Att äta mindre kött och mer grönt
Det finns många fördomar kring vegetarisk och vegansk mat, och som med alla andra fördomar så handlar det om okunskap. Många vet inte ens vad det innebär att vara vegan och ändå har de en massa åsikter om det. Hela situationen med att människor skall göra personliga påhopp över vad folk väljer att ha för kost är juvenilt. Journalister och influensers med lite kunskap är ofta bias (partisk) och lägger ofta fram sina argument med lite hånfull ton för att förlöjliga motståndarens forskning. Det bästa är att hålla sig till fakta, vara påläst på riktig forskning, inte bara lita på vad som sprids i media, och visa respekt för att folk väljer annorlunda. Var noga med källorna du delar vidare och var alltid kritisk.
Att äta mer vegetariskt och veganskt innebär inte att du helt och hållet måste sluta äta kött. Du kan till och med dryga ut köttbullarna eller köttfärssåsen med mer grönt – exempelvis linser, morot, kikärtor. Men det finns många fördelar med att minska sin köttkonsumtion. Att äta mer vegetabliskt är inte bara bra både för klimatet och för djuren, men kan också vara bra för hälsan, men varför är det egentligen så?
Kostcirkeln
Det är inget ovanligt, trots att vi alla som barn får lära oss kostcirkeln, att grönsaker och frukt får väldigt lite uppmärksamhet. Vi är noga med att våra barn får i sig frukt och grönsaker, men många vuxna skippar grönsakerna och får därför inte i sig tillräckligt med näring och vitaminer.
Faktum är att vi inte kan bortse från att vi har svårare att ta upp näringsämnen från växtriket än från animalier. Men det innebär inte att vi måste äta animalier för att överleva och må bra. Många mår till och med bättre med en diet fri från kött och andra animalier.
Det finns också forskning som visar att människor i exempelvis USA får i sig för lite fibrer som är bra för bland annat mättnadskänslan. Det finns mycket fibrer i bland annat grovt mjöl, gryn, grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukt och bär så påståendet att en behöver äta kött för att bli mätt är felaktigt. Vill en sluta småäta kan det därför vara fördelaktigt att hålla sig till mer vegetablier, även om en fortfarande vill äta kött. Har en länge levt på en fiberfattig kost kan magen göra uppror i ett par dagar så kan vara bra att gradvis öka sitt intag.
Men för att bli vegetarian eller vegan krävs kunskap. Precis som det inte räcker att äta kost baserat på bara kött och potatis under långa perioder, kan en inte heller få sig tillräckligt med näring genom att bara äta pasta med tomatsås på daglig basis.
Det som är viktigt att veta är att många vitaminer ( ex vitamin C), mineraler och andra näringsämnen går förlorade om du värmer mer än 42 grader. Det har på senare tid uppmärksammats med Rawfood trenden som innebär just att en inte värmer upp maten för att ta vara på näringsämnen och enzymer. Tack vare denna trend finns det många recept att tillgå på både Internet och i kokböcker både till matlagning och bakning. Några exempel är overnight oats, rawfoodtacos, cashewnötsdip och rawfoods morotskaka. Att byta ut några måltider i månaden mot rawfood är fördelaktigt om en vill vara säker på att få i sig den näring en behöver.
Närngsrik föda från växtriket
Spirulina är en alg som är en superprodukt har antioxidanter och höga näringsvärden.
Spirulina är en stor källa till vitamin B2, och vitamin B12, vilket gör den viktig för veganer och vegetarianer . Spirulinan är också extremt proteinrik, den är tre gånger så proteinrik som nötkött och har 180% mer kalcium än mjölk. Den är även rik på järn, magnesium, mangan, kalium och zink.
Algen har renande egenskaper och många andra hälsofördelar. Den används exempelvis mot PMS, detox, inflammation mm. Viss forskning visar att algen skall vara bra för artrit, ledbesvär och olika typer av inflammation. Huruvida det finns tillräckliga bevis för att den forskningen stämmer har vi inte möjligheten att gå med på inför detta inlägg.
Viktigt att veta är att en bör börja med små doser spirulina, att aldrig överdosera och att en bör rådfråga läkare innan en äter spirulina om en använder blodförtunnande eller ämnesomsättningsreglerande preparat, samt om en är gravid eller ammar. Växtens höga näringsvärde och renande effekt kan nämligen påverka medicineringen.
Sedan är det viktigt att välja ekologisk spirulina för att undvika kemikalier, som kritiker till spirulina brukar använda som argument. Numera odlas även olika ekologiska alger i svenska vatten och inomhustankar så förhoppningsvis kan vi inom en snar framtid få tag på alger utan att de behöver transporteras långa sträckor. Det är toppen eftersom alger inte bara kan användas som mat utan även som gödsel, konsistensgivare, stabiliseringsmedel, emulsionsmedel. I framtiden kan alger användas till tyg, förpackningar, läkemedel och biobränsle. Möjligheterna är många.
Baljväxter – ärtor, bönor, linser och jordnötter – är viktigt att få i sig då de innehåller många viktiga näringsämnen. Baljväxter är rika på kostfibrer vilket är gymsamt för tarmen som är avgörande för välmående.
