kemikaliebanta

Att tvätta håret med bara vatten och äppelcidervinäger

Posted on Updated on

Nio dagar utan hårtvätt efter första WO hårtvätten

Vad är livet utan utmaningar? Jag började året med utmaningen att testa en no ‘poo metod som går ut på att endast tvätta håret med vatten och därefter skölja med äppelcidervinäger. Var jag skeptisk? Absolut, men inte tillräckligt för att inte testa. Jag som de flesta andra har ju växt upp med att tvätta håret med schampo och balsam flera gånger i veckan, och ett samhälle som anser att det är äckligt om håret är det minsta fett. Och mitt hår var fett och hårbotten torr, irriterad och kliande just på grund av allt tvättande med traditionellt schampo.

För två år sedan hade jag äntligen råd till att övergå helt till ekologiskt schampo, utan att behöva köpa billigare varianter med parabener och andra skadliga kemikalier i slutet av månaden.
Ekologiska schampon har fungerat bra. Mitt hår blev rent och glansigt, och min hårbotten mådde bättre än någonsin. Hårbotten kliade sällan och var aldrig irriterad. Men…även om jag använt ekologiska schampon som inte innehöll sulfater som torkar ut både hår och hårbotten lockade det ändå mig att testa att tvätta håret med bara vatten – för även ekologiska schampon är oftast inte helt fria från onödiga ingredienser och dessutom blir resväskan lättare när en är ute på äventyr.

Beskrivning:

  1. Massera hårbotten noggrant i cirkulära rörelser under rinnande vatten eller under vatten i badkaret. Detta bör ta cirka tio minuter. Har en bråttom går det med fem minuter, men då måste en tvätta håret snart igen. Är håret extra smutsigt massera även håret.
  2. Blanda en del äppelcidervinäger med tio delar kallt vatten. Skölj hårbotten och hår med blandningen (akta ögonen). Tips är att duscha varmt eller sitta i varmt badvatten så är det kalla vattnet inte fullt så jobbigt. Den starka doften från äppelcidervinägern är kortvarig, men kan återkomma om det är hög luftfuktighet.
  3. Borsta håret med en svinhårsborste ( finns även veganska varianter att köpa). Svinhårsborste bör användas var dag ,ca 100 drag genom håret, för bästa resultat. De slår vanliga hårborstar med hästlängder.

Hela proceduren tar ungefär en kvart och är inte allt för krånglig. Vissa väljer att massera hårbotten några minuter varje dag, men det är något jag själv inte haft ett behov av.

Innan en börjar med en no ‘poo metod är det bra att börja med att avgifta håret från silikoner och mineraloljor från tidigare produkter. Detta görs med att använda bikarbonat eller ett “sista-schampo” som då behöver innehålla SLS (sodium lauryl sulfate) men vara fritt från silikoner och mineraloljor. Exempel på dessa sista-schampon finns listat bra på nopoo.se

Så hur blev resultatet då? Jag skulle säga att resultatet var över förväntan. Håret blev lika rent som efter schamponering och höll sig renare längre än vid vanligt konventionellt schampo. Först efter nio-tio dagar kände jag att jag behövde tvätta håret igen. Hårbotten mådde också bra, inte alls så torr en kan förvänta sig utan vanliga schampons “fuktighetsgivande egenskaper”.

Nu använder jag endast schampotvål en gång i månaden efter hårinpackning (recept på olika inpackningar finns här) för att få ut oljan i håret. Den schampotvål jag använder är från Malin i Ratan, men det finns många andra bra schampotvålar.
Tvättar håret med vatten gör jag två gånger i veckan, eller vid behov om jag är extra svettig och sursköljer med äppelcidervinäger ungefär en gång i veckan för att återställa det naturliga pH-värdet i hårbotten utan att skada hårets naturliga oljor.

Efter tre månader besökte jag en frisör för att få ett professionellt utlåtande. Denna frisör är otroligt skeptisk till ekologiska produkter och alternativa sätt att tvätta håret. Hon hade inte träffat någon tidigare som använt WO-metoden och var överraskad över resultatet. Hon bekräftade att mitt hår var friskt (även mina gråa hår var av bra kvalitet) och att min hårbotten mådde bra. Jag kommer absolut inte att överge denna metod som verkar vara den bästa för mitt hår och min hårbotten (mitt mjälleksem är numera så gott som borta), och dessutom bra för både miljön och plånboken.

