Vem får bo?

Posted on Updated on

Dagens post är skriven av nätverket Pennygångens Framtid. Tack för er medverkan!

För er som inte vet vilka det är så är det ett partioberoende nätverk på Pennygången i Göteborg som kämpar mot Stena Fastigheters hyreshöjningar.

Följ diskussionen på Twitter: #Pennygången

*******************************************************************

Först vill vi tacka Marina och Caroline för att vi får använda deras blogg för detta ändamål.

Tack så mycket och fortsätt kämpa!

Då var det igång, kampen på höjden, de små mot den stora.
Stena Fastigheter valde att gå till hyresnämnden innan förhandlingarna med HGF var klara. De tänker tvinga igenom deras vision om ett segregerat Göteborg, allt för att kunna visa att de kan få mer vinst och tillväxt genom att renovera för NYA hyresgäster. Detta istället för att i dialog med de som bor på Pennygången nu och komma fram till en lösning som möjliggör att ALLA kan bo kvar.

Nästa steg för oss som detta berör är nu att göra en manifestation utanför hyresnämnden den 5 dec 08:15 fram tills överläggningarna börjar omkring 09:15.
För att få detta så lyckat vi kan så har vi startat ett nytt nätverk som heter Rätten att bo kvar (Göteborg) som arrangerar detta.

Vi vill såklart att så många som möjligt kommer och stödjer oss, och trotsar decembermörkret.

Det vi kommer manifistera för är:

– NEJ till chockhöjning av våra hyror!

– JA till “Göteborgsmodellen”: renoveringar som dialog mellan fastighetsägare, hyresgäster och politiker.
Vi manifesterar mot chockhöjningar av hyror som tvingar bort människor från sina hem och som leder till ökad segregation där alla är förlorare.

Och vi manifesterar för att det i Göteborg skall utvecklas en ny modell för renoveringar som sker i samverkan med hyresgästerna och där utgångspunkten är att ingen ofrivilligt skall tvingas lämna sitt hem på grund av allt för höga hyreshöjningar.

Manifestationens tid är vald utifrån att Hyresnämnden tar upp Stena Fastigheter VS Pennygången kl 09:15 (dvs direkt efter manifestationen) och att detta är en tydlig indikator på att dagens system inte fungerar.

Hoppas att vi får se just dig med oss för att skicka ett budskap till fastighetsägare, politiker, och alla andra som är berörda att nu är det nog, nu måste vi gemensamt göra något!

Mer information:
https://www.facebook.com/events/463657000339577/

Advertisements

Sköldpaddornas mardröm

Posted on Updated on

Havssköldpaddorna har funnits längre än dinosaurierna. Det är en ofattbart lång tid, så lång tid kan vi knappast ens föreställa oss utvecklingen av dessa djur. Det finns sju olika arter i världen och några kan väga mer än 800 kg! Upp till 100 olika arter, till exempel havstulpaner, kan leva på en karettsköldpadda.

Men havssköldpaddan är hotad. De skadas av fiskeredskap och blir slagna av fiskare. Stränderna – dit de färdas för att lägga sina ägg – är ingen fridstad, eftersom stranden är på väg att tas över av turister och skräp. Det sista avsnittet av tv-programmet Fridlyst handlade om havssköldpaddor. Fridlyst går tyvärr inte längre att se i sin helhet på SVT Play, men här kan ni se en liten del av det som sändes.

Tillsammans med Felix Herngren och hans dotter Fanny åkte den världsberömde filmaren Mattias Klum till centralpunkten för havssköldpaddornas fortplantning i Medelhavet, ön Zakynthos. På väg till Zakynthos stannar de till i Aten på ett rehabiliteringscenter, där de hjälper till att ta hand om skadade havssköldpaddor. På rehabiliteringscentret tar de årligen hand om över 50 skadade djur, många i så dåligt skick att de aldrig kan bli helt återställda.

Vad är det då som skadat sköldpaddorna så svårt? Jo, de fastnar nämligen i fiskeredskap som nät, de sväljer fiskekrokar, skadas av propellrar och så vidare. Många fiskare hjälper sköldpaddorna, men det finns även de som slår sköldpaddorna i huvudet ifall de finner djuren i sina nät. Ett fruktansvärt respektlöst beteende! Jag får alldeles ont i kroppen när jag tänker på smärtan hos dessa stackars djur, utan möjlighet att försvara sig. Det är knappast så att vi accepterar sådant beteende mot människor! Rehabiliteringscentret driver informationskampanjer för att fiskare ska bli mer upplysta och bli visade alternativa fiskemetoder. Jag hoppas att de börjar förstå allvaret.