(Läs gärna exempelvis boken “Charmen med tarmen” om du är nyfiken på tarmsystemets påverkan på kroppen), och ökar som tidigare nämnt mättnadskänslan.
Matcha té är ett japankt té i pulverform och finns i många olika kvalitéer, äkta matcha är dyrare och desto bättre. Matcha te är sprängfyllt med antioxidanter och aminosyror, och är även rikt på fibrer, krolofyll, vitamin C, selen, krom, zink och magnesium. Förutom att dricka det som te används det också ofta i smoothies och bakverk, inte bara för den vackra gröna färgen utan också för det rika näringsvärdet.
Några viktiga näringsämnen ur växtriket
Omega 3 är ett fleromättat fett som innehåller EPA och DHA, som bidrar till hjärtats normala funktion. Kroppen kan inte själv skapa Omega 3 utan människan behöver få i sig det med hjälp av föda. Omega 3 finner du i chiafrön, vissa alger (innehåller EPA och DHA), rapsolja, solrosolja och linfröolja, samt valnötter. Gillar en inte alger så finns spirulina pulver i mer eller mindre liten smak och även kapslar.
Omega 6 är ett fleromättat fett det talas väldigt lite om, men även den är livsviktig och precis som Omega 3 kan inte kroppen producera den själv. Omega 6 hjälper till vid produktion och reparation av celler, och är central i underhållet av hjärn- och nervfunktionen. Omega 6 hittar du i majsolja, solrosolja, sojaolja och sesamfröolja, samt sesamfrön och spirulina.
D-vitamin är viktigt för kalkbalansen i skelett , tänder och muskelfunktionen, samt till immunsystemets normala funktion, normalt upptag/utnyttjande av kalcium och fosfor och ingår i celldelningsprocessen.
Under sommarhalvåret är vår bästa källa till D-vitamin solen. Under vinterhalvåret rekommenderas många svenskar, även köttätare, av läkare att ta tillskott eftersom de inte får i sig tillräckligt med D-vitaminer. Det finns flera typer av D-vitamin, D3 som solen, ägg (främst höns som går utomhus på sommaren har D-vitamin) och kött ger oss och D2 som finns i Karl-Johansvamp och kantareller. Det finns även många livsmedel som är berikade med D-vitamin exempelvis vuxenvälling, viss havredryck, viss kokosmjölk etc. D2 är dock något sämre än D3 och en kan inte tillgodo se det dagliga behovet av D-vitamin enbart genom att äta svamp. Kontrollera gärna dina blodvärden för att få en läkares åsikt om hur mycket tillskott du bör ta efteresom det varierar från individ till individ och för mycket D-vitamin tillskott kan vara skadligt.
Vitamin B12 bildar röda blodkroppar och har en viktig roll för nervsystemet och leverfunktionen. Det är svårt att få tag på i växtriket, men finns i bland annat alger och har lagts till i vissa veganska produkter så som havre-, sojadryck och risdryck. Numera börjar det även bli vanligt med spirulina i färdiga juicer och smoothies. De flesta veganer tar tillskott för att tillgodo se behovet.
Zink behövs för immunförsvaret och påverkar även omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, vissa vitaminer och nukleinsyror. I Sverige är det ovanligt med zinkbrist. Du finner zink i vetegroddar, vetekli, nötter, frön, bönor, linser och ärtor. pumpakärnor, bönor, sötmandlar och jordnötter.
Järn finns i hemoglobinet som transporterar syre i blodet och i myoglobin som transporterar syre i muskler, samt i en del enzymer.
Att få i sig tillräckligt med järn är otroligt viktigt, inte minst för menstruerande kvinnor. Förutom i spirulina finns det rikligt med järn i baljväxter, nässlor (finns i pulverform om en inte vill plocka utomhus), alger, nötter och fullkornsprodukter.
Det finns två typer; hemjärn och icke-hemjärn. Växtriket innehåller icke-hemjärn som kroppen har svårare att ta upp och det kan vara bra att öka upptaget genom att äta järnrika vegetabilier tillsammans med C – vitaminrik juice eller frukt. En bör inte dricka te, vissa örttéer, kaffe och vin en timme innan/efter maten då polyfenoler minskar intaget av järn.
Kalcium spelar en central roll för skelettet, tänderna, blodet och nervsystemet. D-vitamin ökar upptaget av kalcium. För att få i sig tillräckigt med kalcium bör en äta exempelvis alger, sesamfrön, solrosfrön, mandel, nässlor, nypon och grönkål.
Jod ingår i sköldkörtelhormoner som behövs för ämnesomsättningen. Jod finns naturligt i många alger och tillsatt i berikad soja-, nötmjölk och viss vuxenvälling.
Överdosering av kosttillskott
Samtidigt som många lider brist på vissa näringsämnen, finns det dem som äter alldeles för mycket av vissa ämnen och det kan vara skadligt för organen, och i vissa fall livshotande. Det händer oftast vid intag av onödiga kosttillskott, men det kan också framkomma vid särskilda dieter. Det är därför alltid bra att ha koll på sina blodvärden med regelbundna blodprover. Läs gärna vad livsmedlesverket rekommenderar för flexitarianer ( äter endast animalier vid få tillfällen), vegetarianer ( finns flera sätt att vara vegetarian ex. Pescetarian, Ovo-vegetarian, laktovegetaian ) och veganer.
