3 sätt att ändra på sin livsstil: för miljö, hållbarhet och hälsa

Posted on

Dagligen i social media möts vi av en storm av information om hur vi borde ändra om vår livsstil, och för dem som inte redan går och funderar i banorna kring att ändra sina vanor kan det kännas både motigt och kanske även lite hopplöst. I tanken kan det vara svårt att ställa om och det kan kännas onödigt komplicerat att ändra exempelvis sina matvanor. Vad vi äter och vad vi gör är oftast en personlig fråga, vilket gör att många går i självförsvar när det talas om vad en borde äta och hur en borde agera. Så låt oss för en stund glömma bort alla bantningskurer och dieter, och låt oss fastställa oss att det inte finns någon press att en måste gå ner i vikt, eller bli vegan, eller att en inte någonsin mer får flyga eller köpa mycket kläder på rea. Att ändra sin livsstil handlar om att göra medvetna val som är bra för ens egen hälsa, för miljön och för en hållbar framtid och måste ske frivilligt.

Att ändra sin kost och välja ekologiskt

Att ändra om sin kost är svårt för många, och det kan därför vara bra att ta ett steg i taget så att pressen inte blir för stor och en ger upp.

Ett lätt steg en kan göra är att sluta äta ohållbara jätteräkor, eller Scampi, Tigerräka, Gambas, eller Tropisk räka som de också kallas. Då slipper en äta räkor fulla med antibiotika och andra farliga kemikalier, samtidigt som vi kan tillsammans rädda mangroveskogen, ekosystemet och dessutom slipper människor bli förföljda och dödade som konsekvens till räkodlingarna. Undvik dem gärna helt tills det finns ekologiska svensk producerade jätteräkor på marknaden, vilket i dagsläget verkar vara på gång.

För trogna köttätare är det här med att minska sin köttproduktion känsligt. Det handlar inte om att en måste bli vegan för att äta mindre kött, utan att halvera mängden kött på tallriken och att inte äta kött var dag, samt att välja ekologiskt och gärna närproducerat. Hur långt en vill sträcka sig är naturligtvis upp till en själv, men det är viktigt att veta att konsumtion av stora mängder kött är varken hälsosamt eller bra för miljön.

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna.

Genom att istället för mycket kött välja att äta mycket grönt och gärna rawfood får en i sig de vitaminer och mineraler som är viktigt för att förbättra sitt allmäntillstånd och för att förhindra sjukdomar. Får du i dig detta via en naturlig väg behöver en oftast inte köpa kosttillskott och minskar användningen av mediciner, vilket är både bra för hälsan och miljön. Det handlar inte om att en måste köpa sig en rawfood-kokbok och spendera timmar på att lära sig avancerade recept. Det räcker att göra lite sallader eller använda sina favoritgrönsaker och istället för att koka sönder dem, äta dem råa, kanske med någon god marinad eller dipp.

Ekonomin är ett ständigt problem för många när det kommer till att välja mat som är ekologisk. Ja, det finns människor som väljer att inte äta ekologiskt och snålar med kvalitén på varorna och sedan åker på charterresa och påstår att de inte har råd med bra mat. Men vi har långt fler människor som lever med väldigt liten matbudget och har därför inte råd att välja bra mat, men med tanke på att de ofta inte äger en bil, eller åker charter, eller konsumerar i överflöd har de mindre ekologiskt fotavtryck än den som har mer pengar trots att de inte har råd med ekologiskt (1).

Börjar du äta mindre kött har du dessutom större möjlighet att köpa ekologiskt kött, gärna med KRAV-märkningen som har hårda regler för godkänd djurhållning.

Att konsumera mindre

Att konsumera mindre innebär att en får mer pengar i plånboken och kan fokusera på att köpa kvalitet och slipper gynna “slit och släng samhället”. Den tillfredsställelse som en kan känna efter att ha köpt sig något är kortvarig, och ofta används våra saker inte så mycket som vi först tänkt. Den nya tröjan glöms bort i garderoben efter att ha blivit använd några enstaka gånger då en införskaffat sig en nyare tröja och smörgåsgrillen står längst in i ett skåp och dammar efter en kortare tids användning.

“År 2005 tillfördes det svenska samhället cirka 40 000 ton leksaker. Det innebär ungefär 30 kg leksaker per barn och år”(2).