Och så var det ju detta med respektlösa turister som slänger skräp hejvilt omkring sig. Jag säger inte att alla beter sig så, men av någon anledning verkar vissa människor tycka att det är okej att bete sig hur som helst bara för att man är utomlands. Men vi har faktiskt ett ansvar även då, inte minst på stränder där sköldpaddorna lägger sina ägg.

Sköldpaddorna lägger sina ägg på sommaren, berättade Mattias Klum i Fridlyst. De lägger omkring 120 ägg per bo och det tar mellan 55-60 dagar innan äggen kläcks. En sköldpadda kan lägga ägg tre gånger under en säsong, vilket innebär att den alltså kan lägga närmare 360 ägg totalt! De placerar äggen ungefär 60 cm ner i sanden. Något som är väldigt intressant, det är att modern väljer ställe utefter sandens fuktighet och temperatur, som är de två viktigaste parametrarna för kläckning. Något som däremot är chockerande, det är antalet sköldpaddor som klarar sig ner till havet. Av 1000 lagda ägg är det bara en enda liten sköldpadda som överlever till vuxen ålder! En av 1000! Enligt Mattias Klum är det väldigt mycket som kan gå fel, sköldpaddorna kan bli uppätna, överkörda och så vidare. De första metrarna ner till vattnet är det farligaste ögonblicket i en liten sköldpaddas liv. Så för att inte havssköldpaddorna ska utrotas försöker man förbättra deras förutsättningar. Frivilliga städar stränderna, informerar turister och markerar ut platser där det finns sköldpaddsbon, så att ingen ska råka trampa sönder äggen.

Här är några länkar där ni kan läsa mer om WWF:s arbete för att rädda havssköldpaddorna:

Det är inte bara i det vilda som sköldpaddorna behandlas illa. Sedan oktober har WSPA hållit i en kampanj för att stoppa Cayman-öarnas sköldpaddsfarm. Sköldpaddor lever vanligtvis ensamma, men på sköldpaddsfarmen packas hundratals djur in i ett litet akvarium, där kannibalism och sjukdomar blir en del av deras vardag. Paniken och aggressiviteten blir total och sköldpaddorna kan knappt överleva, då de lever i sin egen smuts! WSPA:s kampanjchef för vilda djur, Dr. Neil D’Cruze, tycker att sköldpaddsfarmen är något av det värsta han någonsin sett:

“Stressen och striderna om födan förvandlar dessa fridfulla djur till kannibaler. De förlorar lemmar och till och med dör av det.”

Inavel är vanligt förekommande, vilket gör att en del sköldpaddor föds utan ögon eller med andra stora missbildningar. Detta påverkar även sköldpaddorna i det fria, eftersom ett antal mindre sköldpaddor som föds upp på farmen släpps ut i havet. Anledningen till detta är för att “bevara” den utrotningshotade arten, men det kommer egentligen bara försvaga arten även i det vilda.

Turister som besöker sköldpaddsfarmen får lov att hålla i både känsliga ungar och skadade sköldpaddor, vilket låter helt absurt! Men förutom att detta stressar de små sköldpaddorna så kan människorna bli smittade av bakterier, till exempel E-coli och salmonella, som finns i vattnet där djuren lever. Och efter att ha hanterats av turister slaktas sköldpaddorna för att serveras som delikatess. WSPA har försökt erbjuda sköldpaddsfarmen stöd för att kunna sluta med uppfödningen och istället skapa ett sköldpaddsreservat och forskningsanläggning, men svaret från farmen blev nej. Den här farmen är den sista anläggningen i världen där man föder upp havssköldpaddorna till slakt.

