Våra pollinatörer är hotade

Posted on Updated on

Vår trädgård är full med nyttoinsekter. Vissa är mer omtyckta än andra, men alla arter behövs i vårt ekosystem. Pollinering är nog det första man associerar med insekters positiva inverkan på vårt liv. Bina pollinerar en tredjedel av världens grödor och spelar en nyckelroll i mycket av maten vi äter. Till exempel är bina väsentliga för att vi ska kunna producera vanilj och kakao (choklad), och de har även stor inverkan på produktionen av raps (matlagningsolja) och bomull. Men bina står inför ödesdigera hot och överallt sker det massdöd av bin, vilket får stora konsekvenser för både oss och naturen.

Det är dock inte bara bin som sköter pollineringen utan också många andra insekter, såsom humlor, fjärilar, vissa slags flugor och skalbaggar – vilka också är hotade.

Bin och humlor lockades till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.
Bin och humlor lockas till de väldoftande blommorna hos bondbönorna.

Bin

25 % av våra bin sägs ha dött under vintern 2009-2010 och 11 biarter är redan nationellt utdöda (2010). Det finns flera olika orsaker till att massvis av bin dukat under i den stora bidöden. En av orsakerna är varroakvalstret (Varroa jacobsoni) som är relativt nytt i vårt land. De angriper bisamhällen, genom att de vuxna kvalsterhonorna lever på vuxna bins kroppsvätska och är beroende av biyngel för att föröka sig.

Binas immunförsvar försvagas och därmed ökar risken för virussjukdomar, som i kombination med kvalstren blir livsfarliga. Dessa kvalster kan behandlas med ekologiska metoder så som myrsyra, mjölk-syra och oxalsyra. Trots detta används ofta farliga bekämpningsmedel som parasiten kan bli resistenta mot och som lämnar kvar rester i både vax och den honung som vi äter.

“Det är möjligt att stärka binas immunförsvar genom att kuporna får vara på samma ställe,att det finns gott om mat i relation till antal samhällen, att det inte förekommer kemikalier i varken biskötsel eller på kringliggande grödor samt att utveckla avelsarbetet med att ta fram bin med starkt immunförsvar.”(1)

Kemikalier som används i jordbruket har en stor påverkan på våra bin. De ändrar beteendet hos bin, får dem att tappa lokalsinnet och tar död på våra flitiga pollinatörer (2). Jordbrukskemikalier av typen neonikotinoider, som finns exempelvis i bekämpningsmedlen imidakloprid, tiamethoxam och klotianidin,  gör att bin dör i mängder under vinterhalvåret. Dessa är 7000 gånger giftigare än DDT, har använts flitigt här i Sverige och förbjöds tillfälligt av EU så sent som under våren förra året.

“Det är helt grundläggande att skydda bin och andra pollinerare utifrån deras betydelse i ekosystemet och i livsmedelsproduktionen. Därför välkomnar och stödjer Sverige förslaget.” (3)

För den som är extra intresserad av bin rekommenderar vi starkt Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?” , Studien om hur höga nivåer av miticider och agrokemikalier påverkar hälsan hos honungsbin och Rapporten om tambins immunsystem.

Humlor

Precis som med bin finns det många hot för våra humlor. Frukthumlan och stäpphumlan är redan nationellt utdöda enligt rödlistningen 2010. Fälthumlan och sandhumlan är humlearter som snart är på väg att helt försvinna. Klöverhumlorna och mosshumlorna är mycket sårbara även de. Orsakerna beror främst på mångfaldsfientligt jordbruk, kemikalier och brist på ängsblommor.
wpid-dsc_0550.jpg

Klöverhumlan har exemplevis minskat i antal det senaste tio åren och har nästan försvunnit helt i södra och mellersta Sverige. Minskningen uppskattas ha uppgått till 20% och beror främst på jordbrukets moderna ensilageteknik, som innebär att rödklövern slås av innan den blommat. Då den blommande rödklövern är den huvudsakliga födan för denna humleart är det så klart ett stort hot mot dess existens och jordbrukare bör tänka på att lämna kvar några strängar med rödklöver.

Kemikalier, även i små mängder skadar humlor. Studier som har gjorts har påvisat att neonikotinoider precis som hos bin, lett till en försämring av den mörka jordhumlans förmåga att söka föda och det var färre antal drottningar i de samhällen som utsatts för kemikalien.

Fjärilar

Den som är uppmärksam har säkert märkt att mängden fjärilar minskat och faktum är att många arter, både dag- och nattfjärilar, över hela världen är hotade. En forskningsrapport visar på ett samband med en minskning av fjärilar och den förändrade användningen av mark, jordbruksdrift och med naturbetesmarker i södra Sverige. Den violetta guldvingen är ett exempel på en fjärilsart som minskat snabbast under de senaste åren och asknätfjärilen har få förekomster och låg en populationsstorlek som stadigt minskar. Båda arterna finns med på SLUs artdatabanks rödlista.

