I en djungel av miljömärkningar – Del 4: Vatten, Hav och Fiske

Posted on Updated on

71 % av jordens yta täcks av haven, som rymmer tusentals arter. Det är en naturresurs som tas för givet och missbrukas, vilket visar hur respektlöst vi hanterar vårt vatten och marina ekosystem. Klimatförändringar, övergödning, döda havsbottnar, förstörda korallrev, algblomning och förgiftad fisk döljer sig under ytan.

Idag är rent vatten en bristvara på många håll i världen. Ett exempel beskrivs i dokumentären Kina om Kina; Sol och vind men inget vatten, som visas av UR, där kinesiska miljöaktivister betonar att ett problem med Kinas framgångar är att mer än hälften av Kinas vattendrag är så förorenade att vattnet är odrickbart. Ett annat exempel är ekotoxikologen Ulrika Dahls från Naturskyddsföreningen berättelse om en textilfabrik i Tanzania som släpper ut kemikalier i närmaste vattendrag.

Östersjön är världens mest förorenade innanhav. I ett tidigare inlägg beskrev vi ingående hur exempelvis testikelcancer, bröstcancer, reproduktions problem, fetma med mera, ökat kring Östersjöområdet samtidigt som vi har ökat mängden kemikalier, och att forskare nu tror sig ha hittat ett samband. Torsken, havsörnen, gråsälen, ejdern, uttern och tumlaren är bara några av de djurarter som påverkas negativt av de nya miljögifterna och cocktaileffekten.

Göteborgs skärgård
Göteborgs skärgård

Kemikalierna rinner ut i våra hav, sjöar och vattendrag och bidrar till bland annat övergödning och algblomning. Övergödning innebär att det blir en stor näringsökning, främst på grund av fosfor och kväve.

Tillförseln är cirka 70 000 ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Mängderna varierar från år till år bland annat beroende på nederbörd, men har ända sedan 1950-talet varit alldeles för höga”, menar WWF.

Jordbruket, bilismen, orenade avlopp och industrin är de stora bovarna i dramat, men även fiskodlingar som föds upp med foder innehållande kväve och fosfor som sedan läcker ut i havet är bidragande. En konsekvens av detta är att fet fisk från Östersjön bör undvikas, men tyvärr är det fortfarande tillåtet i Sverige att sälja fet Östersjöfisk.

Laxen i Östersjön innehåller så höga halter av miljögifter att den förbjudits för konsumtion i hela EU. Att den svenska regeringen förhandlat fram ett undantag från reglerna som möjliggör försäljning till den egna befolkningen är osmakligt”, skriver WWF.

scampiJätteräkan eller scampi som den även kallas är också en stor miljöbov eftersom dammarna sprutas så fulla av kemikalier att de är obrukbara efter fem till sex år. Som inte det var nog så pumpas räkorna fulla av antibiotika, vilket kan påverka vår hälsa. De som lever omkring och arbetar direkt med räkodlingarna utsätts för mängder av kemikalier som orsakar diarré och hudsjukdomar. Därför bör denna ‘delikatess’ undvikas helt!

Algblomningen är ett naturligt fenomen som uppträder varje år som innebär att växtplankton i vatten förekommer i stora mängder. “Alger och cyanobakterier finns i söt-, brack- och saltvatten. Tillväxten styrs av ljus, temperatur och näringstillgång. När dagarna blir längre och vattnet blir varmt (i juli-augusti) är tillväxten av cyanobakterier som störst.” En drastisk ökning av algblomning är en konsekvens av övergödningen. Även om många tror att algblomning endast är ett problem för Östersjön är det vanligt både på ostkusten och västkusten. Badar man under algblomning kan man drabbas av exempelvis hud- och ögonirritation, illamående, mag- och tarmproblem, feberattacker och/eller leverskador. För små barn och djur kan det dessutom vara dödligt.

Eftersom man ej kan se om algblomningen är giftig råder Länstyrelsen allmänheten av undvika större algblomningar, inte svälja vatten och avstå från att bada om man inte kan se sina fötter när man står i vatten upp till knäna. Kommunerna övervakar löpande kvaliteten på badplatsen under sommaren, och på Badplatsen finns aktuella resultat från provtagningar. SMHI har dagsfärsk information om förekomst och utbredning av ansamlingar av cyanobakterier ute till havs. 

Övergödning Källa:WWF

Arterna som lever i vattnet påverkas kraftigt. “Stora algblomningar på ytan skadar främst havsmiljön. När algerna dör förbrukar de stora mängder syre. Giftigt svavelväte frigörs, vilket påverkar alla organismer på havsbottnen…[…]… Övergödning är det allvarligaste miljöproblemet för Östersjön och motorn bakom tillväxten av syrefattiga zoner och döda havsbottnar“, informerar WWF.
“Det råder fortsatt syrebrist på nästan 30% av Östersjöns bottnar. Halva denna yta lider av akut syrebrist. Där finns inget syre kvar i bottenvattnet och stora mängder svavelväte, ett illaluktande nervgift, produceras. Inga högre livsformer kan leva i sådana miljöer”, skrev Daniel Hansson, en för oss okänd forskare men med relevant utbildningspaket, på sin blogg 2011, och det är ett fortsatt problem.