Tänk dig själv i den här situationen, att bli intryckt i ett litet rum med så många andra människor att du knappt får luft. Människorna omkring dig sparkas, bits och rivs, panikslagna över att inte få luft och att inte få komma ut. Ibland sticker en jätte ner handen, plockar upp er och petar på era infekterade sår, innan du släpps ner i det hysteriska människohavet igen. Tillslut äter människorna i det lilla rummet dig levande… Måhända kan det finnas någon bland läsarna som tycker att jag överdriver, men det är exakt så vardagen ser ut för sköldpaddorna på Cayman-öarnas sköldpaddsfarmer. Det är vidrigt och fruktansvärt och det måste sluta nu!
Här är en video från WSPA som visar de grymma förhållandena på sköldpaddsfarmen. Jag varnar för starka bilder, som dock är viktigt att ta del av för att förstå mardrömmen som dessa djur lever i.

Skriv under för att stoppa sköldpaddornas mardröm!

// Caroline

Myrpiggsvinet kan rädda andra arter

Posted on Updated on

De senaste åren har diskussionen huruvida djur skall hållas i fångenskap eller inte varit het. Bilder över hur djur behandlas illa och dödas på djurparker sprider sig som en löpeld över Internet och protesterna blir allt större. Dock kan det finnas tillfällen då det kan vara nödvändigt att ha djur i fångenskap, om de hanteras rätt, exempelvis om de behöver vård.

I november förra året kom nyheten om att fyra myrpiggsvin föddes i fångenskap vid ett center i Queensland. Det har tidigare varit en omöjlighet, vilket inte bara är till glädje för forskarna. Det kommer  att leda forskningen framåt och resultera i att fler liknande utrotningshotade djur har chansen att överleva.

Myrpiggsvin Bild: erv.se

Det finns fyra arter av myrpiggsvinet som lever i Australien och på Nya Guinea som kan leva upp till 20 år. Myrpiggsvinen är ett äggläggande däggdjur och är tillsammans med näbbdjuret  det enda nu levande kloakdjuret. Den långa smala nosen används för att äta myror och termiter. Den är anpassad för att kunna komma åt denna sortens föda.

Forskarna har nu fått ökad kunskap om detta magnifika djur genom att använda kamera för att dokumentera vart enda litet steg djuren gjort. Under sex års tid har forskare studerat deras parningsbeteende och hur de tar hand om sina ungar. Kunskapen kan med fördel användas på relaterade arter i det vilda. Genom att veta hur de fungerar biologiskt, få dem att föda ungar och må bra även i fångenskap ökar förståelsen även för andra djurarter. Det skapar naturligtvis hopp om att kunna rädda fler djurarter från utrotning, vilket är ett glädjande besked nu när så många djurarter är hotade.

//Marina

Slöseriets ålder

Posted on Updated on

Vi lever i slöseriets ålder. Överkonsumtion och sopor är ett stort problem. Bara i Göteborg ger invånarna upphov till 423 kg  hushållsavfall varje år (1). Det är förvisso en minskning från 2008 då de kastade bort 453 kg sopor, men det är på tok för mycket.

Men att avfallsmängden inte skall vara större år 2020 än 2008 är en tuff utmaning.” (1).

Det är viktigt att vi sorterar soporna riktigt. I genomsnitt består en tredjedel av en soppåse av förpackningar och tidningar som skall återvinnas. Det blir en utmaning att denna mängd skall halveras till 2020, eftersom det innebär att det behöver bli en ökning av sortering med drygt 30 kg per person. Vi måste också bli bättre på att ta hand om våra matrester. 65 % av matavfallet går till biogasproduktion, men idag är det bara 28 % av matresterna som sorteras rätt. Målet är att minst hälften av matavfallet skall tas om hand och att 100% av det skall gå till att producera biogas. Läget har dock förbättrats hos villaägare och verksamheter sedan vikttaxan sattes in, men det är långt kvar till målet. Slammet som blir över efter avloppsvattnet blivit renat, används till att göra biogas och kan användas till jordbruket. Slammet har blivit renare på senare år, men vi måste bli bättre på att tänka på vad vi spolar ner i toaletten. Vi måste även tänka på vad vi slänger i naturen då även regnvattnet kommer till våra reningsverk. Det leder till att vattenvolymen som skall renas blir större än nödvändigt , ökar risken för översvämningar och stjäl reningskapacitet.