Det finns många metoder att välja bland om en vill sluta med schampo och precis som det gällde att hitta rätt schampo innan så gäller det även att hitta den no ‘poo metod som passar just ditt hår och hårbotten. Så ge inte upp vid första försöket. Om du inte är sugen på no ‘poo, så har nopoo.se även en lista på ingredienser du bör undvika i schampon, men jag hoppas att du också tänker ge det en chans, om inte för naturens skull så för din egen.

//Marina

 

 

 

Advertisements

Kemikaliefritt i lustider

Posted on

Trots att det är vanligt att det inte kliar alls när en har huvudlöss räcker det att bara höra ordet så börjar det klia i hårbotten. Faktum är att det inte känns när de kryper omkring. Klådan beror istället på överkänslighet mot lusens saliv och löss kan ibland, om en har långt hår, upptäckas genom kliande nästintill osynliga utslag på axlar och skuldror.

Nu för tiden finns det medel mot löss som inte gör dem resistenta, vilket är superbra. Men i år testade jag en ny mer naturlig metod för att slippa onödiga kemikalier och den visade sig vara effektiv.

Steg 1 – Äppelcidervinäger och balsam
Jag började som alltid med att luskamma håret noggrant för att få bort så mycket av lössen och gnetterna som möjligt. Är en håröm kan en ha i balsam så går det mycket lättare, men skölj då sedan ut det när du kammat färdigt.

För att lättare få bort gnetterna använder jag äppelcidervinäger, eftersom det skall lösa upp limmet som de sitter fast med och när håret torkat luskammade jag genom håret ännu en gång för säkerhets skull. Äppelcidervinäger är dessutom bra för att motverka mjäll och torr hårbotten, så det är ju en fin bonus.

Det skall dock uppmärksammas att om lössen fått frodas och blivit många kan det svida lite i hårbotten, särskilt om en kliat sig mycket. Det går bra att blanda ut det något med lite vatten.

Steg 2 – Kokosolja
Kokosolja (rapsolja och majonnäs sägs också fungera) tar död på löss. Värm upp kokosolja tills det blir flytande och lättare att hantera. Massera in oljan noggrant både i hårbotten och i resten av håret. Ju mer du använder och ju längre det sitter i desto bättre. Sätt gärna en duschmössa, plastpåse eller plastfolie på huvudet och vänta minst åtta timmar, gärna över natten. Tänk på att små barn kan kväva sig i plastpåsar!

Om det är ditt barn som fått löss kan du göra denna delen till mysig kvalitetstid. Massage i hårbotten är väldigt mysigt och alla mina barn älskar den personliga uppmärksamheten.

Schamponera håret utan att blöta det med koncentrerat schampo och skölj sedan ur håret med så kallt vatten en klarar av. Varmvatten gör att oljan sätter sig fast och det tar längre tid att få bort det. Upprepa ett par gånger tills oljan är borta.


Jag använder ofta kokosolja i inpackningar då det tillför håret näring och gör det mjukt och glansigt, och får dessutom hårbotten att vara mjällfri.

Upprepa behandlingen efter 9-10 dagar för att försäkra dig om att du är lusfri

Steg 3 – Förebygga
Löss kommer gärna åter när det är stora utbrott på skolor och dagis, därför är det viktigt att förebygga. Luskamma gärna barnen varje vecka från skolstarten till slutet av april, så upptäcks det i tid. Även oljeinpackningar då och då kan förebygga.

Droppa en droppe lavendel eterisk olja i den nytvättade mössan och någon droppe i håret (ej på huden) så sägs det att lössen håller sig borta. Detta kan du även göra när du börjar få lusvarningar från dagis och skola. Men var noga med att inte använda för mycket och glöm inte att det kan finnas astmatiker i din och barnens närhet och att det kan vara allergiframkallande.

Skulle inte denna metod fungera eller om lössen återkommer så rekommenderar jag att en går till apoteket. Ibland behövs trots allt lite starkare medel.

// Marina

Skönhet och kemikalier

Posted on Updated on

Att människor lägger ner mycket pengar, tid och möda på sitt yttre är knappast en nyhet. Vissa sminkar sig nästan aldrig, andra gör allt för att dölja allt från finnar och rynkor till celluliter och gråa hårstrån, och så finns det dem som nästan lever för smink och skönhet. Vi är olika och så måste det få vara.

