social hållbarhet

Hållbar IT

Posted on Updated on

Mobiltelefoner. Surfplattor. Datorer. Teveapparater. Tekniken finns överallt – hemma, på jobbet, på bussen. Även om vi själva minskar på tekniken så kommer vi inte undan den, och åsikterna om huruvida det är bra med alla tekniska prylar är delad. Själv är jag en riktig tekniknörd och hur går det då ihop med att jag också är miljömedveten? Den frågan ställde jag mig när jag i början 2000-talet läste en kurs i miljöteknik och jag började fundera på om det fanns en framtid med en mer grön IT. De blivande nätverksteknikerna som jag gick kursen tillsammans med bara skrattade när en pratade om hållbar IT: det var ju trots allt både omöjligt och totalt ointressant. Den attityden är fortfarande vanlig, men som en miljöintresserad nätverkstekniker och informatiker har jag ständigt letat efter att hitta alternativ att själv vara mer hållbar när det kommer till tekniken. Efter det oerhört inspirerande seminariet “Hållbar IT- en överblick” med Håkan Nordin, internationell expert inom hållbar IT, fick jag mer kött på benen och kände att det är ett väldigt viktigt område att ta upp.

Använder du dig av smutsig el?

De flesta av oss är uppkopplade mot Internet dagligen. Vi kollar vår Facebook, uppdaterar Instagram, vi läser tidningen, vi laddar ner en app, vi kollar upp ett recept, tittar på en musikvideo på Youtube mm. Vad de flesta av oss inte tänker på då är att alla dessa hemsidor, sajter och program består av mängder av “information” och denna data finns lagrad någonstans. Tänk dig själv hur mycket information som finns därute i molnet, så förstår du nog också hur mycket el det går åt att driva “Internet”. När du är ute och surfar är det inte bara elen som laddat din mobiltelefon som spelar roll (förhoppningsvis har du sett till att ha miljömärkt el hemma), utan du kan indirekt använda dig av smutsig el utan att du vet om det.

Det är många saker som har betydelse. Använde sig Sony av förnybara energikällor när de tillverkade din mobiltelefon? Lagrar Apple sina appar i ett land som använder kolkraft när du laddar ner dem till din Ipad? Vad använder din Internet-leverantör för el för att du skall kunna surfa? Därför är det viktigt att ställa frågor till företagen så att du kan välja rätt produkter och tjänster, och samtidigt skickar du en signal till företagen att det är viktigt för dig som kund att de också väljer ett bra miljöval.

fosilel

foretag

Farliga ämnen och konfliktmineraler

Både vid tillverkning och användning av teknik finns farliga ämnen. Till exempel vid tillverkningen av kretskort så doppas och tvättas varje enskilt kort i kemiska bad (1, sid 25). Det kräver att utsläpp och avfall hanteras på ett miljövänligt sätt. Dessa kemikalier köper du och tar med dig hem och använder förmodligen dagligen.

Bara din dator innehåller förmodligen farliga ämnen så som kvicksilver, kadmium, bly, bromerande flamskyddsmedel, mjukgörare, beryllium, arsenik och silver som påverkar nervsystemet, immunförsvaret, njurar, hjärna, fosterskador, fertilitet och mycket annat. Möjligheterna att kontrollera till exempel hur mycket och vilka ftalater du har i din produkt är begränsade, därför bör en tänka sig för innan en exempelvis låter ett barn tugga på en mobiltelefon eller lämnar elektroniskt avfall i vanliga hushållssopor.

Elektroniskt avfall skall alltid återvinnas rätt, inte enbart för att det är nödvändigt att spara på jordens resurser, utan även för att dessa hälsofarliga ämnen måste hanteras rätt. Även om en hel del E-avfall fortfarande hamnar på en tipp i Afrika, så är det större chans att det tas om hand ifall du lämnar in det på din miljöstation.

Tenn, tantal, wolfram och guld är så kallade konfliktmineraler vars utvinning stödjer konflikter och många teknikföretag använder dem fortfarande i produktionen av datorer, mobiltelefoner etc. Det kan därför vara bra att ha ögonen öppna för vilka företag som vill undvika dessa ( ju högre upp i tabellen desto bättre) när en vill köpa en ny produkt.

elektronik

Lösningar för en mer hållbar IT

Men förutom att välja rätt företag när det kommer till miljövänlig el och tillverkning, så finns det många saker vi som användare kan tänka på både i vardagen och på arbetsplatsen.

