odling

Att odla med växelbruk

Posted on

Det är i början av försommaren, men än är det inte försent att börja odla. Ända sedan jag var ett litet barn har jag haft jord under naglarna. Jag satt bredvid min mamma och min mormor och plockade ogräs, hämtade kodynga hos bonden tillsammans med morfar och grävde upp min egen mask till fisket ur komposten. Jag var nyfiken på vartenda litet kryp som varje spadtag avslöjade. Att det myllrande livet var ett bevis på att jorden mådde bra var ingen som berättade för mig, men det är något som jag ändå på något sätt alltid har vetat. Att sommarstugans trädgård var helt ekologisk var det ingen som pratade om, det var helt enkelt naturligt. Det var så vi i min släkt alltid hade gjort och det var så jag valde att fortsätta när jag började odla i en stadsodling.

Levande jord

Jag är nu inne på min fjärde odlingssäsong i pallkragar och jorden är högst levande med oändligt många organismer, samtidigt hör jag hur folk beskriver hur deras trädgårdar och odlingslotter knappt har någon mask. För dem är verkligheten en annan än min, en sådan verklighet som beskrivs i den informationsrika och hemska dokumentären “Sista skörden” – en dokumentär om det moderna jordbruket som jag rekommenderar alla att se, även den som inte är intresserad av odling. Den bistra sanningen är att deras jord redan håller på att utarmas på näring och utdelningen av deras skörd blir sämre för var år, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. Därför är det en god idé att fundera på hur du kan förbättra dina förutsättningar innan du börjar odla, eller börja planera om din tidigare odling.

Växelbruk

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Ett bra sätt att förhindra att jorden utarmas, eller jordtrötthet som det också kallas är att använda sig av växelbruk. Växelbruk innebär att en skiftar plats på grönsakerna för var säsong. På så sätt uppstår inte näringsbrist och risken för sjukdomar minskar.
Växelodling kräver viss planering, men är lätt att följa.  Det går att välja mellan fyraårig och sexårig växtföljd. Vanligtvis väljer den som odlar att dela upp sin odlingsyta i lika många delar som antal år i växtföljden, men det går lika bra att odla en gröda per år. Dela in växterna i olika skiften och flytta grupperna ett steg fram för var år. Skifte 1 efterträds av 2:an och så vidare.

Exempel på fyraårigt skifte:

Skifte 1: Växter som tillför näring
Ärtor, bönor och andra baljväxter, som endast behöver lite extra näring i början av odlingssäsongen. Färdigskördade plantor grävs ner i jorden för att ge näringsrikt organiskt material åt skifte 2.

Skifte 2: Växter som kräver mycket näring
Zucchini, squash, pumpa, gurka, kålväxter, selleri, vitlök, purjolök. Dessa växter kräver ordentligt med gödsel.

Skifte 3: Växter med måttligt näringsbehov
Sallad, rotfrukter, lök, dill, persilja.
Gödsla inte dessa växter  för mycket.

Skifte 4: Växter med litet näringsbehov
Potatis och jordärtskocka. Här behöver inte någon extra näring tillföras.

Använd gärna mycket perenna växter, då du slipper störa livet i jorden genom att gräva djupt varje år. Det är också en fördel att blanda olika sorters grönsaker och växter på samma plats. Vissa växter håller skadeinsekterna borta, medan andra ger mer smak. Här hittar du en bra lista på vilka växter som trivs tillsammans och vilka som inte gör det. Om du ändå drabbas av skadedjur i din odling kolla in exempelvis nyttodjur.se, som erbjuder metoder som är tillåtna även i ekologisk odling.

Se till att täcka jorden så mycket du kan med gräsklipp, löv, halm, och kompost, beroende på årstid så att ytan är täckt med organiskt material, så ökar du chanserna att få insekterna i jorden att stanna kvar och frodas.

Glöm inte att behandla jorden du brukar med respekt, att ge tillbaka den näring du tar från den och låta bli att använda farliga kemikalier. Bara så kan du få en hållbar odling som fungerar för både dig och naturen.

Sojans miljöpåverkan

Posted on Updated on

Att äta mindre kött är bra för miljön eftersom djuruppfödning orsakar klimatutsläpp, vilket är något som väldigt många har hört. För att ersätta köttet i en vegetarisk/vegansk måltid är det populärt med sojaprodukter i form av tex. färs, korv, filé och schnitzel. Men sojans huvudsakliga användningsområde är som djurfoder, det går åt flera hekto soja till produktion av ett kilo kött, ägg eller odlad fisk.sojaböna

Den globala efterfrågan på billiga kött- och mjölkprodukter har ökat i snabb takt och medfört en explosionsartad efterfrågan på soja. Det har i sin tur lett till att stora arial av regnskog i exempelvis amazonas skövlas för att ge plats åt monokulturella plantage. Det finns många problem med skövlingen, bland annat att avskogningen orsakar en femtedel av världens klimatutsläpp, att det påverkar ekosystemet och dödar allt från insekter till tigrar och orangutanger. Vi har tidigare bloggat om regnskogsskövlingen och om hur det står till med vår svenska skog för er som vill veta mera om effekterna av avskogningen.

Skövlingen av värdefull regnskog är inte det enda problemet med sojan. Den är ofta besprutad med kemikalier som är skadligt för både människor och natur. Flera miljoner ton hårt besprutad soja importeras till Europa varje år, främst till foder. Många bönder i Afrika, Asien och Sydamerika vill nu sluta använda de farliga kemikalier som använts i det moderna jordbruket, eftersom gifterna  skadar och dödar många människor än idag. Dessutom finns spår av GMO i de flesta av våra livsmedel, en stor del av det kommer ifrån sojan, vilket man bör veta om. Det finns soja som odlas i exempelvis Italien där regnskogen inte behöver skövlas och där odlingen är ekologisk, och används bland annat till ekologiskt djurfoder.

RTRS – Round Table on Responsible Soy skapades 2006 för att få producenter och köpare av soja att ta ansvar för en mer hållbar soja som inte skadar vare sig miljö eller människor.

Alpro som tillverkar bland annat sojamjölk och sojagrädde köper sin GMO-fria soja från Europa, och andra företag som till exempel Arla ställer/planerar att ställa krav på hållbar soja. Ekologiskt och KRAV-märkt är så klart det bästa, eftersom det inte bara ställer krav på att producenterna inte använder kemikalier utan också att urskog och naturskog skall bevaras. Men även om Naturskyddsföreningens kampanj i somras ledde till en 13 procentig ökning av ekologisk konsumtion, köper många fortfarande av olika anledningar icke ekologiskt, därför är det bra att företag går i bräschen genom att ta ett ekologiskt och moraliskt ansvar.

För dig som vill fördjupa dig i miljöpåverkan av soja finns bra information från WWF.

// Marina