Men oavsett hur mycket en individ lägger ner på sitt yttre använder vi alla något slags smink, hudvård- och hygienprodukt varje dag. “Enligt sajten modette.se använder vi över 200 syntetiska och/eller miljöfarliga ämnen redan innan vi går ut genom dörren på morgonen. Till exempel genom schampo, balsam, duschkräm, mascara, läppstift, parfym.

Farliga ämnen även i naturliga produkter

Att det finns farliga kemikalier i skönhetsprodukter är många medvetna om i dagens informationssamhälle, och därför väljer allt fler ekologiska produkter. Men vi lockas också av produkter som marknadsförs genom att framhäva att de innehåller “naturliga ämnen”. Att en produkt innehåller naturliga ämnen, innebär inte att den bara består av naturliga ämnen. Inte desto mindre betyder det inte att alla syntetiska ämnen skulle vara farliga.

“Schampo är oftast baserat på sulfater. De vanligaste heter sodium lauryl sulfate (SLS) och sodium laureth sulfate (SLES), här används SLS som samlingsnamn. Dessa är starkt rengörande medel som torkar ut både hår och hårbotten. SLS används bland annat som referens vid studier av ämnen som är irriterande på huden, och det är vetenskapligt bevisat att SLS kan ge permanenta skador på ögonen hos små barn.” Eftersom vanligt schampo torkar ut hårets naturliga fett, behövs ännu en produkt: balsam, som ofta innehåller silikoner och mineraloljor, och det ger en illusion av att håret är friskt eftersom det lägger sig som en beläggning på hårstråna.

En annan negativ följd av schampoanvändning är att hårbotten torkas ut. För att kompensera denna uttorkning börjar hårbotten att producera mer sebum, som gör att håret blir fett snabbare. Detta leder i sin tur till att man tvättar håret igen, och hårbotten blir ännu mer uttorkad, vilket leder till ytterligare ökning av sebumproduktion. Denna överstimulering av sebumproduktionen går att få bukt med genom att använda mildare tvättmetoder och/eller fasa ut hårtvättarna.

Mineralolja finns i bland annat hudvårdsprodukter, mascara och lipgloss eftersom det är billigt. Det benämns i innehållsförteckningen som “mineral oil”, “vaselin”, “petrolium/petrolatum”, “paraffin/ paraffinum liquidum”, “propylene glycol”, “E 905”, “ozokerit”  och “polyisobutene”. Dessa benämningar är ofta kryptiska för de konsumenter som faktiskt tar sig tid att läsa och de flesta av dessa avslöjar inte att mineralolja är råolja, petrolium. Även om oljans miljöpåverkan inte kan ignoreras råder det delade meningar om mineraloljan är hälsofarlig eller inte, så än så länge är det upp till var och en om en vill använda produkter med råolja på kroppen i sitt dagliga liv.

Parabener är en omdiskuterad grupp konserveringsmedel som ofta finns som ingrediens i smink, hudvård- och hygienprodukter. Som vi redan tagit upp i tidigare inlägg om parabener menar vissa forskare att de är hormonstörande och andra menar att de parabener som tillåts av EU:s förodning inte är farliga för vare sig natur eller hälsa. Det går dock inte att sticka under stolen med att en del parabener är lagliga i Sverige, men förbjudet i andra länder så som Danmark. Även här är det upp till var och en om de vill använda sig av försiktighetsprincipen och helt undvika parabener eller om en vill vänta på eventuellt förbud skall införas även i EU. Vad en däremot bör ha i åtanke är att regelverket för kosmetika inte är lika hårt som till exempel regler för läkemedel, vilket en skulle önska med tanke på att vi använder mindre läkemedel än skönhetsprodukter i vår vardag.

Minska användandet av kemikalier

Men det handlar inte om att vi behöver sluta använda skönhetsprodukter, utan att minska användandet av kemikalier och det kan man göra på flera sätt:

* Köp ekologiskt! Även ekologiska produkter har en klimatpåverkan, och alla produkter är inte 100 procent ekologiska. Men det är bättre för miljön och eftersom huden ofta tar upp det som den kommer i kontakt med (detta gäller inte bara krämer utan andra kemikalier så som diskmedel, allrengöring osv.) är det även bättre för din hälsa.

