
Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
Skogen och växthuseffekten
Jordbruket
Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.
Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.
Gruvor
Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.
Civilisationen tar mycket plats
Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.
“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.
Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.
Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
Källor:
- Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
- Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
- Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
- Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
- Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Vi måste tänka på hela skogen
Skogen. Dofterna. Trädens susande. Mjuk mossa under fötterna. En gren som knäcks under ens tyngd och bryter stillsamheten. Daggvåt spindelväv som fastnar i håret och små rännilar av ljus ner genom lövverket. En plats så naturlig men ändå så magisk. En plats där en kan vara sig själv för en stund, långt ifrån den hastiga vardagen. Plötsligt finns där ett hål mitt i skogen, en tillplattad ruta där det tidigare funnits en hög mur av grönska och liv.
Kalhyggen blir en allt vanligare syn. Skogen avverkas i syfte att rensa ut sådant som är gammalt och ge mer plats och andrum åt ett mindre antal träd och buskar. Det kan låta rimligt, men är långt ifrån bra för natur, djur och klimat.
Ny forskning har på senare tid gjort att forskare och experter går till attack mot skogsindustrins hävdande att deras verksamhet är bra för klimatet. Även hemsidor som exempelvis Skogen och Klimatet får nu kritik för att sprida lögner och halvsanningar. Allt fler får upp ögonen för att vi måste sluta med kalhyggen med anledning av klimatförändringarna (7)(8). Det kommer mothugg från olika håll där nya begrepp som “bioekonomi” ska låta som det är bra, men som förvillar den som är mindre insatt.
Men kalhyggen och unga träd påverkar inte endast klimatet. I takt med att ytor med äldre skog minskar ser vi en förminskning av både djur- och växterarter. Nyligen rapporterades exempelvis att allt fler skogslevande fåglar blir rödlistade (1)(6).
Att förhindra att en insekt eller en lav dör ut kan för många tyckas överdrivet, men sanningen är att ekosystemet är oerhört komplicerat. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Ingen förstår helt hur det fungerar eller alla konsekvenser som uppkommer om en insekt inte längre finns kvar. Sommarpratarna Johan Rockström(9) och Sebastian Kirppu(10) pratar båda om att konsekvenser av avskogning kan påverka på sätt som en inte kunnat ana.
Forskare menar att människan ligger till grund för att arter nu utrotas i rekordfart. Planeten kommer ta lång tid att återhämta sig, och även människan kommer att dö ut i ett tidigt stadium om vi inte tänker om redan idag. Vi kan inte ta lätt på det nya massutrotning av arter. Det handlar om mer än att vi vill att våra barnbarn skall kunna se en levande älg och om mer än att det är synd att djur dör ut ut. Människan är beroende av ekosystemets tjänster som exempelvis pollinering av skördar och naturlig vattenrening vilket innebär att även den minsta insekt kan vara livsviktig för vår överlevnad.
Men det finns hopp. I Siuslaw National Forest som sträcker sig över 2,500 km2 längs centrala Oregons kust mellan städerna Coos Bay och Tillamook,USA, utförs ett helt enastående projekt för att rädda ekosystemet.
Läs gärna våra tidigare inlägg om skogen:
- I en djungel av miljömärkningar – Del 3: Skogen och Skogsbruket
- Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
- Hotet mot den svenska skogens ekosystem
- Skogen och växthuseffekten
Motståndarna började samarbeta mot samma mål
Efter andra världskriget eftersökte USA träprodukter. Då de flesta privata skogsmarker redan förbrukats lades stort fokus på den allmänna marken i nationens västra delar, i synnerhet de nationella skogar, som förvaltas av Forest Service(5). Under 40 år jämnades stora delar skog med marken och ersattes med tät planterad snabbväxande monokultur (ett trädslag åt gången) som sedan skulle avverkas och ersättas med ny återplantering. I slutet av 1980-talet var det uppenbart att denna produktionscykel skadat ekosystemet avsevärt, vilket ledde till att miljögrupper började protestera högljutt 1991 och lämnade in stämningar. Det ledde till beslutet att stänga ner timmerverksamhet i delar där fläckugglan har sina habitat: 17 nationella skogar i Kalifornien, Oregon och Washington inkluderade.
Som en konsekvens av att stänga ner verksamheten drabbades samhället av arbetslöshet och ett krig mellan träindustrin och de miljöaktivister som hade kämpat för att stänga skogarna utbröt. Både industrin och miljökämpar skyllde Forest Service för att tillåta detta dödläge att utvecklas: ett dödläge som president Clinton tog på sig att lösa. En kommitté utsågs som slutligen kom med lösningen: Northwest Forest Plan. 16 av 17 av de drabbade skogarna skulle få vara ostörda. Siuslaw, främst på grund av mängden av laxströmmar, var nästan inte alls öppet för avverkning.
Efter en kraftig storm vintern 1996 visade det sig att det blev massiva skador på skog och vägar. De områden där människor försökt återställa ekosystemet klarade sig naturen undan med mindre eller inga skador alls, och även vägar vid dessa områden hindrades från att bli översvämmade. Det var ett bevis för att metoden fungerar och det beslutades att arbetet med detta naturliga experiment skulle fortsätta(1)(5).