Fundera tillexempel på vilka elektroniska prylar som du har hemma och på jobbet. Det finns så otroligt många användbara och roliga prylar att köpa på marknaden. Majoriteten av dem är helt onödiga, men många kan visa sig vara en väldigt smart investering.

Ta de nya mobiltelefonerna tillexempel, de är mer än bara en telefon – det är små datorer som vi bär med oss överallt. Möjligheterna med mobiltelefonen är många och på så sätt ett bra alternativ för att minska våra elektroniska inköp. Förutom att fungera som en telefon kan du som de flesta vet använda den till att spela musik, läsa en bok, ta fotografier, kolla mejlen mm, men vad många inte tänker på är att vi inte längre köper någon stereo, mp3-spelare, blueray-spelare, läsplatta, kamera och andra tekniska prylar för nu har vi flera produkter i en. Det innebär att färre produkter behöver tillverkas, du har färre saker som kräver el och innehåller kemikalier, och inte att förglömma hur lite papper du förbrukar om du väljer exempelvis digitala böcker och hur lite pärmar du behöver för räkningar, beslut osv. som numer sparas elektroniskt och är tillgängliga när och var som helst.

Så nästa gång din kamera eller stereo går sönder, fundera på om du verkligen behöver en ny. Kanske räcker kvalitén som mobiltelefonen erbjuder och du är inte i behov av att ersätta det som är trasigt. Kanske behöver du inte ens en teve eller en dator för att din mobiltelefon eller surfplatta fyller alla krav du har. Det kan också vara relevant att tänka på att storleken har betydelse, ju mindre en pryl är desto bättre eftersom det innebär att det behövs mindre material i tillverkningen, och ofta även mindre kemikalier. Sedan kan du gärna titta efter märkningarna: TCO, Svanen, EPEAT, Det blaue engel, Energy star och EU-blomman som finns på elektronik (1, s. 38).

På arbetsplatsen bör en tänka likadant och förhoppningsvis kan du påverka vad som köps in till företaget. Alla små förändringar har betydelse. En multiskrivare kan ersätta många skrivare, skanners och kopiatorer som står oanvända på kontoret.. En skrivare på varje kontor är idag inte längre nödvändigt och kanske kan flera anställda dela på ett par datorer.

Och tänk hur många pärmar med information som kan lagras digitalt och kommas åt lätt, istället för att  vi skövlar träd som blir till papper i pärmar som står och dammar. Ytan på kontoret kan istället användas till något viktigare.

I sin bok “Grön IT – från problem till lösning” tar Nordin även upp flera fördelar som företag kan tjäna på om de använder sig utav Grön IT. Exempelvis kan det minska kostnader, stärka varumärket och locka till sig nyckelmedarbetare (s.81). Så egentligen finns det ingen anledning för företag att inte satsa på att arbeta med miljöfrågor och CSR ( Corporate Social Responsibility) utifrån ett IT-perspektiv.

Det finns mycket mer information om Grön IT. Jag har bara berört ämnet på ytan, men jag hoppas att jag lyckats väcka nyfikenheten hos några av er, så vi alla kan hjälpas åt att effektivisera vårt eget och företagens användande av elektronik och arbeta för en mer grön och humanare värld.

//Marina

Källor:

Alla bilder kommer från Håkan Nordins presentation

 

  1. Nordin Håkan, Grön IT – från problem till lösning, 2009
Advertisements

Om våld och hållbarhet

Posted on Updated on

Detta inlägg är skrivet av Nazem Tahvilzadeh, fil.dr. i nazimoffentlig förvaltning. Forskar om demokrati, stadsutveckling och politiskt deltagande på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.

Ni kan också höra honom i Pennypodden om om deliberativ demokrati, medborgardialog, inflytande, Porto Alegre och Alby inte till salu.

*****************************************

Det tog mig tre kvällar att se klart på SVT-aktuella Göran Hugo Olssons dokumentärfilm ”Om våld”. Filmen handlar om ett nära förflutet, om kolonialismen sedd genom svenska tv-arkiv berättade med citat ur Franz Fanons ”Jordens fördömda”. ”Kolonialismen är inte någon tänkande maskin, inget förnuftigt väsen. Den är renodlat våld och kommer bara att böja sig för ett ännu starkare våld”, skrev Fanon.