* Minska antalet produkter. Titta igenom badrumsskåpet och avgör vilka produkter du verkligen använder. Gör inga impulsköp bara för att det råkar vara rea och kanske behöver du inte använda alla produkter var dag. Genom att till exempel välja en noo-poo metod eller ett schampo utan SLS kan du få ett bra resultat med färre produkter. Fundera på om du vill dra ner på sminket: Genom att hoppa över heltäckande smink på vardagarna behöver du inte använda rengöringsprodukter lika ofta och kanske slipper återfuktande krämer eftersom huden får vila.

* Kanske älskar du skönhetsprodukter och vill inte minska antalet på dessa, kanske gillar du bara att veta vad det är du använder eller helt enkelt är pysslig av dig. Då kan du göra ditt eget ekologiska smink, egna hudvårdsprodukter, ansiktsmasker, salvor mot eksem, torr hud, rodnader, schampo och så vidare.

/ Marina och Caroline

Läs mera:

Ekolisa: Balsammetoden – Nu slutar vi med schampo
Saras Eviga: Rågmjölstvätt
Allas: Gör din egen bodyscrub
Evelinas ekologiska: Enkelt recept på hemmagjord hudkräm
KTH: Göra egen deo: bikarbonat och kokosolja
Hej Bleek: Gör ditt eget läppstift av kritor
Tidningen Land: Giftfritt och ätbart: Gör naturligt smink av rödbetor

Ekologiskt är bättre än närproducerat

Posted on

Flera kemikalier har förbjudits och det ekologiska utbudet blir allt bättre, men fortfarande används på tok för mycket kemikalier i jordbruket. Ett storskaligt jordbruk och odlingar med kemikalier skadar den närliggande naturen, lantbrukarna och oss konsumenter. Hårt besprutade grödor kommer inte bara från andra länder som många tror, utan även från svenska gårdar, vilket innebär att närproducerat inte alltid behöver vara bästa alternativet.

Kemikalier

IMG_20140321_213133
Kemikalier finns överallt i vår vardag, i allt från maten vi äter, till kläderna vi har på oss, till leksakerna våra barn leker med.  Testikelcancer, bröstcancer, reproduktionsproblem och för tidig pubertet är bara några exempel på vad kemikalier kan orsaka, för att inte tala om vad de gör för vårt ekosystem. Sälar med för lite späck, örnar med missbildade foster och bin som dör i mängder kan relateras till cocktaileffekten.

I dokumentären Den Andra Vågen studerar forskare hur miljögifterna påverkar människor och djurliv runt Östersjön, och konsekvenserna är kanske större än vi tidigare anat.

More Than Honey och What’s Killing our Bees? är två andra dokumentärer som tar upp hur kemikalier som används i jordbruket ändrar beteendet hos bin och tar död på våra flitiga pollenärer. 25 % av våra bin sägs ha dött  under vintern 2009-2010, vilket är fruktansvärt inte bara för de stackars bina utan även för oss människor som är beroende av dem för att få mat.

Dessa förödande konsekvenser börjar bli allmänt känt, men fortfarande använder jordbrukare världen över gifter som tar död på vårt ekosystem och på oss människor, och som alltid handlar det om att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Det finns inte några hållbara argument för att använda kemikalier. Ekologiska bönder får lika stora skördar som de som använder kemikalier, så någon världssvält skulle inte ekologiskt jordbruk kunna orsaka.

Argumentet att ekologiskt är för dyrt håller heller inte riktigt. Med undantag från de människor i vårt land som faktiskt knappt har råd att äta, så är det på tok för många som accepterar den dåliga maten som är fullproppad med kemikalier. Många får nästan ångest av alla skuldkänslor över att välja starkt besprutad mat och ändå gör de det för att inte spendera för mycket pengar på mat.

Det är där skon klämmer. Mat är något vi måste ha och vi borde därför unna oss det bästa, nämligen ekologiska grönsaker och frukt, och mindre kött. Om vi valde detta före halvfabrikat, läsk, godis och annat hälsofarligt skulle ekologiska val inte göra så stor skillnad i plånboken och vi skulle dessutom få ett hälsosammare liv. Och har du inte råd att köpa allt ekologiskt så anpassa din plånbok. Att välja kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis ekologiskt och att dessutom undvika konservburkar som innehåller hormonstörande ämnen så har du kommit en lång bit på vägen i ditt kemikaliebantande.

Närproducerat inte alltid bäst

Produceringen av vår mat har mer inverkan på miljön än frakten, därför är det viktigt att välja ekologiskt så man slipper besprutningarna som skadar bönderna och som finns kvar i vår mat och dryck när vi konsumerar den.