För att sopberget skall minska, eller åtminstone inte bli ännu värre, så gäller det att alla tänker på vad dom konsumerar. Många konsumerar alldeles för mycket, speciellt så här i juletider. Många julklappar används inte ens utan kastas direkt i soporna eftersom de var oönskade från början. Mellan år 2000 och 2009 ökade inköpet av kläder med 40 %, samtidigt som det  leder till bara i Göteborg att 8 kilo kläder hamnar i soporna. Man räknar med att människor dessutom lagrar ungefär 4 kilo textil i sina hem som aldrig används. Endast 3 kilo kläder ges bort till välgörenhet, vilket är en alldeles för låg siffra med tanke på att många människor saknar kläder, även i Sverige. Vi behöver även tänka på att tillverkningen och hanteringen av textilier är varken bra för miljön eller för hälsan. Vi pratar om insektsbekämpningsmedel, vatten, kemikalier och energi. 25 % av den totala användningen av bekämpningsmedel.står bomullsproduktionen för, för att producera ett kg bomull krävs 29 000 liter vatten. För ett par jeans går det åt ett halvt kilo kemikalier och för ett kilo bomull går det åt ett kg olja då det krävs stora mängder energi.

Det finns mycket man kan göra för att minska textilernas miljöpåverkan. Tänk till exempel efter när du handlar. Impulshandla inte och tänk efter vad du verkligen behöver. Är du ute efter en present eller julklapp kanske du skall fundera på ett presentkort istället så du kan vara mer säker på att produkten blir använd och inte slängs eller glöms bort. Tänk också på att köpa av god kvalitet. Det kan vara värt att ta hand om sina saker och betala lite extra, så håller de länge. Sedan är det tänkvärt att köpa second hand då begagnade kläder sparar 97 % energi och stora mängder kemikalier och vatten. Loppisar och klädbytarpartys är lätt att ordna. Man kan köpa och sälja begangat, och även byta. Du kan själv få tillskott i din egen graderob och andra kan njuta av det du inte längre behöver.  Man kan också välja att laga sina kläder och kanske även sy om textiler till ett nytt plagg. Av ett par trasiga jeans kan du göra ett par shorts eller varför inte en tuff handväska. Du kan göra en snygg klänning av en gammal gardin. Om du är varsam med omslagspapper kan du återanvända det till en annan gång, eller varför inte skapa ett eget presentpapper av fina bilder ur tidningar? Har du små virkade dukar eller små tygbitar som blir över kan du fästa dem med ett fint band runt dina stolsben, så du slipper både repor på golvet och det skrapande ljudet. Kanske något för skolor att tänka på då tystnad är viktigt för koncentrationen.

Samtidigt, speciellt så här i vintermörkret när vi belyser vår vardag med extra lampor, slingor, julstjärnor, ljusstakar och julgranar, behöver vi tänka på hur vi kan spara el. Man bör tänka på att inte använda för många ljuskällor, försöka använda lågenergikällor så mycket som möjligt. Man bör avstå från att ha på lampor i de rum man inte befinner sig, där gör de ändå ingen nytta. Och varför inte låta datorerna vara avstängda under julhelgen och umgås mer med nära och kära.

Man behöver inte offra så mycket som man tror, det gäller bara att tänka efter och göra rätt.  Vet man vilka produkter som är bäst för miljön och hälsan, så behöver man inte springa runt och fatta beslut längre. Har man väl hittat ett mönster så är det lätt att följa det. Det handlar om en levnadstil som är hållbar för en själv och naturen. För visst mår man bättre om man vet om att man har gjort något som gör skillnad.

// Marina

Källor:

1. Kretslopp, Augusti 2012

Om 10 år kan tigern vara utdöd!

Posted on Updated on

Tigrarna är magnifika djur, stora och vackra. Har vi inte alla någon slags relation till denna underbara, gigantiska katt?

tiger
Java tiger
Kaspisk tiger
Balinesisk tiger

Titta bara på skönheterna till höger! Det är den balinesiska tigern, kaspiska tigern och Javatigern. Tänk att få se dem i verkligheten! Men vi är ledsna över att berätta, att för dessa underbara varelser är det för sent. De är utrotade. Av den syd-kinesiska tigern kan det finnas en eller ett par djur kvar, men ingen har sett den på ganska länge. Den har förmodligen redan försvunnit också.