En vacker nässelfjäril slog sig ner på altanräcket. © Caroline Jensen
En vacker nässelfjäril slog sig ner på altanräcket. © Caroline Jensen

Fjärilslarver är beroende av värdväxter som till exempel kål, ärtväxter och nässlor, medan de vuxna fjärilarna behöver rikligt med nektar. De fullbordade fjärilarna dras ofta till blommor med en söt och tilltalande doft. På våren föredrar fjärilarna sälg, luktviol, praktstenört, nattljus och gullviva. Senare inpå sommaren uppskattar de buddleja, kaprifol och kryddväxter som timjan, lavendel och mynta.

Övriga pollinatörer

Det är inte bara bin, humlor och fjärilar som pollinerar våra växter. Blomflugor, svävarflugor, och vissa skalbaggar tjänstgör även de som pollinatörer. Flugor och dyngbaggar hjälper till att pollinera växter som utsöndrar en skarp odör istället för en söt doft. Exempel på dessa blommor är krukväxterna Philodendron och Monstera som tillhör familjen kallaväxterna. När flugorna äter  proteinrikt pollen överför de samtidigt pollen mellan blommorna.

angsblom
Kirskål, hundkex och brännässlor får växa vilt i en del av en trädgård.

 

Vad du kan göra för att hjälpa våra pollinatörer?

Sveriges biodlares Riksförbund har en lista på vilka träd och växter som de som har trädgård kan plantera för att främja våra bin. Där nämns exempelvis den allt mer sällsynta men underbara blåklinten och sälgen som borde få en extra chans för att ge våra pollinatör en bra start på säsongen. Lämna gärna en del av trädgården orörd där vilda blommor får växa ifred, spara nässlorna åt våra fjärilar, lämna kvar maskrosor, klöver och prästkragar i gräsmattan tills de fröat av sig och plantera så mycket ängsblommor det bara går. Vill man ha en välklippt gräsmatta, kan man i alla fall spara blommorna längs kanterna och runt träden där gullviva, luktviol och andra nektarväxter med starka färger kan föda våra insekter. Fetknoppsväxter är ideala för bin och fjärilar och passar på torra och soliga platser. Nattfjärilar föredrar kaprifol och nattljus där det är soligt och skyddat mot vind. Undvik all kemisk bekämpning då fjärilarnas luktsinne är mycket välutvecklat.

Ängsblommor som är speciellt omtyckta är akleja, axveronika, backsippa, backtimjan, borsttistel, fackelblomster, gullviva, gulmåra, humleblomster, kungsmynta, liten blåklocka, luktviol, prästkrage, rödblära, rödklint, skogsförgätmigej, stor blåklocka, strandtrift, åkervädd, äkta johannesört och ängsvädd“, skriver tidningen OM.

Har du bara en balkong kan du odla kryddor så som lavendel, mynta, timjan och salvia eller ängsblommor i krukor och balkonglådor. Kryddor kan man även odla inomhus, och ställer man dem i ett öppet fönster kommer ju insekterna åt dem där också.

Är du extra kreativ kan du bygga ett vildbihotell, en humleholk och fjärilsholk, klicka bara på länkarna så får ni beskrivningar. Om ni har barn kan ni ju även involvera dem, så de också förstår hur viktiga våra insekter är. Eller varför inte sätta upp en egen bioodling? Det kan öka din skörd med 20 %. Det blir allt vanligare att företag, fastighetsbolag och liknande sätter upp bikupor på sina hustak, vilket är glädjande eftersom det gynnar populationen av bin och det är något som du kan föreslå i områden där du bor och där du arbetar.

Läs gärna mer på Naturskyddsföreningens hemsida, där det finns lite tips om vad du kan göra för naturen i ditt område.

För att hjälpa till att rädda våra bin kan man också donera till Naturskyddsföreningen eller köpa ett smycke hos Sveriges biodlares Riksförbund, eller hos Cameodesign.

/ Marina och Caroline

Källor:

1. Bitidningen nr 11 från 122012, artikel av Kerstin Ebbersten

2. Markus Imhoos dokumentär “Inte bara honung” och BBC Horizons “What’s killing our bees?

3. Miljöminister Lena Ek

Advertisements

4 thoughts on “Våra pollinatörer är hotade

    Annika Eriksson said:
    July 7, 2014 at 4:26 pm

    Usch ja, skrämmande och sorgligt. Det är så påtagligt också. På inte så många år kan man se betydligt färre bin i lavendeln, oreganon, timjan mm som förr hade en hel svärm med bin och andra insekter kring sig.

      Caroline och Marina responded:
      July 7, 2014 at 5:55 pm

      Tack för din kommentar. Ja det är fruktansvärt. Jag kan tänka mig att det är lätt att det inte märks av människor som inte är så uppmärksamma, speciellt om en inte har trädgård eller odling. Därför är det bra att det uppmärksammas och att en pratar om det, så kanske fler gör något för att rädda dem. /Marina

    Att börja odla | Two Green Spirits said:
    January 14, 2015 at 9:08 pm

    […] att plantera mynta, blåklint, sälg och andra växter för att locka insekter som kan pollinera. Läs gärna vårt tidigare inlägg om pollinering för att få lite mer […]

    Ängarnas framtid « Two Green Spirits said:
    August 4, 2017 at 10:14 pm

    […] vårt inlägg “Våra pollinatörer är hotade” beskrev vi att tillståndet för våra bin, humlor och fjärilar är kritiskt. Många […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s