Kan en bli sjuk om en äter för mycket kött?
Det skulle inte vara svårt att rada upp forskning efter forskning som visar på att det finns en ökad risk för exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, hög kolesterolvärde, fetma mm om en äter mycket kött. Självfallet finns det också forskare som menar att bevisen inte är tillräcklig. Samtidigt tycks bevisen för att det inte skulle finnas en ökad risk vara än mer bristfällig och de flesta forskare verkar vara överens om att det finns ett samband.
Det hela är inte lätt för gemene man. Eftersom det är upp till var och en att tolka den information som kommer ut blir det oftast ens egen känsla som avgör. Men att ignorera den ökade risken är kanske bokstavligen livsfarligt för vissa. Har en redan en ökad risk att få tjocktarmscancer eller hjärtproblem kanske en skall ta det lite lugnt med det röda köttet och det är i övrigt inte bra att överkonsumera kött. Även flera vegetabilier är inte bra att äta för mycket av. Försiktighetsprincipen är förmodligen något att anamma i fallet så länge det är tvetydigt om hur hög den ökade risken är.
Att minska på köttet behöver inte ens betyda en försämrad livskvalitet. Det kan vara en chans att utforska en helt ny kulinarisk värld av godsaker. Att veta vad en skall laga kan vara svårt innan en kommer in i tänket. Det lättast är att utgå ifrån en ingrediens exempelvis broccoli, paprika eller linser och planera måltiden utefter den, så som man ofta utgår från vilket kött eller fisk en vill använda. Nätet är fullt med möjligheter med recept från hela världen och det är inte alls svårt att få en svensk touch på maten om en så önskar. Det är bara upp till dig vad du vågar testa.
Sommar med tungmetaller, algblommning och giftiga solkrämer
Sommaren är i full gång och stränderna är fyllda med badgäster. De flesta kommer inte att ha en tanke på om deras barn badar i miljögifter och tungmetaller eller övergött vatten. De kanske samlar upp plast de hittar längs vattnet eftersom medvetenheten om plastens påverkan på miljö och djurliv har ökat, men många kommer fortfarande vara totalt omedvetna hur deras solskydd och hudkrämer påverkar vattenlivet.
Gifter i Solskydd
I november 2018 kom den glädjande nyheten att paradisön Palau, förbjuder giftiga solkrämer. Att solkrämer innehåller farliga kemikalier är något många vet om men konsekvenserna pratas det för lite om. Att ämnen i solkräm skadar vattenlevande organismer är dessutom något många tar lätt på då det kan vara lite diffust vad det innebär rent konkret. Faktum är att dessa gifter är skadliga för tillexempel korallreven. På Palau är det främst substansen oxybenzone som kommer att förbjudas då den utgör det största hotet mot miljön. Andra farliga kemikalier är octinoxate, octocrylene, triclosan och flera andra parabener.
Solkrämer (även andra typer av hudkrämer) sköljs av i vattnet och varje år uppskattas omkring 14 000 ton solskydd hamna i våra hav. Ämnena orsakar blekning av korallreven och misstänks även döda dem. Då en fjärdedel av allt marint liv lever i anslutning till korallreven, vilka är viktiga för ekosystemet är det väldigt allvarligt.
Badplatser
Giftkontrollen på badplatser är otillräcklig då de sällan mäter halterna av miljömiljögifter och metaller. “Utmärkt vattenkvalité” syftar alltså enbart på risken att bli magsjuk. Miljögifter, vissa organiska som tex. PCB och oorganiska så som metaller är giftiga, långlivade, tas upp av levande organismer och sprids vidare i miljön. Både Östersjön och Västerhavet har på sina ställen för höga halter miljögifter. Miljögifterna finns i hela näringskedjan och problemet är enligt vissa forskare lika stort som klimatförändringarna, eftersom problematiken med miljögifterna nu är lika allvarliga som för 40 år sedan.
Många miljögifter, gamla så väl som nya, misstänks vara hormonstörande. Samtidigt som användandet av kemikalier eskalerat har även välfärdssjukdomar så som testikelcancer och bröstcancer blivit allt vanligare bland invånarna runt Östersjön. Bo Jönsson, professor i miljömedicin säger att det är möjligt att det finns ett samband mellan den ökade användningen av miljögifter och hormonstörande sjukdomar. Det handlar även om reproduktion, spermakvalitet, allergier, astma, diabetes, övervikt.
För den som vill förkovra sig mer i miljögifter i vattenmiljön finns mer information på exemplevis Miljövårdsverket.
Redan 2015 i inlägget “Badplatsernas baksida: algblommning och tungmetaller” berörde vi att många av Sveriges badplatser är rentutav ohälsosamma att bada på pågrund av tungmetaller och miljögifter. Då hade över 200 av 2700 kartlagda badplatser höga värden av skadliga ämnen och befinner sig i riskzonen bland dessa är:
Brunnsviksbadet i Stockholm
Gatesjön i Laholm
Scaniabadplatsen i Malmö
Kuggeboda och Mollsjön i Ronneby
Stumholmen i Karlskrona
Nösnäsbadet i Stenungssund
I VISS kan en hitta annan information om miljöövervakningar där en till exempel söker efter miljögifter, men sökningen på detta är komplicerad och kräver kunskap i både databassökning och tolkning av informationsdata. Mätningar behöver utökas till att innehålla även miljögifter och informationen bör vara både enkel att förstå och vara lätt att tillgå för allmänheten. Särskilt viktigt är det att själv hålla reda på vattenkvalitén om en ofta badar på en och samma plats oavsett om det är på en publik badplats eller en enskild plats, samt om en badar med barn eller djur.