Idag finns det möjlighet att transportera råvaror på ett miljövänligare sätt. Transporter kan till exempel vara märkt med Naturskyddsföreningens märke Bra Miljöval och har höga krav på sig att uppfylla vissa kriterier som inte bara gäller bränsle utan även smörjmedel och liknande. Allt fler företag väljer dessutom att erbjuda miljötransport om du beställer produkter över Internet vare sig det gäller mat, böcker eller annat. Där har en som privatperson ett utmärkt tillfälle att påverka frakten av sin vara.

Inget garanterar att livsmedel som är närproducerat är miljö- eller klimat­smart, gynnar hembygden eller är av bättre kvalitet“, menar Naturskyddsföreningen.

DSC_3605Att odla själv utomhus och inomhus

Närproducerat och ekologiskt är naturligtvis det bästa, och vad kan vara bättre än att odla maten hemma? Har du inte tillgång till en egen trädgård och/eller växthus, är kolonilotter ett bra alternativ. Har du ingen balkong, erbjuder vissa hyresvärdar en plätt jord eller odlingslådor till sina hyresgäster, så samla ihop dina grannar och hör med fastighetsägaren om det är möjligt. Vissa grönsaker trivs även i fönstret inomhus.

Många grönsaker kräver inte några gröna fingrar för att få en bra skörd. Morötter, plocksallad och sockerärter är bra grönsaker att börja med som nybörjare. Mangold, kålrabbi, grönkål, brytärtor, bönor, rödbetor, kålrot och lök är andra lätta sorter.

Basilika, citrongräs, citronmeliss, gräslök och persilja är bara några exempel på kryddor som trivs på din fönsterbräda. Mungbönor och alfalfa är lätta att grodda även på vintern.  Salladslök, tomater, paprika, gurka och aubergine är andra grönsaker som du kan olda inomhus. Placera ut ett extra bord vid fönstret, bygg hyllor i fönstret eller varför inte hänga krukor från taket så får du plats att odla mer. Det finns många tips att tillgå på Internet om hur du bär dig åt för att odla inomhus och utomhus och forum där du kan diskutera med mer erfarna odlare, så det är bara att sätta igång.

Vi behöver ta bort skyddslapparna och se verkligheten för vad den är. Att ha en ekologiskt livsstil är inte så komplicerat som många tror. Miljömärkningarna hjälper till när vi skall handla både mat, städartiklar och kläder, så det går fortare och enklare att handla kemikaliefritt. Be gärna butiksägarna köpa in ekologiskt och välj närproducerat i andra hand, och var inte rädd för att odla vad du kan där hemma. Det är en bra början för ett renare och sundare liv.

/Marina

Parabener

Posted on Updated on

Mitt mål att “kemikaliebanta” har lett till att jag sällan bär smink och jag använder inte heller särskilt många hudvårdsprodukter i mitt vardagsliv. Avkok från ekologiska tvättnötter fungerar utmärkt som schampo och ekologisk kokosnötsolja är bra för torr hud, två oumbärliga produkter som jag gärna använder mig av. På vintern blir det dock mycket extra fet hudkräm mot den torra vinterhyn och på sommaren en del solkräm. Och när jag väl köper schampo, balsam och hudkrämer, och en och en annan flaska badskum till barnen väljer jag i största möjliga mån såklart ekologiskt och/eller miljömärkt. Utbudet på miljö- och hälsovänliga produkter blir allt större och priset allt mer överkomligt, men både tillgänglighet och pris kan förbättras.

Gruppen parabener var en av anledningarna till att jag tidigt började fundera på vilka kemikalier som vi använder i vardagen. När jag hörde talas om att parabener kunde vara hormonstörande och att man hittat parabener i cancerbröstknölar, upptäckte jag parabener överallt i badrummet och har sedan dess läst ingredienserna på förpackningar. Idag finns det många produkter som är fria från parabener och produkter jag tidigare slopat har jag på senare tid lagt märke till inte längre innehåller dessa kemikalier.