Varför drabbades jag så hårt av ”Om våld”? Någonstans har det nog att göra med denna mörka höst. Jihadistiska och rasistiska terrordåd, krig, flyktingarnas situation, demokratins kriser, högerpopulismens framfart, klimattoppmötet Cop21. Det känns inte längre som att vi är på väg ifrån den världsordning som ”Jordens fördömda” skildrade. Vi verkar vara fast, och jag kan inte längre förlita mig på tankefallskärmen att saker bara blir bättre. Det ser ut att kunna bli mycket värre.

Hållbara anti-utopier

Pessimism har varit höstens tonart. Paradoxalt nog får man ett helt annat intryck när man läser politiska handlingsplaner för ”hållbar utveckling”. I stort förmedlar de en entydig bild av att historien visserligen inte varit problemfri, men att det går bra nu. Och det kan bara bli bättre.

”Hållbarhet” florerade i radikala miljörörelser men har nu snabbt förvandlats till ett otroligt framgångsrikt språkbruk på alla nivåer och omhuldas av världens globala och lokala politiska och ekonomiska eliter. Hållbarhet är någonting som alla verkar vilja uppnå och ingen däremot. Men vad betyder det egentligen?

Det är när begreppet konkretiseras i handlingsplaner som innehållet går att greppa.

Den brittiska planeringsforskarens Mike Raco har rätt när han skildrar hållbarhetspolitik som ett ”anti-utopistiskt utopiskt projekt”. Det som ska göras hållbart är den kapitalistiska post-koloniala samhällsmodell som har försatt oss i våra dilemman till att börja med. Scenerna ur ”Om våld” i oändlig repeat. Samtidigt kopplas de svenska städerna, med skenande utsläpp och välstånd bort från de globala orättvisorna. På ett märkvärdigt sätt blir svenskarnas marknad global, men atmosfär lokal.

Låt mig ta två exempel från Göteborg.

Hållbar tillväxt?

Göteborgsregionens (GR) 13 medlemskommuner samlades i början av 2000-talet för att förvandla gammalt groll till samarbete för ömsesidig vinning (1). ”Hållbar utveckling” var visionen. Rådslagen mellan politikerna resulterade i en gemensam förståelse att ett samhälle med små sociala klyftor har ett egenvärde. Social rättvisa, miljöns stabilitet som handlingsutrymme och ekonomin som medlet skulle säkra utvecklingen i stadsregion. Det goda livet skulle skapas för alla.

När visionen skulle konkretiseras tog en skicklig koalition med ”uthållig tillväxt” som paroll över rodret (2). Koalitionens berättelse om stadens historia och möjliga framtid snickrades fram av infrastrukturexperter (HUR2050), funktionärer i bolag som Business Region Göteborg, nyliberala konsulter (Tyréns) och ekonomer (Från handels i Jönköping). Den gemensamma övertygelsen var att stadsregioners storlek är den främsta nyckeln till ekonomiskt välstånd. Med andra ord var målet att bereda väg för storföretag genom att tillförsäkra lämplig arbetskraft. Social rättvisa prioriterades ner till förmån för att skapa en långsiktig god grund för tillväxt: företag antas vilja etablera sig i städer beroende på utbudet av högspecialiserad arbetskraft.

Kruxet är att arbetskraften både ska vara billig och högspecialiserad. Staden vill ha turism-arbetare och ingenjörer. Men de välutbildade flyttar från Göteborg till större städer och eftersom de antas vilja ha urbanitet, mångfald, kultur och service åtog sig Göteborg att bygga 45 000 boplatser och 60 000 arbetsplatser. GR-kommunerna kom överens om miljardinvesteringar i vägar, kollektivtrafik, broar och tunnlar för att bereda väg för utvecklingen. 2013 uppdaterades GR-strategin.

Rådslagen mellan politikerna präglades av en entydig optimism: det går bra nu! Men, hur ska vi göra för att behålla de välutbildade invånarnas innovationsförmåga och skattekraft? Vi bygger för långsamt, dags att snabba på bostadsbyggandet bestämdes det. Ordet ”uthållig” ändras till ”hållbar tillväxt” (3).