Övergödning
Övergödning är ett stort problem, särskilt i Östersjön som är omgivet av länder som bedriver storskaligt jord- och skogsbruk. Vattenutbytet med Atlanten i Öresund är otillräckligt så föroreningarna stannar kvar i Östersjön och vädersystemen tar med sig utsläpp från omfattande, tunga industrier och avgaser från transporter på, över och runt om havet och släpper ner partiklar på ytvattnet. Övergödningen kan också härledas till produkter vi människor använder dagligen som kosmetika, hårspray, solglasögon, elektronik, flamskyddsmedel mm..
Övergödningen leder till dålig vattenkvalitet och syrebrist, samt massförökning av växtplankton, vanligen kallad algblomning. Som bekant kan algblomnigen ha allvarliga hälsoeffekter och en bör därför undvika att både bada och använda vattnet till matlagning vid algblomning. Att koka vattnet hjälper inte mot gifterna! Algblomningarna kan ge hudirritation, och utgöra en hälsofara, främst för små barn och husdjur.
Alla kan inte tänka på allt, men alla kan göra något. Det behöver inte förstöra semestern bara för att en kan tänka till lite. Använd helst ingen solkräm alls, och om du ändå behöver det använd miljömärkta. Svanenmärkta produkter är bättre än ingen miljömärkning alls även om ekologiskt är att föredra. Det finns dessutom solkrämer som inte skadar korallrev och om en handlar på Internet brukar det även stå i produktbeskrivningen. Exempel på dessa är Eco Cosmetics Baby & Kids Neutral SPF 50+ och Suntribe Body & Face Natural Sunscreen SPF 30.
Undvik gärna andra sorters krämer på huden också – naturliga oljor så som olivolja och kokosolja är mycket bättre efter en dag i solen. Att dra ner på kosmetika, hårspray osv är bara bättre för ens hälsa, så varför inte sluta eller i alla fall minska på användandet även för din egen skull. Tänk på att det du har på din kropp sugs upp av din kropp och resterna kommer ut i naturen även om du duschar och inte bara när du badar utomhus.
Så ägna gärna en tanke även på sommaren åt miljön och vattenlivet – för konsekvenserna av människors konsumtion tar inte semester.
//Marina
Livet på nätet – på gott och ont
Allt fler människor, vuxna som barn, spenderar stora delar av sin lediga tid på Internet, ofta uppslukade av sociala medier.
Internet är en plats där du kan finna vilken information du vill, få tips på allt från hur du gör en fläta till hur du bygger hus.
Du kan inspireras av andras sätt att leva, lättare engagera dig i viktiga frågor som intresserar dig och om du har det svårt få och ge stöd i grupper med liknande problem.
Sociala medier har blivit ett utmärkt sätt att hålla kontakt med släkt och vänner, det är både billigt och kräver egenterligen inte ens att mottagaren har tid att svara just då, utan kan välja att svara senare. En kan dela bilder och även prata över videochat så att det nästan känns som att ni är i samma rum.
Gaming, både data- och tv-spel, har blivit ett nytt sätt att umgås med samma positiva egenskaper som att utöva vilken sport som helst – det är socialt, kräver intelligens, problemlösing, samarbete, konkurrens och numer blir det allt vanligare att spelen inkluderar att en behöver vara fysiskt aktiv, vilket både är hälsosamt och kul. Framförallt hjälper spelandet människor som har svårt att vara sociala på grund av funktionsvariationer, mobbning, fobier och sjukdomar att inte isolera sig helt, utan att få möjlighet att kommunicera med omvärlden på deras villkor.
Internet är helt enkelt fantastiskt! Men som alla känner till finns det en baksida med näthat, sexism, pedofeli, bedrägerier och spridning av allt från felaktiga fakta till propaganda från extrema grupper och mycket mer. Den stora frågan är vilka det är som ligger bakom och vad vi gör åt det.
Hat mot bloggen
Som bloggare med starka åsikter har vi naturligtvis råkat ut för allt från troll (människor vars enda syfte är att provocera) till dickpicks (snoppbilder). Oftast är det lättare påhopp där någon (oftast män) försöker förminska oss genom att dumhetsförklara våra argument eller bara skriver något för att trampa oss på tårna. Men det har även förekommit hotfulla undertoner.
Som en blogg som förespråkar solidaritet och ärlighet spelar det ingen roll hur ovesäntligt eller allvarligt något är. Vi har nolltolerans mot näthat. Det händer ofta att vi blockar besökare och raderar kommentarer. Vilket är väldigt tråkigt, eftersom vår blogg inte endbart är till för likatänkande. Vi ser gärna att folk har andra infallsvinklar och åsikter, det gör att vi inte bara kan inspirera andra utan även bekräfta eller förneka våra egna argument – det är viktigt för att kunna utvecklas som människa. Men vi kräver en trevlig ton, både för vår skull och för våra läsare.