Och det är människans fel! Vi jagade dessa fantastiska katter av flera skäl: för medicin, päls, klor och så vidare … och vissa bara dödade dem. Det är så fel! Hur kan vi vara så här dumma? Eller var vi bara alltför okunniga? Det verkar som om vi fortfarande inte vet bättre. Vi har fortfarande 3 200 – 4300 tigrar kvar i världen (antalet invånare är från 2010) av arterna Bengalisk Tiger, indo-kinesiska tiger, malaysisk tiger, sumatratiger och Sibiriska tiger. Men de är också borta snart. Vi vet inte riktigt hur lång tid det kommer ta, olika källor säger olika siffror. 50 år. 20 år. 10 år. Det svenska TV-programmet Fridlyst säger 20 år och Panda Planet 10 år. Men oavsett, på kort tid, kan de vara helt utdöda. Alla av dem. Och vi kan inte få dem tillbaka. Aldrig. 2 miljoner år av evolution går mot sitt slut.

Ett svenskt pressmeddelande på WWFs hemsida från 2011 visar att antalet tigrar ökat i Indien med cirka 20 procent till 1.706 djur, vilket verkligen är uppmuntrande nyheter. Men det finns fortfarande mycket att göra. WWF har som mål att fördubbla antalet tigrar till nästa Tigerns år, 2022. WWF:s arbete bygger på tre regler:

  1. att identifiera och skydda prioriterade områden, så kallade “tigerlandskap”
  2. att stoppa den illegala handeln med tigrar och tigerdelar
  3. att länder har eller ska införa en “tigervänlig” politik.

Eftersom mänskligheten växer sig större, tävlar människor och tigrar allt mer om utrymme och föda. Detta resulterar i att människor dödar tigrar av rädsla eller av hämnd. Nu för WWF ett samarbete tillsammans med lokalbefolkningen för att rädda tigern. Här är befolkningens kunskap om tigern en viktig pelare i arbetet.

Vi har låtit en 11 årig flicka bidra med sina tankar om tigerns situation:

“När tigrarna dödar böndernas boskap på grund av att dom är hungriga, så lägger människorna gift på djuret. Ett annat exempel är på hur de dödas är att människor jagar tigrarna med snaror och låter dem sitta fast där tills dom skjuter dom. Sedan säljer dom på dem genom olaglig handel. Dom säljer bendelar av tigrarna i tron av att dom botar sjukdomar, fast delarna inte gör det.

Vi ska inte döda dom, för dom behövs. Kanske inte för oss, men för naturen. Och om tio år kan dom vara utdöda. Tänk dig att du får ett barn om tio år och då är dom borta.”

Det är kloka tankar som kommer från hjärtat av ett barn, och hon är inte det enda barnet som vill ha kvar tigrarna. Vi vuxna behöver göra något för att se till att tigrarna finns kvar för kommande generationer, inte bara för oss. Utan även för naturens skull. Balansen är hotad. Läget är akut. Men vi kan alla bidra till att rädda tigrarna och andra utrotningshotade djur, bland annat genom att på olika sätt stödja WWFs arbete.

// Marina // Caroline // Anonym flicka på 11 år

Regeringen vill reducera vargstammen

Posted on Updated on

Vi känner en stor frustration över vargdebatten som rasar genom Sverige. Det har diskuterats en hel del om vargar i vårt avlånga land och de senaste året har diskussionerna blossat upp igen. I synnerlighet efter att en varg dödade en kvinnlig skötare på Kolmården i somras. Detta ledde till att Arbetsmiljöverket nu har ställt krav på Kolmården:

Utred olyckan, riskbedöm arbetet med vargar och vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.”

Detta tycker vi är helt i sin rätt! Att djurskötare ens får arbeta själv i närkontakt med vargar är helt befängt. Det handlar om vilda rovdjur, inte små kattungar. Vi är inte helt säkra på hur djur fungerar i alla lägen och varför de reagerar som de gör. Därför borde man vara minst två personer och övervakning borde vara ett krav, så att det lättare går att studera varggruppens aggerande och beteende. Om vargar skall finnas i fångenskap är en fråga, men när de finns i fångenskap måste man se till att skydda både vargar och djurskötare, och i vissa fall även besökare.