Vad hände då med klimatet och social rättvisa? Det handlar om att skapa en sammanhållen stad, står det i strategin. Det var dock ingen i tillväxtkoalitionen som kände för att ta obekväma frågor som asylsökande, segregation, fattigdom, ohälsa och social oro vidare. Eller frågan om vart stadens många arbetare skulle bo. Dessa frågor överläts till kommunerna att hantera. Desto mer ambitiös var strategin för klimatet i teorin: fossiloberoende region till 2030. Hur? Utbyggnad av tät stad och kollektivtrafik. Göteborgarnas globala klimatavtryck fanns inte ens med i analyser. I praktiken hanterades alltså inte klimatfrågan(4).

En politik för social hållbarhet?

I Göteborgs stad har hållbarhetspolitiken haft en annan klang, men med liknande resultat (5). Politiker och anställda var frustrerade över ekonomins primat i konkretiseringen av hållbarhet. Men tillväxten ledde inte till ett bättre samhälle i stadens egna analyser om miljön och sociala frågor.

Makt och resurser måste omfördelas till hela staden sades det om ”en stad för alla” ska till. På miljöförvaltningen undersöktes vad en omställning anpassad till klimatet egentligen skulle innebära för samhället ur ett 50 årsperspektiv (6). Resultatet är svindlande, även om utsläpp från transporter och uppvärmning försvinner kommer konsumtionen av mat och resor vara de stora utmaningarna.

En grupp tjänstepersoner med politiskt uppdrag att sätta frågan om ”social hållbarhet” på agendan la upp en skicklig strategi för att programmera stadens organisation, rutiner och arbete till att öka medvetenheten om ojämlikhetens skadliga verkan på samhället. Ökat medvetande bland politik och förvaltning antogs leda till mer rättvisa praktiker.

På många sätt har de organisatoriska instrument som skapats, så som stadsutvecklare i stadsdelsförvaltningar, medborgardialoger och sociala konsekvensanalyser bidragit till att synliggöra ojämlika förhållanden och praktiker. Hållbarhetstänket har bidragit till att sätta frågorna på agendan. Men någon större fördjupning av demokratin, minskning av segregation eller ojämlikhet kan vi inte se.

En huvudsaklig anledning till det är att stadens utvecklingspolitik och byggande redan är fastlåst i nyliberala principer vilket gör andra värden svåra att inlemma i maskineriet. I slutändan är det marknadens aktörer, ofta äldre vita män, som bestämmer hur, vart, när och för vem det ska byggas. Stadsplaneringen är involverad i ett intrikat nät som i slutändan premierar den som kan bygga mest för dem som kan betala mest. Samtidigt minskar budgetutrymme för större reformer av skola, vård och omsorg.

Dags för realistiska utopier

”Om våld” påminner om att historien avspeglar sig i vår samtid. Att vår samtid är historien. Hållbarhetspolitiken bär med sig förhoppningar om att världen mobiliserar mot orättvisor. Men tvärtom används retoriken för att legitimera en fossiltörstig imperialistisk kapitalism och den procent i världen som gynnas av dess utveckling.

Ska vi vända begreppet ryggen? Jag tror inte att det spelar någon roll om semantiken ändras. Nya begrepp dyker ständigt upp i politiska processer och spelar alltid en specifik funktion i respektive sammanhang. Hållbarhetsbegreppets roll är att ge partierna ett redskap att komma överens kring några centrala punkter i samhällsutvecklingen. Men dess innebörd är alltid en fråga om förhandling och makt.

Vi som vill ha en annan värld, den antikoloniala och rättvisa värld som Fanon föreställde sig när han skrev ”Jordens fördömda” på sin dödsbädd, måste engagera oss i denna förhandling. Vi måste fylla utvecklingsbegreppet med realistiska utopier (7), inte vända den ryggen. Även om hösten varit mörk hoppas jag på en ljusare vår, bortom den nyliberala kapitalism som inte längre förmår lösa våra gemensamma problem.

 

Källor:
1. Hållbarhets politik i Göteborgsregionen, Mistra Urban Futures, 2014

2. Uthållig tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund

3. Hållbar tillväxt, Göteborgsregionens kommunalförbund, 2013

4. Klimatomställningen i Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures, 2014

5. Socialt hållbar stadsutveckling? Stadsdelsnämnderna, stadsutvecklarrollen och sociala konsekvensanalyser i planeringen av Göteborgs stad, Nazem Tahvilzadeh, 2015

6. Klimatomställning Göteborg 2.0, Mistra Urban Futures , 2014

7. How to Be an Anticapitalist Today, Erik Olin Wright, 2015