Vilka typer har det då varit som har betett sig illa? Det har varit alla möjliga typer av människor.
Vissa är arga för att vi har gett dem dåligt samvete för att de inte tycker att de gör tillräckligt för miljön/klimatet/ändra sin livsstil. Till er vill vi bara säga att vår blogg är till för att inspirera och det är inget tvång att göra som vi och vi dömer ingen för deras val att leva. Alla gör vad de vill och vad de kan , och det viktigaste är att komma ihåg att inte ha dåligt samvete av vad en kunnat gjort eller om en inte orkar göra allt perfekt just nu, utan ändra sina vanor i sin takt och att det är frivilligt.
Vissa är arga för att vi förespråkar en livsstil som gör att deras jobb eller livsstil är hotade. För att leva hälsosamt, miljö- och klimatvänligt kommer vissa yrken bli lidande – det är beklagligt men nödvändigt.
Vi har även haft forskare och politiker som pågrund av vårt enkla språk på bloggen (som vi använder för att så många som möjligt ska förstå våra inlägg – hade vi vänt oss till forskare hade vi kunnat använda avhandlingsspråk, men nu är vår målgrupp “vanligt folk.”) valt att tro att vi inte har någon aning om vad vi pratar om och försökt “trycka ner oss” och försökt tala om att vi är värdelösa.
Hyresvärdar har uppenbarligen känt sig hotade av oss då vi diskuterat renoveringar, renovräkning (när lägenheter renoveras så att de kan höja hyran så mycket att de flesta med medelinkomst eller lägre måste flytta), gentrifiering (social statushöjning av ett område dvs. ut med de fattiga, in med de rika) mm.. Via mail har det hänt att vi fått otrevliga meddelanden om att vi skall “skärpa oss” och inte vara så “kritiska”. I princip har de talat om för oss att inte blogga om detta enorma problem som drabbar tusentals människor över hela vårt land, för att det kan skada deras varumärke.
Vi har också stött på personer som inte förstår att de upplevs som otrevliga eller översittande besserwissers. Det förekommer även hos människor med hög intelligens som saknar social förmåga. Det är ett väldigt intressant område för den som vill forska vidare på.
Hoten och hatet kan alltså komma från vem som helst, men ofta handlar det om att vi är ett hot – vilket inte alltid är dåligt, då gör vi kanske lite nytta ändå även om vår blogg inte är stor – men också att vi är kvinnor och inte är forskare. Men vad gör vi då för att förminska detta?
* Vi har från början valt att inte använda våra efternamn eller bilder på bloggen. Även om en del av er läsare vet vilka vi är så gör den lilla anonymiteten det svårare att hitta oss fysiskt och utföra eventuella hotfulla gärningar mot oss och våra nära och kära.
* Vi försöker vara tydliga med att vi inte ser ner på någon för deras levnadssätt eller åsikter. Alla är vi olika och vi försöker inspirera – inte leka moraltanter med pekpinnar. Vi visar respekt även för dem som förtjänar det minst. Men vi tolererar inte att vår blogg används som en plats där näthatet är välkommet eller som en reklampelare för åsikter mm vi inte står för.
*Ofta väljer vi att svara på respektlösa kommentarer (bara inte i all oändlighet, oftast går diskussionen bara runt i cirklar) för att vi vill visa att sådant beteende inte är ok och har ibland en förhoppning om att kanske så ett litet, litet frö i individens tankegång som kanske, kanske gör att hen på sikt kanske ändrar sitt beteende och diskuterar på ett seriösare plan i framtiden.
Vi vill också visa att vi inte låter oss tystas. Vi existerar, vi har åsikter, vi är högljudda och vi tar plats – det är allas rätt och det är bara att vänja sig med det eller låta bli att läsa vår blogg.
* Att utgå från att vi alla är olika och att vi inte vet varför hen reagerar på ett visst sätt minskar risken att vi blir arga, tar åt oss och överreagerar när vi svarar på kommentarer. Kanske har hen varit med om något tramatiskt, kanske har hen smärtor som påverkar humöret, kanske är hen ensam och all kommunikation är av stor vikt, kanske är det en bonde som kämpar för att ha kvar sin gård, kanske är det någon som känner att deras flygsemestrar är hotade, kanske har hen en kognitiv funktionsvariation ( intellektuellt funktionshinder) som gör att hen reagerar eller uppfattar saker annorlunda än vi…Anledningarna kan vara många – men utgångspunkten är att vara ödmjuka och respektera alla. Men återigen, betyder inte det att vi inte blir förbannade då och då – Ibland kanske inte pågrundav vad någon säger till oss – utan att de gör det över hudvudtaget.
* Går inte in i en diskussion med någon, oavsett om vi kan vår sak, om vi är trötta, hungriga, arga eller på annat sätt inte mår 100 för att vi inte skall handla i affekt (känslomässigt). Det kan vara bra att vänta ett par timmar, eller kanske dagar innan en återvänder till en diskussion.