Men vad är parabener och är de egentligen farliga? Parabener är ett samlingsnamn för parahydroxibensoesyra (eller 4-hydroxibensoesyra) och olika estrar av parahydroxibensoesyra, som är en grupp konserveringsmedel. Parabener används främst i smink, hudvård- och hygienprodukter, samt läkemedel. Det förekommer även i livsmedel där de är godkända som livsmedeltillsatser. Det som är gemensamt för parabenerna är den kemiska grundstrukturen bensoesyra som finns naturligt i växter. Förutom parabener är phenoxyethanol, sodium benzoate och potassium sorbate olika konserveringsmedel som används i hygienprodukter. Konserveringsmedel är nödvändigt för att förhindra mögel, bakterier och jäsning vilka annars medför en hälsorisk för användarna.

Nitton olika parabener finns på listan för tillåtna konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter (ämneskod 12), vilken följer EU:s kosmetikadirektiv. Det handlar huvudsakligen om olika varianter av methylparaben, ethylparaben, propylparaben och butylparaben.

“…totalt får 0,8% parabener ingå i kosmetiska produkter och det får maximalt vara 0,4% av en enskild paraben….” skriver läkemedelsverket.

Men frågan är om parabener kan ha en negativ effekt på vår hälsa och på vår miljö. Parabener är en familj som anses ha låg risk för allergi jäntemot andra konserveringsmedel. Det har länge omtvistats om parabener har någon endokrin effekt, det vill säga om de orsakar hormonella rubbningar efter långvarig användning. En speciell expertgrupp inom EU arbetar kontinuerligt med att undersöka effekterna på det hormonella systemet. Methylparaben och ethylparaben anses idagsläget vara säkra att använda, däremot råder en osäkerhet när det kommer till propylparaben och butylparaben där reglerna förväntas justeras inom en snar framtid.

Läkemedelsverket ser inte att parabener skulle påverka vår miljö negativt, eftersom det ännu inte finns några belägg för det. Forskning visar att parabener bryts ner snabbt i våra reningsverk och i naturen till ämnen som inte orsakar hormonella rubbningar eller är skadliga för vår miljö. Förutom att sannolikheten är låg att de skulle lagras i miljön eller i organismer har de relativt låg “akut giftighet” för vattenlevande organismer. Därmot fortsätter läkemedelsverket att granska propylparaben och butylparaben som i Danmark är förbjudet i produkter för barn under 3 år. “Danmark arbetar för att motsvarande förslag skall införas även på EU-nivå. En strävan som Läkemedelsverkets enhet för Kosmetika- och Hygienprodukter stöder.”

Enligt studier kan propylparaben och butylparaben, som är två vanliga parabensorter, skada pojkars och mäns fertilitet och motverka testosteronproduktionen.” Annika Hanberg, professor i toxikologi vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet menar att underlaget för riskbedömningar har brister och varnar för att parabenerna har egenskaper att störa hormoner som till exempel östrogen, vilka kan ge permanenta konsekvenser om man stör den normala utvecklingen av hjärnan eller könsorganen i tidig ålder.

Det finns många olika parabener och risk­erna med dem är väldigt olika. Bra Miljöval har tidigare godkänt metylparaben, etylparaben och propylparaben eftersom de klarat kraven i kriterierna. Men i och med att nya studier visar på att även de kan orsaka hormonstörningar har Naturskyddsföreningen beslutat att ta bort parabener i alla produkter märkta med Bra Miljöval under 2010.”

Vi tycker att man måste vidta åtgärder och införa förbud mot parabener, även om all kunskap just nu inte finns tillgänglig. En stor del av befolkningen exponeras för parabener, och då måste vi vara försiktiga, säger Markus Johansson, sakkunnig i miljögiftsfrågor på Naturskyddsföreningen…

Eftersom det råder delade meningar om parabeners effekter på hälsa och miljö gör man nog bäst i att undvika dem tills ett förbud är här, om inte annat för att motverka cocktaileffekten (läs mer om cocktaileffekten i tidigare inlägg) och frågan är vad för konsekvenser andra konserveringsmedel har. För visst är det bäst att göra sina egna spa-produkter så man vet vad de innehåller.

Personligen skulle jag vilja att ha tips på ekologiska extra feta krämer och gärna någon solkräm inför sommaren. Vilken är ditt favoritmärke när det kommer till ekologisk hudvård? Har du en speciell ekokräm du är förtjust i eller ett inköps ställe för miljövänliga produkter du vill rekomendera? Eller kanske har ni skapat er egen lilla hudkräm och vill dela med er av receptet? Kommentera gärna! Vi är här för att inspirera och inspireras!

/ Marina