Som resultat av Northwest Forest Plan började parter som innan varit i strid med varandra tillsist arbeta mot samma mål, istället för att fortsätta i gamla fotspår. De flesta som nu arbetar i Siuslaw arbetar för att återställa ekosystemet, inte för att jämna skogen med marken. De arbetar för skogen, inte emot den: en metod som mottogs med öppna armar av arbetarna.
Skogens påverkan på vattenlivet
Det lätt att glömma bort att även vattenlevande varelser påverkas av förändringar i skogen. Som följd av jordskred, erosioner och stormar faller träd ner i floder och vattendrag som strömmar genom skogar. Dessa fallna träd spelar en viktig roll för ekosystemet(1)(5). Genom att fungera som ett hinder för vattnet under perioder med höga vattennivåer skapas mindre vattenansamlingar och skyddar bland annat ungfisk, samt samlar upp biologiskt avfall som fungerar som föda åt olika arter.
Denna förutsättning för liv försvann då större träd avverkades längs vattendragen och ledde till att bland annat laxen minskade i antal. För att rädda laxen görs nu en insats för att återställa denna naturliga gång genom att placera stammar i strömmarna, tills träden längs vattnet har växt till sig. En metod som visat sig effektiv och hållbar för laxens välmående.
För att vi ska kunna överleva och för att planeten ska må bra behöver vi minska inskränkningar på djurens och växternas naturliga livsmiljöer. Vi måste sluta överexploatera för ekonomisk vinning och istället minimera klimatförändringarna. I detta arbete är ett skogsbruk som visar hänsyn till ekosystemet vitalt.
/ Marina och Caroline
Källor:
1. Seeing the forest, Dokumentär,2015
2. Northwest Forest Plan, 13 april 1994
3. Ecosystem Restoration, United States Department of Agricultur
4. Siuslaw National Forest transition from timber to ecology, Oregon state, 23 mars 2015
5. Seeing the forest Homepage
6. Skogslevande fåglar minskar kraftigt i antal, Supermiljöbloggen, 16 juni 2015
7. Nej, skogskövling är inte bra för klimatet, Svenska dagbladet , Debatt, 14 juni 2015
8. Skogsnäringen vill tydligen inte bidra till att rädda klimatet, Västerbottenkuriren, Debatt, 15 juni 2015
9. Johan Rockström, professor i miljövetenskap, Sommar i P1 2015
10. Sebastian Kirppu, skogsbiolog, Sommar i P1 2014
Sojans miljöpåverkan
Att äta mindre kött är bra för miljön eftersom djuruppfödning orsakar klimatutsläpp, vilket är något som väldigt många har hört. För att ersätta köttet i en vegetarisk/vegansk måltid är det populärt med sojaprodukter i form av tex. färs, korv, filé och schnitzel. Men sojans huvudsakliga användningsområde är som djurfoder, det går åt flera hekto soja till produktion av ett kilo kött, ägg eller odlad fisk.
Den globala efterfrågan på billiga kött- och mjölkprodukter har ökat i snabb takt och medfört en explosionsartad efterfrågan på soja. Det har i sin tur lett till att stora arial av regnskog i exempelvis amazonas skövlas för att ge plats åt monokulturella plantage. Det finns många problem med skövlingen, bland annat att avskogningen orsakar en femtedel av världens klimatutsläpp, att det påverkar ekosystemet och dödar allt från insekter till tigrar och orangutanger. Vi har tidigare bloggat om regnskogsskövlingen och om hur det står till med vår svenska skog för er som vill veta mera om effekterna av avskogningen.
Skövlingen av värdefull regnskog är inte det enda problemet med sojan. Den är ofta besprutad med kemikalier som är skadligt för både människor och natur. Flera miljoner ton hårt besprutad soja importeras till Europa varje år, främst till foder. Många bönder i Afrika, Asien och Sydamerika vill nu sluta använda de farliga kemikalier som använts i det moderna jordbruket, eftersom gifterna skadar och dödar många människor än idag. Dessutom finns spår av GMO i de flesta av våra livsmedel, en stor del av det kommer ifrån sojan, vilket man bör veta om. Det finns soja som odlas i exempelvis Italien där regnskogen inte behöver skövlas och där odlingen är ekologisk, och används bland annat till ekologiskt djurfoder.
RTRS – Round Table on Responsible Soy skapades 2006 för att få producenter och köpare av soja att ta ansvar för en mer hållbar soja som inte skadar vare sig miljö eller människor.
Alpro som tillverkar bland annat sojamjölk och sojagrädde köper sin GMO-fria soja från Europa, och andra företag som till exempel Arla ställer/planerar att ställa krav på hållbar soja. Ekologiskt och KRAV-märkt är så klart det bästa, eftersom det inte bara ställer krav på att producenterna inte använder kemikalier utan också att urskog och naturskog skall bevaras. Men även om Naturskyddsföreningens kampanj i somras ledde till en 13 procentig ökning av ekologisk konsumtion, köper många fortfarande av olika anledningar icke ekologiskt, därför är det bra att företag går i bräschen genom att ta ett ekologiskt och moraliskt ansvar.
För dig som vill fördjupa dig i miljöpåverkan av soja finns bra information från WWF.
// Marina
Two Green Spirits 