Att vara förälder till barn på nätet
Att vara förälder till barn som är aktiva på Internet via spel och appar och sökmotorer kan vara svårt, särskilt när barnen börjar bli stora nog för att byta lösenord och ändra i historiken. Vad som är uppenbart är att det finns lika många regler för Internetanvändandet som det finns föräldrar och ingen förälder kan säga att andra föräldrar har fel regler eftersom det är upp till var och en vilka gränser de vill eller inte vill sätta.
Vi på Two Green Spirits är båda gamers och vana användare av sociala medier av olika slag och vi vet hur hårt klimatet kan vara och vilka hot som finns där ute i cyberspace. När jag var ung tonåring på 90-talet tyckte jag och mina vänner inte alls var konstigt att det förekom 50+are som snackade sex och ville hälsa på. Som vuxen blir en förbannad, rädd, äcklad och vet bättre, men då var det snarare spännande att se in i vuxenlivets dolda vrår. Det är något jag alltid kommer att ha med mig när jag uppfostrar mina barn.
Det är viktigt att som förälder veta vad som händer där ute – veta att du inte vet hur ditt barn kommer reagera och inte tro att ditt barn, tjej eller kille, inte skulle kunna göra något dumt.
Många har totalförbud mot olika appar och spel, andra övervakar sina barn varenda sekund de är online och andra föräldrar är mer öppna. Problemet ligger oftast inte i vilka spel eller vilka appar de använder, utan om vilka människor de kommunicerar med. Folk är rädda för pedofiler men glömmer helt bort den nätmobbning och den hårda attityd som finns barn emellan. Detta kan ske i den mest barnvänliga app eller spel, men behöver inte hända i de spel som föräldrar blockar i rädsla för att de skall råka ut för olagligheter.
När jag observerat olika barn förekommer nätmobbning ofta för att barnen inte är mogna nog att hantera stress, tävlingsmoment, och samarbete. Alla barn är olika och alla mognar i olika takt – vissa lär sig aldrig att uppföra sig.
Som vuxen kan jag känna mig stressad och irriterad i frågesporter med tidspress, men känna mig lugn när jag spelar spel där jag spränger folk i bitar. Det har alltså inget med själva våldet att göra, utan om stresshantering och att vara en vinnarskalle eller ej. Där är alla människor olika. Här är det viktigt att en förälder är med och guidar så att barnet utvecklar ett trevligt språk och attityd, samt en god självkänsla och att själva lära sig känna igen situationer som de påverkas av. Inget barn gör alltid rätt och det gäller även ens eget barn. Lär känna spelen och apparna som ditt barn använder, spela gärna med dem, och observera hur ditt barn fungerar. Undvik att utsätta dem för appar, spel och människor de inte är mogna för istället för att låta andra människor bestämma vad som är moraliskt rätt.
När vi som föräldrar begränsar våra barn är det viktigt att vi inte begränsar dem för mycket – att överbeskydda sina barn gör att många barn senare har svårt för att anpassa sig till verkligheten som de någon gång måste utsättas för. Det gäller att skydda precis lagom anpassat för den ålder barnet befinner sig i. Vad lagom innebär är förstås upp till varje förälder att bestämma.
När vi begränsar behöver vi tala om varför vi gör det så att barnet kan förstå, samtidigt måste vi vara tydliga med vilka regler som gäller – och då talar jag inte om hur länge de får vara online utan hur en skall bete sig. Bestäm vad som gäller redan innan ett barn börjar spela ett nytt spel – exempelvis spela inte med främlingar och om de blir aggresiva eller använder respektlöst språk när de använder spelet så får de inte spela. Det samma gäller appar och social media – berätta tidigt om att exempelvis nakenbilder, elaka ord, frågor om folks lösenord/kortnummer mm inte är okej och att om de själva råkar ut för detta så måste de komma och berätta det för en förälder. Våga även prata med andras föräldrar (utan att anklaga och/eller ängelförklara ditt eget barn) om något uppstår så att ni tillsammans förhoppningsvis kan komma överens om hur ni skall lösa situationen om den uppkommer igen.
Låt oss tillsammans påverka klimatet på Internet. Var en förebild inte bara för dina barn utan för dina medmänniskor. Använd ett respektfullt språk även när du är upprörd, acceptera människors olika gränser och förmågor, intressen och åsikter, livsstilar och bakgrund, och våga stå upp för dig själv och dina rättigheter.
// Marina
Planetens hållbara gränser: Del 4– Förändrad markanvändning
I del fyra i vår serie om planetens gränser tar vi upp konsekvenserna av förändrad markanvändning. Forskning som publicerades 2015 i vetenskapstidsskriften Science visar att förändrad markanvändning är en av de fyra av planetens nio hållbara gränser som redan har överskridits. De övriga tre är förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som orsakar övergödning).
Förändrad markanvändning är en högst relevant fråga för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Hur människan använder mark har en enorm påverkan på ekosystemet och det kommer sannolikt förändra livsförhållandena på vår planet och det är något som inte går att återkalla.
Avskogning
Avskogningen är kanske den mest kända typen av förändrad markanvändning. Att regnskogar skövlas är ett känt problem sedan många år tillbaka, ändå fortsätter vi förstöra våra tropiska skogar för att vi skall få jätteräkor, palmolja, kaffe, te, kakao, soja och andra produkter. Studier visar även på en försämring av skogar runt om i världen som följd av exempelvis betesdjurhållning och insamling av träbränslen.