Hur det har gått med utredningen har vi ännu inte någon uppfattning om, men orsakerna kan ha varit många. Mycket tyder på att vargflocken blivit störd eller triggad. Experter menar att det kan ha berott på att djurskötaren var en kvinna, eftersom vargarna kan göra skillnad på kön även bland människor. Men vi skall inte vara så snabba med att skylla på vargarna, inte med tanke på de senaste skandalerna om hur illa Ölands djurpark och Parken Zoo behandlar sina djur. Om djur behandlas illa, vare sig det är av en enstaka skötare eller av alla anställda, så är det klart att de borde få försvara sig. Därför är det viktigt med en noggrann utredning, så att sanningen kommer fram.

Hur debatten om våra vilda vargar skall hanteras är också upprörande. I förra veckan offentliggjorde miljöminister Lena Ek (C) den borgliga regeringens beslut om en vargstam på högst 180 individer i Sverige, vilket innebär en minskning på 40 procent.

Det första WWF kommer  att göra är att läsa igenom hur Lena Ek kommit fram till denna siffra. Därefter kommer WWF tillsammans med Svenska Rovdjursföreningen och Svenska Naturskyddsföreningen diskutera hur vi ska agera kraftfullt. Det är troligt att naturvårdsorganisationerna kommer att gemensamt ta kontakt med EU-kommissionen och förklara vår syn på regeringens beslut och planer.

Polariseringen i rovdjursfrågan kommer  troligen nu att öka och regeringen bör förbereda sig på internationella protester.”

Nu är ett brev till EU-kommissionären Potočnik på väg till Bryssel från Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen i Sverige och Världsnaturfonden, där de motsätter sig starkt till den svenska regeringens krav och åtgärder.

Det är att gå för långt att, som vissa människor gör, kalla vargarna mördare, att vilja se dem utrotade. Lemlästade. Vargar är inga mördare. Snarare är vi människor det, vi har ingen respekt för andra varelsers överlevnad. Det är knappt att vi bryr oss om andra människor. Det finns så många exempel på människors grymhet, som att vi dödar varandra. Vi har också mage att ta över varje bit mark, så att det inte finns någon plats för djuren, och när de gör sig till känna så är dom för många och vi måste skjuta av dem.

Självfallet ser vi till att även de människor som vill ha bort vargen kommer till tals i diskussionen, eftersom det är viktigt att se till båda parternas önskemål.

Han fick behålla skinnet, men man kan undra vad som hände med köttet? Om ett djur skjuts skall inte hela djuret användas?
Han fick behålla skinnet, men man kan undra vad som hände med köttet? Om ett djur skjuts, skall inte hela djuret användas?

I en artikel på Jakt & Jägares hemsida argumenteras vargfrågan under ett seminarium med Lena Ek:

“Eftersom vargpopulationen får växa ohämmat innebär det stora problem för människorna i vargbältet. Samtidigt betyder den höga tillväxten en genetisk försämring då andelen inavlade individer ökar. Genetiker har pekat på att licensjakten, som inriktades mot de svårast inavlade individerna, innebar en genetisk förbättring.”

Vi förstår argumentationen, det finns en anledning av att skjuta av varg, och det är för att förhindra inavel. Men då skall detta ske under speciella omständigheter, och varje offer borde vara godkänt av myndigheter som har hand om frågan och som vill vargen väl. Det borde inte vara upp till jägarna vilka vargar som får leva och dö. Att skicka ut någon hämndlysten ut i skogen kan inte vara en bra idé.

Den här kommentaren om varglobbyn kommer från Jakt och Jägares hemsida:

Dessa organisationer bryr sig inte ett dugg om de skador som vargen åsamkar landsbygdens befolkning när de kräver en obegränsad vargstam.

Man får naturligtvis ha förståelse för de människor som har vargen runt knuten. Rädslan för att bli attackerad måste finnas där. Redan som barn får man lära sig att vargen är ett hot, och det är förmodligen inte lätt att komma över den känslan om man har kommit i kontakt med vargen. Verkligheten är också den att människor skadas av vargar. Det är inget man kan förneka. Jag citerar en sammanställning(2007) från Svenska rovdjursföreningens hemsida:

“Vid en genomgång av dokument från de senaste 50 åren kunde man bara finna 17 fall då människor dödats i Europa och Ryssland och inget fall i Nordamerika.”

Vi rekommenderar alla att läsa denna sammanställning, då den tar upp mycket intressant fakta bland annat en sammanställning av olika angrepp. Dödsfall som skett efter detta är relativt få.