Barnens rum behöver inte vara belamrat med leksaker som aldrig leks med eller som har så dålig kvalitet att de går sönder med en gång.  Barn vill ha allt, men det betyder inte att de behöver allt.  Välj istället ut hållbara och giftfria leksaker som du vet att ditt barn kommer leka med under en längre tid.
Spendera gärna mycket tid utomhus i det gröna med ditt barn, det är gratis och en studie publicerad av EU kommissionen visar att grönområden ökar barnens kognitiva förmåga.

Istället för att konsumera nytt kan du ägna dig åt kollaborativ konsumtion, det vill säga att du istället hyr, lånar, ger bort, byter eller köper begagnat. Du kan även köpa dyrare saker som du inte använder så ofta tillsammans med din granne eller vän. Det kan handla om exempelvis borrmaskin, grill, gräsklippare, bil mm. På så sätt kommer de till användning samtidigt som du kan spara en slant på att dela på kostnaden och ha råd att köpa kvalitet med hög livslängd.

Få mer tips genom att till exempel läsa boken Ägodela.

Att ändra sina resvanor

De flesta vet redan om att en bör undvika att ta bilen i onödan och istället välja att gå, cykla eller åka kollektivt, men det gäller att verkligen se över sina resvanor och att verkligen anpassa sin vardag efter transportmedel.
För att hålla sig till planerna är det viktigt att se möjligheterna i förändringarna istället för att se det hela som ett hinder. Se promenaden till affären som en chans att få tillgång till sol, vilket är en stor fördel om en arbetar inomhus, särskilt vintertid då soltimmarna är få. Se på cykelturen till jobbet som ett utmärkt tillfälle att ägna åt lite vardagsmotion, som kanske inte skulle bli av om en har fullspäckat schema.

Att åka kollektivt är ett tillfälle då en kan arbeta på sådant som en inte hunnit med under dagen och kan istället ägna sig åt roligare saker när en kommer hem. En kan också se det som egentid då en kan försjunka i tankar, läsa en bok, eller varför inte passa på att höra av sig till sina nära och kära.

Kanske har du möjlighet att arbeta hemifrån en eller ett par dagar i veckan så du slipper att transportera dig överhuvudtaget. Det är ett arbetssätt som många trivs med och många blir även mer produktiva på hemmaplan än att sitta på kontoret och bli avbruten av kollegor.

resväska utsläpp
Bild från Ekocentrums utställning

Självklart skall en även tänka på transportmedel när en skall på semester, och flyget skall undvikas så ofta det bara går. Måste en flyga så välj att packa lätt för att minska koldioxidutsläppen.

Men flygresor har inte bara med semestern att göra utan kan även vara del av ens arbete. Många gör flera tjänsteresor om året och ofta med flyg. Här handlar det om att försöka påverka företaget en arbetar för att tänka över sitt arbetssätt och det är inte alltid lätt, men det finns många bra lösningar som kanske inte ledningen vet om och kanske är intressanta även ur ett ekonomiskt perspektiv.

Självklart är det trevligt med miljöombyte men en kan till exempel fundera över hur många av tjänsteresorna som kan ersättas med elektroniska lösningar så som videokonferenser och telefonmöten. Det är ett nytt arbetssätt som kräver viss omställning och tekniska lösningar men som på sikt kan spara in på företagets utsläpp och resekostnader.

Har en svårt att ställa om sina vanor skall en inte känna sig misslyckad , men en skall heller inte ge upp. Det går alldeles utmärkt att fasa ut sina vanor över tid och det måste vara okej att göra fel utan att en känner att en är en hycklare. Det låter som en gammal klyscha men det kan vara bra att påminna sig om att ingen är perfekt. Det gäller bara att komma in i de nya vanorna, så kommer det inte vara några problem att motivera sig att fortsätta.

 

För tips om en mer miljövänlig jul läs också:

Nu är det jul, här i vårt hus

Ett grönare julbord för klimatet

 

//Marina

Källor:

  1. Grundläggande miljöutbildning, Ekocentrum, Fredrik Warberg, 2015-09-03
  2. Giftfri förskola, Ekocentrum, Natalja Koniouchenkova,2015-10-27
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s