Allmänheten i stort är inte medveten om hur landskapet håller på att förändras. För att förstå konsekvenserna av avskogning behöver vi först vara överens om vad skog är, för det är inte så självklart som de flesta tror. Ja, det är faktiskt skillnad på skog och skog. Det råder förvirring vad en skog är och om hur en skog skall se ut för att må bra. Alldeles för få människor ser skillnaden på en odlad skog och en naturlig skog trots att skillnaden är påtaglig.
Kortfattat finns det tre typer av skog: urskog, gammelskog och kulturskog (5).
Urskogen är en skog som ännu inte påvekats av människan, en skog som är viktig för ett rikt ekosystem, och i Sverige består urskogen av endast ynka 0,5 procent.
Gammelskogen är äldre än 130-150 år och har återfått sitt naturliga ekosystem med träd av olika slag och åldrar. Idag är mindre än fem procent av vår skogsareal gammelskog.
Att kalla kulturskog, det vill säga odlad skog, för skog är helt galet. Hela 90 procent av skogen i vårt land är odlad skog med snabbväxande träd som är till för att skördas som vi gör med våra sädesslag. Dessa plantage av träd skördas tidigt, redan när träden är 60-90 år. Kulturskog är monokultur och består i vårt land ofta av täta granplanteringar på nedlagd åkermark. Livet här består inte av kompletta ekosystem som kan slå rot och få tid på sig att utveckla sig, eftersom de avverkas alldeles för ofta. Granplanteringarna har exempelvis orsakat att våra blåbärsris, lingon och ljung är hotade(6).
Det torde innebära att 70 procent av Sveriges yta (landareal) täcks av skog, men enbart 5.5 % är riktig skog och resten är odlat.
Värdefulla skogar kalhuggs och skogens biologiska mångfald urholkas, vilket skapar enorma konsekvenser för planeten. Gamla träd har dessutom en viktig roll i klimatfrågan. Gammelskogen är en kolsänka, och avger inte mer koldioxid än vad den tar upp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Det boreala skogsbältet som sträcker sig från Skandinavien, Finland, Ryssland och Kanada är världens största sammanhängande landekosystem, och är också världens största kollager på land. Bevarandet av gammelskogen är därför väsentligt även i vår kamp mot klimatförändringarna(*3)(*4).
Träden i en kulturskog är porösa och av sämre kvalité än naturskogens långsamt växande träd (Kirrpu. s. 7). Lutz Fähser, doktor i skogsekonomi i Lübeck menar dessutom att kalhyggen är ekonomiskt olömsamma (refererad i Skogen vi ärvde, s. 56), så det borde ligga i skogsägarnas intresse att se ett mer hållbart skogsbruk.
Argumenten för att rädda våra rikiga skogar är många och ni kan läsa mer om detta i våra tidigare inlägg om just skogen:
Hotet mot den svenska skogens ekosystem
Den svenska skogen: idyllen och skogsbruket som hotar den
Skogen och växthuseffekten
Jordbruket
Precis som avskogningen (inte att förglömma att skog skövlas för att ge plats åt jordbruk och betesmark) har ett intensivt jordbruk orsakat förändringar i planetens jordlager i form av näringsmässig utarmning, minskat kolinnehåll och lägre vattenhållande förmåga. Det moderna jordbruket leder till sämre utdelning vid skörd, något som håller på att hända i stor skala runt om i världen och kommer om inget görs nu leda till världssvält. En bra jord som innehåller mer bakterier per kvadratmeter än vad det finns människor på jorden ger inte bara en stor skörd utan även grönsaker som har högre andel mineraler och spårämnen än i en utarmad jord. En stor del av världens skörd används dessutom till boskap på grund av den ökande köttrenden i framförallt västvärlden och Kina.
Även odling av biobränslegrödor har en påverkan på åkermarken. Odlingen har lett till stort bevattningsbehov, vilket i sin tur resulterat i låga grundvattennivåer. Dammbyggena har lett till förändrad markanvändning i en enorm skala. Ekosystem har förstörts och påverkat människors möjlighet att försörja sig, samt orsakat omlokalisering av mer än en miljon människor. Förorening av sötvatten kan även det relateras till förändringar i markanvändning.
Gruvor
Den allt mer ökande användningen av teknik har ökat efterfrågan på metaller av olika slag. Det har lett till att gruvbrytning som tidigare varit olönsam nu blivit lönsam. Efterfrågan på fossila bränslen och näringsämnen i jordbruket har även det inneburit ett förnyat intresse för gruvverksamheten.
All gruvbrytning innebär en förändring i marktäcket som inte går att återställa. Förutom föroreningar och toxiska effekter är gruvbrytning även en mycket destruktiv förändring på ekosystemet, då både jorden och underliggande geologiska lager tas bort.
Civilisationen tar mycket plats
Att städerna breder ut sig är i sig ett problem eftersom byggnader och vägar tar över allt större grönområden.
“Förtätning är ofta något det pratas illa om, men en viktig aspekt med att förtäta är att man på annat håll kan spara mark. Stadens geografiska spridning minskar, och vi kan ha mer plats för fler biotoper i och runt staden.” menar Daniel Carlenfors, distriktstyrelseledarmot för Vänsterpartiet i Göteborg.