Mellan 2007 och 2009 anfölls även 42 jakthundar. Det är också beklagligt för alla uppfödare och bönder som får sina djur skadade, i synnerhet får, på grund av vargen. Statistiken över varg attacker sprider sig som en löpeld i media och på Internet, men man bör även vara kritisk till siffrorna. Det har till exempel visat sig att endast två vargar bidrog till en ökning av rovdjursdödade tamdjur under 2011.

Det måste finnas andra sätt än att jakt för att skydda sitt boskap. Som att man borde få financiellhjälp med speciella stängsel så att vargen inte kommer åt djuren via sidan Svenska vargar, där vem som helst kan köpa stängsel för att rädda både fåren och vargarna.

Kanske kan vi även hitta på något liknande som i Afrika, där bönderna håller elefanterna borta från sina odlingar med hjälp av ett illaluktande hopkok och så vidare. Det finns säkert många lösningar, men hur mycket forskas det på sådant mitt i ilskan?

Alla jag känner till har rapporterat in till länsstyrelsen hela tiden. Men det är klart att när det är så goda jaktförhållanden som det var i dag finns risken att fler vargar än vad som är tillåtet skjuts. Men det är inget man kan skylla jägarna för, det måste de ansvariga politikerna ha haft i beräkning när de klubbade beslutet om jakten.”

Kommentarer likt denna är oroande. Även om jägaren, i artikeln ur Aftonbladet, kanske följer regler så försöker han också skydda jägare han inte ens känner, genom att skylla allt på politikerna. Någonstans måste även jägarna ha ett ansvar och man skall inte skydda människor som handlar fel, även om det är någon i ens närhet. Men det ligger naturligvis något i det han säger, alla följer inte lagen, därför bör vi minska antalet vargar som får skjutas!

Frågan om vargjakten har upprört många. Bara att offentliggöra sin åsikt skapar en hotbild. Därför vill vi tacka alla som har mod nog att protestera, oavsett om det är för eller emot vargjakt. Allas åsikt är viktiga! Båda sidor har bra argument. Därför är det svårt att avgöra vilka som har rätt. Men många människor styrs utav känslor snarare än fakta. I en fråga som är så viktig som vargens överlevnad är det därför av stor vikt att man försöker komma till en kompromiss, och att besluten är rättvisa och baserade på en objektiv bedömning, snarare än ilska. Det måste vara nog med blodspill nu! Det måste gå att lösa problem utan att människor eller djur kommer till skada!

Lobbyarbetet:

Åsikter om vargen:

// Marina och Caroline

Pennygången VS Stena Fastigheter

Posted on

På Pennygången i området Högsbo i Göteborg, pågår nu en långdragen kamp mellan de boende och Stena Fastigheter. Stena vill total renovera alla 771 lägenheter som byggdes strax innan miljonprogrammen för barnfamiljer med små inkomster. På Pennygången är de flesta boende just låginkomstagare. Dessa människor kommer att drabbas hårt av renoveringen, som beräknas höja hyran med upp till 64%. Förmodligen kommer inte många ha råd att bo kvar, upp till 80% kommer troligtvis att flytta, vilket Stena Fastigheters troligtvis finner tillfredsställande.

Men motståndet bland de boende har varit stort. När Stena Fastigheter gick ut med att området skulle renoveras, blev protesterna många och nätverket Pennygångens Framtid startades. Nätverket drivs av engagerade boende på Pennygången. Grannar har slagit sig samman för att samarbeta, i hopp om att förhandlingar med Stena skall kunna påverka en ändring av renoveringsförslaget. Många offrar sin fritid och arbetar gratis för att kunna driva frågan på en seriös nivå. Flertalet boende visar öppet sitt missnöje och sitt stöd för nätverkets arbete, genom att hänga ut tygstycken och sätta upp postrar i fönstren.