Fiskar reagerar olika på låga syrekoncentrationer i vattnet. Först försvinner de känsliga arterna som torsk, vitling och rödspotta. Bertil Håkansson ser allvarligt på situationen som bland annat kommer av övergödning och klimatförändringar“, skrev SVT i februari i år.

Och som om inte övergödningen vore nog, så fiskar vi ut våra hav. Det hårda fisket har lett till att våra vanligaste matfiskar hotas och utfiskningen är idag ett faktum. “När fisken sinar i europeiska vatten, köper EU rättigheter att fiska i fattiga länder. Det innebär att våra skattepengar bidrar till att fattiga människor får svårt att överleva, samtidigt som några av världens viktigaste ekosystem håller på att förstöras.

Naturskyddsföreningen berättar:

Enligt FN:s havsrättskonvention kan ett land köpa fiskerätter endast om man vet att det finns ett överskott av fisk i området. Det har emellertid inte hindrat EU att förhandla till sig stora fiskerättigheter av flera länder i Västafrika. Betalningen för fiskeavtalen som tas från EU-medel, dvs skattepengar är 1,6 miljarder kronor, drygt 16 procent av EU:s fiskeribudget. Fisket som avtalen omfattar utnyttjas av ett fåtal fartyg, huvudsakligen från Spanien, Portugal och Frankrike. “

Torsk Källa: Norsk fisk

Naturskyddsföreningen samarbetar med fiske- och miljöorganisationer i Asien, Afrika och Sydamerika för att främja det lokala småskaliga fisket. Detta inte bara för att minska utfiskningen, utan också för att den lokala befolkningen som ofta är fattig skall kunna leva på sitt fiske.

Många är medvetna om problemet med utfiskning och är oroade men en debattartikel från WWF, som publicerades nyligen, visar att vi trots alla varningar fortsätter att konsumera hotade arter. Drygt sex av tio invånare (63 procent) uppger att de inte vill äta hotad fisk som är på rött ljus enligt WWF:s fiskguide. De vanligaste matfiskarna som de intervjuade konsumerat det senaste halvåret är trots det röda och gula. Sju av tio uppger att de har ätit gullistad odlad lax och torsk från Nordsjön. Detta är mycket oroande.

Samtidigt som vi fiskar slut på våra favoritfiskar kan Greenpeace berätta hur danska yrkesfiskare och Sveriges Lantbruksuniversitet larmar om ett omfattande fusk och illegal dumpning, sk high grading, av räka i den svenska fiskeflottan.

Dumpning av finfin småräka är ett enormt slöseri med utmärkt mat. Men fusket innebär också att den totala fångsten ökar mer än vad räkbeståndet tål, fler räkor än vad som är tänkt får helt enkelt sätta livet till.” En anledning till detta vårdslösa beteende är att fiskarna får omkring 14 gånger mer betalt för den större kokräkan.

Det gäller alltså för oss konsumera rätt. För att välja rätt fisk och skaldjur kan man följa WWFs fiskeguide, som finns att skriva ut i både fickformat och en längre version. Håll gärna utkik efter Gröna fisken, som är en utmärkelse som WWF utdelar till den fiskleverantör eller restaurang som varit duktigast på att öka andelen miljömärkt fisk i sitt sortiment, räknat under ett helt år. Och glöm inte att när du är ute själv och fiskar att vara noga med att följa de fiskeregler för det län du befinner dig i som går att finna hos Länsstyrelsen.

Bottentrålning är en bidragande faktor till utfiskningen och kanske det största problemet på västkusten. Bottentrålning är en fiskemetod med ett trattformat nätredskap som dras genom vattnet efter en båt. Det kan nästan liknas med regnskogsskövling då den drar upp i princip allt levande från havsbotten och har kraftig påverkan på de övre bottenskikten. Resultatet är enorma ytor av förstörd botten och känsliga ekosystem slås ut. Metoden resulterar även i enorma mängder bifångst, i synnerhet av hotade arter, därför kämpar Naturskyddsföreningen för ett globalt förbud mot bottentrålning. Läs gärna mer om vad WWF skriver om olika fiskemetoder, så du kan välja rätt när du handlar. Greenpeace publicerade artikeln ‘Så går dina skattepengar till bottentrålning i naturreservat‘ förra året som berättar om båtar som gör sig skyldiga till miljöskadlig bottentrålning i havsreservatet Bratten på västkusten, vilken helt klart är skrämmande information som bör läsas.