Vi kan också se att anläggning av vägar, dragning av kraftledningar, byggnation mm ger upphov till utsläpp av växthusgaser, vilket gör att behovet av grönområden som kolsänka är stort.
Med en bättre förvaltning och en planerad markanvändning av planetens alla ytor, i kombination med rätt ekonomiska styrmedel kan marken användas mer effektivt, och tillfredställa mänsklighetens behov med träprodukter, mat mm utan att passera den planetens gränser ytterligare. Det är dit hela samhället måste sträva.
Tidigare inlägg i serien:
Planetens hållbara gränser: Del 1 – Skeptikerna och helheten
Planetens hållbara gränser: Del 2 – Klimatförändringar
Planetens hållbara gränser: Del 3 – Biologisk mångfald
Källor:
- Kirppu Sebastian. Brev till riksdagens alla ledamöter. Granberget; 2007.
- Boreal Songbirds Initiative -The Carbon the World Forgot
- Zaremba Maciej. Skogen vi ärvde. Lettland: Livonia Print; 2012.
- Hallmén John, Magnusson Roine, Svensson Pelle. Än Lever Skogen. Turin: Norstedts; 2013.
- Naturskyddsföreningen. Sveriges natur, Framtidens skog; 2018: 4.18
Var försiktig med sillen i midsommar
Sillen är ett självklart inslag i många svenskars midsommarfiranande, liksom under de flesta av våra svenska högtider.
Sill är en fet fisk som är nyttig då den är rik på jod, selen, D-vitamin och omega-3-fett, men sill kan också innehålla höga halter av dioxiner och även PCB så det gäller att vara försiktig.
Det är förstås inget nytt att en inte bör äta för mycket Östersjöfisk, ändå fiskades det 65 000 ton strömming och sill i Östersjön 2017 och många gånger vet vi konsumenter inte var fisken har fångats(2).
Vad är dioxiner?
Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). De bildas vid tillverkning av klorföreningar och förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning.
Dioxiner är fettlösliga, svårnedbrytbara och toxiska, vilket gör dem skadliga när de sprids i miljön. Ett tiotal av dioxinerna är extremt giftiga. TCDD (tetraklordibenso-p-dioxin) är exempelvis ett av de starkaste gifterna en känner till(3). Trots kraftiga åtgärder under 1970- och 1980 talen är halten dioxiner fortsatt höga i både sillgrissla och fisk.
Dioxiner lagras i fettvävnaden, främst hos djur högt upp i näringskedjan så som sillgrissla och fisk. 90 % av de dioxiner som vi människor får i oss kommer från livsmedel, framförallt från fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt mejeriprodukter. 2016 kom rapporter om höga halter i dioxiner i ekologiska ägg, men efter ett omfattande foderprogram har dessa halter minskat.
Är det farligt att äta dioxiner?
TCDD kan leda till cancer och försämra immunförsvaret hos flera djurarter. Även fortplantning och utveckling påverkas negativt av TCDD.
Människor som utsätts för dioxiner riskerar att få sämre inlärningsförmåga, motorik, och minskad förmåga att få egna barn. Det ökar också risken att drabbas av cancer.
Främst är det foster, barn och ungdomar som är känsligast. Gravida och kvinnor i fertil ålder bör också vara extra försiktiga med att få i sig miljögifterna. Dessa riskgrupper bör inte äta fisk från riskområden mer än högst två, tre gånger om året.
Hur undviker jag höga halter dioxiner?
Undvik gärna att äta sill/strömming från Östersjön och Bottniska viken. Läs på burken/förpackningen för att veta vart fisken kommer ifrån.
Men här kan det vara klurigt, eftersom en inte måste ange vart fisken är fångad när den är bearbetad (exempel inlagd sill, surströmming, kokt lax etc).
“Givet att vi äter drygt 14 000 ton om året innebär det att var sjunde sillbit vi stoppade i oss kom från Östersjön.
Men många vet inte att det var Östersjösill som de åt” (2)
Sedan kan angivelsen vara missvisande. Står det att den är fångad i Nordostatlanten kan även det innebära att den är fångad i Östersjön. Står det inte alls vart den är fångad, är det troligt att fisken kommer från Östersjön.
Det är inte bara sillen som visar höga halter på miljögifter. Vi bör även undvika att äta för mycket av:
- Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern.
- Vildfångad sik från Vänern och Vättern.
- Vildfångad röding från Vättern.
Glöm inte att även fråga vart fisken du äter kommer ifrån innan du beställer mat på restaurang, fiskbil eller över delikatessdisk. Även skolbespisningar har serverat omärkt fisk till barn, så kontakta gärna dem om du är osäker.
Men den traditionella sillen går såklart att byta ut mot vegansk sill som är lätt att laga själv. Den är förvånandsvärd lik vanlig sill i smaken.
TREVLIG SOMMAR önskar Marina och Caroline
Nu tar vi lite välförtjänt semester!
Källor:
- Livsmedlesverket
- Sveriges Natur, 3.18,2018, Naturskyddsföreningen
- Naturvårdsverket
Two Green Spirits 