Vad många av de boende protesterar emot är inte renoveringen i sig, de flesta verkar anse att den är nödvändig. Vad de motsäger sig är den grova hyreshöjningen och det oresonliga förslaget till renovering. Väggar, rör och el är under all kritik, och i vissa lägenheter det mögel och vägglöss. Det är också viktigt att ta hänsyn till energi och miljövänliga faktorer. Men renoveringen kommer att omfatta många onödiga element som enligt min mening, borde vara öppna för val för varje hushåll. Dessa  omotiverade  element är saker som trägolv i hela lägenheten, tvättmaskin och torktumlare i varje lägenhet och så vidare. Vad Stena kallar “anständig standard” är vad jag kallar lyxrenovering, vilket inte är vad de flesta människor på Pennygången verkar vilja ha eller behöver. Det faktum att hyran ökar så mycket, gör mig mycket upprörd, eftersom det inte bara kommer att öka segregationen ytterligare, något vi i Sverige arbetar för att undvika, utan kommer tvinga människor från sina hem. Tänk också på alla barn som måste lämna sina förskolor, skolor och vänner för att leva i områden med “oönskade” människor. Dessa områden är inte säkra för barn att leva i, och inte för äldre människor som antingen riskerar att utsättas för brott i sådana områden.

På Pennygången, med Pennygångens Framtid i spetsen, har protesterna lett till manifestationer, namnunderskrifter och lokala möten för att visa  Stena Fastigheter att man inte godkänner deras renoveringsförslag. Ett överraskande antal människor, uppskattningsvis 200 till 300 personer stod uppradade och marscherade till Stena Fastigheters projektkontor. Det var ungefär 100-200 mer än de förutspådde, vilket är goda nyheter för arrangörerna.


En preview av en kommande dokumentärfilm av Malcolm Noble och Bengt Löfgren.

Folk hade gjort plakat med budskap som: “Alla skall kunna bo kvar”, “Vi är inte ogräs” och “Stoppa Stenas höjning av hyrorna på Pennygången”. Många av skyltarna syntes även under första majtåget på Göteborgs gator. Många barn fanns med och jag önskade att Stena Fastigheter kunde ha varit där för att se hur upprörda barnen är av situationen. De måste se med egna ögon att deras “städa upp området” attityd påverkar människor – många av dem barn.

Tanken med manifestationen var att lämna över en undersökning som besvarats av de människor som beror i första etappen som skall renoveras. Men Stena Fastigheter hade hört talas om manifestationen och avbokade sitt möte, så jag ställer mig frågan om de är för fega för att se de boende i ögonen. Är de rädda att de skall upptäcka att det handlar om människor och inte bara siffror på pappret?

Stena Fastigheter  har nu tvingats gå till hyresnämnden för att få igenom renoveringarna. I Pennygångens Framtid är man inte förvånad. Lyssna på inslag på Sveriges Radio genom att klicka här.

Media har under det senaste halvåret intresserat sig för vad som händer på Pennygången, och diskussionen på Internet är stor. Under manifestationen fanns kameror och videokameror från olika medier överallt, och förhoppningsvis kommer de att öppna ögonen på vissa politiker, som kan hjälpa människor som inte har råd att stanna efter en höjning av hyran med över 60%. När Stena har lagen i ryggen kan de “städa upp grannskapet”  hur de vill och bara ha människor med höga inkomster boende i området och öka segregeringen,  som är  något väldigt fel och det är dags för politiker på lokal och statlig nivå att bli mer delaktiga i bostadsfrågor ! 

Nu har förslaget från Stena Fastigheter även nått Birger Schlaug, fd språkröret  för miljöpartiet. http://schlaug.blogspot.se/2012/09/stena-fastigheter.html


Även andra partier har visat sitt stöd. Bland annat fanns  Vänsterpartiet representerade under Pennydagen, en minifestival som anordnades av engagerade människor i Pennygångens Framtid. Intresset hos politiker kan komma att öka, och nätverket hoppas på en lagändring för en bättre bostadspolitik.

Själv förstår jag inte hur beslutsfattare på Stena kan leva med sig själva och sova gott på natten! Det är uppenbart att det bara handlar om pengar! Vissa fastighetsägare har hanterat denna typ av förnyelse mycket bättre och andra bör följa i deras fotspår.

Musikvideo inspelad av boende på Pennygången.

Vi stödjer Pennygångens Framtid i deras kamp mot Stena Fastigheter!

För mer läsning om Pennygången:

www.pennygangen.se

http://www.creativebitch.se/blog/category/pennygangens-framtid/

Facebookgruppen

http://barbroengman.blogspot.se/2012/10/gastblogg-fran-goteborg-borja-prata-med.html

Twittra om #Pennygången

 

//Marina

Jag vill även tacka alla som varit snälla och delat med sig av sina fotografier!