271722_10151162653488739_493094297_o

Bottentrålning gör också skador på världens koraller. “En fjärdedel av allt marint liv finns i anslutning till korallrev, trots att reven till ytan upptar mindre än en procent av hela den marina miljön. Nästan 2 miljoner arter bor på eller runt omkring korallrev och är beroende av ett fungerande korallrevsekosystem. För många arter är korallrevet den livsnödvändiga platsen för att hitta föda eller skydd undan rovdjur och de fungerar som uppväxtområde för nära en fjärdedel av alla fiskarter. Förutom korallrevens betydelse för havets ekosystem i stort är många kustsamhällen beroende av korallreven för sin matförsörjning eller för turistintäkter. Korallreven fungerar även som vågbrytare och skydd för att dämpa effekterna av tsunamivågor längs med kusten.

Kring Väderöarna på den svenska västkusten växer korallrev som innefattas i den svensknorska gränsöverskridande marina nationalparken Koster/Hvaler. Revet består av kallvattenkoraller med namnet ögonkorall (Lophelia pertusa), som kan vara associerad med flera hundra arter. Vi behöver alltså fler marina reservat för att skydda artrika områden som exempelvis korallrev. Ladda gärna ner information om dessa fascinerande djur och miljöns påverkan på dem från Naturhistoriska Riksmuseet.

MSC

MSC – “I våra hav finns tusentals fantastiska arter som är avgörande för många människor och deras försörjning. Om vi använder hållbara fiskemetoder idag kan vi skydda våra hav för framtiden.” Marine Stewardship Council är en internationell miljömärkning för hållbart fiske av vild fisk och skaldjur. Både storskaliga och småskaliga fisken från olika delar av världen samarbetar med MSC för att sälja kunna visa att fisken och skaldjuren är certifierade som ekologiskt hållbara. Målet med märkningen är att stärka bestånden i havet, det vill säga att motverka det stora problemet med överfisket, och att skapa en fisk- och skaldjursmarknad som konsumenten kan lita på. Märkningen rekommenderas av Naturskyddsföreningen. Glöm inte att ladda ner MSC-appen till din mobil!

“Friska hav är en absolut nödvändighet för välmående marina ekosystem, människors försörjning och länders ekonomier runt om i världen. Hotet mot våra hav är idag större än någonsin på grund av den påverkan som de utsätts för från människor och miljöeffekter.”

ASC

ASC – Aquaculture Stewardship Council finns för odlad fisk och stöds av bland annat WWF. ASC siktar på att bli världsledande när det gäller märkning av odlad fisk och de arbetar med alla delar i kedjan, allt från forskare till de som tillverkar fisken, för att märkningen ska bli mer attraktiv och pålitlig. Men det finns ännu inte några ASC-kriterier för lax och Naturskyddsföreningen är ännu kritisk till märkningen och anser att deras regler behöver skärpas.

Idag äts det dock för mycket lax. Därför tycker både WWF och Naturskyddsföreningen att även odlad lax skall ätas sparsamt. Lax som är odlad bidrar till utfiskning eftersom den matas med hårt utfiskad vild fisk från bland annat Peru. Odlad fisk drabbas också ofta av sjukdomar och parasiter, som sedan sprids till den vilda laxen, genom att många laxar rymmer från odlingarna.

Skärmavbild 2013-08-01 kl. 11.39.51 KRAV sätter sitt märke på fiske som är långsiktigt hållbart, som utförs med säkra metoder och som är spårbart. Detta innebär att fiskare bara fiskar från de bestånd som enligt experter kommer överleva på längre sikt och att fiskare inte fångar fel sorts fisk, vilket kan förhindras med till exempel rätt sorts nät. Det sänker även risken att andra djur såsom fåglar kommer till skada. Havsbottnarna och korallreven blir heller inte förstörda, däremot får tråling användas under stränga restriktioner. KRAV skriver dessutom:

“För att minska miljöbelastningen är dessutom kraven höga på vilka drivmedel, oljor och bottenfärger fartygen får använda. Fisken får inte innehålla höga halter av dioxiner och tungmetaller. Bestånd som innehåller höga halter godkänns inte.”

Lite goda nyheter finns dock: I maj enades EU-parlamentet och EU:s fiskeriministerråd om en politisk kompromiss i reformen av den nya fiskeripolitiken för ett hållbart och småskaligt fiske inom EU.

För miljörörelsen tar nu nästa steg vid, att se till att politikernas beslut faktiskt omsätts i verkligheten. Den senaste reformen av EU:s fiske, år 2002, innehöll många bra beslut som sedan aldrig infördes i praktiken på grund av bristande politisk vilja. Det ska inte få upprepas.” menar Greenpeace.

Läs gärna våra tidigare delar i serien: om mat och kemikalierpalmolja och regnskog, samt om Skogen och skogsbruket.

Har vi missat någon miljömärkning vad gäller hav och fiske? Kommentera gärna och berätta om du upplevt någon förändring i havet, sjöar eller vattendrag nära dig!

// Caroline och Marina

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s